Den ökande jämviktsarbetslösheten
Interpellation 2020/21:660 av Lars Beckman (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-04-16
- Överlämnad
- 2021-04-19
- Anmäld
- 2021-04-20
- Sista svarsdatum
- 2021-05-03
- Svarsdatum
- 2021-05-04
- Besvarad
- 2021-05-04
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Regeringens vårproposition slår fast att jämviktsarbetslösheten ökar varje år fram till år 2024, från dagens 6,7 procent till skyhöga 7 procent i slutet av prognosperioden. Ökningen av den strukturella arbetslösheten ligger också i linje med vad som kan förväntas av de kraftigt höjda ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen som regeringen sjösatte våren 2020.
Riksdagens utredningstjänst slår fast att regeringens generösare villkor och ersättningsnivåer höjer jämviktsarbetslösheten med motsvarande 40 000 personer.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:
- Vad gör ministern för att minska jämviktsarbetslösheten?
- Kommer ministern och regeringen att säkerställa att de tillfälligt höjda ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen återgår till normala nivåer 2022?
- Hur ska ministern göra det mer förmånligt att arbeta för den som befinner sig i utanförskap?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:660
Webb-tv: Den ökande jämviktsarbetslösheten
Dokument från debatten
- Tisdag den 4 maj 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:118
- Protokoll 2020/21:118 Tisdagen den 4 majProtokoll 2020/21:118 Svar på interpellation 2020/21:660 om den ökande jämviktsarbetslösheten
Protokoll från debatten
Anf. 47 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Lars Beckman har frågat mig vad jag gör för att minska jämviktsarbetslösheten. Han har även frågat mig om jag och regeringen kommer att återställa de höjda nivåerna i arbetslöshetsförsäkringen till de tidigare nivåerna. Slutligen har han frågat mig hur jag ska göra det mer förmånligt att arbeta för den som befinner sig i utanförskap.
I spåren av pandemin har det skett en tydligt minskad efterfrågan i ekonomin, inte minst inom besöksnära tjänstebranscher, vilket lett till allvarliga konsekvenser för jobb och företagande i hela landet. Omfattande ekonomiska stöd och tidigarelagda och tillfälliga skattesänkningar har genomförts för att lindra de negativa konsekvenserna. Arbetslösa har fått stärkt ekonomisk trygghet och fler möjligheter till omställning.
Regeringen beslutade under våren 2020 att tillfälligt förstärka arbetslöshetsförsäkringen i syfte att stärka den ekonomiska tryggheten för det ökande antalet arbetslösa. Inrapporterade varsel steg tydligt främst under pandemins initiala skede, med en stigande arbetslöshet som följd. Arbetslöshetsförsäkringen är viktig för individens ekonomiska trygghet mellan jobb, men också för att upprätthålla köpkraften i samhället. De tillfälliga höjningarna av såväl grundbelopp som högsta belopp för inkomstrelaterad ersättning gäller till den 1 januari 2023. Därefter ska arbetslöshetsförsäkringen reformeras.
Regeringen har vidtagit omfattande finanspolitiska åtgärder för att mildra pandemins konsekvenser för jobb och företagande. Systemet för korttidsarbete har gjort det möjligt för företag att behålla personal och undvika uppsägningar trots minskad aktivitet, vilket har dämpat den negativa effekten på arbetslösheten.
I enlighet med budgetpropositionen som började gälla från årsskiftet har över 100 miljarder kronor 2021 tillförts för att återstarta ekonomin, samtidigt som långsiktiga reformer ska bidra till att lösa samhällsproblemen. Sammantaget bedömdes reformerna medföra att arbetslösheten blir drygt 1,3 procentenheter lägre jämfört med om förslagen inte hade genomförts. Det motsvarar cirka 75 000 fler jobb.
Många arbetslösa saknar den kompetens som behövs för att etablera sig på arbetsmarknaden. Fler arbetssökande behöver fylla på sin kompetens eller lära sig ett bristyrke. Regeringen har vidtagit åtgärder för att fler arbetslösa med utbildningsbehov ska studera.
Regeringen föreslår vidare i vårändringsbudgeten 2021 att medel tillförs för att fler som står långt från arbetsmarknaden ska kunna delta i insatser som leder till arbete, som introduktionsjobb, extratjänster och matchningstjänster. Ökade resurser till matchningstjänster förstärker arbetet med att reformera Arbetsförmedlingen. För att fler arbetssökande med funktionsnedsättning ska komma i arbete eller börja studera föreslår regeringen ökade resurser för arbetsförberedande insatser. Regeringen arbetar även för att etableringsjobb för nyanlända och långtidsarbetslösa införs i enlighet med parternas förslag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen gav 2020 Arbetsförmedlingen i uppdrag att införa intensivåret i april 2021. Syftet är att deltagarna ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat intensivår. Fokus kommer att ligga på språk, arbetsplatsnära insatser och kortare utbildning. Så kan längre arbetslöshetstider motverkas.
Anf. 48 Lars Beckman (M)
Fru talman! Jag hoppas att statsrådet har läst regeringens vårproposition. I den slås det fast att jämviktsarbetslösheten kommer att öka varje år fram till år 2024 och gå upp till 7 procent i slutet av prognosperioden. Det är inte så konstigt att regeringen kommer fram till det. Det är helt i enlighet med till exempel den rapport som jag beställde från riksdagens utredningstjänst. Jag frågade RUT: Givet att man har den här a-kassan och det vedertagna sättet att beräkna arbetslöshet - vad får det för konsekvenser? Jo, ungefär 40 000 fler personer kommer att vara arbetslösa.
Det är därför jag har ställt tre frågor till ministern: Vad gör ministern för att minska jämviktsarbetslösheten? Kommer ministern och regeringen att säkerställa att de tillfälligt höjda ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen återgår till normala nivåer 2022? Hur ska ministern göra det mer förmånligt att arbeta för den som befinner sig i utanförskap?
De här frågorna hör ihop, fru talman. De hör också ihop med en tidigare interpellationsdebatt jag har haft med statsrådet; då vägrade statsrådet i och för sig att svara på frågan, men parterna hade kommit överens om att man vill ha 62 000 miljoner i en grundplåt och att man vill höja a-kassan, vilket naturligtvis kommer att kosta väldigt mycket pengar.
Stefan Löfven lovade att vi skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Han sa till och med: Utvärdera mig på jobben! Jag tycker att väljarna ska göra det. Jag tycker att väljarna ska ta Stefan Löfven på orden och utvärdera honom på jobben, för enligt den senaste statistiken ligger vi bland de sämsta i EU när det gäller arbetslöshet.
Detta är djupt bekymmersamt, och det beror kanske på att den här regeringen till skillnad från regeringarna i många av våra konkurrentländer inte har haft stöd som nått fram till företagen i den omfattning som man önskar. Jag har själv mött väldigt många företagare i restaurangbranschen, turistbranschen och besöksnäringen som är djupt förtvivlade över den situation som de fortfarande är i. Till exempel har Tillväxtverket oerhört långa handläggningstider. Småföretagare har lånat upp hus och hem. Konkurserna ökar. I min hemkommun Gävle har långtidsarbetslösheten för unga ökat till runt 40 procent. Det är en skenande arbetslöshet.
Då verkar det som att regeringens svar är höjd a-kassa. Men det hjälper inte de unga som inte har kvalificerat in sig i a-kassan, även om det har blivit lättare och förmånligare att komma in. Fokus måste naturligtvis i stället ligga på att se till att vi har så pass goda villkor att man kan komma i jobb.
Hemma i min valkrets Gävleborg har den reformering av Arbetsförmedlingen som ministern är ansvarig för gjort att arbetsgivare, arbetssökande och kommuner är helt förtvivlade över att Arbetsförmedlingen lämnat orterna. Detta innebär att det är ännu svårare att matcha rätt kompetens till de jobb som finns och ännu svårare att få folk i utbildning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Min enkla fråga är - ministern får gärna svara kort: Vad är det enskilt viktigaste ministern tänker göra för att minska jämviktsarbetslösheten?
Anf. 49 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Först av allt: Vi befinner oss i den värsta krisen på svensk arbetsmarknad i modern tid. Interpellationen handlar också om a-kassan. Jag vill säga några ord om a-kassan med anledning av att vi har diskuterat den frågan här tidigare men då i ett helt annat sammanhang.
Jag ser inga anledningar att sänka de ersättningsnivåer som har införts i arbetslöshetsförsäkringen. De är viktiga för att stärka den ekonomiska tryggheten för Sveriges löntagare och företagare. Men de är också väldigt viktiga för att upprätthålla köpkraften i vårt samhälle.
Som socialdemokrat står jag självklart upp för en stark arbetslöshetsförsäkring. Självklart kommer jag att kämpa för en a-kassa som omfattar fler, med goda och bra ersättningsnivåer. Det är en politik som jag är stolt över.
Här går en väldigt tydlig skiljelinje mellan Socialdemokraterna och Moderaterna i svensk politik. Vår uppfattning är tydlig. Både plikt och rätt ska gälla. Man ska stå till arbetsmarknadens förfogande, och man ska söka jobb för att få ersättning. Men man ska inte bli fattig för att man blir av med jobbet.
Man ska kunna betala sina räkningar. Man ska kunna bo kvar under tiden som man söker ett nytt jobb. Man ska kunna betala fotbollsskorna till barnen. Moderaterna håller fast vid en idé om att det enda sättet att få människor att gå från arbetslöshet till arbete är en a-kassa med dåliga villkor och en usel ersättning.
Fru talman! Fattigdom gör inte att människor lättare får arbete. Utan det handlar om att vi hjälps åt med olika typer av arbetsmarknadspolitiska insatser, utbildning och att satsa på människor.
Vi befinner oss i den allvarligaste krisen på arbetsmarknaden i modern tid, som jag sa. På Lars Beckman låter det som att arbetslösheten är orsakad av att människor är lata. Låt mig då påminna om att det är ett virus som har orsakat den här krisen.
Krisen är orsakad av ett virus. Men inte ens då är Lars Beckman beredd att släppa på sin bild av att arbetslösheten beror på att människor inte piskas tillräckligt mycket.
Anf. 50 Lars Beckman (M)
Fru talman! Man vet att ministern är svarslös när hon talar om allt annat än det vi debatterar om. Men det må så vara. Det var i varje fall ett klart och tydligt besked från ministern. JÖK-partierna har kommit överens om att a-kassan inte ska gå tillbaka till den ursprungliga nivån den 1 januari. En del kanske blir glada, en del kanske blir mindre glada.
När ministern står och säger att hon är stolt över de kraftigt höjda ersättningsnivåerna i a-kassan betyder det att jämviktsarbetslösheten ökar med 40 000 personer på den här nivån. Det är ingenting som Lars Beckman har hittat på, utan det är riksdagens utredningstjänst som har kommit fram till det enligt den vedertagna metod som finns.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker att ministern och regeringen skulle vara djupt bekymrade över att till exempel 670 000 utrikesfödda inte är självförsörjande. Det är 670 000 utrikesfödda som inte är självförsörjande. Jag tycker att ministern skulle lägga sin tid och kraft åt att se till att de personerna blir anställbara.
Först ska jag säga det självklara. Det är alltid individens ansvar att göra sig själv anställbar. Det är individens ansvar att se till att lära sig svenska. Det är individens ansvar att se till att utbilda sig. Det är individens ansvar att se till att söka jobb.
Det politiken kan göra är att säkerställa att det finns tillräckliga incitament för att göra det. Tittar man på de utvärderingar och den forskning som finns är det naturligtvis så att om det inte lönar sig att arbeta stiger arbetslösheten. Det är precis det som RUT-rapporten visar.
Om det inte lönar sig att arbeta, om man höjer ersättningsnivåerna kraftigt, ökar jämviktsarbetslösheten. Det är vad interpellationen handlar om. Man behöver inte se det sambandet. Man kan förneka det. Men det är att vara emot den forskning som finns och det sätt på vilket man räknar.
Sedan ska man naturligtvis ha en ersättning från a-kassan eller en ersättning som är rimlig. Det är ingen som är emot det. Men om ministern menade allvar med vad hon nyss sa i sitt förra inlägg skulle hon naturligtvis driva frågan om obligatorisk a-kassa.
Det handlar om att sätta ihop Försäkringskassans system med a-kassans system till ett. Tekniken finns redan. Sedan skulle man ha exakt samma system. Man kvalificerar sig till en arbetslöshetsförsäkring på samma sätt som man gör med Försäkringskassan och sjukskrivningen.
Men det driver inte Socialdemokraterna. Det finns en alltför tydlig koppling till exempelvis LO. Det innebär att vi har väldigt många människor som i den här pandemin hamnade i kläm. I min bekantskapskrets finns det personer som upptäckte att de stod utan skydd.
Det är inte rimligt. Vi skulle aldrig ställa människor utanför sjukförsäkringen och säga: Haha, du var inte med i facket och du var inte med i sjukförsäkringen, så nu får du ingen hjälp när du är sjuk! Det systemet har vi inte. Men på arbetslöshetsområdet har vi det.
Om ministern vill vara trovärdig i frågan och i sitt engagemang för att den som är arbetslös inte ekonomiskt ska hamna på bar backe skulle man naturligtvis driva frågan om obligatorisk a-kassa. Man skulle i varje fall ha en utredning som tittar på hur vi skulle kunna ha samma system som det som gäller för sjukskrivning och Försäkringskassan. Då hade ministern varit trovärdig.
Den här interpellationen handlar om att vi ska ha resurser till välfärden. Vi ska ha resurser för att hjälpa människor. Då måste varje person arbeta och göra rätt för sig. Med den politik som ministern för och enligt regeringens egen budget ökar jämviktsarbetslösheten kraftigt när man höjer ersättningarna i bidragssystemen. Jag tycker inte att det är så man ska använda statens resurser.
Anf. 51 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Jag håller med Lars Beckman om att individen har ett stort ansvar för att göra sig anställbar. Men jag menar att individen också har rätt att få stöd i det fall man blir av med sitt arbete eller riskerar att bli arbetslös. Det är väldigt viktigt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är en del av en väl fungerande arbetsmarknad, och det är i grunden en välfärdspolitik i detta. Jag är givetvis mycket bekymrad över inte minst långtidsarbetslösheten. Det finns risk för att den biter sig fast. Det är också därför som vi vidtar väldigt kraftfulla åtgärder.
Lars Beckman ger en väldigt ensidig bild av vad forskningen säger. Jag hinner inte här sammanfatta hela forskningsdebatten, men jag kan säga några saker.
För det första påverkas tiden i arbetslöshet av sökaktiviteten. Man ska stå till arbetsmarknadens förfogande, och man ska söka jobb. Det ska inte gå att runda de kraven. Det tror jag att Lars Beckman håller med mig om är viktigt.
Det Lars Beckman väljer att helt bortse från är att vi gör en stor förstärkning av kontrollsystemet inom a-kassan. Man ska inte kunna fuska sig till ersättning. Man ska inte heller kunna få a-kassa utan att söka jobb.
Det är förstås avgörande för legitimiteten i vårt välfärdsbygge. Det är därför som vi skjuter till totalt 47 miljoner inom det arbetsmarknadspolitiska området för att motverka fusk, felaktiga utbetalningar och bristande sökaktivitet.
För det andra är det viktigt att ha goda ersättningsnivåer i a-kassan. Det påverkar inte bara individen. Det påverkar samhället, eftersom det bidrar till att upprätthålla köpkraften. Det är klart att det är inte minst viktigt under en kris som nu.
Hur många jobb har räddats och skapats av den bevarade köpkraften? Hur mycket hade nedgången i ekonomin förstärkts om människor inte hade haft råd att hålla hjulen snurrande i ekonomin?
För det tredje påverkas arbetslösheten av hur många jobb det finns att söka. Jag är stolt över den politik som vi har fört under pandemin. Budgeten för 2021 innebär att över 100 miljarder kronor tillförs för att återstarta ekonomin. Det motsvarar ungefär 75 000 fler jobb.
Vår politik är en politik för jobben och en politik för tryggheten. Till skillnad från Moderaterna klarar vi av att göra både och. Det är jag stolt över.
Anf. 52 Lars Beckman (M)
Fru talman! Vi har alltså en arbetsmarknadsminister i Sverige som är stolt över att vi har en arbetslöshet som är en av EU:s högsta. Jag hoppas att väljarna tar Stefan Löfven på orden när han sa: Utvärdera mig på jobben! Själv skulle jag nog skämmas.
Fru talman! Gävleborg är ett fantastiskt vackert län med väldigt mycket gröna näringar. Det går åt mycket folk som behöver skogsplantera och utföra andra jobb. Verkligheten i det län som har högst arbetslöshet i Sverige och har haft det under lång tid är att företagen inte hittar någon som vill skogsplantera. Det kommer i stället en omfattande arbetskraftsinvandring från länder utanför EU. Varför tror ministern att det är så?
Jag har själv skogsplanterat i Norrbotten. I Överkalixskogarna lärde jag mig, 15 år gammal, att skogsplantera. Jag var tvungen att fråga på ett möte hos landshövding Per Bill: Går det till på samma sätt i dag som när jag skogsplanterade? Jo, man har en stång, man trampar ned, man släpper plantan i stången och man trycker till och fortsätter. Det krävs alltså ingen högteknologisk utbildning. Men i det län, fru talman, där vi har högst arbetslöshet i Sverige hittar inte företagen folk som vill skogsplantera. Det tycker jag är märkligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Man måste ändå förhålla sig till det faktum att det är höga nivåer i våra ersättningssystem, och det är tungt och jobbigt att skogsplantera. Då måste man reflektera över hur det kommer sig att Sverige inte kan lösa problemen med tillgång på arbetskraft i gröna näringar, till exempel, samtidigt som vi, precis som arbetsmarknadsministern säger, har en skenande massarbetslöshet i Sverige. Man måste reflektera över detta och förhålla sig till verkligheten.
När man höjer ersättningarna så mycket som regeringen har gjort ökar jämviktsarbetslösheten, enligt regeringens egen budget. Jag tycker att den tvärtom borde minska.
Anf. 53 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Jag har liksom Lars Beckman planterat skog uppe i Norrbotten. Så sent som förra året satte jag några plantor. Jag vet att det inte är någon quickfix, utan det kräver kompetens och kunnande om skogen och om hur marken ser ut så att man inte tjongar ned plantan på en sten, till exempel.
Jag vill passa på att tacka för debatten. Lars Beckman påstår att regeringen är nöjd. Vi är inte på något sätt nöjda, utan det är en mycket allvarlig arbetslöshetskris som vi nu är inne i till följd av den allvarliga pandemi som vi just nu bekämpar.
Jag vill också passa på att säga något till den som lyssnar på debatten och som själv är arbetslös: Ge inte upp! Vi ser lite grann ljuset i tunneln i och med vaccinationerna. Vi satsar väldigt mycket resurser både på arbetsmarknadspolitiska insatser och på att utöka utbildningsutbudet. Om man tidigare har funderat på att studera, fru talman, är det här ett jättebra läge att fylla på med ny kunskap och kompetens.
Jag vill också säga till dig som lyssnar att det fortsatt finns många lediga jobb att söka i ekonomin. Om man går in på Platsbanken i dag ser man att det finns över 119 000 lediga jobb, bland annat i vården som sjuksköterska och undersköterska. Det finns också jobb i de gröna näringarna, som interpellanten här nämner. Det finns jobb inom pedagogiskt arbete och inom it-arbete men också inom många andra viktiga yrken som företagssäljare, lokalvårdare och lagerpersonal.
Det här är ett tufft läge. Men framtiden är ljus, och alla behövs på svensk arbetsmarknad.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.