Svenskars dödsfall i Dominikanska republiken

Interpellation 2020/21:663 av Mats Green (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-04-15
Överlämnad
2021-04-19
Anmäld
2021-04-20
Svarsdatum
2021-04-30
Besvarad
2021-04-30
Sista svarsdatum
2021-05-03

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Bakgrunden till denna interpellation är det svenska paret Joakim och Jessica Silvas plötsliga och oförklarade död med 48 timmars mellanrum under en semesterresa till Dominikanska republiken under uppenbart anmärkningsvärda såväl som oklara omständigheter både under och efter dödsfallen.

Kvar finns barn och övriga anhöriga med allt fler fundamentala, obesvarade och outredda frågor där den utlovade hjälpen, kontakten och informationen från svenska myndigheter i allmänhet, och från Utrikesdepartementet (UD) i synnerhet, uteblivit.

Anledningen till denna interpellation är främst, trots UD:s löften om motsatsen, den i det närmaste totala avsaknaden av agerande, intresse eller engagemang från Utrikesdepartementet, inte ens i de mest uppenbara eller graverande frågetecknen kring dominikanska myndigheters ageranden och utlåtande i förhållande till Sverige och två svenska medborgares plötsliga dödsfall. Det ena av dessa båda dödsfall skedde inom dominikanska myndigheters egna väggar bör tilläggas. Tilläggas bör även det faktum att företrädare för svenska Rättsmedicinalverket (Jönköpings-Posten den 19 mars 2021) ställt sig direkt frågande till ett av de dominikanska obduktionsprotokoll som upprättats.

Det är i detta fall en sak att påstå att man agerar, uppenbarligen en helt annan att sedan också göra det.

Utrikesdepartementets avsaknad av agerande och aktivitet, i detta fall bara en massiv tystnad, är det främsta fokuset i denna interpellation, men i detta sammanhang är ju en redogörelse för den tragiska bakgrunden nödvändig för att greppa helheten.

Jag vill inledningsvis även klargöra att ingen i detta fall hyser en orimlig förväntan om vad som rimligt och realistiskt sett kan krävas eller förväntas av UD och dess personal vad gäller resekomplikationer, eller till och med dödsfall, av svenska medborgare utomlands. Om inte paret Silvas plötsliga dödsfall och omständigheterna kring dessa föranleder annat än det mest minimala agerandet och intresset från UD, är det i sanning svårt att se vad som i så fall någonsin skulle kunna motivera en prioritering från UD när svenska medborgare avlider utomlands. Motsvarande fall kan ju endast röra sig om enstaka, om ens det, under ett genomsnittligt år.

Hade detta rört sig om ett fall där svenska medborgare rest till ett av de länder UD avrått att resa till hade det varit en sak. I detta fall finns ingen sådan avrådan från UD.

Den tidsmässiga bakgrunden till paret Silvas död i Dominikanska republiken är följande:

21 februari 2020: Paret Jessica och Joakim Silva anländer till Dominikanska republiken på charterresa. De checkar in på Hotel Riu Palace Macao i Punta Cana, rum 3220.

3 mars 2020: Jessica Silvas dotter får ett sms från sin mor om att hon och maken har magsjuka och har fått mediciner för det.

5 mars 2010 kl. 02.00: Joakim Silva tar vid 2-tiden lokal tid en promenad på hotellområdet. Klocka 02.30 återvänder han till hotellrummet och hittar sin fru livlös på badrumsgolvet. Han kontaktar hotellet, som i sin tur kontaktar jourhavande läkare.

5 mars 2020 kl. 03.21: Jourhavande läkare konstaterar att Jessica Silva är död. Polis anländer också till hotellrummet och Joakim Silva får veta att han ska följa med till polisstationen för förhör. Han ringer och berättar för Jessicas Silvas dotter och andra anhöriga om vad som hänt.

5 mars 2020: Joakim Silva förs till häktet i staden Higüey cirka fem mil från turistorten Punta Cana. Han delges misstanke om mord och får ringa ett samtal som går till anhöriga där han beskriver situationen.

5 mars 2020: Samtidigt görs totalt 16 uttag av 10 000 dominikanska peso per gång från Joakim Silvas konto vilket motsvarar cirka 29 000 kronor.

6 mars 2020: Dagen efteråt görs ytterligare två uttag från den frihetsberövade Joakim Silvas konto. Dessa gånger på totalt 7 000 dominikanska pesos.

6 mars 2020 kl. 10.30: Jessica Silva obduceras. Först anges alkoholförgiftning som orsak, men nära tre månader senare när rapporten är klar sägs att hon bragts om livet genom kvävning.

6 mars 2020 kl. 20.59: Senare samma dag kollapsar Joakim Silva inne på häktet. Personal gör återupplivningsförsök, men hans liv står inte att rädda.

7 mars 2020: Joakim Silva obduceras på sjukhuset i Higüey. Han har flera skador på huvudet och överkroppen, men rättsläkare slår senare fast att han avlidit av en hjärtinfarkt.

7 mars 2020: På kvällen svensk tid kommer uniformerad polis till Joakims anhöriga och lämnar dödsbudet.

8 mars 2020: Jessica Silvas dotter ringer UD i Stockholm och berättar att paret Silva är döda.

11 mars 2020: En dominikansk polisrapport skickas per e-post till Jessicas barn. Den slår fast att hon dött av alkoholförgiftning, trots att det senare skulle visa sig att hon bara hade knappt 0,5 promille alkohol i blodet.

25 mars 2020: UD uttalar till jp.se att Vi har tagit upp ärendet med Dominikanska republikens ambassad i Stockholm och vi har krävt att utredningen genomförs skyndsamt och rättssäkert.

28 mars 2020: Drygt tre veckor efter att Joakim Silva avlidit registreras inköp via hans kontokort på 28 euro.

22 april 2020: Jessica Silvas barn får via e-post från SOS International frågan om Jessica Silvas kropp kan kremeras. De säger nej då de anser att det finns så många oklarheter kring deras mammas död.

24 april 2020: Joakim Silvas anhöriga delges resultatet av obduktionen som säger att han dog av hjärtinfarkt.

Maj 2020: Jessica Silvas barn delges resultatet av hennes obduktion. Nu slår den fast att någon kvävt henne, inte alkoholförgiftning som polisen tidigare påstått.

27 maj 2020: Kvarlevorna efter Jessica och Joakim Silva anländer till Sverige via Arlanda Airport.

19 augusti 2020: Joakim Silvas tillhörigheter kommer med post till de anhöriga. Kreditkortet, det någon använt för att ta ut över 30 000 kronor, finns med. Passet saknas trots att Sveriges generalkonsul i Dominikanska republiken skriver att det ska finnas med.

UD:s påstående den 25 mars för ett år sedan att man ställt krav på Dominikanska republiken framstår mot bakgrund av ovan gjorda, och i sammanhanget ostridiga, händelseutveckling som pinsamt för att inte säga direkt felaktigt. För att citera chefredaktören Herman Nikolics konstaterande i Jönköpings-Posten den 24 mars 2021: Ingenting tyder på att den påstådda signalen gått fram till de dominikanska myndigheterna. Tvärtom.

Ett år senare kvarstår alla dessa frågetecken för anhöriga samt ett antal faktum vad gäller svenska UD:s och övriga myndigheters ageranden. UD har fortfarande inte hört av sig annat än genom det skriftliga svar i form av ett mejl till Jönköpings-Posten som UD:s konsulära och civilrättsliga enhet inkom med ett år senare, det vill säga den 20 mars 2021, efter att bland andra Jönköpings-Posten men även Expressen publicerat ytterligare ett antal artiklar i frågan och där dessa även upprepade gånger försökt komma till tals med departementschefen utrikesminister Ann Linde (S).

I mejlet framför UD genom en enhetschef att Vi försöker alltid att ge den hjälp och det stöd som är möjligt i det enskilda fallet. I varje fall görs det noggranna bedömningar av vilka möjligheter UD har att bistå. Jag vill också understryka att vi alltid verkar för en konsekvent och rättssäker hantering, oavsett hur mycket uppmärksamhet eller offentlighet det enskilda fallet får. Vi tar alltid våra kontakter med anhöriga på största allvar.

Detta skriftliga svar efter ett drygt år står i en bjärt kontrast till det faktum att UD inskränkt sina kontakter med anhöriga till ett minimum. Även mot bakgrund av alla de uppenbara frågetecken som finns. Även UD medger i sitt svar den 20 mars 2021 förekomsten av en räcka oklarheter.

UD:s representant i Dominikanska republiken, Sveriges generalkonsul, instämmer dock inte i sin uppdragsgivares medgivande om oklarheter utan hävdar tvärtom i alla medieuttalanden att allt har klarlagts, är glasklart och att dominikanska myndigheter utrett allt. Det är i sammanhanget ett uppenbart och åskådliggörande faktum att Dominikanska republiken först hamnar på 137:e plats av 180, där 1 är bäst och 180 sämst, i Transparency Internationals index som mäter omfattning av korruption med mera bland världens länder.

Det är nu hög tid att stoppa den hänvisningscirkus UD och övriga svenska myndigheter ägnat sig åt i detta tragiska fall.

Med anledning av det ovan anförda önskar jag ställa följande frågor till utrikesminister Ann Linde:​

1. Är ministern beredd att inom ramen för sin tjänsteutövning ta några ytterligare initiativ i förhållande till Dominikanska republiken för att bringa klarhet i vad som har inträffat i det aktuella fallet?

2. Bedömer ministern att något kunde ha gjorts annorlunda i Utrikesdepartementets hantering av ärendet? 

3. Avser ministern att vidta några generella åtgärder för att förbättra hanteringen av den här typen av ärenden som involverar svenska medborgare? 

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2020/21:663, Svenskars dödsfall i Dominikanska republiken

Interpellationsdebatt 2020/21:663

Webb-tv: Svenskars dödsfall i Dominikanska republiken

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 72 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! har frågat mig om jag är beredd att inom ramen för min tjänsteutövning ta några ytterligare initiativ i förhållande till Dominikanska republiken för att bringa klarhet i vad som har inträffat i det aktuella fallet. Han har även frågat om jag bedömer att något kunde ha gjorts annorlunda i vår hantering av ärendet och till sist om jag avser att vidta några generella åtgärder för att förbättra hanteringen av denna typ av konsulära ärenden. Mats Green tar i sin interpellation upp två konsulära ärenden gällande dödsfall i Dominikanska republiken som inträffade i mars 2020.

Låt mig inledningsvis betona att dödsfall utomlands är bland de känsligaste fall som Utrikesdepartementet har att hantera inom ramen för det konsulära uppdraget. Jag kan försäkra att vi alltid försöker att ge den hjälp och det stöd som är möjligt i det enskilda fallet. I varje fall görs noggranna bedömningar av vilka möjligheter Utrikesdepartementet har att bistå. Jag vill också understryka att vi alltid verkar för en konsekvent och rättssäker hantering oavsett hur mycket uppmärksamhet eller offentlighet det enskilda fallet får och att vi alltid tar våra kontakter med anhöriga på största allvar.

Utrikesdepartementets och utlandsmyndigheternas uppdrag när en svensk person avlider i utlandet är inledningsvis att säkerställa att identiteten på den avlidne är fastställd och se till att närmast anhöriga underrättas om detta inte redan är gjort. Vidare är en av utlandsmyndigheternas huvuduppgifter att när dödsfallsintyget har upprättats av lokala myndigheter skicka in detta till Skatteverket, som därefter kan registrera personen som avliden i folkbokföringen.

Det är givetvis förståeligt att man som anhörig vill veta så mycket som möjligt om det inträffade dödsfallet, inte minst om det skett under oklara omständigheter. Utrikesförvaltningen kan vara behjälplig med att efterfråga dokumentation från lokala myndigheter och sjukhus. Det är dock inte Utrikesdepartementets eller utlandsmyndigheternas uppgift att kontrollera riktigheten i obduktionsprotokoll eller granska polisrapporter.

Varken Utrikesdepartementet eller utlandsmyndigheterna har i uppdrag att utreda eventuella brott i samband med dödsfallet. Här måste de anhöriga vända sig direkt till de lokala myndigheterna. I många länder kan det ta lång tid innan utredningarna blir klara, och det kan ta tid att få ut dokument. Jag har stor förståelse för att det för anhöriga kan vara frustrerande att inte få klarhet i vad som hänt, inte minst när det gäller något så fruktansvärt som dödsfall.

Det kan också konstateras att sekretess gäller för uppgifter i konsulära ärenden om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. Det är anledningen till att vi som regel inte kan uttala oss om eller kommentera enskilda ärenden i detalj. Jag vill dock understryka att vi i detta fall vid ett flertal tillfällen har påpekat för företrädare för Dominikanska republiken vikten av att dödsfallsärendena hanteras skyndsamt samt att omständigheterna utreds. Det kommer vi fortsätta att göra.

Utrikesförvaltningen hanterar omkring 1 800 dödsfallärenden årligen. Jag kan försäkra Mats Green om att vi tar vårt konsulära uppdrag på stort allvar och att vi arbetar professionellt och i enlighet med gällande regelverk och riktlinjer.


Anf. 73 Mats Green (M)

Fru talman! Jag får tacka ministern för det upplästa svaret. Tyvärr gav det inga svar på frågorna i interpellationen och inte heller på de frågor som de anhöriga har.

Fru talman! Tiden medger inte en genomgång av alla omständigheter i det tragiska fallet med paret Silvas plötsliga och oförklarliga död, med 48 timmars mellanrum, under en semesterresa till Dominikanska republiken i mars 2020. Omständigheterna är uppenbart anmärkningsvärda både under och efter dödsfallen. Det ena dödsfallet skedde inom dominikanska myndigheters egna väggar, och bland mycket annat kan tilläggas att stora belopp togs ut från ett kontokort tillhörande en av de avlidna flera veckor efter att han hade avlidit. Det är ett kontokort som dessutom hela tiden funnits i den dominikanska polisens förvar. Vill man ta del av alla omständigheter i det här fallet kan man läsa interpellationen på riksdagens hemsida.

Anledningen till interpellationen är utrikesministerns avsaknad av agerande gällande ens de mest graverande frågetecknen kring dominikanska myndigheters ageranden och utlåtanden i förhållande till Sverige och två svenskars plötsliga dödsfall. Detta står i tvär kontrast till exempelvis USA:s agerande under liknande omständigheter i precis samma land.

Fru talman! Efter att interpellationen skrevs har UD tvingats lämna ut 200 sidor material om fallet till Jönköpings-Posten. UD vägrade först lämna ut någonting över huvud taget men har nu fått göra det efter att tidningen inlett en överklagandeprocess. I det här materialet bekräftas samtliga de uppgifter som redovisas i den här interpellationen och som Jönköpings-Posten påtalat i mer än ett års tid. Det föranledde dessutom en räcka nya frågor som kommer att behöva besvaras.

Jag återgår till de frågor jag har ställt till utrikesministern. Framställan av dessa har godkänts av talmannen; det är därför vi har den här debatten i dag. Statsrådet behöver precisera och utveckla sina svar, annars kommer hon att behöva besvara fler interpellationer i denna fråga. Framför allt behöver anhöriga få svar.

Fru talman! De enda kontakter med Dominikanska republiken som Utrikesdepartementet har haft under drygt ett år har skett på tjänstemannanivå. Omständigheterna kring paret Silvas död måste nu givetvis tas upp på den politiska nivån, eftersom man bevisligen inte har kommit en millimeter under drygt ett år. Jag får därför ytterligare precisera och upprepa min fråga till utrikesministern: Är hon beredd att nu själv, efter drygt ett år, ta initiativ i frågan?


Anf. 74 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Låt mig börja med att säga att det som inträffade i Dominikanska republiken för drygt ett år sedan är en oerhört tragisk händelse, som resulterade i att två svenska medborgare förlorade sina liv. Att ta emot ett besked om ett dödsfall innebär alltid en stor smärta och sorg för de anhöriga. Att dödsfall inträffar långt borta, på andra sidan jorden, gör naturligtvis också att man som anhörig kan känna sig ännu mer utsatt och sårbar.

Utrikesdepartementet och utlandsmyndigheternas uppdrag när en svensk person avlider i utlandet är inledningsvis att säkerställa identiteten på den avlidne och genom svensk polis fastställa att närmast anhöriga underrättas om detta inte redan är gjort. Utlandsmyndigheterna kan också hjälpa de anhöriga med att få fram nödvändig dokumentation för hemtransport av den avlidne och hjälper även till att registrera dödsfallet hos Skatteverket.

I de fall där det finns en giltig försäkring tar försäkringsbolaget över mycket av de praktiska arrangemangen. Så var till exempel fallet i de ärenden som Mats Green hänvisar till i sin interpellation. Försäkringsbolagets larmcentral sköter då exempelvis kontakten med den lokala begravningsbyrån och ser även till att bagage och andra tillhörigheter skickas hem till Sverige.

Det är givetvis förståeligt att man som anhörig vill veta så mycket som möjligt om det inträffade dödsfallet, inte minst om det skett under oklara omständigheter. Utrikesförvaltningen kan vara behjälplig med att efterfråga dokumentation från lokala myndigheter och sjukhus, men det är inte Utrikesdepartementets eller utlandsmyndigheternas uppgift att kontrollera riktigheten i obduktionsprotokoll eller att granska polisrapporter. Varken Utrikesdepartementet eller utlandsmyndigheterna har heller i uppdrag att utreda eventuella brott i samband med dödsfallet. Här måste de anhöriga vända sig direkt till de lokala myndigheterna.

I många länder kan det ta lång tid innan utredningen blir klar, och det kan ta tid att få ut dokument. Jag vill betona att förhållanden och regelverk i olika länder skiljer sig åt, och detta kan ibland påverka förutsättningarna för det konsulära uppdraget.

Jag har stor förståelse för att de anhöriga kan vara frustrerade över att inte få full klarhet i vad som hänt, inte minst när det gäller något så fruktansvärt som dödsfall.

Skulle man behöva juridisk hjälp i utlandet kan UD hjälpa till med en förteckning på lokala juridiska ombud. Man kan också vända sig till sitt försäkringsbolag för att höra om man är berättigad till rättsskydd via sin reseförsäkring. Jag vill dock vara tydlig med att varken UD eller en utlandsmyndighet kan agera juridiskt ombud i dessa frågor.

Jag kan försäkra Mats Green att utrikesförvaltningen när det inträffar dödsfall i utlandet ger detta högsta prioritet. Handläggarna på UD:s konsulära enhet gör allt de kan för att underlätta för anhöriga med den nödvändiga praktiska hanteringen, som omfattas av det konsulära uppdraget.


Anf. 75 Mats Green (M)

Fru talman! Jag noterar att utrikesministern inte på något sätt vill besvara min fråga.

Jag förväntar mig inte - och ingen förväntar sig - att utrikesministern ska göra något som inte ligger inom ramen för hennes tjänsteutövning. Det enda vi kräver är att utrikesministern ska gå in, inom ramen för sin tjänsteutövning, och börja agera.

Utrikesministern har ju skjutit detta ifrån sig i ett år nu. Som man konstaterade på en ledarsida förra månaden: Ingenting tyder på att den påstådda signalen gått fram till de dominikanska myndigheterna - tvärtom.

Det är klart att det inte finns ett egenvärde i att utrikesministern och den politiska nivån går in i ett ärende om det inte behövs. Men här behövs det ju. Här krävs det. UD har ju inte kommit någonstans i ärendet under mer än ett år - inte en millimeter, fru talman. Detta framgår med all önskvärd tydlighet av UD:s egna utlämnade handlingar, som vi kunde läsa om i Jönköpings-Posten under gårdagen.

Utrikesministern sa också i sitt svar att man kommer att fortsätta att påtala för företrädare för Dominikanska republiken att omständigheterna kring paret Silvas dödsfall måste utredas ytterligare. Det är ju intressant, fru talman, och jag skulle vilja att utrikesministern redogör för hur detta kommer att göras.

Återigen: Är utrikesministern beredd att inom ramen för sin tjänsteutövning själv ta initiativ i denna fråga efter att ha försökt att hålla frågan ifrån sig i drygt ett år? Värdefull tid har till stora delar gått till spillo.

Fru talman! Det är nu hög tid att stoppa den hänvisningscirkus som UD och vissa övriga svenska myndigheter ägnat sig åt i det tragiska fallet med paret Silva. Det finns ett antal ostridiga fakta här som jag skulle vilja att utrikesministern problematiserade kring samt ytterligare ett antal frågor som faktiskt behöver besvaras.

Ett av dessa fakta är att Dominikanska republiken hamnade först på plats 137 av 180 - plats 1 är bäst och plats 180 sämst - i Transparency Internationals index, som mäter omfattningen av korruption med mera bland världens länder. Vi talar alltså om ett av de 50 mest korrumperade länderna i världen. Utrikesministerns tilltro till dominikanska myndigheter är därför, ärligt talat, något svår att förstå. Framför allt är oviljan att agera gentemot Dominikanska republiken i denna fråga obegriplig.

Främst behöver en fråga besvaras som utrikesministern utelämnat och över huvud taget inte nämnt. I Utrikesdepartementets egna föreskrifter om åtgärder vid dödsfall i utlandet slår man fast följande i 5 §, under rubriken "Polisutredning och obduktion", vilket jag förutsätter att utrikesministern väl känner till: Om det finns skäl att misstänka att ett dödsfall för vilket underrättelseskyldighet föreligger enligt 1 § har orsakats genom brott eller att felaktig dödsorsak angetts ska utlandsmyndigheten söka få polisutredning och obduktion till stånd. Innan obduktion sker ska om möjligt samtycke inhämtas från den avlidnes anhöriga.

Min sista fråga till utrikesministern är: Har UD gjort allt detta?


Anf. 77 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Mats Green frågade mig om jag bedömer att vi kunde ha gjort något annorlunda i Utrikesdepartementets hantering av ärendet.

Låt mig inledningsvis betona att dödsfall utomlands är bland de känsligaste fall som Utrikesdepartementet har att hantera inom ramen för det konsulära uppdraget. Jag kan försäkra att vi alltid försöker att ge den hjälp och det stöd som är möjligt att ge i det enskilda fallet. I varje fall görs det noggranna bedömningar av vilka möjligheter Utrikesdepartementet har att bistå.

Jag vill också understryka att vi alltid verkar för en konsekvent och rättssäker hantering, oavsett hur mycket uppmärksamhet eller offentlighet det enskilda fallet får, och att vi alltid tar våra kontakter med anhöriga på största allvar.

Utrikesförvaltningen hanterar omkring 1 800 dödsfallsärenden per år i utlandet. Vi har således stor erfarenhet av den praktiska hanteringen och av att föra samtal med anhöriga som är i sorg och chock efter att ha mist en närstående. Vår konsulära service utgår från det svenska konsulära regelverket och ska ges på ett konsekvent, likvärdigt och rättssäkert sätt oavsett var i världen man befinner sig.

Jag kan försäkra Mats Green att vi tar vårt konsulära uppdrag på stort allvar och att vi arbetar professionellt och i enlighet med gällande regelverk och riktlinjer.

Jag förstår att Mats Green värnar om de närstående och har en omsorg om deras väl. Tro mig: Det har jag också. Det är dock viktigt att nämna något om hur vi kan delge uppgifter till allmänheten i konsulära ärenden. Det kan konstateras att sekretess gäller för uppgifter i konsulära ärenden om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. Detta omfattar även avlidna personer. Det är anledningen till att vi som regel inte kan uttala oss om eller kommentera enskilda ärenden i detalj, och det gäller också i detta fall.

Fru talman! Jag vill understryka att Mats Greens påstående att jag i min tjänsteutövning inte agerar är fel. Jag vill understryka att mitt departement, Utrikesdepartementet, har agerat vid ett flertal tillfällen genom att påpeka vikten av att dödsfallsärenden hanteras skyndsamt och att omständigheterna utreds för företrädare för Dominikanska republiken. Vi har tagit upp detta både på plats i Dominikanska republiken och med ambassadören här i Stockholm, även på senare tid, och vi kommer att fortsätta att göra det.


Anf. 78 Mats Green (M)

Fru talman! Jag konstaterar att utrikesministern inte alls har agerat själv och uppenbarligen, vilket jag hoppas kommer att förändras, inte är beredd att göra det heller. Oavsett vilka frågor jag ställer i denna debatt står utrikesministern och läser innantill från en på förhand skriven text som inte på något sätt hanterar de frågor som ställs här nu.

Utrikesministern säger att man är engagerad i fallet - tillåt mig att uttrycka tvivel över detta, fru talman. Då hade man tagit reda på mer, eftersom man har haft ett antal veckor på sig inför denna interpellation och ett drygt år att agera mer i frågan.

Återigen: Det är ingen som förväntar sig att utrikesministern ska gå utanför det som är möjligt inom ramen för hennes tjänsteutövning. Det enda som jag tycker att man har rätt att förvänta sig är att utrikesministern agerar inom ramen för sin tjänsteutövning, men det har utrikesministern absolut inte gjort.

Jag konstaterar också att detta inte kommer att vara vare sig första eller sista gången som utrikesministern får diskutera just fallet Silva i riksdagens talarstol, utan vi kommer att återkomma med frågor och interpellationer, för det här ska inte glömmas bort och stökas undan.

Återigen vill jag vädja till utrikesministern att börja ta initiativ i frågan, naturligtvis inom ramen för hennes tjänsteutövning. Framför allt bör utrikesministern engagera sig i fallet och ta initiativ på de sätt som är möjliga inom ramen för hennes tjänsteutövning.

Jag har inför framtiden också en rekommendation och ett önskemål, fru talman, och det är att hon sätter sig in något mer i det fall som hon haft god tid på sig att sätta sig in i, under drygt ett års tid.


Anf. 79 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Jag vill återigen betona, som jag gjorde inledningsvis, att dödsfall utomlands är bland de känsligaste fall som Utrikesdepartementet har att hantera inom ramen för det konsulära uppdraget. Hanteringen av dessa fall sker alltid skyndsamt i samarbete med våra utlandsmyndigheter och med ansvariga handläggare vid UD:s konsulära enhet. Vid dödsfall, liksom vid andra akuta fall, ger vi konsulärt bistånd när det behövs, dygnet runt, alla årets dagar. UD har en stor vana vid att möta anhöriga som är i sorg och chock efter att ha mist en närstående.

Jag kan försäkra Mats Green att vi tar vårt konsulära uppdrag på stort allvar. Vi arbetar professionellt och i enlighet med gällande regelverk och riktlinjer.

Samtidigt är det viktigt att klargöra att det finns omständigheter som faller utanför det konsulära uppdraget. Utrikesdepartementet kan exempelvis inte granska obduktionsprotokoll eller polisrapporter. Det är en uppgift för rättsvårdande myndigheter. Vi kan inte heller agera juridisk rådgivare eller ombud åt enskilda eller ingripa i ett rättsligt förfarande utomlands.

Detta hindrar oss dock inte från att genom våra diplomatiska kontakter i vissa särskilda fall understryka att Sverige förväntar sig en skyndsam hantering där alla omständigheter utreds. Så har vi också gjort i dessa fall i våra kontakter med företrädare för Dominikanska republiken, och det kommer vi att fortsätta göra.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.