Techjättarna och elnätet
Interpellation 2020/21:91 av Lorena Delgado Varas (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-10-23
- Överlämnad
- 2020-10-28
- Anmäld
- 2020-11-03
- Svarsdatum
- 2020-11-10
- Besvarad
- 2020-11-10
- Sista svarsdatum
- 2020-11-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Den 10 september adresserade jag ministern angående techjättarna och de skattepengar som går till deras etableringar i Sverige. Då diskuterade jag med näringsministern Baylan ur ett fördelningsperspektiv, då det är stora skillnader mellan det stöd som riktats till små och medelstora företag och de gigantiska siffror som går till dessa transnationella företag. Jag skulle vilja fortsätta diskussionen med ministern kring skattepengar som går till dessa stora företag, men ur ett elnätsperspektiv.
I dag råder det stor oro kring elnätskapaciteten, och delar av Sverige riskerar att drabbas av elbrist. I och med det så kallade naturliga monopol som gäller för nätverksamheten, den avreglerade marknaden och en otillräcklig reglering från Energimarknadsinspektionen ges privata företag ett mycket stort spelrum. Elnätsavgiften som tas ut av elnätsbolaget avgörs i hög grad av var man bor, och det kan skilja tusentals kronor per år. Samtidigt gjorde de tio största nätägarna under 2015 en rörelsevinst på 8,7 miljarder kronor. Pengarna som elnätsföretagen tjänar går inte till att underhålla eller bygga nytt så att vi kan hantera de kommande höjda behoven av el. I stället tvingas regeringen deala med elnätsföretagen om att de ska få tjäna mer om de investerar mer, på bekostnad av elnätskunderna.
Aftonbladets granskning av techjättarna har nu fortsatt, och de har fått tillgång till en tidigare sekretessbelagd lista som visar serverhallsansökningar, där det framgår var de vill bygga och hur mycket el de vill ta ut för att kunna drifta. Vissa ansökningar är på 500 megawatt, vilket man kan jämställa med Uppsalas hela konsumtion av el. Jag frågar mig hur detta ska gå ihop med de stora problem som i dag finns med elnätet. Listan på serverhallarnas placering visar att man inte tagit hänsyn till de geografiska områden som förväntas få eller har elbrist.
Förutom de statliga stöden som dessa techjättar redan får finns det ett förslag om att flera miljarder ska gå till elnätsföretagen för att få dem att bygga ut, bygga nytt och underhålla elnätet så att vi ska klara kapacitetsbristen, som då kommer att bli ännu större i och med etableringsplaneringen.
Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
1) När menar statsrådet att gränsen är uppnådd för hur mycket dessa bolag bör få av våra skattepengar, indirekt och direkt?
2) Hur menar statsrådet att kapacitetsbristen i elnätet bör hanteras då dessa techjättar och deras etableringar kommer att sätta ännu större press på ett redan ansträngt elnät?
3) Bedömer statsrådet att etableringen av techjättarna och placeringen av serverhallarna kan medföra att det uppstår elbrist som hämma etableringen av andra företag i områden, och vilka åtgärder vidtar statsrådet i så fall?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:91
Webb-tv: Techjättarna och elnätet
Dokument från debatten
- Tisdag den 10 november 2020Kammarens föredragningslistor 2020/21:32
- Protokoll 2020/21:32 Tisdagen den 10 novemberProtokoll 2020/21:32 Svar på interpellation 2020/21:91 om techjättarna och elnätet
Protokoll från debatten
Anf. 83 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Fru talman! har frågat mig
när jag menar att gränsen är uppnådd för hur mycket dessa bolag bör få av våra skattepengar indirekt och direkt
hur jag menar att kapacitetsbristen i elnätet bör hanteras då dessa techjättar och deras etableringar kommer att sätta ännu större press på ett redan ansträngt elnät
om jag bedömer att etableringen av techjättarna och placeringen av serverhallarna kan medföra att det uppstår elbrist som hämmar etableringen av andra företag i områden samt vilka åtgärder jag i så fall vidtar.
Till att börja med kan jag konstatera att Sverige har historiskt stora elöverskott. Jag är glad för att vi varit framgångsrika med att locka till oss industri till Sverige, såsom Northvolt, Facebook och Google. Jag är medveten om att det finns platser i Sverige där elnätens kapacitet i dag inte klarar av anslutning av nya industrier; där krävs nätförstärkningar.
Datacenterbranschen är en elintensiv bransch som agerar i internationell konkurrens. Ett stöd genom en nedsättning av energiskatten på el bedöms därför som rimligt. Samtidigt bör skatteutgifter, i enlighet med de skattepolitiska riktlinjerna, omprövas regelbundet.
I Sverige råder anslutningsskyldighet av nya förbrukare för nätföretagen. Nätföretagen har dock rätt att neka anslutning om det inte finns kapacitet i nätet. Det är således en dialog mellan anslutande part och nätföretag. Om de inte kan komma överens prövas frågan i slutändan av Energimarknadsinspektionen. Samtidigt kan ingen aktör förvänta sig att det alltid och överallt ska finnas utrymme för att ansluta nya stora elförbrukare till elnätet. Eftersom elnäten i slutänden bekostas av användarna skulle ett sådant elnät bli orimligt dyrt för konsumenter och industri.
Regeringen och nätföretagen i Malmö och Stockholm tog förra hösten gemensamt ett initiativ för att säkerställa kapaciteten i Malmö och Stockholm på både kort och lång sikt. Regeringen uppdrog samtidigt åt Energimarknadsinspektionen att utreda och föreslå åtgärder för att säkerställa kapaciteten i andra delar av Sverige. Uppdraget överlämnades till regeringen den 1 oktober 2020. Regeringen kommer att analysera förslagen i syfte att säkerställa att ansvariga aktörer vidtar de åtgärder som krävs för att säkerställa att det finns kapacitet till befintliga kunder samt att tillkommande kunder får el inom rimlig tid.
Slutligen vill jag också passa på att nämna att Svenska kraftnät genomför historiskt stora investeringar i ny elnätskapacitet. Den kommande treårsperioden planeras investeringar på 17 miljarder kronor, jämfört med 7 miljarder kronor de senaste tre åren.
Anf. 84 Lorena Delgado Varas (V)
Fru talman! Energiminister Ygeman konstaterar att Sverige har historiskt stora elöverskott men att det finns områden i Sverige där elnätskapaciteten inte klarar av anslutning av nya industrier utan att det görs nätförstärkningar. Det är precis det som de journalister på Aftonbladet som har gjort den här undersökningen pekar på; man har gett tillstånd att bygga energislukande serverhallar i områden där det redan i dag råder brist på nätkapacitet. I artiklarna nämns även att Amazon redovisat hur stora tillgångar deras serverhallar kräver. De behöver bygga stora dieselgeneratorer som motsvarar förbrukningen i händelse av strömavbrott.
Är det hit kundernas miljoner ska gå, och i utbyte mot vad? Vi vet att detta inte genererar den mängd jobb som man tänkt sig. Vi vet också att en del av dessa företag är skadliga både för näringslivsutvecklingen och för arbetares rättigheter. Jag noterar att ministern inte nämner Amazon i sitt svar. Det är viktigt att inte backa upp sådana företag, till skillnad från Northvolt, ett företag som bidrar till omställningen.
Är detta vägen framåt - att ge tillstånd till energislukande företag i områden där det råder kapacitetsbrist?
Anf. 85 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Fru talman! Det är en fråga som inte lätt låter sig besvaras med ett ja eller ett nej. Skälet till det är att vi i grunden har anslutningsskyldighet i Sverige. Om ett företag ansöker om kapacitet ska det företaget också få kapacitet om sådan finns. Energimarknadsinspektionen diskuterar nu i enlighet med det uppdrag den fick av regeringen huruvida man ska utvidga den anslutningsskyldigheten, så att nätföretag dessutom ska få köpa upp kapacitet på marknaden.
På det stora hela välkomnar jag att man väljer att förlägga serverhallar till Sverige, speciellt om vi kan styra det på så sätt att de lägger sig i de delar av Sverige där vi har stor överkapacitet vad gäller både nät och eleffekt. Serverhallar är ju en strömslukande näringsgren. Sverige kan erbjuda i princip helt fossilfri el och i väldigt hög grad förnybar el. Då är det också rimligt att de här företagen väljer att lägga sig i ett land som Sverige - eller i något av våra skandinaviska grannländer, som också har väldigt goda tillgångar till förnybar energi.
Jag välkomnar dem till Sverige. Vi ger dem samma konkurrensvillkor i Sverige som andra företag som använder väldigt mycket el. Men vi ska också ställa krav på dem. De ska hålla en hög miljöstandard, använda värmen i fjärrvärmenätet, så att vi kan hjälpa till att minska behovet av bioenergi i fjärrvärmenätet, samt skapa reservkraftsmarknader, stödtjänstmarknader, så att den reservkraft som finns kan användas på nätet i övrigt. Naturligtvis ska deras reservkraft bli förnybar, precis som all annan reservkraft i Sverige. Jag berättade tidigare om det gemensamma initiativet, där vi bytte fossil olja mot bioolja och fossilgas till biogas. Det vill vi naturligtvis att hela den svenska industrin ska göra.
Anf. 86 Lorena Delgado Varas (V)
Fru talman! Det kräver kanske ett mer konkret arbete och en förändring för att få dessa företag att ansluta sig till områden där vi har kapacitet. På så sätt riskerar vi inte andra företag som inte har den möjligheten.
Fru talman! Minister Ygeman nämner också att Svenska kraftnät genomför historiskt stora investeringar i ny elnätskapacitet. Men än en gång är det medborgarna som får betala i slutänden.
Investering är bra, och utveckling behövs. Vi vet att digitaliseringen och omställningen till förnybar energi kommer att kräva mycket mer. Men det är investeringar som borde gynna oss alla och inte några få. Det är resurser vi inte ser igen när avreglering i grunden är ett systemfel.
Jag kan också konstatera att svaret från minister Ygeman lämnar mindre företags etablering i händerna på marknaden, trots att vi vet hur mycket små och medelstora företag bidrar med. De siffrorna är annorlunda jämfört med techjättarnas.
Anf. 87 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Fru talman! Inte bara små företag är lämnade till marknaden utan även stora företag. I grunden har vi en fri marknad där elnätsägarna har en anslutningsskyldighet.
Lorena Delgado Varas efterfrågar mer styrning och samordning av var företagen etablerar sig. Där kan jag bara hålla med. Där har vi mer att göra. Det ska vi också se till att göra så att vi både kan attrahera serverhallar och se till att de hamnar på platser i elnätet där det finns ledig kapacitet.
Anf. 88 Lorena Delgado Varas (V)
Fru talman! Det är ingen hemlighet att Vänsterpartiet vill se en återreglering av elnätet. Det steg som regeringen tar i dag är för att lappa ihop ett icke-fungerande system som inte är hållbart i längden. I princip innebär det att vi måste muta elnätsbolagen med konsumenternas pengar, alltså dina och mina pengar, för att få dem att ens investera och underhålla ordentligt.
Avregleringen har egentligen betytt att staten står för de stora kostnaderna tillsammans med konsumenterna. Vinnarna är elnätsföretagen. I stället borde vi få betala mindre, och nätet borde förstatligas. Att förstatliga skulle ge oss friheten att kunna planera utefter behov och framtida utveckling.
Fru talman! Vänsterpartiet sätter också små och medelstora företag först. Om statligt stöd ska utgå ska det gå till dessa i första hand. Det är de små och medelstora företagen som skapar jobb och driver utvecklingen framåt. Därför ska inte stora techjättar få installera var de vill, utan utrymmet ska ges där det finns möjlighet att täcka behoven.
Avregleringen är egentligen en flopp för konsumenter, framtida planering, underhåll och anställningstryggheten.
Anf. 89 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Fru talman! Vänsterpartiet menar att det är i de små och medelstora företagen som jobben och värdet skapas. Själv är jag nog så marxistisk att jag menar att det är arbete som skapar allt värde oavsett i vilken organisationsform det görs.
Vi subventionerar varken små eller stora företag. Vi har en nedsättning av skatten på elintensiv industri. När det gäller elnätet, oavsett vilken organisationsform man tycker att det ska bedrivas i, har vi för första gången på 26 år sjunkande elnätspriser i Sverige, till gagn för konsumenter.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.