Akutsjukvården i Göteborgsområdet
Interpellation 2016/17:234 av Shadiye Heydari (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-01-17
- Överlämnad
- 2017-01-18
- Anmäld
- 2017-01-19
- Svarsdatum
- 2017-01-31
- Sista svarsdatum
- 2017-02-01
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Vittnesuppgifterna är många om att allt inte står rätt till på akutmottagningarna i Göteborgsområdet. Några exempel: Personal på akuten på Sahlgrenska mår dåligt, skriver flera fackliga skyddsombud i en arbetsmiljöanmälan. Den höga patientinströmningen i kombination med att patienter blir kvar länge i väntan på avdelning gör att personalen inte anser sig hinna med viktiga arbetsuppgifter.
Den ansvarige verksamhetschefen för Mölndals akutmottagning säger sig inte kunna garantera patientsäkerheten. Han redovisar i medier en brist på vårdplatser som är större än ”vad jag någonsin har upplevt tidigare”.
Läkaren Valeria Castro vid Sahlgrenska skriver i ett uppmärksammat inlägg på Facebook att det inte finns tillräckligt med vårdplatser på grund av sjuksköterskebristen. Hon ger vidare en bild av att läget på akuten är utom kontroll och att arbetsmiljön och den påtagliga stressen gör att hennes kollegor ständigt ligger på bristningsgränsen.
Andra anställda berättar för medier att ”Sahlgrenska är som en tickande bomb och vi är inte långt från att den exploderar”.
Samtidigt väljer den politiska ledningen för Västra Götalandsregionen att för 2016 skapa ett rekordstort överskott på närmare 2 miljarder kronor. Det är den politiska ledningen för Västra Götalandsregionen som är ansvarig för att verksamheten på akutsjukhusen i Göteborgsområdet följer uppsatta lagar och regler för att garantera patientsäkerheten. Utifrån det vi nu ser menar jag att man kan börja undra om de klarar av det.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:
Vad avser statsrådet och regeringen att göra för att säkerställa att Västra Götalandsregionen följer uppsatta lagar och regler för att garantera patientsäkerheten inom akutsjukvården?
Debatt
(13 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:234
Webb-tv: Akutsjukvården i Göteborgsområdet
Dokument från debatten
- Tisdag den 31 januari 2017Kammarens föredragningslistor 2016/17:63
- Protokoll 2016/17:63 Tisdagen den 31 januariProtokoll 2016/17:63 Svar på interpellation 2016/17:234 om akutsjukvården i Göteborgsområdet
Protokoll från debatten
Anf. 1 Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Svar på interpellationer
Fru talman! Shadiye Heydari har frågat mig vad jag avser att göra för att säkerställa att Västra Götalandsregionen följer uppsatta lagar och regler för att garantera patientsäkerheten inom akutsjukvården.
Inledningsvis vill jag betona att det är landstingens ansvar att säkerställa patientsäkerheten i hälso- och sjukvården. Det yttersta ansvaret faller på den politiska landstingsledningen. Regeringen har dock vidtagit flera åtgärder för att förbättra landstingens förutsättningar att kunna erbjuda god och säker hälso- och sjukvård. Regeringen har bland annat höjt det generella statsbidraget med miljardbelopp för landstingen från 2017.
Vidare har regeringen tagit initiativ till flera insatser som ska stärka landstingens arbete med den långsiktiga kompetensförsörjningen. Kompetenta medarbetare och en väl fungerande kompetensförsörjning är viktiga förutsättningar för en trygg och säker vård. Regeringen har bland annat ingått en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting om en särskild professionsmiljard som adresserar just utmaningarna kring kompetensförsörjning. Regeringen och SKL har också nyligen beslutat om en andra överenskommelse som sträcker sig över två år. En nyhet jämfört med förra året är att 300 miljoner öronmärks för att landstingen ska kunna erbjuda ökad möjlighet för sjuksköterskor att genomgå specialistutbildning. Vidare har regeringen tidigare genomfört en utbyggnad av utbildningsplatser inom sjuksköterske-, barnmorske- och specialistsjuksköterskeutbildningarna samt tillfört medel till Socialstyrelsen för validering av utländska hälso- och sjukvårdsutbildningar.
Vi vet att många patienter vårdas på sjukhus i onödan. Patienter som är färdiga att skrivas ut från sjukhus blir liggande i väntan på öppenvård och kommunala insatser. Detta påverkar akutsjukvårdens förutsättningar och skapar brist på vårdplatser. Regeringen har aviserat att under våren återkomma till riksdagen med en proposition med förslag som kan förbättra situationen för patienterna och frigöra vårdplatser i slutenvård.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Inspektionen för vård och omsorg har en viktig roll när det gäller att granska att landstingen följer de lagar och föreskrifter som gäller för hälso- och sjukvårdens område. För att stärka inspektionens förutsättningar att genomföra tillsynsinsatser inom de områden där behovet av tillsyn är som störst har regeringen i budgetpropositionen för 2017 föreslagit att IVO:s förvaltningsanslag ska öka med 70 miljoner kronor från och med 2017. Därutöver föreslås att IVO tillförs tillfälliga medel om 40 miljoner kronor under 2017, 25 miljoner kronor 2018 och 10 miljoner kronor 2019 för insatser med anledning av flyktingsituationen.
Anf. 2 Shadiye Heydari (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Statsrådet inleder sitt svar med att säga att det är landstingens ansvar att säkerställa patientsäkerheten i hälso- och sjukvården. Det yttersta ansvaret faller på den politiska landstingsledningen.
Jag vill börja med att återge vad den moderata ordföranden för Västra Götalandsregionen, Johnny Magnusson, sa när han svarade på GP:s fråga om min interpellation: Det var det dummaste jag har hört på länge. Regionstyrelsen ansvarar inte för patientsäkerheten, utan det är sjukhusen och läkarna. Det står tydligt i lagen, sa han också. Hur ska man tolka detta?
Fru talman! De senaste veckorna har det varit mycket nyheter om akutmottagningen på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Jag har tagit del av berättelser från såväl sjukvårdspersonal som patienter som beskriver arbetsmiljön som ohållbar och patientsäkerheten som hotad. Ett flertal fackliga skyddsombud skriver att vårdpersonalen mår dåligt och att arbetsmiljön är under all kritik. Överallt rapporteras om överbelagda vårdavdelningar, inställda operationer och personalbrist.
Jag har själv varit med om långa väntetider och bevittnat personalens tuffa arbetsbelastning på SU:s akutmottagning. Jag kan verkligen bekräfta och förstå göteborgarnas oro för vården och det akutkaos som råder där. Listan är lång. Akutmottagningen ska leva upp till sitt namn. Man ska inte behöva vänta i 16 timmar eller två dygn för att få träffa en läkare.
Det finns i dagsläget ekonomiska resurser, men de används inte på rätt sätt av den moderatstyrda ledningen i Västra Götalandsregionen. Att styra och leda sjukvården förpliktar, och sjukvården ska värna alla. Det är en förutsättning för den svenska modellen. Oavsett geografisk ort ska invånarna kunna lita på att man får den vård man behöver. Det är bara så vi kan skapa en jämlik sjukvård och sprida framtidstro.
Min fråga till statsrådet är: Vad tycker sjukvårdsministern att vi som socialdemokrater ska säga till patienter och personal inom vårdsektorn?
Anf. 3 Cecilia Magnusson (M)
Fru talman! Sjukvården är under stor press, och jag delar uppfattningen att situationen måste vändas. Men att som Shadiye Heydari uttala och insinuera att situationen är den grönblå samverkans fel är väl magstarkt.
I 14 år, fram till valet 2014, hade Socialdemokraterna makten i Västra Götalandsregionen. Den negativa utvecklingen har funnits hela tiden. För sju år sedan, 2010, fick chefsläkarna i uppdrag att komma till rätta med problemen. För fem år sedan tog samtliga sjukhus fram åtgärdsplaner. Men den negativa utvecklingen har fortsatt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I två år har nu den grönblå samverkan arbetat med att som första fokus komma till rätta med problemen. Ett av problemen är de ekonomiska underskotten. År 2011 var underskottet 500 miljoner kronor - nästan en halv miljard. Så har det fortsatt.
Den grönblå samverkan har kommit till rätta med ett av problemen - något som Socialdemokraterna har misslyckats med i 14 år. I år räknar man nämligen med att det ska bli ett överskott i ekonomin på sjukhusen. Dessutom har man klarat av att fördubbla tillskotten till ekonomin för sjukhusen i Göteborgsregionen.
Det andra problemet, fru talman, är personalsituationen. Västra Götalandsregionen står liksom andra offentliga arbetsgivare inför stora utmaningar. Det är viktigt att vi ökar vår attraktivitet, och den grönblå samverkan har gjort stora insatser. Bland annat kan nämnas betald specialistutbildning.
Fru talman! Det största problemet är dock inte sjukhusen, utan det största problemet är kommunerna. De är anledningen till att det på avancerade slutenvårdsplatser på sjukhusen vårdas människor som är utskrivningsklara. Det är människor som har sjukdomar som gör att de inte kan komma hem ensamma utan behöver komma till korttidsplatser eller vårdhem eller få hemtjänsthjälp. Det är kommunernas skyldighet att hjälpa de här människorna.
På Sahlgrenska Universitetssjukhuset ligger i dag minst 200 människor som är färdigbehandlade och behöver komma hem men som kommunerna inte tar hand om. Den största boven i den här situationen är Göteborgs kommun, inte regionstyrelseordförande Magnusson. Det är Socialdemokraterna i Göteborgs kommun som inte klarar sin uppgift.
Vad tänker Gabriel Wikström som ansvarigt statsråd göra för att kommunerna, och framför allt socialdemokratiskt styrda Göteborgs kommun, ska ta sitt ansvar?
Anf. 4 Hillevi Larsson (S)
Fru talman! Den här frågan berör både staten och regionen - regionen i Göteborgsområdet i det här fallet. Jag tycker att Gabriel Wikström har redovisat många bra åtgärder, både sådant som redan är genomfört och sådant som är på gång och kan förändra situationen.
Det handlar ytterst om liv eller död för patienter som till exempel väntar på akuten, och det är därför viktigt att man gör allt man kan. Ett jättestort problem är bristen på personal inom rätt kompetensområde. Specialistsjuksköterskor är verkligen ett bristområde. Det kommer nu att bli fler utbildningsplatser och också en möjlighet att omskola sig till specialistsjuksköterska. Men det behövs också fler barnmorskor och fler sjuksköterskor, och det blir också fler utbildningsplatser.
Det är också viktigt med validering så att de som har den här kompetensen från sitt hemland så snabbt som möjligt kan komma ut och jobba. Det är bra för dem, det är bra för hela samhället och inte minst är det bra för sjukvården. Det gäller alltså att snabba upp de här processerna.
När det gäller de färdigbehandlade patienterna är det ett problem över hela landet att sängar upptas av färdigbehandlade patienter som egentligen skulle kunna tas om hand i kommunerna. Sjukvårdsministern aviserar också satsningar på det området.
Men det finns också ett stort ansvar hos regionen, för det är regionen som tar in skatt och som ytterst har ansvar för verksamheten i sjukvården. Det är klart att det på ett sätt är bra med överskott, men det gäller då att man hanterar underskotten inom andra områden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Inom landsting, eller regioner som det också kallas, är sjukvården ett extremt centralt område att hantera. På de flesta håll anses den som det allra viktigaste området. När man ser de här problemen inser man att det är viktigt att överskottet på ungefär 1,6 miljarder också kommer sjukvården till del. Ytterst handlar det om patientsäkerheten och personalens arbetsmiljö. Det gäller alltså att man styr över resurserna dit, för man kan inte stillatigande sitta och titta på när desperationen växer.
Shadiye delade med sig av vittnesmål från människor som även medierna har skrivit om; det handlar om att det inte känns som en säker situation. Att väntetiden kan vara uppemot 16 timmar när man har ett misstänkt hjärtfel är oroväckande. Personalen håller dessutom på att gå in i väggen. Vi har ett jättestort problem med att sjukskrivningarna har börjat växa i antal, inte minst när det gäller psykisk ohälsa. Där kan vi se att stressrelaterade sjukdomar ligger i topp.
När vi nu har brist på kompetens inom sjukvården är det extra viktigt att vi behåller den personal som finns där så att inte människor bränns ut. Vi måste i stället få in fler, men då måste också arbetsmiljön bli bättre - det kostar i resurser. Självklart måste vi också ha utbildningar, vilket har nämnts. Men vi måste både täppa till de kompetensluckor som finns och satsa ekonomiska resurser på det här.
Jag tycker att sjukvårdsministern har aviserat flera välkomna satsningar som kan hjälpa Göteborgsområdet, men även hela landet. Det är ytterst ett ansvar för regionen. När det nu finns resurser i kassan är det viktigt att de kommer sjukvården till del så att man så snabbt som möjligt kan vända utvecklingen i positiv riktning.
Anf. 5 Monica Green (S)
Fru talman! Jag begärde ordet när jag hörde moderaten Cecilia Magnusson säga att den moderatstyrda regionen hade vänt utvecklingen. Det stämmer att de höjde skatten för att pengarna skulle komma patienterna till del. I alla fall var det vad som sas. Men det märkliga är att man lade pengarna på hög och nu har dem centralt, i regionstyrelsens kassa, i stället för att ge dem till akutsjukhusen. Det är därför som regionen nu går med 1,6 miljarder i överskott.
Jag tycker att det är högst anmärkningsvärt att man inte använder pengarna till det de är avsedda för, nämligen sjukvård, och ser till att människor får den vård de behöver. Vi får höra om överläkare som är oroliga och får söva ned patienter på ett sjukhus och skicka dem till ett annat eftersom det är så överbelastat på akutsjukhusen.
Jag har också hört att ledningen för Västra Götalandsregionen, alltså moderatledningen, nu skyller på kommunerna. Vi fick i inlägget här tidigare också höra att det är kommunernas fel. Antingen är det regeringens fel eller också är det kommunernas fel. Aldrig är det deras eget ansvar att se till att sköta regionen på bästa sätt.
Jag är mycket glad över att vi nu har en socialdemokratiskt ledd regering som satsar på kvalitet i välfärden och ser till att man höjer de extra och generella statsbidragen för att man ska kunna höja kvaliteten. Det är bra, för sjukvården behöver mer pengar. Även om vi tidigare har haft en sjukvård i världsklass finns det alltid saker som vi behöver göra mer och bättre. Dessutom har vi problemet med bristen på bland annat specialistsjuksköterskor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den tidigare socialdemokratiska ledningen för Västra Götalandsregionen satsade på specialistsjuksköterskor och utbildningen av dem. Nu har också den socialdemokratiskt ledda regeringen gjort en extra satsning på 300 miljoner kronor. Det är mycket välkommet och bra, för man kan se till att detta verkligen kommer patienterna till del. Vi kan anställa fler sjuksköterskor och se till att människor får den vård de behöver när de behöver den. Tack så mycket för det!
Anf. 6 Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Fru talman! Jag vill passa på att tacka Shadiye Heydari för att hon lyfter den här mycket angelägna frågan.
Jag var själv i Göteborg i går i samband med en konferens om donationer. Jag fick naturligtvis många frågor om den allmänna sjukvårdssituationen i Västra Götalandsregionen därför att det finns en stor oro, inte minst när det gäller vad som händer på akutmottagningarna. Jag tycker att det är mycket viktigt att den oron tas på allvar, inte bara av regionpolitikerna utan också av oss som är politiker och ansvariga på nationell nivå.
Jag har aviserat, egentligen från min första dag som sjukvårdsminister, att jag tror att staten och regeringen behöver ta ett större ansvar och spela en större roll när det gäller att möta hälso- och sjukvårdens utmaningar - inte för att vi ska ta över ansvaret från landsting och regioner utan för att vi i samverkan med den regionala och många gånger lokala nivån ska kunna ta ansvar för kompetensförsörjning, utbyggnad av e-hälsoarbetet, en bättre fungerande organisation och inte minst den stora omställning som måste till och som handlar om att kunna sätta patienterna med de absolut största behoven i centrum.
Detta är hälso- och sjukvårdens stora uppgifter framöver, och det är också med detta som bakgrund som jag blir något bekymrad över situationen både här i Stockholms läns landsting och i Västra Götalandsregionen. I stället för att ha fullt fokus på den omställning som behöver ske inom svensk hälso- och sjukvård och i stället för att lösa de kompetensförsörjningsproblem som finns ägnar den borgerliga styrningen i båda de här landstingen alldeles för mycket tid åt diskussioner om nya privatiseringar och olika typer av ideologiska experiment i form av nya vårdvalsmodeller.
I Stockholm, där Alliansen har styrt i drygt tio år, har vi nu fått ett facit på vad som händer. Kostnadsökningen är explosionsartad, koordineringen av vård för enskilda patienter är mycket bristfällig och man får flaskhalsar - inte minst på akutmottagningarna - i form av köer och tillgänglighetsproblematik.
Risken är att detta också kommer att ske i andra landsting och regioner som följer samma mönster, det vill säga där man i stället för att prioritera det som är viktigt och rätt - kompetensförsörjning, bättre organisation och samverkan - prioriterar privatiseringar och ideologisk experimentverkstad. Det gör mig väldigt orolig.
Jag fick två frågor i de förutvarande inläggen. Cecilia Magnusson frågade just vad vi kan göra för att kommunerna ska ta ett större ansvar. Det är aldrig är ens fel att två träter. När det gäller problemen med att ta hem medicinskt färdigbehandlade patienter till kommunerna ligger det ett stort ansvar hos kommunerna. Men det ligger också ett stort ansvar hos landstingen och regionerna, när det gäller att meddela i tid att patienten är på väg att kunna komma hem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen kommer därför, under våren, att lägga fram en proposition om att det ska ställas mycket högre krav på kommunerna, men också på landstingen och regionerna, att komma överens, att upprätta rutiner för att medicinskt färdigbehandlade patienter ska kunna komma till sin hemkommun. Det är inte rimligt att man ska ligga kvar på sjukhuset och ta upp en dyr och avancerad vårdplats när man i stället skulle kunna få mycket bättre vård och omsorg till ett lägre pris i sin hemkommun.
Det är ett tydligt initiativ från den här regeringen.
Anf. 7 Shadiye Heydari (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret.
Sedan vill jag säga till Cecilia: Varför kan vi inte någon gång stå på oss och säga att det inte alltid är vårt fel? Ni brukar alltid säga att det är Socialdemokraternas fel att allting går åt fel håll, eller hur?
Nu har ni ansvaret i regionen. Stå på er! Se till att vi får fler sköterskor, att pengarna läggs på vårdpersonal och patienter i stället för på hög på något konto. Jag blir förvånad när du säger att den negativa utvecklingen beror på Socialdemokraterna eftersom Socialdemokraterna har ställt till det för er. Det är ni som har ansvaret!
Jag har själv varit patient. Förra året satt jag på Sahlgrenska och väntade i 16 timmar för att träffa en hjärtläkare. Personalen sa till mig att de inte kunde hjälpa mig i tid på grund av läkarbrist och sjuksköterskebrist. Det handlar alltså inte om något annat. Du ska inte plötsligt lägga ansvaret på kommunerna. Sjukvården och den moderatstyrda regionen har ansvar för att se till att det finns fler sköterskor och läkare på plats.
Förra helgen hamnade jag på sjukhus igen. Jag vet inte om det var njursten jag hade. Men jag åkte in med ambulans på grund av buksmärta. Den gången fick jag vänta cirka sex timmar, eftersom jag kom in med ambulans. Jag fick samma svar där: Vi har brist på läkare. Om det skulle hända någonting emellan måste läkarna springa till de andra. Så du får ligga här och vänta.
Men du säger fortfarande att det är kommunens och Socialdemokraternas fel, Cecilia. Jag blir upprörd. Nu får ni ta ert ansvar. Nu har ni pengarna. Se till att de används i stället för att lägga skulden på kommunen, på att de inte tar hand om de färdigbehandlade så att de inte kommer hem i tid. Det är inte hela sanningen.
Jag är jätteglad för det svar vi har fått från statsrådet. Vi har gjort satsningar på kvaliteten, på fler utbildningsplatser för sjuksköterskor och på kompetenshöjningar. Det är det som krävs, inte att lägga skulden på någon annan och komma ifrån ansvaret.
Jag vill fråga statsrådet igen: Vad kan statsrådet göra för att säkerställa att de medel som regeringen har avsatt för sjukvården i Västra Götaland, och som regionens ledning nu lägger på hög, kommer till användning?
Anf. 8 Cecilia Magnusson (M)
Fru talman! Jag måste säga att det inte var jag som började. Det var Shadiye Heydari som började genom att ifrågasätta den grönblå samverkan i Västra Götalandsregionen när hon ställde den här interpellationen till statsrådet. Att hon får svar på tal är väl självklart.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är faktiskt på det sättet, statsrådet, att det finns mycket tydliga avtal om vad som gäller när personer är färdigbehandlade i akutsjukvården. Kommunen har fem dagar på sig att ta hem sina medborgare. Sedan får man börja betala. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset ligger i dag 40 personer som kommunerna får betala för. Kommunerna betalar inte hela kostnaden för de personerna. Men det är en straffavgift.
När det gäller de 200 färdigbehandlade personerna är det kommunernas ansvar som leder till att det blir råttan på repet och så vidare. Sjukvården klarar inte av det.
Gläd er åt att vi nu har ett överskott inom Västra Götalandsregionen. Nu kan vi ju göra satsningar. Och om ni läser vilka förslag den grönblå samverkan har lagt fram kan ni se att det har gjorts många insatser för att lappa igen efter 14 år av misskötsel av ekonomin till patienternas förfång.
Jag måste ändå tacka statsrådet för svaret. Det var klarläggande. Men utveckla gärna lite mer vad propositionen kommer att innehålla. Det finns nämligen tydliga regler för vad som gäller. Vad mer kan vi göra?
Anf. 9 Hillevi Larsson (S)
Fru talman! Det skulle vara positivt om alla olika politiska nivåer i stället för att ägna sig åt pajkastning kunde göra allt de kan. Då skulle vi också komma långt.
Staten gör nu mycket, precis som ministern redovisar. Vi kommer att se till att det blir ett delat ansvar mellan kommunerna och regionerna. Problem löses ofta bäst genom att alla samverkar. Men om man hela tiden skyller ifrån sig kommer man ingenvart. Det ligger trots allt ett stort ansvar på regionerna. Det kommer man inte ifrån. Många av de viktigaste verktygen finns på regionnivån. Då måste de verktygen också användas.
Det är viktigt att skattepengarna används på allra bästa sätt. Det första steget är självklart att använda de resurser man har till det allra viktigaste. Och det är svårt att hitta någonting viktigare än att se till att akutsjukvården fungerar. Dit måste resurser definitivt skjutas till, så snabbt som möjligt.
Precis som Gabriel Wikström nämner måste man också vara försiktig med privatiseringar. Där finns det risk för att skattepengarna rinner ut och att de inte utnyttjas fullt ut för det de är tänkta för, det vill säga sjukvård för medborgarna. Det finns också risk för att vård efter behov inte blir en självklarhet. Vi har tyvärr kunnat se i experimenten att det kan bli det mest lönsamma för de privata intressena som går före och inte den enskildes behov, som ju är det allra viktigaste inom sjukvården.
Diskussionen om färdigbehandlade patienter handlar också om väntan på akuten på att få komma till rätt vårdavdelning. Det handlar till stor del om brist på vårdplatser, som i sin tur till stor del beror på brist på personal med rätt kompetens. Den delen är alltså också avgörande.
Om alla gör det de kan tror jag att det kan gå åt rätt håll.
Anf. 10 Monica Green (S)
Fru talman! Tack än en gång för att ni satsar så bra på sjukvården nu, Gabriel Wikström! Det behövs verkligen efter den borgerliga tiden, då man bara satsade på stora skattesänkningar i stället för kvalitet i välfärden. Det är alltså varmt välkommet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag skulle vilja vrida klockan tillbaka lite grann. Vi fick höra här av moderaten att det hade varit 14 år av socialdemokratiskt styre i Västra Götalandsregionen. Vi kan vrida tillbaka klockan ytterligare. Jag och flera av oss är från Västra Götalandsregionen, och vi vet ju hur det var 1997 när regionen bildades på goda grunder. De gamla landstingen behövde hjälpas åt, samla sina krafter och stötta varandra på grund av den negativa befolkningsutvecklingen på vissa ställen.
Tyvärr - vill jag som socialdemokrat säga - var det borgarna som tog över 1997. Men det höll inte särskilt länge. Det höll i cirka två år eftersom den moderatstyrda regionen styrde så till den milda grad att Centern och det dåvarande Folkpartiet valde att hoppa av. Man ville inte se alla nedskärningar. Man ville inte se hur underskotten bara ökade och ökade, utan man valde att samarbeta med Socialdemokraterna. Det blev ett väldigt framgångsrikt samarbete under väldigt många år. Man kunde lyfta hela Västra Götaland.
När det blev borgerligt styre i det här landet för snart tio år sedan fick landstingen i hela landet lida eftersom det skedde stora skattesänkningar. Man ville inte satsa på kvalitet i sjukvården. Det fick även Västra Götalandsregionen lida av.
Jag beklagar att det nu är en moderatledd region. Man skyller antingen på regeringen eller på kommunerna. Man vill inte ta eget ansvar. Ändå har man 1,6 miljarder i överskott.
Anf. 11 Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Fru talman! Jag ska börja med frågan om den proposition som regeringen lägger fram under våren.
Den handlar om att skärpa de tidsgränser som finns i dag för när medicinskt färdigbehandlade patienter är utskrivningsklara och ska flyttas över till sin hemkommun för att få den eftervård och rehabilitering som man har rätt till.
Här handlar det bland annat om att man inom 24 timmar från det att en patient är inskriven i slutenvården ska ha meddelat hemkommunen om att patienten är inskriven så att kommunen redan då kan förbereda en plats för patienten.
Propositionen innebär också en skärpning av tidsgränserna. I dag är tidsgränsen fem vardagar. Nu pratar vi i stället om tre dagar, oavsett om det är helgdagar eller inte. Vi tycker att det är ett ansvar som man tydligare ska kunna lägga på kommunerna.
I det bästa scenariot ska kommuner och landsting kunna sluta avtal som passar bäst utifrån regionala och lokala förutsättningar. Men när så inte är fallet träder lagens gränser och bestämmelser in, vilket gör det mycket tydligare än dagens ordning.
Förutom att detta är bättre för patienterna kostar en vårdplats inom slutenvården många gånger mer än en vårdplats inom en kommun. Då är det klart att det borde vara fördelaktigt för landstingen, för kommunerna och framför allt för skattebetalarna som helhet att se till att de som är medicinskt färdigbehandlade flyttas över till hemkommunen.
När det gäller frågan i stort om resurser kan jag inte annat än hålla med flera av talarna i debatten när de säger att det är självklart - med tanke på de stora utmaningar som vi står inför på hälso- och sjukvårdsområdet - att vi inte har råd att prioritera bort sjukvårdsinsatser och i stället genomdriva nya skattesänkningar så som de borgerliga partierna vill göra på nationell nivå.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Man måste ta ett större ansvar på lokal och regional nivå för att välfärdstjänsterna ska finansieras. Det kommer ibland att innebära skattehöjningar. När man väl höjer skatten är det viktigt att de pengar som man får in går till välfärden, till skolan, till omsorgen och inte minst till hälso- och sjukvården. Då är människor beredda att betala den extra skattehöjningen. Men om pengarna till exempel inte går till en förbättrad vård riskerar man att få en revolt där medborgarna säger att de inte vill betala nya skattehöjningar eftersom pengarna inte kommer hälso- och sjukvården till del. När man väl höjer skatten är det viktigt att pengarna kommer hälso- och sjukvården till del.
Regeringen har genomfört flera skattehöjningar, och vi blir ofta anklagade, inte minst av Moderaterna i den här kammaren, just för detta. Men vi har hela tiden varit tydliga med att vi tror att vi behöver få in mer pengar till statskassan, inte minst för att kunna förbättra välfärden.
Tack vare flera av de skattehöjningar som regeringen har genomfört har vi också haft möjlighet att nu senast dela ut 10 extra miljarder till kommuner och landsting för att stärka välfärden. På mitt eget område har vi kunnat dela ut en extra professionsmiljard som ska gå till förbättrad kompetensförsörjning.
Vi har kunnat bidra med pengar till studielönesatsning för dem som väljer att utbilda sig till specialistsjuksköterskor. Och vi har kunnat göra en rad jämlikhetsstärkande insatser, alltifrån gratis mammografi och bättre kvinnohälsa till gratis läkemedel för barn med mera. Det hade inte varit möjligt om vi hade fortsatt med den tidigare regeringens skattesänkarpolitik.
Anf. 12 Shadiye Heydari (S)
Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Patientsäkerheten och arbetsmiljöfrågan är väldigt viktiga för mig. Det var därför jag frågade statsrådet vad han kan göra för att se till vad den moderata Västra Götalandsledningen tänker göra. Man kommer att ha 1,6 miljarder kronor på kontot. De pengarna ska gå till sjukvården, fler sjuksköterskor och fler läkare. Vi ska inte spara på något.
Jag anser att det är ett problem att Johnny Magnusson, som är styrelseordförande i den moderatledda ledningen för Västra Götalandsregionen, raljerar och säger att diskussionen kring SU är befängd och att situationen inte är så allvarlig som människor tycks tro. Magnusson sa nyligen till SVT Väst att belastningen går i vågor som den alltid har gjort. Han känner sig trygg med att invånarna får adekvat vård när de behöver det.
Det är en uppfattning som varken jag eller vårdpersonalen delar. Naturligtvis blir det personalbrist och långa vårdköer när pengarna sparas undan i stället för att komma patienter och personal till gagn. Ännu mer problematiskt blir det när den högsta ledningen nonchalerar situationen och inte tar den på allvar.
En förutsättning för att utveckla den svenska modellen är att man kan erbjuda en jämlik sjukvård. Kan vi erbjuda en jämlik sjukvård kan vi också skapa framtidstro.
Avslutningsvis vill jag ställa samma fråga till statsrådet igen. Nu finns det 1,6 miljarder på kontot. Hur kan vi säkerställa att akutsjukvården fungerar?
Anf. 13 Statsrådet Gabriel Wikström (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tror, som sagt, att det är väldigt viktigt att om vi ska kunna lösa de problem och utmaningar som vi har inom den svenska hälso- och sjukvården måste detta ske i mycket närmare samverkan mellan den nationella, den regionala och den lokala nivån. Det betyder att staten via regeringen behöver ta ett större ansvar för hälso- och sjukvården. Det gör vi bland annat genom att tillskjuta ytterligare resurser till hälso- och sjukvården i form av både permanenta höjningar av statsbidraget och olika typer av riktade insatser på ett antal angelägna områden.
Vi gör det i nära dialog med parterna, där vi tillsammans kan identifiera risker och möjligheter och vem som ska göra vad. Så gör vi ibland på ehälsoområdet.
Vi gör det genom att vi tar ett större ansvar för kompetensförsörjningen, bland annat genom att bygga ut utbildningsplatserna när det gäller specialistsjuksköterskor, sjuksköterskor, barnmorskor, läkare med mera.
Vi gör det också genom att tillskjuta resurser för att man bättre ska klara kompetensförsörjningen.
Precis som interpellanten är inne på förutsätter detta att när staten tar ett ökat ansvar måste också regionerna och landstingen ta sitt ansvar för att planera och organisera verksamheten på ett sådant sätt att patienter får vård i tid. Det är helt orimligt att man ska behöva vänta 16 timmar på en akutmottagning.
Det betyder också att man måste se till att man har en finansiering av verksamheten som gör att man kan anställa läkare, sjuksköterskor och andra professioner. Man måste kunna hålla verksamheten öppen och rullande på ett sådant sätt att patienter inte kommer i kläm.
Då handlar det om att de skattehöjningar som man föreslår och får igenom också ska komma hälso- och sjukvården till del. Det är helt avgörande, inte bara för att möta behoven inom hälso- och sjukvården utan också för att behålla medborgarnas förtroende och vilja att betala sina skatter.
Jag ser väldigt allvarligt på en situation där man inte gör sitt yttersta för att stärka hälso- och sjukvården.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.