Allmänna arvsfonden
Interpellation 2019/20:292 av Ann-Christine From Utterstedt (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-01-30
- Överlämnad
- 2020-01-30
- Anmäld
- 2020-01-31
- Sista svarsdatum
- 2020-02-13
- Svarsdatum
- 2020-03-03
- Besvarad
- 2020-03-03
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Socialminister Lena Hallengren (S)
I en skriftlig fråga ställd till socialministern frågade jag hur regeringen ska säkerställa att inga extremistorganisationer beviljas medel från Allmänna arvsfonden. Socialministern svarade bland annat att medlen aldrig får användas till att stödja organisationer som inte vilar på demokratisk grund. Svaret på hur detta ska säkerställas anser jag dock uteblev.
År 2017 tillsattes en utredning som bland annat hade i uppdrag att föreslå hur ett villkor kan utformas som säkerställer att enbart organisationer som i sin verksamhet respekterar värderingar som präglar ett demokratiskt samhälle kan få stöd. År 2018 tillsatte regeringen en utredning med syfte att utreda demokrativillkor i statlig bidragsgivning. Detta är utredningar som givetvis inte hade tillsatts om Allmänna arvsfondens verksamhet fungerade tillfredsställande.
Det vore lämpligt om bidragen från Allmänna arvsfonden tilldelades organisationer som kan stödjas av befolkningen i allmänhet i vårt land. Risken är uppenbart stor att Arvsfondsdelegationen inte har tillräcklig kunskap om alla projekt som beviljas medel. Det kan också vara riskfyllt att projekten beviljas medel för hela projektperioden utan att tillräckliga kontrollbesök genomförs.
Allmänna arvsfonden har fått skarp kritik i flera avseenden. Bland annat brister den löpande bokföringen av intäkter och tillgångar, enligt Riksrevisionens granskning.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
- Vilka är de tolv prioriterade områden som Allmänna arvsfonden använder i sin bedömning för att bevilja bidrag?
- Hur avser ministern och därmed regeringen att säkerställa att inga extremistorganisationer beviljas medel från Allmänna arvsfonden?
- Anser ministern att den skarpa kritik som framförts mot Allmänna arvsfonden är befogad och om svaret är ja, vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta så att Allmänna arvsfonden kan styras tillfredsställande?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:292
Webb-tv: Allmänna arvsfonden
Dokument från debatten
- Tisdag den 3 mars 2020Kammarens föredragningslistor 2019/20:80
- Protokoll 2019/20:80 Tisdagen den 3 marsProtokoll 2019/20:80 Svar på interpellation 2019/20:292 om Allmänna arvsfonden
Protokoll från debatten
Anf. 41 Socialminister Lena Hallengren (S)
Fru talman! Ann-Christine From Utterstedt har frågat mig vilka tolv prioriterade områden som Allmänna arvsfonden använder i sin bedömning när det gäller att bevilja bidrag och hur regeringen avser att säkerställa att inga extremistorganisationer beviljas medel från Allmänna arvsfonden. Ann-Christine From Utterstedt har vidare frågat mig om jag anser att den skarpa kritik som framförts mot Allmänna arvsfonden är befogad och, om svaret är ja, vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta så att Allmänna arvsfonden kan styras tillfredsställande.
Av lagen om Allmänna arvsfonden från 1994 framgår att regeringen varje år ska lämna en redovisning till riksdagen, av vilken bland annat den kommande inriktningen av stöd från fonden ska framgå.
I regeringens skrivelse till riksdagen anger regeringen inriktning och de prioriterade områden som Arvsfondsdelegationen bör prioritera vid fördelning av medel det aktuella året. I regeringens senaste skrivelse till riksdagen lämnas en utförlig redovisning av de tolv prioriterade områdena för 2019. Det handlar om projekt som syftar till att
stärka barnets rättigheter
öka delaktigheten och stärka demokratin
förebygga våld, mobbning och trakasserier
främja ett stärkt föräldraskap
främja psykisk och fysisk hälsa
öka delaktigheten i kulturlivet
främja etableringen på arbetsmarknaden
stärka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning
öka delaktigheten och tillgängligheten för äldre personer med funktionsnedsättningar
stärka förutsättningarna för nyanländas mottagande och etablering
öka jämställdheten och jämlikheten
stärka inflytandet för barn och unga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Offentliga bidragsmedel ska aldrig gå till verksamheter som inte är förenliga med vårt samhälles grundläggande värderingar, så som de kommer till uttryck i grundlagen och i internationella konventioner som Sverige är bundet av. Allmänheten ska kunna känna sig trygg i att medel bara betalas ut till organisationer som respekterar demokratins idéer. Arvsfondsdelegationen tillämpar i sin praxis ett demokrativillkor som innebär att stöd inte lämnas till organisationer som inte vilar på demokratisk grund. Arvsfondsutredningen föreslog i sitt betänkande En arvsfond i takt med tiden från 2018 att ett demokrativillkor med innebörden att stöd inte får lämnas till en organisation som främjar, uppmanar till eller försvarar terrorism eller i övrigt inte respekterar mänskliga rättigheter skulle införas i lagen om Allmänna arvsfonden. Demokrativillkorsutredningen lämnade i juni 2019 i sitt betänkande Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället förslag till ett förtydligat och enhetligt demokrativillkor för den statliga bidragsgivningen till civilsamhällets organisationer. Båda betänkandena bereds för närvarande i Regeringskansliet, och regeringen avser att återkomma i de båda ärendena.
Den kritik som Riksrevisionen har framfört när det gäller Kammarkollegiets redovisning för förvaltningen av Allmänna arvsfonden för 2018 handlar främst om den löpande bokföringen, bland annat tidpunkten för när intäkterna och de beviljade bidragsbeloppen ska bokföras. Riksrevisionens iakttagelser har sin grund i att Allmänna arvsfonden sedan den 1 mars 2018 ska betraktas som en avkastningsstiftelse, vilket innebär att Kammarkollegiet ska tillämpa vissa bestämmelser i Bokföringsnämndens allmänna råd. Riksrevisionens kritik handlar alltså om principer för redovisning, inte om att arvsfondsmedlen använts på ett otillbörligt sätt. Diskussioner har förts mellan Riksrevisionen, berörda departement och Kammarkollegiet. Med anledning av Riksrevisionens iakttagelser har Kammarkollegiet inlett ett arbete för att säkerställa att gällande redovisningsregelverk följs.
Anf. 42 Ann-Christine From Utterstedt (SD)
Fru talman! Allmänna arvsfonden instiftades av riksdagen år 1928, alltså för ett bra tag sedan, efter att arvsrätten i släktledet inskränktes till att inte längre omfatta kusiner. Om arvtagare inte finns och testamente ej heller går att finna tillfaller den avlidnes förmögenhet Allmänna arvsfonden. Föreningar och andra organisationer kan söka projektstöd ur fonden för att främja verksamhet av ideell karaktär, och det bör poängteras att det är just nyskapande projekt som kan få stöd, inte föreningar i största allmänhet.
I reglementet för Allmänna arvsfonden framgår att fonden ska ge stöd till projekt som rör barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning i alla åldrar. Prioriterade områden är, som vi precis hörde, numera också bland annat nyanländas mottagande och inkludering.
Allmänna arvsfonden har anklagats för att indriva arv genom att underkänna testamenten. Vid testamentering ligger nämligen bevisbördan på att detta stämmer på dessa enskilda individer. De har förmodligen inte lika starka muskler som Kammarkollegiet, som ska driva in pengarna från dödsboet till fonden. Många är de som har sett sitt arv bli taget ifrån dem för att i stället tillfalla fonden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Enligt en artikel i Fokus den 18 mars 2018 kan detta vara nästa politiska skandal som vi står inför. Man konstaterar att pedofiler och bedragare lever gott på Allmänna arvsfondens bidrag och beskriver fondens indrivning så här: Samma kretsar, med samma advokatbyråer, nosar systematiskt och återkommande upp förmögna avlidna och presenterar löften eller upphittade testamenten som är besvärliga att verifiera. Det finns flera stora rättsfall gällande detta, men bedrägeriförsök kan vara svåra att upptäcka.
I en SVT-dokumentär visas att pengar har beviljats till åtminstone ett projekt för barn och ungdomar vars ledare har dömts till ett års fängelse för sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt ofredande och utnyttjande av barn för sexuell posering.
Fru talman! Detta är inte precis någon smickrande beskrivning. Det vore lämpligt om regeringen förklarade hur det har kunnat gå så här snett.
Anf. 43 Mikael Eskilandersson (SD)
Fru talman! Regeringen ser alltså Allmänna arvsfondens tillgångar som offentliga bidragsmedel. Vi har också fått höra att medlen inte används på ett otillbörligt sätt, men det är kanske inte detta som är huvudfrågan. Huvudfrågan är om pengarna har använts på ett sätt som den avlidne hade gillat.
Fru talman! Jag anser att det finns all anledning för Sverige att ompröva beslutet att ta bort arvsrätt för kusiner, som ju var orsaken till att man tvingades införa Allmänna arvsfonden. Beslutet från 1928 är helt enkelt otidsenligt och omodernt.
Först och främst har antalet kusiner som varje människa har minskat drastiskt i antal. I början av 1900-talet var det inte ovanligt med sex till tio barn i en syskonskara, och antalet kusiner kunde då bli 20-30, vilket kan jämföras med dagens mer hanterliga två syskon och ett antal kusiner som snarare ligger på tre till sex. Därmed har kanske det tyngsta argumentet som föranlett att man tog bort arvsrätten för kusiner försvunnit, nämligen att arvet splittrades i väldigt många små delar. Jag citerar ur propositionen från 1928: "Då kusinkretsen ofta är stor och det i dessa fall, då testamente ej föreligger, vanligen är fråga om små kvarlåtenskaper, kommer nämligen arvet att splittras i smådelar."
I dag är det snarare så att den person som avlider och inte har närmare släktingar än kusiner som kan ärva också har nära band till sina kusiner eftersom de är den personens hela släkt. Det är alltså inte jämförbart med en vanlig person med närmare släktingar som också är arvtagare.
Ett annat skäl som inte längre finns till att kusiner inte ska ärva var svårigheten att spåra kusiner som emigrerat, då stora delar av Sveriges befolkning hade flyttat utomlands. Fortfarande drömde människor om att möta lyckan på andra sidan Atlanten. Då var det inte helt lätt att spåra alla kusiner till en avliden i Sverige.
Dock är Sverige inte längre ett utvandringsland, som vi var för hundra år sedan, så problemet i sig finns i princip inte längre. Till detta ska läggas att ny teknik har gjort det väldigt lätt att hålla kontakt med kusiner på andra sidan Atlanten.
Särskilt Allmänna arvsfonden kan ses som ett skäl till att ge kusiner arvsrätten åter, då denna fond milt sagt inte följer den ursprungliga tanken utan ger pengar till sådant som ligger långt utanför "det uppväxande släktets underhåll och uppfostran", som det stod i den ursprungliga propositionen. Fonden har också ibland genom domstolar och advokater roffat åt sig stora summor då testamenten funnits men dessa haft mindre brister.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vad vi har hört här i dag förstärker snarare bilden av att Allmänna arvsfonden inte alls är till nytta på det sätt som det var tänkt. Den har snarast blivit ett sätt för regeringen att lägga ännu mer resurser på meningslösa integrationsprojekt.
Anf. 44 Socialminister Lena Hallengren (S)
Fru talman! Sverigedemokraterna förnekar sig aldrig. Först ställer man en fråga som handlar om prioriterade områden, att inga extremistorganisationer ska beviljas medel och hur vi ska agera när det gäller kritiken mot Allmänna arvsfonden, och sedan för man en helt annan diskussion här. Då hade det varit lämpligt att ställa en interpellation om kusiner, om att man roffar åt sig och om att reglerna skulle vara obsoleta. Det är en uppfattning som jag inte delar. Dessutom är Sverigedemokraternas slutkläm naturligtvis att fonden bara används för att invandrargrupper ska få extra resurser och komma in i samhället, och det är väl inte detta vi ska lägga pengar på, enligt Sverigedemokraterna.
Jag har svarat på frågan om vilka tolv prioriterade områden som används i bedömningen. Jag upplever inte att något av dem på något sätt bryter mot det regelverk som finns eller mot några intentioner. Jag upplever inte heller att det är tolv punkter som på något sätt skulle föranleda att vi uppmuntrar till att någon typ av extremistorganisation ska beviljas medel.
Jag tycker faktiskt att det är relevant att interpellanten själv kan reflektera över om vi ska diskutera Riksrevisionens granskning, som görs väldigt seriöst. Jag förväntar mig faktiskt att samtliga riksdagsledamöter lyssnar till de myndigheter vi har och att vi inte för en diskussion här i kammaren som handlar om lösryckta påståenden eller om en artikel i någon tidning. Som socialminister agerar jag utifrån de fakta som finns och utifrån de granskningar som Riksrevisionen gör. Det finns inte anledning att göra några stora förändringar, eftersom den kritik som i huvudsak fanns handlade om den löpande bokföringen. Men finns det annan kritik som Riksrevisionen har eller som kan beläggas kan vi diskutera den.
Inkom gärna med en interpellation som handlar om hela arvsfondens konstruktion, för det handlar inte denna om!
Anf. 45 Ann-Christine From Utterstedt (SD)
Fru talman! Hård kritik har framförts, och regeringen har börjat dra öronen åt sig när det gäller hur medlen egentligen betalats ut.
År 2017 tillsattes en utredning som bland annat hade i uppdrag att föreslå hur ett villkor kan utformas som säkerställer att enbart organisationer som i sin verksamhet respekterar värderingar som präglar ett demokratiskt samhälle kan få stöd. År 2018 tillsatte regeringen ytterligare en utredning, nu med syfte att utreda demokrativillkor i statlig bidragsgivning. Detta är utredningar som givetvis inte hade tillsatts om Allmänna arvsfondens verksamhet hade ansetts fungera tillfredsställande.
Projekt som beviljas medel bör givetvis vara skilda från politiska ställningstaganden. Det kan vara problematiskt då det är Arvsfondsdelegationen - som är utsedd av regeringen - som beslutar om vilka projekt som ska få stöd. Därför bör man se över vilka organisationer som får del av pengarna. Det vore lämpligt om bidragen från Allmänna arvsfonden tilldelades organisationer som kan stödjas av medborgarna i allmänhet. Projekt som har samröre med den vänsterextrema stiftelsen Expo har beviljats medel, liksom projekt med kopplingar till Ibn Rushd - ett studieförbund som i sin tur har kopplingar till Muslimska brödraskapet. Bland annat dessa har alltså beviljats medel. Det är långt ifrån vad som kan stödjas av den svenska allmänheten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Detta är inte alls särskilt smickrande. Det är tvärtom riktigt förödande för förtroendet för Allmänna arvsfonden och dess beslutande. Regeringen måste ta detta på allvar och se till att medlen hanteras med största respekt för den avlidne. Att pengarna efter ett livsverk går till exempel till projekt med anknytning till Muslimska brödraskapet är sådant som säkerligen gör att man vänder sig i graven.
Är socialministern nöjd med Allmänna arvsfondens fördelning av medel?
Anf. 46 Mikael Eskilandersson (SD)
Fru talman! Problemet är regeringens ingångsvärde när det gäller arv. Regeringen utgår från att man vet när man ska dö, att man vet under vilka förutsättningar man ska dö och att man dessutom långt tidigare har funderat över vilka lagar som gäller. Om man inte vet detta tar staten ens tillgångar och gör dem till offentliga bidragsmedel.
För den som har barn är det självklart att utgå från att barnen ska ärva, men det är inte alls säkert att det blir så. En hel familj kan plötsligt utraderas i till exempel ytterligare ett bombdåd - ca 200 bombdåd drabbade Sverige förra året. Då finns det inte några barn kvar som kan ärva. Detta kan man inte gärna ha planerat för. Att arvet då plötsligt ska hamna hos föreningar som Somaliska riksförbundet i Sverige, Skånes Horn av Afrika-föreningen eller Yalla Trappan är sällan i den avlidnes intresse.
Allmänna arvsfonden bildades för att den skulle tillgodose det uppväxande släktets underhåll och uppfostran, som det så vackert hette. I propositionen kom det även att nedtecknas som en särskild fond för främjande av barns och ungdoms vård och fostran. Nu hör vi regeringen prata om offentliga bidragsmedel.
Hur går egentligen barn- och ungdomsvård och fostran ihop med Somaliska riksförbundet i Sverige, Skånes Horn av Afrika-föreningen eller Yalla Trappan? Jag får inte ihop det.
Anf. 47 Socialminister Lena Hallengren (S)
Fru talman! Det är en salig röra, får man väl ändå säga, i de inlägg som Sverigedemokraterna har i denna interpellationsdebatt. Man blandar ihop frågorna och får det att låta som att det skulle vara extremistorganisationer som göds - det är väl det som är syftet med hela interpellationsdebatten. Man får det att låta som att det är de som får pengar och att regeringen liksom har en direktkanal till de organisationerna.
Jag vill verkligen rekommendera interpellanten att ställa en fråga som handlar om arvsrätt, vilket är någonting helt annat. Då kan relevant statsråd svara på den frågan. Det är en mycket större fråga än frågan om vilka tolv prioriterade områden som man använder i bedömningen för att bevilja bidrag i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan tyckte jag att det var ett väldigt tydligt svar. Jag vet inte om Ann-Christine From Utterstedt har läst svaret, eller om hon bara läste upp färdiga repliker. Frågan gällde ju hur vi ska säkerställa att inga extremistorganisationer beviljas medel. Svaret var väldigt tydligt. Två utredningar har tillsatts för att vi ska försäkra oss om att medel används rätt. De bereds. Det senaste utredningsbetänkandet kom i somras. Alla i denna kammare är väl medvetna om att en utredning som kom under sommaren 2019 inte är en proposition och verkställd ett halvår senare. Men detta betyder att den ligger nära i tid.
Det är bra om vi ställer frågor och lyssnar på svaren, och man behöver inte låtsas som att engagemanget inte finns.
Vad journalister ska skriva och vilka program som ska sändas i Sveriges Radio har Sverigedemokraterna synpunkter på. De har tydligen också synpunkter på vilka organisationer som borde få del av Allmänna arvsfonden. Så styr inte regeringen Allmänna arvsfonden i dag, utan det är en allmän arvsfond som styrs utifrån dessa prioriterade syften.
Riksrevisionen är den myndighet som granskar detta. De har inte funnit anledning till kritik utifrån hur man agerar. Men när det gäller hela civilsamhället och alla de organisationer som tar emot såväl statsbidrag som bidrag och stöd från Allmänna arvsfonden är det självklart så att vi vill att det ska vara organisationer som vilar på demokratisk grund. Att addera Expo till listan över organisationer som anses vara extremister får verkligen stå för Sverigedemokraterna.
Anf. 48 Ann-Christine From Utterstedt (SD)
Fru talman! Utöver den kritik jag framfört tidigare kom nu också Riksrevisionens rapport upp. Där konstaterar man att Allmänna arvsfonden brister i den löpande bokföringen. En fond i statens regi borde faktiskt klara av att hantera sin redovisning korrekt.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag i alla fall tacka socialministern för svaret på interpellationen, med förhoppning om att bristerna åtgärdas och att vi framöver slipper ta del av fler rapporter om felaktigt utbetalda bidrag, inte sällan i form av miljonbelopp som faktiskt går till just extremister eller andra olämpliga mottagare. Detta är ni skyldiga de avlidna och deras egentliga arvtagare.
Anf. 49 Socialminister Lena Hallengren (S)
Fru talman! Jag får avsluta debatten med att säga: Om Ann-Christine From Utterstedt hade läst hela interpellationssvaret hade vi sparat många replikskiften. Det står mycket tydligt att det finns en kritik från Riksrevisionen angående den löpande bokföringen, bland annat avseende tidpunkten för när intäkterna och de beviljade bidragsbeloppen ska bokföras. Det handlar om att man sedan den 1 mars 2018 ska betraktas som en avkastningsstiftelse och ska tillämpa vissa bestämmelser. Det har man diskuterat och kommit till rätta med.
Det är synd att inte Ann-Christine From Utterstedt ägnar sitt sista inlägg åt att berätta varför Expo är en olämplig organisation. Är det för att de granskar högerextremism, rasism och främlingsfientlighet? Är det ett problem för Sverigedemokraterna?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.