Analys av omvårdnadsbidraget

Interpellation 2020/21:438 av Linda Lindberg (SD)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2021-02-09
Överlämnad
2021-02-10
Anmäld
2021-02-11
Sista svarsdatum
2021-03-03
Svarsdatum
2021-03-11
Besvarad
2021-03-11

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

I höstas uppmärksammades det i medierna att flera familjer fått sänkta ersättningar till följd av reformeringen av vårdbidraget, som delats upp i två bidrag i syfte att göra det mer lättöverskådligt. Försäkringskassans egen statistik, som SVT har begärt ut, vittnar dock om att var tredje familj har fått sänkta bidrag, och flera familjer står utan ekonomiskt stöd.

På 60-talet var det vanligt att barn som hade funktionsnedsättningar levde på institutioner i stället för med sina familjer. Det var något man ville ändra på, och man önskade att barnen i stället skulle integreras med sina familjer. Detta blev starten för Sveriges första bidrag till barn med funktionsnedsättning, år 1964.  År 2019 reformerades bidraget, och det har kommit att kritiseras en hel del. Detta beror dels på hur den genomförts men också på hur den faktiskt har kommit att drabba ett flertal familjer och funktionsnedsatta barn.

Statsrådet har både i medier och i ett svar på en tidigare ställd skriftlig fråga svarat följande:

”Syftet har inte varit att skärpa kraven eller att spara pengar, utan istället att skapa enklare och tydligare regler för ersättningar till barn och vuxna med funktionsnedsättning. Reformen avsåg att öka transparensen, förutsebarheten och likformigheten i besluten, och skapa bättre förutsättningar för uppföljning av den enskildes behov.”

Inspektionen för socialförsäkring (ISF) har av regeringen fått i uppdrag att se över reformen och har nu i en förstudie konstaterat att bland annat Försäkringskassans tolkning varierar. Inspektionen för socialförsäkring noterar att det är svårare att komma upp till de högre ersättningsnivåerna med den nya reformen. Likaså menar man att Försäkringskassan inte följer praxis när det kommer till barn med grav hörselnedsättning och har heller inte en konsekvent linje vad gäller skolans tider.

I rapporten går det att läsa följande: I flera beslut använder Försäkringskassan olika formuleringar i beslutsmotiveringen om föräldraansvaret och om jämförelser med barn i motsvarande ålder. Vi (ISF) bedömer att det ofta är otydligt på vilket sätt myndigheten väger in föräldraansvaret och jämförelser med barn i motsvarande ålder i besluten om vilken ersättningsnivå som ska beviljas. I en del ärenden framstår det som att ansvaret och jämförelserna används för att motivera bedömningen på en lägre ersättningsnivå.

Jag kan konstatera att ISF i sin förstudie, även om det framgår att den ska tolkas med viss försiktighet då den grundar sig på ett mindre antal fall, trots detta tar sin slutsats i att reformen har kommit att tolkas olika över landet, men även att den drabbat familjer ekonomiskt. Det vill säga att det blivit svårare att komma upp i samma ersättning. Den har således inte nått upp till de intentioner som sägs vara avsedda.

Av den anledningen vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi följande:

 

  1. Anser statsrådet att reformens intentioner fallit väl ut och om inte, avser statsrådet att vidta några åtgärder?
  2. Avser statsrådet att agera gällande otydligheten kring användandet av normalt föräldraansvar?
  3. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att bedömningarna ska bli mer likvärdiga över landet?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2020/21:438, Analys av omvårdnadsbidraget

Interpellationsdebatt 2020/21:438

Webb-tv: Analys av omvårdnadsbidraget

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 17 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! har frågat mig om jag anser att intentionerna gällande reformen om omvårdsbidraget fallit väl ut och, om inte, om jag avser att vidta några åtgärder, om jag avser att agera gällande otydligheten kring användandet av normalt föräldraansvar samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att bedömningarna ska bli mer likvärdiga över landet.

Som nämns i interpellationen har jag i tidigare svar på riksdagsfrågor konstaterat att reformens syfte inte varit att skärpa kraven eller att spara pengar utan i stället att skapa enklare och tydligare regler för ersättningar till barn och vuxna med funktionsnedsättning. Reformen avsåg att öka transparensen, förutsebarheten och likformigheten i besluten och att skapa bättre förutsättningar för uppföljning av den enskildes behov. Arbetet med reformen genomfördes i samarbete och nära dialog med funktionshindersrörelsen.

Det har funnits en bred politisk enighet om att stödet som gavs genom handikappersättningen och vårdbidraget behövde reformeras och moderniseras. Dessa förmåner hade i mångt och mycket varit oreformerade sedan 70- och 80-talen. Förslagen om de nya förmånerna, omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning, röstades också igenom i riksdagen med bred majoritet.

Omvårdnadsbidraget ger numera rätt och möjlighet för båda föräldrar att beviljas ersättning samt att fördela den sinsemellan. Kopplat till förmånen finns också en rätt att förkorta normal arbetstid även efter att barnet fyllt åtta år. Respektive förälder har rätt till en förkortning av arbetstiden med 25 procent, vilket underlättar för föräldrar som har barn med funktionsnedsättning att kombinera omvårdnaden av barnet med en anställning.

Enligt uppgifter i bland annat medier har föräldrar till barn med funktionsnedsättning fått sänkta eller indragna bidrag efter reformeringen av vårdbidraget och handikappersättningen till det nya omvårdnadsbidraget och merkostnadsersättningen.

Eftersom det inte var intentionen att ersättningen skulle bli lägre, vare sig till följd av en besparing eller hårdare krav, är regeringen angelägen om att förstå av vilka anledningar ersättningsnivåerna sänks. I november beslutade regeringen om ett uppdrag till Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, att utvärdera reformen. För att snabbt kunna få en första bild av vad som kan vara bakomliggande skäl till signaler om sänkta nivåer vid övergången till omvårdnadsbidraget bad regeringen ISF om en delredovisning, den delredovisning som interpellanten hänvisar till i sina frågor.

ISF har i sin förstudie granskat 34 ärenden. Resultaten är att betraktas som indikationer inför den fortsatta utvärderingen, som ska redovisas till regeringen den 30 november i år. Regeringen utesluter inte några åtgärder om det visar sig att lagens intention inte uppfylls och förutsätter att vi har riksdagens stöd om åtgärder krävs.

För att minska risken att hushåll kan stå utan beslut eller utbetalning med anledning av långa handläggningstider gav regeringen Försäkringskassan, från och med den 1 juli 2020, möjlighet att förlänga vårdbidrag i väntan på beslut om omvårdnadsbidraget. För att stärka handläggningen och korta handläggningstiderna för omvårdnadsbidraget och merkostnadsersättningen har vidare Försäkringskassan fått extra medel i budgetpropositionen för 2021 för dessa förmåner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag fortsätter att följa utvecklingen noga, då det för regeringen är särskilt viktigt att säkerställa att familjer med barn med funktionsnedsättning får det bidrag som de är berättigade till.


Anf. 18 Linda Lindberg (SD)

Fru talman! Tack till statsrådet som har tagit sig tid att svara på min interpellation!

Jag hoppas att vi kan ha en saklig och bra debatt för dem som lyssnar och är intresserade av våra tankar kring omvårdnadsbidraget och inte minst hur vi resonerar kring de familjer som faktiskt har blivit drabbade. Jag tänker då dels på de långa handläggningstiderna, dels på de ekonomiska konsekvenserna för familjerna.

Jag hörde statsrådet nämna i sitt interpellationssvar att det var stor enighet om beslutet. Jo, fru talman, det krävdes ju en majoritet i riksdagen för att reformen skulle kunna bifallas när den sjösattes 2019. Men att det var stor enighet om förslaget vet jag inte riktigt om jag kan hålla med om, för flera partier hade ju olika synpunkter på förslaget när det behandlades.

Från vår sida lyfte vi bland annat upp att man tog bort den schablonsumma för blinda och hörselskadade som de tidigare haft automatisk rätt till men som nu måste ansökas om inom merkostnadsersättningen.

Vi efterfrågade också bland annat en konsekvensbeskrivning, främst rörande handikappersättningen. Nu i efterhand kan man se att det kanske skulle ha gjorts en lite bredare konsekvensanalys inför förändringarna.

Även flera remissinstanser hade faktiskt också en del synpunkter. Försäkringskassan flaggade ganska tidigt för att tiden för övergången var alldeles för snävt satt men även för att kostnaderna skulle komma att öka betydligt vid genomförandet.

Precis som statsrådet säger har man korrigerat överföringen, så att även det gamla bidraget fortfarande går att söka för att de långa handläggningstiderna inte ska påverka familjerna i alldeles för hög grad.

Det är bra att regeringen har tagit till sig av önskemålen; det var ju klokt gjort. Men det är lätt att stå här och vara efterklok i dag och tycka att man hade kunnat skjuta på reformen en aning, så att Försäkringskassan hade kunnat hinna med.

Det som jag tror till stor del har fallerat här är att man har givit myndigheten uppdrag som av olika anledningar inte är helt genomförbara.

Det är för mig oerhört viktigt att reformer och förändringar, i synnerhet inom socialförsäkringsområdet, är genomförbara och i enlighet med det som lagen säger. Då tänker jag på såväl arbetsmiljön för personalen inom Försäkringskassan som på den enskilda individen som drabbas. Här kan jag se att regeringen brister i flera avseenden. Man ger Försäkringskassan ofinansierade uppdrag och snäva tidsramar, vilket som sagt drabbar både personal och dem som är i behov av socialförsäkringssystemets stöd.

Jag och statsrådet har tidigare pratat om legitimiteten, vilket jag noterade att det talades om tidigare i debatten också, och att ett av våra största arbeten är att värna att vi har en god legitimitet och ett högt förtroende för våra myndigheter. Det behöver vi stötta och bygga vidare på.

Att ge uppdrag och uppgifter som inte är genomförbara är egentligen ett direkt självskadebeteende från regeringens sida, fru talman. Så kan det nog vara i detta fall. Det behöver inte nödvändigtvis bara vara lagen som brister, utan felen kan också ligga i att det finns brister i förutsättningarna, genomförandet, tolkningen och tillämpningen av lagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har inte fått något direkt svar på min fråga om statsrådet anser att reformen har fallit väl ut. Frågan är därför igen: Anser statsrådet att reformens intentioner har fallit väl ut, och tror statsrådet att det hade blivit ett annat utfall i dag om man givit Försäkringskassan lite bättre förutsättningar i form av tid och resurser att använda för genomförandet?


Anf. 19 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Tack, Linda Lindberg, för interpellationen och för engagemanget i de frågor som rör våra socialförsäkringar!

Regeringens uppgift är att återupprätta människors förtroende för våra socialförsäkringar och att vända den negativa trend som har varit i delar av socialförsäkringarna. Den har inneburit att vi har fått alltmer restriktiva bedömningar av rätten till de olika förmånerna, vilket i praktiken har fått effekten att tryggheten för människor med långvarig sjukdom och människor med funktionsnedsättning har blivit svagare. Det är en trend som har hållit i sig sedan 2008 och som behöver vändas.

Det är regeringens inriktning på politiken i den del som rör socialförsäkringarna att återupprätta tryggheten för långtidssjuka och för funktionsnedsatta och att i nära dialog med de organisationer som företräder funktionsnedsatta och patienter utveckla lagstiftningen och styrningen av Försäkringskassan så att enskilda individers behov sätts i fokus.

Orsaken till att regeringen och riksdagen valde att reformera de tidigare förmånerna och införa det nya regelverket med omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning var att det fanns ett behov av att modernisera regelverket. På så vis gav vi Försäkringskassan förutsättningar att sätta individens behov i fokus, göra individuella bedömningar och gå från en schabloniserad till en mer individualiserad prövning som utgår från de behov som varje enskild individ har.

I samband med varje reform uppstår risker. Så är det. Det är klart att vi kan sitta och inte göra någonting alls åt de olika lagar som reglerar våra socialförsäkringar, men ambitionen är ju att agera och vända den negativa trenden och skapa trygga och hållbara försäkringar för svenska medborgare. Då måste vi också våga reformera där vi ser brister.

I samband med reformeringen uppstår risker som innebär att de syften som lagstiftaren har inte alltid behöver bli resultatet om vi inte är på bollen och är beredda att justera och identifiera brister i reformen och helt enkelt ta tag i de problemen.

Vi - riksdag och regering - genomförde de här reformerna under förra mandatperioden, och nu ser vi att vi har en ny tillämpning av de nya förmånerna. Det finns, som jag beskrev i svaret och som interpellanten också nämnde, indikationer på att de här förmånerna blir mer restriktiva. Så fort de indikationerna kom fram valde regeringen att ta tag i frågan. Vi gav då den inspektionsmyndighet som vi har på socialförsäkringsområdet, ISF, i uppdrag att följa utvecklingen inom rättstillämpningen och rapportera till regeringen under det här året. Om vi ser några brister, om vi ser att Försäkringskassan i rättstillämpningen agerar på ett sätt som hamnar i konflikt med den intention som regering och riksdag hade, då justerar vi helt enkelt lagen. Vi är beredda att göra det.

Vår utgångspunkt är, som jag också sa i svaret, att riksdagen kommer att samarbeta för att vi ska justera lagen om vi ser att det finns problem med tillämpningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har varit väldigt noga med - och det har jag understrukit sedan dag ett som socialförsäkringsminister - att regeringens ambition inte är att den här reformeringen ska leda till att människor får restriktivare bedömningar. Det är inte heller riksdagens ambition. Märker vi nu genom ISF:s utvärdering att så blir fallet - ja, då måste vi agera snabbt och justera lagstiftningen.

Sedan vill jag säga att Försäkringskassan är en myndighet med stark ekonomi. Vi kan återkomma till den frågan i mitt nästa inlägg. Det är inte så att Försäkringskassan har en svag ekonomi, utan frågan är snarare hur tillämpningen av våra förmåner ser ut.


Anf. 20 Linda Lindberg (SD)

Fru talman! Faktum är ändå att Försäkringskassan har efterfrågat mer pengar för att så att säga kunna bemästra reformförändringarna. Regeringen har tillskjutit medel, men man menar att det trots allt inte räcker. Statsrådet är medveten om att Försäkringskassan i regeringens senaste regleringsbrev uppmanas att återkomma med en handlingsplan för handläggningstiderna nu i mitten av februari, vilket man också såklart har gjort.

Man kan konstatera att i januari 2021 var handläggningstiden för omvårdnadsbidrag i genomsnitt 267 dagar och för merkostnadsersättningen 307 dagar. Det är i runda slängar nio månader.

Myndigheten tror att man ska vara i balans och ha en handläggningstid på 90 dagar vid utgången av 2023. Det är ganska lång tid, kan jag tycka. Även om belopp fås retroaktivt kan det vara förödande för familjer att vänta så lång tid på besked och utbetalning från Försäkringskassan.

Försäkringskassan arbetar febrilt med att försöka få ned handläggningstiderna, men man tycker att man arbetar i uppförsbacke. Precis som statsrådet nämnde tidigare riktades det i höstas högljudd kritik mot att flera familjer faktiskt har fått sänkta ersättningar och att det inte har blivit enligt regeringens intentioner. Enligt Försäkringskassans egen statistik som SVT har tagit del av har cirka var tredje familj fått sänkta bidrag eller står helt utan ekonomiskt stöd.

Statsrådet säger själv att syftet inte har varit att skärpa kraven eller spara pengar utan i stället att skapa enkla och tydliga regler för ersättningar. Reformen avsåg att öka transparensen, förutsebarheten och likformigheten i besluten och skapa bättre förutsättningar.

Jag kan spontant fråga mig om man verkligen tycker att det har blivit enklare och mer transparent. Jag vet inte om jag kan hålla med om det i nuläget.

I ISF:s rapport står det att man anser att kraven för att beviljas omvårdnadsbidraget har stramats åt och att trösklarna och beskrivningarna för de olika nivåerna är höga. Då har vi alltså skärpta krav.

ISF lyfte också i remissomgången att det fanns vaga beskrivningar som skulle kunna medföra tolknings- och tillämpningsproblem, och det visar sig nu i förrapporten att så också har skett. Exempelvis har barn med liknande problematik fått olika ersättningsnivåer utan att Inspektionen för socialförsäkringen har kunnat se att andra faktorer skulle ligga till grund för de olika besluten. Alltså brister vi i likformigheten i besluten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

ISF poängterar också att det finns en otydlighet och variation när det gäller hur man förhåller sig till begreppet föräldraansvar och jämförelsen med barn i motsvarande ålder och att detta också används för att motivera bedömningar som ger en lägre ersättningsnivå. Det finns alltså flera uppdagade problem som faktiskt strider mot det som statsrådet säger om att det inte var meningen.

Jag måste därför fråga igen: Avser statsrådet att titta på otydligheten när det gäller främst användandet av normalt föräldraansvar? Och vad anser statsrådet om att bedömningarna varierar så kraftigt över landet?


Anf. 21 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Linda Lindberg ska få ett svar: Ja. Vi avser att följa det här noga. Det är också av det skälet som vi har gett Inspektionen för socialförsäkringen uppdraget att kontinuerligt nu följa och utvärdera tillämpningen av det nya regelverket. Det var också mot den bakgrunden som vi förlängde möjligheten att förlänga det tidigare bidraget, alltså för att människor inte ska fara illa och vi ska få möjlighet att utvärdera och granska de nya tillämpningarna och vidta de åtgärder som krävs.

Vi kommer att vidta de åtgärder som krävs för att människor ska ha trygghet utifrån det syfte och de målsättningar som har satts upp i lagstiftningen för omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. Det är regeringens och riksdagens skyldighet att säkerställa att de mål och syften som har fastslagits i den här kammaren också följs. Behövs justeringar av lagstiftningen kommer vi att bidra till att genomdriva dem.

Det om regelverket! Jag kan försäkra Linda Lindberg och alla som lyssnar på den här debatten att vi är väldigt noggranna. Vi följer utvecklingen noga och är beredda att agera för att justera det som behöver justeras.

Sedan har vi handläggningstiderna. Jag vill återkomma till att Försäkringskassan har en stark ekonomi. De har efterlyst mer resurser för att specifikt jobba med att få ned handläggningstiderna, som är en viktig fråga för regeringen. Därför har de tillförts mer resurser 2021 och har också fått i uppdrag att tydligt arbeta med att sänka handläggningstiderna för denna förmån.

Vi kan inte vara nöjda med dagens handläggningstider, som Linda Lindberg refererar till. Vi kan inte acceptera att föräldrar och familjer utsätts för detta svåra läge. Vi vet att det finns människor som påverkas ekonomiskt väldigt negativt av de långa handläggningstiderna. Även om de kompenseras retroaktivt för uteblivna inkomster är det här en väldigt svår situation för många som inte har sparkapital eller förutsättningar att hantera ekonomin.

Vi måste hålla fokus på frågeställningen. Vi kommer att göra det i dialogen med Försäkringskassan. Jag hade för några dagar sedan en första dialog med Försäkringskassans nya styrelse och underströk då verkligen behovet av att fokusera på frågan om handläggningstiderna för dessa förmånstyper. Vi kommer att fortsätta att hålla en dialog med Försäkringskassan och säkerställa att de resurser som man fått för det här året används effektivt för att minska handläggningstiderna. Vi måste också vara beredda att vidta ytterligare åtgärder om vi märker att handläggningstiderna fortsätter att vara problematiska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En viktig komponent i socialförsäkringen är att utbetalningen sker när den enskilde har behov av den. Detta problem har vi haft de senaste åren i flera förmånstyper, inte bara i Försäkringskassans verksamhet utan även inom Pensionsmyndigheten. Långa handläggningstider har blivit ett stort problem för många individer med en utsatt ekonomi. Vi har därför lagt mycket fokus på de här frågorna i styrningen av båda dessa myndigheter. Vi har även tillfört extra resurser till myndigheten i fråga.

Jag är övertygad om att dessa åtgärder, vår målstyrning och de utökade resurserna kommer att leda till att handläggningstiderna minskar, men det måste ske i en snabb takt för att vi ska vara nöjda. Vi måste sätta människors behov i fokus.


Anf. 22 Linda Lindberg (SD)

Fru talman! Det känns ändå tryggt att höra att statsrådet är väldigt angelägen om att få ned handläggningstiderna.

Jag tycker personligen att det är oacceptabelt att man ska behöva vänta i över nio månader. Vi talar här om familjer som ofta har en tuffare vardag än andra. Det är oerhört viktigt att det vi diskuterar i dag rättas till.

Ofta verkar folks besvikelse rikta sig mot Försäkringskassan när det är långa handläggningstider eller strul. Men egentligen borde ilskan landa på regeringen, inte på Försäkringskassan. Jag vill lyfta fram det, för Försäkringskassan får nog emellanåt onödigt mycket kritik.

I flera regleringsbrev har regeringen sagt till Försäkringskassan att exempelvis sjukpenningtalen inom sjukförsäkringen ska hållas låga. Då blir det såklart fler avslag. Så enkelt är det. Måhända var den tidigare reformen gammal, vilket statsrådet nämnde i interpellationssvaret. Han sa att den hade några år på nacken. Men vad var problemet med den? Var det mest att den var gammal och att man tänkte att man ville göra någonting nytt? Detta skulle jag vilja få svar på.

I dag finns nästan 36 000 ansökningar om omvårdnadsbidrag i kö, och 19 000 ansökningar om merkostnadsersättning väntar på beslut från Försäkringskassan. Dessa siffror är från januari 2021. Man tror att det kommer att ta ytterligare tre år innan man har kommit i kapp i problematiken med långa handläggningstider. Även om Försäkringskassan har fått 3 miljoner kronor extra klarar man inte av att lösa problemet. Därför blir mina allra sista frågor till statsrådet: Var den gamla reformen verkligen så dålig att det var värt detta? Vad har egentligen blivit så mycket bättre för den enskilde?


Anf. 23 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Tack, Linda Lindberg, för interpellationen och frågorna! Jag gläder mig över att socialförsäkringarna får mer uppmärksamhet här i kammaren. Under en lång period vände kammaren socialförsäkringarna ryggen och drev igenom alltmer restriktiva regler för dem, med effekten att människors trygghet skadades. Det är glädjande att vi nu ser en annan trend i kammaren och att vi får frågor om hur vi i socialförsäkringarna kan förstärka tryggheten för människor. Det är precis den riktning som vi vill ha för socialförsäkringspolitiken.

Jag har fokuserat på den frågeställning som Linda Lindberg tog upp i slutet, det vill säga varför man under den förra mandatperioden valde att jobba med denna fråga och tillsammans med riksdagen drev igenom reformen. Det som tydligast sticker ut i dokumenten från både regering och riksdag är viljan att sätta det individuella behovet i fokus. Detta ska vi självklart välkomna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om både regering och riksdag är överens om att man i de olika förmånerna, i socialförsäkringarna, ska sätta individens behov i fokus krävs mer individualiserade bedömningar. Det krävs mindre av schablonisering och en större grad av individuell anpassning av förmånstyperna. Detta är väldigt bra. Men det är uppenbart att en sådan omreglering också skapar risker, vilket jag var inne på. Man får helt enkelt oönskade effekter i rättstillämpningen.

Jag utgår från att det engagemang som vi har sett i dagens interpellationsdebatt finns kvar om vi noterar att ändringar behövs. Då skulle vi kunna ha ett samarbete mellan regering och riksdag så att regelverken justeras på så sätt att vi uppnår det syfte som regering och riksdag fastställde i samband med reformeringen och skapandet av de två nya förmånstyperna.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.