Anstaltsplatser utomlands

Interpellation 2018/19:267 av Katja Nyberg (SD)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2019-05-22
Överlämnad
2019-05-24
Anmäld
2019-05-27
Sista svarsdatum
2019-06-11
Svarsdatum
2019-08-29
Besvarad
2019-08-29

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

I dag har Kriminalvården oerhörda problem med överbeläggning på både häkten och anstalter runt om i landet. Beläggningsgraden överstiger under perioder 100 procent, och överlag under 2018 var beläggningsgraden i anstalter 91 procent. Internerade tvingas bo dubbelt trots att det bland annat riskerar konflikter som utmynnar i grovt våld. Problem finns också om man ser till Kriminalvårdens behov av renovering och upprätthållande av sina anstalter och av att kunna se till att transporter mellan olika häkten och anstalter kan ske. Verksamhetens optimala beläggningsgrad är 80 procent. Redan i dag är landets anstalter alltså så pass överbelagda att Kriminalvården inte kan genomföra sin verksamhet på ett tillfredsställande sätt. Likaså leder överbeläggningen till ytterligare kostnader för en myndighet som länge varit underfinansierad och har släpande underskott samtidigt som dess prognostiserade arbetsbörda ser ut att öka markant.

Sverigedemokraterna har föreslagit markant ökade medel till rättsväsendet som helhet och så även till Kriminalvården. Vi ser däremot att den prognostiserade ökningen av intagna redan nästa år innebär att flera hundra platser saknas, och inom en femårsperiod saknas över 1 000 platser. Behovet av nya anstaltsplatser är trängande, och reformerna kan inte längre vänta. Om vi inte vill att hundratals brottslingar ska släppas ut på gatan måste reformerna komma nu.

Än sorgligare är det att investeringarna, även om de skulle ske i dag, skulle vara för sena för att kunna möta problemen. Vi behöver på allvar se till de möjligheter som finns för att lösa den situation vi efter åratal av misskötsel befinner oss i. Sverigedemokraterna har därför lagt förslag om att avtala med andra länder om att hyra anstaltsplatser, då primärt i Nederländerna, som tidigare har hyrt ut fängelseplatser till både Belgien och Norge. I dagsläget skulle detta medföra en ekonomisk kostnad, men att inte göra detta innebär stora risker för våra medborgare när brottslingar släpps fria på våra gator. Främst bör detta användas för utländska medborgare. Utländska medborgare utgjorde den 1 oktober 2018 över 30 procent av dem som var inskrivna på anstalt och av dem som är dömda till långa fängelsestraff. På sikt ser vi att ett sådant system också kan leda till besparingar, då kostnaderna per vårddygn i Sverige är högst i EU. Om vi signalerar att vi har ett behov av en sådan hyrning av anstaltsplatser över tid kan det leda till att länder med överskott av platser i framtiden erbjuder dessa för ett pris som gör det ekonomiskt gynnsamt att hyra platser där. I vart fall måste något göras nu för att lösa den akuta brist som föreligger.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson följande:

 

  1. Är ministern och regeringen villiga att överväga möjligheten att hyra anstaltsplatser utomlands?
  2. Om inte, vad ska ministern och regeringen konkret göra för att avvärja den problematik med överbeläggning som redan finns i dag och som förutses öka markant redan nästa år?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2018/19:267, Anstaltsplatser utomlands

Interpellationsdebatt 2018/19:267

Webb-tv: Anstaltsplatser utomlands

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 15 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru ålderspresident! Katja Nyberg har frågat mig om jag och regeringen är villiga att överväga möjligheten att hyra anstaltsplatser utomlands. Katja Nyberg har vidare frågat vad regeringen avser att göra för att avvärja den problematik med överbeläggning som redan finns i dag och som förutses öka markant redan nästa år.

Den ökning vi ser av intagna i Sveriges häkten och anstalter är bland annat en effekt av regeringens politik för effektivare brottsbekämpning. Regeringen har skärpt straffen på flera områden, vilket har lett till att fler har kunnat häktas och individer som tidigare hade gått med vapen på stan nu sitter i häkte. Ytterligare satsningar på brottsbekämpningen kan förväntas öka platsbehovet i Kriminalvården ytterligare.

Regeringen har en nära dialog med Kriminalvården om platssituationen och om de åtgärder som myndigheten vidtar för att hantera situationen här och nu och på längre sikt.

För att skapa de bästa förutsättningarna för myndigheten vid den uppkomna beläggningssituationen gav regeringen Kriminalvården ett tillskott på 335 miljoner kronor i årets vårändringsbudget. Tillskottet avsåg både medel för att upprätthålla säkerheten vid häkten och anstalter på grund av den höga beläggningen och medel för att täcka ökade kostnader för transporter av frihetsberövade. Att frihetsberövade som behöver transporteras kan förflyttas snabbt och effektivt är en viktig del i fördelningen av beläggningen i Sveriges häkten och anstalter.

En effektiv och säker kriminalvård, anpassad till individuella förutsättningar och behov, har tagit lång tid att bygga upp, och den har bidragit till att återfallen i kriminalitet har minskat över tid. Denna utveckling ska fortsätta, och den ska fortsätta på svensk mark. Att hyra anstaltsplatser utomlands kan inte ersätta behovet av fler platser i Sverige, och det är inte resurseffektivt. Det är inte heller en lösning som Kriminalvården själv efterfrågar.

Min utgångspunkt är att Kriminalvården ska ha tillräckliga resurser för sin verksamhet och att det finns en god kapacitet att omhänderta häktade och fängelsedömda.


Anf. 16 Katja Nyberg (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru ålderspresident! Det som justitieministern säger stämmer, det vill säga att de lagändringar som har genomförts har påverkat klientflödet till anstalterna. Men det beror också mycket på att oppositionen har varit pådrivande i detta. Regeringen har dock fortfarande en passivitet och skrämmande senfärdighet vad gäller Kriminalvårdens kapacitet.

Kriminalvården har i dag ett överhängande problem med överbeläggning på både häkten och anstalter. Det kräver snabba lösningar. Beläggningsgraden var den 5 augusti i år i genomsnitt hela 98 procent. Om man jämför med en optimal beläggning på 80 procent förstår nog de flesta att situationen inte är hållbar. På grund av den rådande platsbristen tvingas interner att bo dubbelt och gemensamhetsutrymmen tas i anspråk.

Kriminalvården kan i dag inte sköta sin verksamhet på ett tillfredsställande sätt. Det ökar trycket på både personal och intagna. Det leder till ett ökat slitage på befintliga anstalter, som inte kan renoveras i den takt som behövs, samt ökade konflikter mellan interner, vilket många gånger utmynnar i väldigt våldsamma situationer.

Det tar sex till tio år att bygga en anstalt. Därtill kan läggas den tid det tar innan det första spadet tas. Trots det överhängande behovet av nya anstalter finns i dag inga säkerställda planer på att bygga några nya anstalter. De föreslagna åtgärderna är att kapaciteten hos befintliga anstalter ska utökas. Men det kommer inte att räcka. Hall ska utökas med ca 200 platser inom en period på fem till sju år. Sedan finns en mindre mängd utökade platser på ytterligare några anstalter, såsom Tidaholm och Sagsjön.

Den beräkning som Kriminalvården har gjort innebär att det inom fem år kommer att saknas 1 000 platser. Jämfört med förra året finns det 400 fler intagna inom kriminalvården. Ekvationen går helt enkelt inte ihop.

Detta kommer att innebära ytterligare lidande för enskilda individer, som riskerar att möta sina gärningsmän ute på gator och torg på grund av att det saknas anstaltsplatser. Det kommer att innebära ökade kostnader för samhället. Det kommer också att innebära att nya brottsoffer skördas, då kriminella på grund av platsbrist inte kan inkapaciteras i tillräcklig omfattning.

För att lösa den akuta överbeläggningen är det absolut snabbaste alternativet att hyra anstaltsplatser utomlands. Det är redan beprövat av både Norge och Belgien, som hyrde platser i Nederländerna, vilket föll väl ut. Självklart behöver vi arbeta för att få till en väl fungerande kriminalvård i Sverige. Men som justitieministern redan vet har vi inte en väl fungerande kriminalvård i dag. Vi har inte den tid som det tar att vänta på att kapaciteten ska bli tillräcklig. Regeringen har helt enkelt inte agerat i tid.

Att huvudregeln bör vara att vi själva har kapacitet i svenska anstalter och häkten är förståeligt. Men att vi i dag och i framtiden kommer att sakna platser och kan tvingas senarelägga nödvändiga straffskärpningar är förskräckligt. Regeringens senfärdighet i att ge Kriminalvården de resurser den behöver för att kunna tillhandahålla häktes- och anstaltsplatser medför att vi måste se till andra alternativ. Vi behöver hitta snabba och konstruktiva lösningar. Att bångstyrigt vägra se till alternativa lösningar när verkligheten ser ut som den gör är allt annat än ansvarsfullt.


Anf. 17 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru ålderspresident! Man kan förstå själva grundtanken i interpellationen. Vi har gått fram med hårdare straff, ökade resurser till polisen, bättre verktyg för polisen och ökade häktningsmöjligheter. Till följd av den nya lagstiftningen häktar vi nu till exempel fem gånger så många personer för grovt vapenbrott som vi gjorde för ett år sedan. Det är bakgrunden.

Det här är i grunden en ganska bra utveckling. Om man ska få ned skjutningarna och sprängningarna måste den organiserade brottsligheten stampas bort i de områden där den finns. Det gör vi på flera sätt: ökad polisnärvaro, kameraövervakning, ökade häktningsmöjligheter, ökade möjligheter till hemlig avlyssning, gränskontroller och mycket mer.

Det här har lett till en snabb ökning av beläggningen. Vi hade i våras över 100 procents beläggning både på anstalter i säkerhetsklass 1 och 2 och på häktena. Sedan gick det ned lite under sommaren, men vi följer det vecka för vecka. Vi dubbelbelägger häktesceller. Vi har satt in våningssängar på Kumla för att se till att ha folk på plats där. Men i grunden är utvecklingen att man ser att folk som tidigare sprang runt med vapen på stan nu sitter i buren.

Vi har utökat antalet beredskapsplatser kraftigt. Det har blivit nästan 400 platser till på bara två år. På häktessidan är det Helsingborg, Kronobergshäktet och Göteborg som vi har byggt ut. Vi kommer att fortsätta med detta.

Kriminalvården har varit och är en av de viktigaste frågorna i de budgetförhandlingar som vi nu bedriver. Tyvärr innebar förra höstens M-KD-budget, som Sverigedemokraterna gav sitt stöd till att rösta fram, alldeles för lite pengar till Kriminalvården. För det här året hade Kriminalvården äskat 395 miljoner kronor. Man fick bara 85. Sverigedemokraterna röstade på den budgeten för det här året. Det innebar att vi hamnade i ett problem när vi sedan kom tillbaka igen i januari. Nästan det första vi fick göra var att se till att skjuta till mer pengar till Kriminalvården än vad ni hade gjort, Katja Nyberg. Vi sköt till över 300 miljoner redan i våras. Det kommer ytterligare en chans när vi går fram med budgeten nu i höst. Men att påstå att vi skulle ha varit senfärdiga när Katja Nyberg själv suttit i den här kammaren och tryckt fram alldeles för lite pengar till Kriminalvården är faktiskt inte trovärdigt. Ni skulle ha gjort ert jobb förra hösten i stället.

Är det då ett alternativ att hyra platser? Norge gjorde det. Jag approcherades för några år sedan av den norska justitieministern, som ville hyra platser i Sverige. Jag sa då nej, för jag förstod att vi skulle behöva våra egna platser. Dem kan vi inte hyra ut till Norge. I stället gick man till Holland. Man ingick ett avtal där man betalade över 1 miljon per plats. När man skulle transportera de frihetsberövade fick man åka fram och tillbaka med halvfulla flygplan. Det var alltså en stor kostnad även på transportsidan. Det ledde så småningom till att Norge slutade med detta. Man hade det mellan 2016 och 2018. Numera har man det inte.

Detta är en mycket dyr och omständlig metod om man vill öka kapaciteten. Jag tror att det är mycket bättre att i stället se till att de utländska medborgare som vi i dag har på våra svenska anstalter och som inte har anknytning till Sverige avtjänar sina straff i sina hemländer i större utsträckning. Det handlar framför allt om länder som Litauen, Polen, Rumänien och Georgien, vilka vi har problem med när det gäller internationella stöldligor. Vi har ett pågående arbete med de länderna för att se till att dessa personer kan avtjäna sina fängelsestraff i sina hemländer. Då får vi loss platser, fru ålderspresident, och dem behöver vi till våra egna bovar, som vi fångar på gator och torg nu.


Anf. 18 Katja Nyberg (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru ålderspresident! Justitieministern säger att vi har dessa överbeläggningar tack vare straffskärpningar och kriminalisering av fler brott. Det låter bra, och det är i någon mening korrekt. Men det relevanta är faktiskt det proportionerliga utfallet och inget annat. Fakta från Brå är att antalet anmälda brott mot vapenlagen ökat med 30 procent sedan 2013. Ett rimligt antagande är med detta som utgångspunkt att det går omkring fler individer med vapen på stan, inte färre. Jag tror inte heller att alla de som dagligen lever i den här verkligheten, där skjutningar, överfall och sprängningar normaliserats, delar ministerns mer positiva ingång till ämnet. Att individer som tidigare gått på stan med vapen nu häktas säger egentligen ingenting om helhetsbilden. Det väger inte upp det faktum att den kriminella massan visat upp en stadig tillväxt under Morgan Johanssons tid som minister. Att det nu lagförs fler kompenserar inte för den ökning av omfattningen av kriminella element som Morgan Johansson i likhet med tidigare alliansregering i allra högsta grad är ansvarig för.

Det jag undrar är om Morgan Johansson kan se att det inte går att omhänderta någon om det inte finns någon plats att kvarhålla vederbörande på. Är det fullt så är det fullt. Detta är något som även statsministern tillstår. Då krävs akuta och resoluta lösningar.

I regeringens vårproposition fick Kriminalvården ökade anslag, men de pengarna skulle framför allt gå till transportuppdrag. Resterande är inte tillräckligt för de behov som finns i dag. Att Kriminalvården saknade pengar till transportuppdraget är klarlagt. Att det här skulle hjälpa i den utsträckning ministern verkar vilja ge sken av kan endast den mest välvilligt inställde hålla med om.

Den genomsnittliga beläggningen är i dag 98 procent. För att kunna upprätthålla de platser som finns krävs en förvaltningsmarginal om minst 15 procent. Trots ökade anslag i kommande budget kommer problemen ändå att kvarstå i många år framöver. Det går inte att förbise att det tar flera år att bygga nya anstalter, och det gäller även utökning av platser på befintliga anstalter. Det är således med detta som det är för regeringen med mycket annat: Det är för lite som sker, och det som sker kommer för sent.


Anf. 19 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru ålderspresident! En invändning mot Katja Nybergs resonemang är naturligtvis: Varför ska vi betala dyrt när vi kan få det gratis? Som jag sa i slutet av mitt förra inlägg inriktar vi oss i stället på att de utländska medborgare som sitter i svenska fängelser och inte har anknytning till Sverige ska avtjäna sina straff i sina hemländer i ökad utsträckning. Vi driver detta framför allt gentemot Rumänien, Litauen, Georgien och Polen - länder som vi har en hel del problem med när det gäller internationella stöldligor. Det är inte som Sverigedemokraterna ibland påstår, att det är de stora flyktinggrupperna som sitter på svenska fängelser, utan det är i mycket de här ländernas medborgare som vi talar om. Om de i ökad utsträckning avtjänar sina straff i sina hemländer tjänar vi ungefär 1 miljon per plats och år. Då får vi också ökade möjligheter att klara kapaciteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt måste vi förstås bygga ut kapaciteten, vilket också har gjorts på senare år. Vi har tillskapat nästan 400 platser på bara två år. Vi har även byggt ut när det gäller häkten. Jag nämnde Helsingborg, Göteborg och Kronobergshäktet. Vi kommer förstås att fortsätta att göra de utbyggnaderna.

Men det kräver, fru ålderspresident, att det finns pengar i statsbudgeten. Här agerar Sverigedemokraterna precis tvärtom. Katja Nyberg satt själv här i kammaren och tryckte igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budgetmotion i höstas. Kriminalvården hade begärt 395 miljoner kronor, fru ålderspresident. Moderaterna, KD och Sverigedemokraterna gav dem 85 miljoner - mycket mindre än vad de skulle ha gjort. När Katja Nyberg pekar på regeringen och säger att vi är senfärdiga och inte levererar tycker jag nog att hon också ska se sig själv i spegeln och fråga: Varför gjorde vi på det här sättet?

Den stora satsningen i den budgeten var för övrigt inte rättsväsendet; det var 20 miljarder i skattesänkningar. Det är mer än dubbelt så mycket som hela kriminalvården kostar på ett år. Det blir så när högern styr. Det pratas mycket om rättsväsendet och det pratas mycket i övrigt, men till syvende och sist handlar det alltid om skattesänkningar. Det innebär att det blir ännu svårare för oss att ta fram de resurser som behövs för att hela rättsväsendet ska klara sig.

Katja Nyberg kan inte springa undan sitt eget ansvar för att förra året ha tryckt igenom den budget som gav alldeles för lite pengar till kriminalvården.

Nu är vi som sagt i ett läge där vi budgetförhandlar, och detta är en viktig fråga i de förhandlingarna. Om några veckor får vi se hur vi landar för nästkommande år men också för innevarande år.

Jag kan också säga att även om situationen i Sverige nu är ansträngd var den mycket mer ansträngd i Norge när man tog det här steget. Då hade man en soningskö på två år. Man fick alltså vänta i upp till två år på att få avtjäna sitt straff, vilket ju är helt bisarrt. Först får man vänta på att bli dömd, och sedan får man stå i kö för att få avtjäna sitt straff - egendomligt.

I Sverige har vi ingen soningskö. Här har vi den ordningen att de som är häktade börjar avtjäna sitt straff så gott som direkt medan de som inte är häktade ska inställa sig i huvudsak inom 50 dagar. Vi har alltså inte alls samma situation i Sverige i dag som man hade i Norge då. Det var ett helt annat läge.

Återigen, fru ålderspresident, är lösningen på detta att fortsätta bygga ut kriminalvården. Vi ska se till att ta fram de resurser som behövs. Vi ska också se till att utländska gärningsmän som inte har anknytning till Sverige avtjänar straffen i sina hemländer. Om det då under en period skulle innebära att man ibland måste fortsätta att dela celler får vi helt enkelt ta det.


Anf. 20 Katja Nyberg (SD)

Fru ålderspresident! Justitieministern pratar om förra årets budget, men det här är ju någonting som har pågått under flera år. Då är det faktiskt regeringens budget som har rått. Därför tycker jag att det är fel att säga att det är förra årets budget som har påverkat den situation vi har i dag. Det är det absolut inte. Detta är någonting som har varit långsiktigt. Man måste titta på det under lång tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag välkomnar regeringens förslag att utländska medborgare ska avtjäna straff i sina hemländer. Det man kan fråga sig är hur vi ska få det att fungera i praktiken, varför det inte görs redan i dag och när det i så fall skulle kunna bli verklighet. Vi behöver agera snabbt, eftersom det är ett överhängande problem. Jag kan inte se någon ljusning i form av en nedgång i kriminaliteten de kommande åren, snarare tvärtom.

Den utredning som nu är ute på remiss är ett litet steg i rätt riktning, men jag kan inte se att det kommer att underlätta problemen nämnvärt. Problematiken ligger ofta i att de länder som dessa gärningsmän är medborgare i inte tar emot dem eller att de utövar straff på sådana sätt som står i strid med internationella konventioner.

Det enklaste sättet att läka detta är att ändra reglerna om utvisning. Ta till exempel anknytning till det svenska samhället. Är det verkligen relevant när en utländsk medborgare begår våldtäkt eller mord att ta hänsyn till personens anknytning till Sverige? Då har man väl förverkat den rätten, tycker jag.

Det vi behöver göra är att avtala med andra länder att de ska ta emot sina kriminella medborgare och att dessa måste behandlas i enlighet med internationell rätt. Följs inte internationell rätt kan det kontrolleras genom att bidrag till dessa stater dras in eller genom att man skapar andra incitament för att de internationella konventionerna ska följas.


Anf. 21 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru ålderspresident! Katja Nyberg säger att detta har pågått under flera år. Det är en sanning med modifikation. Detta har framför allt hänt under det senaste året. På ett enda år ökade beläggningsgraden med nästan 10 procentenheter. Det var en följd av många saker. Dels tror jag att det var en följd av att polisens effektivitet ökade. Resurserna i polisväsendet har börjat märkas. Sedan har vi också de lagändringar vi gjort, framför allt de ökade häktningsmöjligheterna för dem som misstänks för grovt vapenbrott. De gjorde att vi först fyllde upp häktena ganska snabbt, och i nästa steg började vi fylla upp anstalterna.

Men dessförinnan, när jag tillträdde för fem år sedan, hade vi ganska många tomma platser i kriminalvården. Dessutom var det överskott i kriminalvården. Detta är alltså något som i praktiken har hänt det senaste året.

Det var därför det var så olyckligt att det just vid det tillfälle då kriminalvården behövde ha mer pengar, det vill säga för innevarande år, kom en M-KD-motion som gav helt otillräckliga resurser och som Sverigedemokraterna dessutom såg till att rösta igenom. Man kan inte i ena andetaget rösta igenom en sådan motion och i nästa andetag stå här och anklaga regeringen för att vara senfärdig. Då tappar man helt trovärdigheten, fru ålderspresident.

Överföringar till andra länder görs redan i dag. Vi har ökat takten; det är fler som nu överförs till andra länder. Den utredning som Katja Nyberg nämner handlar om att inrätta ett särskilt skyndsamhetskrav så att det ska gå fortare att göra detta, men sedan handlar det om att se till att dessa länder tar emot och också har fängelser på en nivå som man kan avvisa till. Då är det återigen länder som Rumänien, Polen, Litauen och Georgien som vi framför allt inriktar oss på. Det är där vi har den stora problematiken med internationella stöldligor, och det är den typen av klienter det handlar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.