Arbetet med Norrbotniabanan

Anf. 68 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Patrik Jönsson har frågat mig vad jag avser att göra för att undvika de negativa konsekvenser för näringslivet i Norrbotten som ett eventuellt senareläggande av utbyggnaden av Norrbotniabanan kan innebära.

Redan 2004 fastställde regeringen det dåvarande Banverkets förslag till framtidsplan för järnvägen med medel till en första etapp på Norrbotniabanan. Men när den borgerliga regeringen tillträdde 2006 valde den att stoppa projektet. Alliansregeringen beslutade vid två tillfällen om nya nationella planer utan att i någon av dessa fördela medel för fortsatt planering, projektering eller byggande av Norrbotniabanan.

Regeringen har prioriterat Norrbotniabanan genom att återinföra den i den nu gällande nationella planen, dels etappen Umeå-Dåva, dels även nästa sträcka Dåva-Skellefteå. I slutet av augusti 2018 tog statsministern det första spadtaget på Norrbotniabanan.

Enligt januariavtalet, som är en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, ska fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige ske, och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras.

Vi ser en positiv utveckling i flera delar av norra Sverige, med omfattande investeringar. Fungerande transportinfrastruktur är en viktig faktor för att förbättra förutsättningarna för bland annat jobb, regional utveckling, tillgänglighet och hållbar tillväxt i hela landet. Regeringen genomför omfattande satsningar på transportinfrastrukturen i norra Sverige. Det handlar bland annat om Ostkustbanan, Malmbanan och inte minst Norrbotniabanan.

Den här regeringen har alltså varit tydlig med att Norrbotniabanan är en strategiskt viktig satsning som bidrar till regeringens mål om såväl högre sysselsättning som minskad klimat- och miljöpåverkan.

Nu har arbetet med att ta fram en ny nationell plan inletts, och regeringen avser att lämna en infrastrukturproposition till riksdagen under våren 2021, med förslag till ekonomiska ramar för den kommande planperioden. Fortsatt utbyggnad av Norrbotniabanan kommer att hanteras inom den kommande processen.

Anf. 69 Patrik Jönsson (SD)

Fru talman! Tack, statsrådet Eneroth, för svaret!

Grunden för interpellationen är Trafikverkets utskickade inriktningsunderlag för den kommande nationella planen. Där flaggar verket för att tidsplanen för Norrbotniabanan skjuts upp och för att tågen kan börja rulla först efter 2033, och då endast mellan Umeå och Skellefteå.

Den andra delen av sträckningen, mellan Skellefteå och Luleå, finns inte med alls. Det är tämligen givet att ett byggstopp halvvägs av Norrbotniabanan gör att banans nytta drastiskt minskar, vilket skulle drabba näringslivet i övre Norrland. Det skulle också få en negativ påverkan för persontrafiken.

Handelskammaren i norra Sverige beräknar att industrin under de närmaste åren kommer att investera mer än 1 000 miljarder kronor i norra Sverige, vilket i sin tur kommer att generera tusentals nya arbetstillfällen. Vi kan nog vara överens om att näringslivet förväntar sig att dess investeringar backas upp av att också staten genomför nödvändiga investeringar i infrastrukturen. Med tanke på elbristen i södra Sverige kan det heller inte uteslutas att fler företag väljer att förlägga investeringar och etableringar i norra delen av landet. Då uppstår ett ännu större behov av infrastruktur.

Enligt Trafikverkets prognoser kommer såväl persontransporter som godstransporter att öka kraftigt. Samtidigt flaggar Trafikverket för att de pengar som anslås bara kommer att räcka till att underhålla befintlig infrastruktur och knappt ens det. Detta oroar mig mycket.

Även om infrastrukturministern i sitt svar till mig hänvisar till att de så kallade januaripartierna i sin överenskommelse ska intensifiera planeringen av Norrbotniabanan är detta inte detsamma som att partierna lovar att se till att bygget fortsätter till dess att banan är klar i dess fulla längd. Ministern är dessutom väl medveten om att Trafikverkets inriktningsunderlag är av senare datum än januariöverenskommelsen.

Norrlänningarna och Norrbotniabanans organisation behöver ett snabbt och tydligt besked i frågan. Organisationen bygger nu den första etappen av Norrbotniabanan och står beredd att fortsätta med den kommande etappen. Att avbryta utbyggnaden för att i ett långt senare skede återuppta den skulle medföra höga omstartskostnader.

Värd att nämna i sammanhanget är den undermåliga Ostkustbanan, som ministern också tog upp. Den skulle behöva en upprustning i hela sin sträckning till dubbelspår för en hastighet på 250 kilometer i timmen. Det gäller dels gods- och persontransporter i södra Norrland, dels för att Norrbotniabanan ska nå sin fulla potential. I beslutad befintlig plan finns tyvärr bara en bråkdel avsatt för Ostkustbanan.

Industrin och myndigheterna i Norrland behöver ett snabbt agerande så att arbetet med att färdigställa Norrbotniabanan fortsätter i snabb takt. I interpellationssvaret hänvisar ministern till att Norrbotniabanan kommer att hanteras i den fortsatta processen med den nya nationella planen. Men, fru talman, jag hade gärna sett ett svar av ministern här och nu. När bedömer ministern att Norrbotniabanan står färdig?

Anf. 70 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Tack, Patrik Jönsson!

Jag var där när vi 2018 tog spadtagen för Norrbotniabanan. Om Moderaterna inte hade lyft ut banan ur den nationella planen hade jag kanske i stället varit där för att inviga den. År 2006 lyftes den ut ur planen för att skattesänkningar var viktigare. Annars hade den kanske varit byggd och färdig nu. Tänk vilken betydelse det hade haft för hela norra Sverige med de stora investeringar som görs, för Northvolt och för LKAB:s satsningar! Det hade haft betydelse för arbetsmarknadspendlingen i hela regionen och för förutsättningarna att ha klimatsmarta både person- och godstransporter. En moderatledd regering valde dock att lyfta ut banan.

Patrik Jönsson stöder en moderatledd regering. Min fråga tillbaka blir: Kommer Sverigedemokraterna att prioritera Norrbotniabanan? Kommer ni att tycka att det är en viktig satsning när Moderaterna än en gång kanske vill ta bort den?

Jag läser ur Sverigedemokraternas egen motion där ni talar om vilka projekt ni tycker är angelägna i dessa tider. Det handlar om E22, E16, riksväg 40, riksväg 25, E10, riksväg 56 och E18 - det är vägar. Här har Sverigedemokraterna inte prioriterat några järnvägssatsningar. Jag tror att man först måste fundera på sin egen politik innan man vill skapa ökad oro för Norrbotniabanan.

Regeringen har sedan den tillträdde varit tydlig med att återföra Norrbotniabanan i den nationella planen, påbörja bygget och säkerställa att man för Norrbotniabanans räkning numera kan söka EU-medel genom EU:s gemensamma finansieringsmöjligheter. I januariavtalet finns dessutom en överenskommelse om att arbetet ska intensifieras. Norrbotniabanan är viktig.

Politik handlar om att prioritera. Den erfarenhet vi har av Sverigedemokraterna är att när det väl gäller prioriterar de ett samarbete med Moderaterna. Därmed uppstår också tveksamheten huruvida Sverigedemokraterna står bakom satsningen på och fullföljandet av Norrbotniabanan. När Sverigedemokraterna själva ska prioritera ser jag i deras budgetmotion att de i princip bara har vägsatsningar. Jag hittar nog inte ett enda järnvägsobjekt där.

Då infinner sig frågan: Tycker Sverigedemokraterna att det är viktigt att satsa på Norrbotniabanan? Vad regeringen tycker är självklart. Vi har till och med fört in den i planen, påbörjat den och vill nu dessutom att arbetet ska intensifieras. Det råder det ingen tvekan om. Men om vi hade haft en annan tingens ordning 2006 hade Norrbotniabanan redan kunnat fullföljas. Om den dåvarande borgerliga regeringen hade fört in den i planen 2010 eller vid andra tillfällen kanske Norrbotniabanan redan hade varit byggd.

Jag är väldigt glad över de stora investeringar som görs i norra Sverige. De skapar jobb, hopp och framtidstro. Det är dessutom investeringar som görs för att vi har en progressiv och bra klimatpolitik. Den gör att vi nu kan inviga Hybrit och få stål utan kol eller att LKAB kan arbeta med framtidens järnsvamp. Det handlar inte minst också om Northvolt, som ser en marknad tack vare att Sverige vågar vara progressivt i klimatpolitiken.

Jag är inte säker på att dessa investeringar hade funnits på plats om Sverigedemokraterna hade fått vara med och styra landet, för de har ju ingen klimatpolitik. De ser inte behovet av att ställa krav på vare sig elektrifiering eller omställning av transportsektorn eller att generellt sett ställa krav på klimatomställning. Dessa etableringar kanske i så fall hade skett någon annanstans.

Ge nu besked, Patrik Jönsson! Regeringen är tydlig, men kommer Sverigedemokraterna att prioritera en satsning på järnvägen och Norrbotniabanan?

Anf. 71 Patrik Jönsson (SD)

Fru talman! Vår käre infrastrukturminister verkar stundtals nästan föra en debatt som vore det Fredrik Reinfeldt som stod här i stället för Patrik Jönsson. Nåväl!

Ministern sa att Patrik Jönsson stöder en moderatledd regering. Det har kanske inte så mycket med Norrbotniabanan och debatten att göra. Jag konstaterar dock att infrastrukturministern inte har någon aning om det, för jag har i nuläget över huvud taget inte haft någon möjlighet att ta ställning till en kommande regering som ska stödjas. Jag stöder i första hand såklart en sverigedemokratisk regering. Det kommer kanske en dag då Socialdemokraterna stöder en sverigedemokratisk regering. Allt är möjligt i politiken. Det vet säkert infrastrukturministern om.

Låt mig återgå till debatten, som ju handlar om Norrbotniabanan. Det finns något som åtminstone indirekt skulle kunna påverka banans nyttjande, och jag skulle gärna vilja få ett svar av ministern på en fundering jag har.

Det är dyrt att transportera gods på tåg, och en stor del av kostnaden kommer från avgifter. En del av dem hamnar dessutom på nyttjande av lokala industrispår. Socialdemokraterna är ett parti som är känt för att ha gott om olika strategier. När det gäller banavgifter valde Socialdemokraterna i Hässleholms kommunfullmäktige att i går rösta för en dubblering av kostnaden för att nyttja Hässleholms industrispår. Jag tycker att det är lite märkligt. Vi motsatte oss detta. Och om Socialdemokraterna hade stött Sverigedemokraterna i frågan hade vi haft en majoritet för att inte höja avgiften för att trafikera det här spåret. Socialdemokraterna har dessutom en riksdagsledamot från Hässleholm.

Jag undrar om den strategi som är landsomfattande. Har ni långsiktiga planer på att fördubbla eller kraftigt höja banavgifterna även på de statliga spåren? Frågan är relevant, för om banavgifterna dubbleras eller höjs kraftigt kan Norrbotniabanans nyttjande bli markant lägre än vad som prognostiseras. Så kan det bli. Jag vill därför gärna få ett svar på om det finns en strategi för att höja banavgifterna på de statliga näten.

Att en Norrbotniabana inte redan finns - en järnväg mellan Umeå och Luleå - kan vi framför allt tillskriva försvarspolitiska skäl och fruktan för en rysk invasion. Enligt antikustprincipen vill man vinna tid för att få styrkeuppbyggnad och valde därför att förlägga Norra stambanan många mil inåt land. Denna bana har tjänat oss väl. Den har varit av stor betydelse för godstransporterna i norra Norrland, men i dag ser läget annorlunda ut. Men det är uppenbart att statens infrastrukturinvesteringar inte hängt med.

Dessutom har det i decennier - av på den tiden goda skäl - drivits en politik där många järnvägar lagts ned. Det var bil och lastbil som ledde utvecklingen. Man pendlade inte långa sträckor till jobb, vilket är vanligt i dag. Miljö, utsläpp och hårt belastade vägar var inget som man behövde tänka på.

Det är nya tider nu. Jag är väl medveten om att järnvägsinfrastruktur inte byggs i en handvändning. Därför, fru talman, är de beslut som regeringen tar och de signaler man väljer att skicka otroligt viktiga för norra Norrlands fortsatta utveckling. Jag hade därför hoppats på mer klara besked från ministern kring Norrbotniabanan.

Sedan kan jag inte låta bli att komma in på Ostkustbanans usla standard. Man behöver verkligen rusta upp den för att få vettiga förbindelser mellan Sundsvall och Stockholm och redundans när det gäller den hårt nyttjade enkelspåriga Norra stambanan. Det behövs verkligen en modern standard på denna.

Jag hade hoppats på tydligare svar. Vi står bakom Norrbotniabanan och att den ska byggas ut, men vad säger Socialdemokraterna?

Anf. 72 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Jag måste säga att frånvaron av svar är fantastisk. Jag ställde en enkel fråga om hur Sverigedemokraterna framöver kommer att se på infrastruktursatsningarna och på järnvägssatsningar. Vi kan konstatera att det när Sverigedemokraterna får möjlighet att själva lägga fram förslag bara kommer förslag på vägar.

Vi kan dessutom konstatera att satsningarna på Norrbotniabanan, på Ostkustbanan och för den delen på sträckan Uppsala-Stockholm, om vi nu fortsätter längs kusten, är satsningar som initierades och lades in i nationell plan av en socialdemokratiskt ledd regering. På Ostkustbanan gäller den kanske viktigaste stora satsningen sträckan Gävle-Kringlan. Det är en satsning på ungefär 5 miljarder som ligger i nationell plan i dag.

Det här gör regeringen utifrån att Sverige under lång tid har underinvesterat i inte minst järnvägsinfrastruktur. Det åskådliggjordes väldigt tydligt under den tid vi hade en borgerligt ledd regering, som valde att lyfta ur Norrbotniabanan ur den nationella planen och låta bli att investera i järnvägen. Jag tror att vi på den tiden hade en finansminister som konstaterade att man inte skulle satsa på järnväg. Det finns ett antal citat som använts i kammaren vid ett flertal tillfällen.

Nu är det andra tider. Nu satsar vi på att bygga ut järnvägssystemet. Naturligtvis satsar vi också på att säkra kvaliteten i det svenska vägnätet och på att göra rekordstora renoveringar och reparationer i järnvägssystemet. Men vi gör även nyinvesteringar i Norrbotniabanan, Ostkustbanan, fyrspår mellan Stockholm och Uppsala och nya stambanor.

Detta behöver Sverige för att klara klimatomställningen, för det är fullt på spåren. Det är ju det som är utmaningen. När jag åkte det miljonte tåget för ett och ett halvt år sedan var det för att manifestera att det aldrig gått så många tåg på den svenska järnvägen. Men det är fullt. Väldigt många vill åka mer tåg. Tågboomen vi upplevde före coronan kommer att fortsätta efter coronan, det vill säga att fler vill åka tåg för att man vill åka klimatsmart och att fler företag vill skicka gods med tåget. Då måste vi också investera, och det är det vi gör i Sverige i dag. Vi gör den största järnvägssatsningen någonsin.

Jag noterar att Sverigedemokraterna hittills inte har svarat upp mot kraven på ökade investeringar i järnvägen. När man har fått möjlighet att lägga fram förslag i Sveriges riksdag är det i princip bara vägsatsningar som funnits med.

Jag tror att Norrbotniabanan är otroligt viktig, och inte bara för norra Sverige. För mig är det en viktig nationell angelägenhet, inte minst med alla de investeringar som görs, men också för att en viktig och stor del av tillväxten i Sverige sker i norra Sverige. Vi är ett land med 10,2 miljoner invånare nu. Vi måste bygga ut vårt transportsystem så att det möter förväntningarna.

När det sedan gäller banavgifter är det viktigt att komma ihåg att Sveriges banavgifter kanske är bland Europas lägsta. Det skapar goda förutsättningar att utveckla järnvägstrafiken. Utmaningen för järnvägstrafiken handlar kanske snarare om kapaciteten - det är trångt på spåren. Den långvariga frånvaron av investeringar har gjort att det blir tufft när godstågen, pendeltågen och fjärrtågen ska samsas.

Det är skälet till att vi vill bygga nya stambanor längs Hässleholm, till Borås, till Linköping och till Norrköping för att avlasta Södra stambanan och Västra stambanan och där kunna se till att man får mer kapacitet för pendeltåg och godståg samt på samma sätt göra nyinvesteringen i Norrbotniabanan hela vägen. Det är viktiga nationella satsningar som sker under den här regeringens ledning för att vi ska säkra jobben och klara konkurrenskraften men också klara klimatomställningen.

Anf. 73 Patrik Jönsson (SD)

Fru talman! Nu ska jag vara ärlig och säga att jag inte har mycket positivt att säga om regeringen Reinfeldt, men enligt en rapport från riksdagens utredningstjänst som jag har i handen satsade den regeringen betydligt mer pengar på att investera i järnväg än vad den tidigare socialdemokratiska regeringen gjorde. Rätt ska vara rätt.

Jämfört med Socialdemokraterna satsar vi i vår budget bland annat en halv miljard mer på järnvägsunderhåll och en halv miljard mer på vägunderhåll. Vi lägger också betydligt mer pengar, flera miljarder mer, på investeringar i infrastruktur, såväl järnväg som väg. Att vi utöver det har ett coronapaket för att rusta upp våra vägar som en åtgärd för att få skjuts på både ekonomin och sysselsättningen under coronan försöker infrastrukturminister Tomas Eneroth utmåla som något negativt. Annars är det egentligen klassisk socialdemokratisk politik att man satsar sig ur en lågkonjunktur. Förr var det så, men det verkar inte vara så längre. Nåväl!

Jag måste i alla fall konstatera att vi vill bygga klart Norrbotniabanan i dess fulla längd snarast möjligt. Jag har inte fått samma tydliga svar från infrastrukturministern om detta. Jag har heller inte fått något adekvat svar på hur infrastrukturministern avser att göra med Ostkustbanan. Det är intressant hur de här två banorna hänger ihop. Infrastrukturministern får väl vara svaret skyldig på vad man har för intentioner och när Norrbotniabanan kommer att stå klar. Det kanske inte blir förrän 2050. Den som lever då får se.

Anf. 74 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Jag kan konstatera att det är under den här regeringen, en socialdemokratiskt ledd regering, som Norrbotniabanan återigen har kommit in i nationell plan. Andra partier valde att lyfta ut den. Nu har vi tagit spadtaget. Det är nu Norrbotniabanan både projekteras och börjar byggas. I januariavtalet finns uppdraget att bygget och planeringen av Norrbotniabanan ska intensifieras. Det är en otroligt viktig investering, inte bara för norra Sverige utan för hela Sverige.

Det är nu den största järnvägssatsningen i modern tid genomförs. Det görs för att vi behöver ställa om transportsystemen för att klara klimatkraven. Det görs för att vi ska kunna leva upp till våra åtaganden i enlighet med Parisavtalet. Men det görs också för att stärka konkurrenskraften i hela Sverige och se till att en befolkning på över 10,2 miljoner ska kunna ha goda möjligheter att transportera både sig själva och släktingar och vänner klimatsmart.

Det är nu det sker. Det är nu investeringarna sker, med 100 miljarder mer i nationell plan än när vi hade en alliansregering. Processen ser ut så att regeringen ska återkomma med en infrastrukturproposition under våren och med nästa nationella plan under 2022. Då ger regeringen besked om den fortsatta utvecklingen av det svenska transportsystemet. Men jag tror inte att någon tvivlar - ja, möjligtvis Patrik Jönsson, men ingen annan - på den här regeringens vilja att arbeta och säkerställa Norrbotniabanans framtid. Den är viktig för både norra Sverige och hela Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.