Återöppningen av kulturen och idrotten
Interpellation 2020/21:807 av Viktor Wärnick (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-06-03
- Överlämnad
- 2021-06-04
- Anmäld
- 2021-06-07
- Svarsdatum
- 2021-06-11
- Besvarad
- 2021-06-11
- Sista svarsdatum
- 2021-06-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Coronapandemin har slagit hårt mot många delar i samhället, både i termer av förödande många människoliv som förlorats men också mot företag och näringar. Med vaccinationernas genomslag börjar vi nu förhoppningsvis att se ljuset i tunneln, även om det fortfarande går alldeles för trögt. Förseningarna förlänger människors ofrihet.
Några samhällsgrenar som varit särskilt utsatta och drabbade under pandemin är kulturen och idrotten, som levt med oklara, långsamma och hattiga besked i över ett års tid. Ett exempel är teater- och underhållningsbranschen, för vilken det har varit en ren omöjlighet att planera verksamheten. Många har stått utan inkomst under lång tid, och ett helt ekosystem av kulturskapare och företagare håller på att trasas sönder. Ett annat exempel är elitidrotten, som i praktiken fått utestänga sin publik helt och hållet och därmed mist stora delar av sina inkomster.
Regeringen har beslutat att det inleda det första steget i det successiva öppnandet av det svenska samhället den 1 juni. Maxantalet för sittande inomhuspublik är 50 personer och för utomhuspublik 500 personer. Detta oaktat storleken på lokal, arena och så vidare, vilket har mött rimlig kritik. Exempelvis har Friends Arena normalt en kapacitet på 50 000 i publiken under en fotbollsmatch, vilket innebär att publiktaket på 500 personer endast fyller var 100:e stol. Det får nog får anses väl restriktivt även ur smittsynpunkt. Liknande oönskade effekter kan uppkomma för teater- och underhållningsbranschen – stelbentheten är slående när vi i stället skulle behöva mer dynamiska bestämmelser.
Med anledning av detta vill jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:
Kommer ministern att agera för att återöppningen av kulturen och idrotten inte försvåras mer än nödvändigt?
Debatt
(12 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:807
Webb-tv: Återöppningen av kulturen och idrotten
Dokument från debatten
- Fredag den 11 juni 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:139
Protokoll från debatten
Anf. 26 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Herr talman! har frågat mig om jag kommer att agera för att återöppningen av kulturen och idrotten inte ska försvåras mer än nödvändigt. Annicka Engblom har frågat mig om jag kommer att utarbeta en mer flexibel plan för återöppnande av arenasporter och större evenemang och, om så är fallet, när i tid en sådan skulle kunna förväntas presenteras. Jag har valt att besvara interpellationerna samlat.
Covid-19-pandemin har haft stora konsekvenser för kultur- och idrottsområdet. Ett levande kulturliv och en stark idrottsrörelse är oerhört viktiga för vår gemensamma välfärd och enskilda människors livssituation. Regeringen har därför vidtagit flera åtgärder för dessa sektorers överlevnad och möjlighet till återstart.
Regeringen har tidigare tillfört särskilda krisstöd till kultur- och idrottsområdet, utöver de generella stöden för jobb och företagande. Nyligen aviserade regeringen att ytterligare kris- och stimulansstöd kommer att tillföras kultur- och idrottsområdet. För att underlätta planeringen av evenemang kommer även ett särskilt evenemangsstöd att införas. Stödet är en av de åtgärder regeringen avser att vidta i enlighet med riksdagens tillkännagivande om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om ett garantistöd till kultur och idrott.
Den 27 maj presenterade regeringen sin plan i fem steg för anpassning och avveckling av de restriktioner som tagits fram med anledning av covid-19-pandemin. Den 1 juni genomfördes det första steget, då bland annat nya deltagartak för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar trädde i kraft. Det andra steget, som beräknas träda i kraft omkring den 1 juli, innebär bland annat ytterligare höjda deltagartak för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar samt höjda deltagartak för privata sammankomster. Steget innebär att upp till 3 000 deltagare tillåts vid utomhusarrangemang där deltagarna anvisats en sittplats.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen har även gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att bedöma bland annat om större evenemang kan genomföras på ett smittsäkert sätt med stöd av till exempel sektionering, testning eller vaccinationsbevis.
Regeringen avser att återkomma i mitten av juni med ett ställningstagande om det även ska införas en möjlighet att använda vaccinationsbevis eller liknande för vissa allmänna sammankomster och offentliga tillställningar under en begränsad period.
För att avgöra om det är möjligt att gå vidare till nästa steg och införa ytterligare lättnader kommer en samlad bedömning att göras utifrån indikatorer som Folkhälsomyndigheten tagit fram. Det handlar om smittspridning, belastning på sjukvården samt vaccinationsgrad i hela befolkningen.
Herr talman! Vi har under hela krisen varit tydliga med att grundlagsfästa fri- och rättigheter inte ska begränsas längre än nödvändigt och att åtgärder enligt pandemilagen ska vara proportionerliga och inte i onödan får begränsa verksamheter som kan genomföras på ett från smittskyddssynpunkt säkert sätt. Regeringen följer utvecklingen löpande och har också en tät dialog med berörda aktörer inom kultursektorn och idrottsrörelsen.
Anf. 27 Viktor Wärnick (M)
Herr talman! Jag får inleda med att tacka kulturministern för svaret på interpellationerna från Annicka Engblom och mig.
Som kulturministern säkert märkt finns det ett stort engagemang hos oss moderater vad gäller ett smittsäkert och effektivt återöppnande av kulturen och idrotten. Detta engagemang delas, vill jag säga, av kultur- och idrottsbranschen, där stor kompetens finns för att så också ska bli fallet.
Vi längtar alla efter konserterna, biobesöken, föreställningarna, matcherna, bara för att nämna några saker som fått sättas på vänt under det senaste året.
Kulturen och idrotten har levt med oklara, långsamma och hattiga besked i över ett års tid. Ett exempel är teater- och underhållningsbranschen, som har haft en omöjlig uppgift i att försöka planera någon verksamhet. Många där har stått utan inkomst under lång tid, och ett helt ekosystem av kulturskapare och företagare håller på att trasas sönder.
Ett annat exempel är elitidrotten, som i praktiken har fått utestänga sin publik helt och hållet och därmed mist stora delar av sina inkomster.
Herr talman! Nu ser vi förhoppningsvis början på slutet av denna pandemi, som förstört så mycket för så många. Nu behövs också en klok och balanserad återöppning av samhället i allmänhet, men för kulturen och idrotten i synnerhet.
Regeringen har inlett det första steget i det successiva återöppnandet av kulturen. Jag vill säga att jag tycker att det är en klok ordning att gå fram med successiva lättnader av restriktionerna med beaktande av hur smittläget utvecklas.
Sedan den 1 juni gäller, som vi vet, exempelvis att maxantalet för sittande inomhuspublik är 50 personer och 500 personer för utomhuspublik. Men publiktaket gäller oavsett storlek på lokal, arena och så vidare, vilket har mött rimlig kritik från såväl biograferna som elitfotbollen och andra. Ett talande exempel är Friends Arena, som normalt har en kapacitet på 50 000 i publiken under en fotbollsmatch, vilket innebär att det nuvarande publiktaket på 500 fyller endast var hundrade stol. Så många lediga stolar per person som är på plats i denna kammare i dag tror jag inte finns. Här finns 349 platser och några till för statsråd, talmän och några fler. Jag tror inte att vi fyller var hundrade stol ens här inne. Detta blir därför lite märkligt, och det får nog anses väl restriktivt ur smittsynpunkt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Liknande oönskade effekter kan uppkomma för teater- och underhållningsbranschen, där den stela ordningen i stället skulle behöva ersättas med dynamiska bestämmelser.
Branschen vet dessutom, som sagt, hur man på ett professionellt sätt skulle kunna hantera publiken på ett smittsäkert vis. Planer för detta har i många fall redan upprättats.
Att regeringen har gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att bedöma om större evenemang kan genomföras på ett smittsäkert sätt är att i elfte timmen, återigen, skjuta saker på obestämd och oviss framtid. Det behövs bättre tydlighet än så.
Jag skulle vilja veta varför kulturministern tycker att statiska publiktak är rätt metod. Vore det inte rimligare med regler som siktar in sig på andel av exempelvis en arenas antal platser och att planera för att successivt höja den andelsgränsen i olika steg under återöppningen?
Anf. 28 Annicka Engblom (M)
Herr talman! Jag vill liksom min värderade kollega Viktor Wärnick tacka kultur- och idrottsminister Amanda Lind för svaret på min interpellation om återöppnandet av arenasporter och större evenemang.
Pandemibekämpningen utvecklar sig i en alltmer positiv riktning, vilket är både glädjande och till stor lättnad. Runt om i Europa öppnar nu allt fler länder upp. Även Sverige öppnar upp, men i betydligt långsammare takt. Det är just detta med regeringens långsamhet och senfärdighet som jag skulle vilja börja med att ta upp, vilket också har drabbat kultur- och idrottsministerns ansvarsområde.
Redan under våren 2020, det vill säga när pandemin drog igång på allvar, utarbetades i flera av våra grannländer - Tyskland, Danmark och Holland - strategier för hur ländernas kultur- och idrottsliv skulle kunna påverkas av pandemin. Det var strategier och planeringar värda namnet. Jag återkommer till detta. Det gjordes med mått och steg, innehållande just "om" och "utifall" beroende på pandemiutvecklingen. Det var strategier och planeringar utformade i nära och ständig dialog med inblandade parter och företrädare, med klara och tydliga spelregler och mått och steg och med stor konsensus som följd.
Herr talman! Men i Sverige har tyvärr regeringens hantering av pandemins påverkan på kultur- och idrottsliv präglats av just senfärdighet, otydlighet och ryckighet. Sveriges riksdag har vid ett flertal tillfällen fått rycka in och ta initiativ till lagstiftning, då regeringen inte mäktat med detta.
Evenemangsstödet har nämnts, och ingen har väl under denna tid heller kunnat undgå ett mullrande kultur- och idrottsliv med frustrerade och samlade krav på besked om vad som gäller. Stöden på över 6 miljarder kronor har varit jätteviktiga, och det är väldigt viktigt att vi har kunnat ta fram dessa stöd i stor enighet. Det är bra. Men brist på besked kostar också. Det är därför som vi i dag här försöker ligga på kulturministern om lite tydligare besked.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Var befinner vi oss i dag? Jo, till slut, efter ett och ett halvt år av dessa ryckiga besked om olika pandemirestriktioner och vart man ska vända sig, presenterade regeringen nyligen en plan för ett återöppnande. Kultur- och idrottsministern redogör i interpellationssvaret till mig och Viktor Wärnick översiktligt för den. Men jag måste i ärlighetens namn säga att jag inte blir mycket klokare av ministerns svar avseende tydlighet. Fortfarande, herr talman, är stegen i planen väldigt grovhuggna, särskilt med avseende på arenasporter och större evenemang och i synnerhet aktiviteter utomhus. Det var därför som jag var extra nyfiken på vad Folkhälsomyndigheten skulle säga i måndags. Där har jag fortfarande inte fått något svar.
Fortfarande specificeras smittskyddsåtgärderna i form av tak avseende publikantal i stället för till exempel procentregler och anpassningar till de olika arenornas utformning. Detta trots att flera aktörer, till exempel Svensk Elitfotboll - väldigt aktuellt med tanke på vad som startar i dag - och nöjesparkerna har agerat proaktivt för att pusha på regeringens arbete, och trots att de i samarbete med experter på smittspridning redan under hösten 2020 presenterade arenaspecifika planer med tydligt anpassade regler för publik enligt förebild från flera europeiska länder, bland annat Danmark som jag har nämnt tidigare.
Men intresset från regeringen att ens överväga dessa förslag har, hittills åtminstone, varit minst sagt ljumt. Är det dags att ta sig an dessa förslag nu i planerna för ett återöppnande?
Anf. 29 Magnus Stuart (M)
Herr talman! Jag vill vara tydlig med att jag har full förståelse för tidigare fattade beslut om nedstängningar av olika verksamheter. Men nu vill vi se framåt, och framför allt behöver alla våra aktörer framtidstro och optimism.
Som jag nämnde tidigare har nöjes- och temaparker drabbats extra hårt under pandemin. Väldigt positivt är nu att de sedan en dryg vecka tillbaka har kunnat börja öppna upp, om än med en mycket begränsad skara besökare. Liseberg i Göteborg får ta emot 5 000 besökare på en dag, mot normalt 25 000, på en yta som är 17 hektar. Gröna Lund får ta emot cirka 3 000 besökare på en dag, mot normalt 15 000, på en yta som är 3,8 hektar. Bägge dessa anläggningar är, trots att de har olika storlek, väldigt stora till sina ytor. De har planerat så att inga spontanbesök får göras, utan det måste göras en bokning innan man kan få komma in.
Vi vill väl alla så snart som möjligt se att dessa anläggningar kan få ta emot ett större antal besökare. Framför allt önskar anläggningarna veta mer om framtiden för att kunna planera.
Min fråga till ministern är därför: När - och nu pratar jag om datum - kommer nästa beslut att tas om eventuellt ändrade regler för våra parker?
Anf. 30 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Herr talman! Jag tackar för frågorna.
Riksdagsledamöterna får det att låta som att det är regeringen som har hittat på de här taken och siffrorna och vad som skulle kunna ingå i det första steget. Så är det ju inte. Jag tror inte att ni nämnde Folkhälsomyndigheten i något av era inlägg, men ni vet ju precis som jag att de har varit en viktig del i att ta fram detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det första steget, som togs den 1 juni, är ju egentligen inte att betrakta som lättnader, även om det blir det för alla de aktörer som nu jublar och faktiskt kan ta emot lite mer publik - alltifrån biografer till utomhusteatrar och idrottsevenemang.
Detta har i grunden handlat om att harmonisera reglerna och få till en bättre träffsäkerhet kopplat till pandemilagens möjligheter, om att skilja på utomhus- och inomhusverksamhet, där människor sitter eller står, och om att motionslopp och liknande idrottsevenemang får en särskild reglering.
Från regeringen har vi stämt av med Folkhälsomyndigheten veckovis - och ibland dagligen - för att utröna när det enligt deras bedömning är lämpligt att ta det första steget utifrån smittskyddsläget, situationen i sjukvården och risken för belastning.
Nu tog vi detta steg, och det var väldigt viktigt att vi äntligen fick det på plats. Det har vi jobbat länge för.
Det som Viktor Wärnick säger om att taken och siffrorna inte alls tar hänsyn till arenans beskaffenhet stämmer inte; det gör de på ett indirekt sätt. Har man en inomhuslokal som enligt reglerna nu har möjlighet att ta emot 50 sittande personer krävs det ändå att man följer Folkhälsomyndighetens krav på avstånd mellan sittplatser. Detta gör att en mindre lokal kanske bara kan ta emot 20 personer. Detsamma gäller utomhusanläggningarna. Därigenom kommer arenans storlek att påverka.
När det gäller de stora arenaidrotterna var Folkhälsomyndighetens bud och besked till oss att de i detta första steg ville vänta med att släppa på stora publikmassor, även om det naturligtvis finns möjlighet att ta emot fler än 500 på Friends Arena; det har ni ju själva åskådliggjort. Jag vet också att arrangörerna har en beredskap för detta.
Detta är skälet till att vi nu har gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att återkomma och att titta på om det i nästa steg - nivå 2 - kan vara möjligt att ta ett steg och fatta beslut om att använda sig av sektionering där man har möjlighet att separera deltagarna och de personer som sitter i publiken. Det handlar om att ha helt separata ingångar och att människor inte kommer i kontakt med varandra och om att man därmed också kan ta emot lite mer än vad nästa steg innebär.
Planen för återöppningen, eller återstarten, av Sverige innehåller fem steg. Det finns olika indikatorer som ska visa när det finns möjlighet att gå till nästa nivå gällande restriktionerna. Jag är väldigt glad att en av de allra första saker som det planeras att lättas på när vi går till nivå 2 är just allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Detta beror naturligtvis på att både regeringen och Folkhälsomyndigheten ser att det finns arrangörer som kan ta ansvar.
Det finns en väldigt fin och nära dialog mellan Folkhälsomyndigheten och olika evenemangsaktörer. Jag har också pratat väldigt noggrant med dessa under pandemin, vilket riksdagsledamöterna här vet. Vi har till exempel genom publikrådet diskuterat olika möjligheter och lösningar.
Regeringen har tagit emot Folkhälsomyndighetens presenterade rapport om hur återöppningen skulle kunna göras och bearbetat den. Jag hoppas naturligtvis att vi ska kunna ta ytterligare steg för att möjliggöra en så snabb och smittsäker återöppning som möjligt. Vi kommer att lämna besked om nästa steg så snart som vi har ett besked att lämna.
Anf. 31 Viktor Wärnick (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! "Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen."
Så lyder en av portalparagraferna i regeringsformen, som är en av våra grundlagar. Det står i 1 kap. 6 §, för att vara exakt. Det står alltså inte att det är Folkhälsomyndigheten som styr riket och är ansvarig inför regeringen eller inför riksdagen, utan det är regeringen som styr riket. Det är därför vi här i dag ställer frågor till statsrådet. Vi har alltså inte kallat hit Folkhälsomyndighetens generaldirektör för att ställa frågor om de här bitarna, utan vi ställer frågor till kulturministern.
Liksom många länder har lyckats betydligt bättre än Sverige med pandemibekämpningen har många länder en mer proaktiv plan för återöppnandet av kulturen och idrotten.
Som nämnts har vårt grannland Danmark på ett mer dynamiskt sätt öppnat för sport- och kulturevenemang för dem med så kallade coronapass. Ett par tusen deltagare får samlas på konserter och teatrar inomhus.
För den högsta ligan i fotboll, Superligaen, finns en särskild modell - superligamodellen - som exempelvis innebär att sittplatser ska vara uppdelade i sektioner med egna in- och utgångar, egna toaletter och egna kiosker. I varje sektion får max 500 åskådare finnas. Det finns krav på att bära munskydd när man inte sitter på sin tilldelade plats. Passets innebörd är att man har ett negativt covidtest som är högst 72 timmar gammalt eller att man är färdigvaccinerad.
Vi kan också se till Eurovision-exemplet i Nederländerna för några veckor sedan, där 3 500 musikfans samlades inomhus. Det kändes som en svunnen tid att se på denna fest. Detta gjordes under smittsäkra förhållanden.
Herr talman! Kan andra länder så kan också Sverige. Väldigt många har svårt att förstå logiken i att många människor fortfarande kan trängas i butiker och gallerior, där maxantalet ska vara relativt och baseras på yta, men att exempelvis en biosalong inte får anpassa antalet gäster utifrån en andel av sittplatserna.
Man kan i detta läge inte skylla på brist på lagstiftning. Långtgående verktyg finns för regeringen; det är bara att agera. Varför dröjer man? Det är frågan.
Herr talman! Jag tycker att ministern blir svaret skyldig här. Ingen ifrågasätter att återöppningen ska ske på ett ansvarsfullt och smittsäkert vis, men det går att ha två tankar i huvudet samtidigt. Det går också att se att det finns olika förutsättningar och att man kan se mer till de olika förutsättningar som finns runt om i landet vad gäller publik som andel och inte som ett statiskt tak.
Kulturministern talar om att regeringen ska återkomma med besked när besked finns. Detta gäller till exempel de planerade vaccinationsbevisen, har vi hört från regeringen. Vi vet ännu inte om de kommer att komma i tid till den 1 juli eller inte. Inget är säkert, och det är tyvärr som vanligt när det gäller den här regeringens besked rörande kulturen och idrotten.
Herr talman! Vi moderater anser att restriktionerna bör tas bort för dem som har vaccinerats. Jämlikhetsidealet har gått för långt när den som är fullvaccinerad ändå åläggs samma inskränkningar som om han eller hon inte hade vaccinerat sig. Vaccinationsbevisen, eller vaccinpassen, måste tas fram utan dröjsmål.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I dag är det den 11 juni. Vad som är mitten av juni, när regeringen skulle återkomma med besked, går väl att diskutera. Jag skulle dock vilja att kulturministern utvecklar resonemangen om vad som kan komma att bli reglerna för större evenemang i juli och framåt. Är det att fullvaccinerade personer planeras få tillträde i mer normal omfattning, och är det att publiktaken blir mer differentierade?
Anf. 32 Annicka Engblom (M)
Herr talman! Jag vill tacka kulturministern för hennes andra inlägg, som var väldigt belysande för hur många har uppfattat den här situationen.
Jag lyssnade också till vad kulturministern inte lyssnade till. Detta är mitt femte inlägg i ett par interpellationsdebatter, och jag har nämnt Folkhälsomyndigheten i varje inlägg. Kulturministern är fortfarande svaret skyldig när det gäller vad som redovisades från Folkhälsomyndigheten avseende det vi diskuterar här just nu vad gäller större evenemang, framför allt utomhus.
Om detta ska redovisas i mitten av juni är vi framme i nästa vecka. Mitten av juni är den 15 juni. Då fyller jag år - kanske får jag en födelsedagspresent i form av något slags besked. Jag kunde inte tänka mig någon bättre födelsedagspresent. Det gäller inte bara mig själv, utan det gäller framför allt Kultur- och idrottssverige, som fortfarande väntar på besked.
Varför vi ligger på handlar om just tidsaspekten. Tid kostar pengar, och tid kostar engagemang. Man tappar medlemmar, och supportrar går upp i taket. Man vill dra igång och titta på evenemangen. Det är precis som min kollega Viktor Wärnick säger. Ingen ska kunna säga att vi moderater inte vill att detta ska ske på ett ordnat, smittsäkert och säkert sätt.
Bristen på besked och proportionalitet är cloun i det hela. Vi talar om träffsäkerhet. Dessa aktörer har träffsäkerhet att hantera till exempel stora publika evenemang. Det har nöjesparkerna och Friends Arena. De har en stor organisation kring detta.
Det har inte Mall of Scandinavia, som ligger alldeles bredvid Friends Arena. Där kan det vistas massor av människor, och där har också smittspridning skett. Det får man inte göra på ett smittsäkert sätt där det finns utarbetade specifika planer som exempelvis på Friends Arena alldeles nästgårds.
Är just proportionaliteten någonting som kultur- och idrottsministern har funderat på, och har hon över huvud taget reagerat på varför det värderas på detta olika sätt?
Det gäller också bristen på besked. Ponera att ett besked förhoppningsvis kommer i början av juli om att man kan lätta på restriktionerna och ha 3 000 i publiken om det så är på idrottsarenor eller vid andra evenemang. När kommer då nästa besked?
Kan det var så att det dröjer ända förbi den 30 september? Då har även hela den här sommaren gått för de olika aktörerna. Det är just på sommaren som det är som mest aktivt. Tidsaspekten är otroligt viktig.
Herr talman! Kultur- och idrottsministern hänvisar också till Folkhälsomyndighetens krav. Det sa kultur- och idrottsministern alldeles tydligt. Folkhälsomyndigheten har ändå rekommendationer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Rekommendationer är sådant som ska läggas in i regeringens samlade bedömning, eftersom det är regeringen som förväntas styra. Det får man ifrågasätta vad gäller hanteringen. Det gäller bland annat det sätt som regeringen har hanterat kultur- och idrottsstöden.
Taken är för grovhuggna. De gäller olika för olika aktörer inom näringslivet även om de inte har olika storlek. Den otydligheten är så otroligt förstörande för alla dessa verksamheter. Vi måste få besked.
Anf. 33 Magnus Stuart (M)
Herr talman! Viktor Wärnick, Annicka Engblom och jag har alla tre ställt interpellationer till kulturministern som alla handlar om tiden efter coronapandemin eller i slutfasen. Det handlar om hur kulturen och idrotten ska kunna öppna igen, få en framtidstro och komma tillbaka till något så när normala tider.
Vi hade hoppats på att få höra några konkreta framtidsvisioner från ministern om hur återstarten skulle kunna gå till. Tyvärr måste jag konstatera att vi och alla aktörer där ute inom publik verksamhet får vänta till efter den 30 september för att få veta mer om vad regeringens förslag är. Jag beklagar det och då speciellt å alla utövares vägnar.
Anf. 34 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Herr talman! Jag ska börja med att kommentera det Annicka Engblom sa om Folkhälsomyndighetens föreskrifter. Det stämmer inte att det är någonting som regeringen borde fatta beslut om. När vi har pandemilagen ger vi Folkhälsomyndigheten möjlighet att utfärda föreskrifter kopplat till pandemilagen. Det kan till exempel vara skarpa krav på avstånd mellan sittplatser. Det kan också handla om andra typer av detaljregleringar.
Herr talman! Jag tycker inte att det är någonting som regeringen borde fatta beslut om. Det är klokt att vi har en expertmyndighet som fattar den typen av detaljbeslut. Det möjliggör för en större flexibilitet i en återöppnandefas. Jag har aldrig hört i den här kammaren att Moderaterna föreslår att vi ska ta tillbaka den föreskriftsrätten från Folkhälsomyndigheten. Det gjorde mig lite förvånad att höra den kommentaren.
Med det sagt presenterade Folkhälsomyndigheten redan för ett par månader sedan, i april, en skiss på de olika stegen för att publika sammankomster och evenemang stegvis ska kunna återöppna. Det har varit siffror som har varit kända relativt länge.
Sedan fick Folkhälsomyndigheten i uppgift att återkomma med en samlad plan och ett förslag till regeringen på hur ett återöppnande ska kunna ske. Det gäller både sådana beslut som regeringen fattar och sådana beslut som Folkhälsomyndigheten fattar.
Regeringen har presenterat en sammanfattning av den planen. Regeringen landade i det på grundval av den input som den fått från Folkhälsomyndigheten och såklart också från andra myndigheter och i dialog med olika aktörer.
Det innebär att vi äntligen har en hyfsat tidssatt plan som baseras på indikatorer. Det finns i nuläget ingenting som tyder på att vi inte ska kunna ta steget in till nivå 2 den 1 juli.
När det gäller exakt datum behöver vi naturligtvis invänta Folkhälsomyndighetens bedömning. Har de olika indikatorerna inträtt, och hur ser den samlade bilden ut? Folkhälsomyndigheten har pekat på att man har velat ha en stabil utveckling innan man definitivt tar steget.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill återigen upprepa att det inte finns någonting som tyder på att vi inte ska kunna ta det steget i juli. Vi har nu en väldigt positiv utveckling av smittspridningen och beläggningen inom sjukvården på iva. Jag vill ändå understryka att det fortfarande är ett skört läge. Hör man vittnesmålen från sjukvården är det inga positiva tongångar.
När vi nu ändå talar om återöppningen inför hösten, som jag är väldigt besjälad inför, påverkar det vårt kulturliv, vårt näringsliv och vår idrottsrörelse enormt. Vi måste ändå ha i beaktande att det kan komma bakslag eller oväntade situationer som vi kan komma att behöva hantera.
Herr talman! När det gäller att ge tydliga besked i tid undrar jag vad de moderata riksdagsledamöterna menar. Det blir lite svårt att fatta beslut om huruvida vi har inträtt i nivå 2 och indikatorerna har uppfyllts innan vi är där och kan göra bedömningen och innan vi har fått den bedömningen från vår expertmyndighet.
När det sedan gäller hur vi ska kunna öppna för lite större evenemang, eventuellt med vaccinintyg och genom att använda sektionering, är det frågor som jag har diskuterat noggrant med branschens aktörer länge. Inte minst för de lite större arenaidrotterna och för den delen konserterna skulle sektionering vara ett väldigt viktigt verktyg och något som ganska snart skulle kunna iscensättas.
Vad gäller vaccinationsintygen måste vi ändå vara överens om att det inte handlar enbart om jämlikhetsaspekter. Det är i hög grad en smittskyddsfråga. Jag följer och jag vet att också Folkhälsomyndigheten följer utvecklingen runt om i världen och de olika tester som har gjorts. Det är från mitt perspektiv den viktigaste frågan som behöver bedömas.
Jag har hela tiden sagt att om vaccinationsintygen kan användas för att snabbare öppna Kultur- och idrottssverige ska vi självklart överväga det. Där har regeringen sagt att vi ska återkomma med besked.
Jag kan garantera riksdagsledamoten att jag jobbar hårt för att kunna ta steg framåt för att återöppna Kultur- och idrottssverige på ett smittsäkert sätt.
Anf. 35 Viktor Wärnick (M)
Herr talman! Det är uppenbart att regeringen gjort många felgrepp under coronapandemin. Det har vi sett, och det har hela det svenska folket sett. Nu måste det väl ändå vara dags för regeringen att byta passivitet mot proaktivitet, kan man tycka.
Återöppningen av det svenska kultur- och idrottslivet är efterlängtad, och många professionella arrangörer står redo att ta ansvar. I går hade 6 037 543 vaccinationer blivit genomförda i Sverige. Hälften av svenska folket är vaccinerat, och nära nog en fjärdedel är fullvaccinerade. Vi går mot ljusare tider, men regeringens senfärdighet är densamma nu som då.
Man agerade för långsamt när testkapaciteten behövde byggas upp under förra våren. Man var för långsam med att stoppa smittan från att breda ut sig i det svenska samhället. Man var för långsam med vaccininköpen, som hade kunnat bidra till att målet om att hela den svenska vuxna befolkningen skulle vara färdigvaccinerad nu till midsommar hade uppnåtts. Och man är långsam nu igen.
Jag vet att Sverige kan bättre än så här. En stilla undran blir dock om den här regeringen kan bättre än så här. Det blir upp till väljarna att avgöra senast i september 2022.
Anf. 36 Annicka Engblom (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman och kultur- och idrottsministern! I dag börjar EM i fotboll. Jag är en stor fotbollsälskare och tidigare utövare, liksom hela min familj. Min farbror spelade till och med tillsammans med Puskás en gång i tiden i det ungerska landslaget! Vi gläder oss mycket åt detta.
Allsvenskan tar förstås paus för EM. Allsvenskan omfattas ju också av de största arenorna. Superettan fortsätter under rimliga former. Med de publikrestriktioner vi har nu, men framför allt om regeringen öppnar möjligheterna för publikantal om 3 000 i början av juli, kan man förhoppningsvis rädda en säsong så att den blir någorlunda. Men för de stora arenorna är det fortfarande väldigt osäkert.
Dessutom är Folkhälsomyndighetens besked - jag nämner det nu ytterligare en gång - att man ska kunna återgå till full verksamhet i slutet av september om alla indikatorer faller in rätt. Steget mellan 3 000 och full öppning är väldigt stort - därav mina farhågor som jag uttryckte i mitt tidigare inlägg om att en ytterligare öppning kan dröja, just för att steget är så stort. Det här borde regeringen och kultur- och idrottsministern överväga.
Jag återgår till min ursprungliga fråga i interpellationen. Den gällde just det här med en mer flexibel plan och när en sådan i tid skulle kunna förväntas presenteras. Jag frågade också om regeringen, eller rättare sagt kultur- och idrottsministern, äntligen skulle vara intresserad av att lyssna på de specifika arenaplaner som bland andra Svensk Elitfotboll har lagt fram.
Jag har tyvärr inte fått något svar på detta. Vi är alla involverade och vill självklart att återöppnandet ska komma till stånd så snabbt och så bra som möjligt.
Anf. 37 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Herr talman! Jag har lyssnat på aktörerna genom hela krisen. Ett av skälen till att vi gav Folkhälsomyndigheten i uppdrag att bedöma möjligheten både till vaccinintyg för större evenemang och till sektionering och snabbtester är att det här är ingredienser som sektorn skulle tycka vore mycket bra, inte minst för de största evenemangen. Vi behöver ha dem med, och jag delar Annicka Engbloms syn att detta är ett stort steg. Det är alltså ett av skälen till att vi ger detta uppdrag.
Om det skulle finnas möjlighet för en sektionering, till exempel, skulle det bli möjligt att i olika arenor, både inomhus och utomhus, ta emot lite fler personer och mer publik under någon del av nivå 2. Vi kommer att återkomma med besked så snart vi har ett sådant.
Jag vill understryka att jag tycker att det är viktigt att det nu finns en plan för avveckling av restriktionerna även om vi, som jag har sagt tidigare, måste ha en beredskap för att det skulle kunna ske saker längs vägen. Men bedömningen är nu att vi under sommaren stegvis ska kunna lätta på restriktionerna och sedan lyfta dem helt under hösten.
Det har varit en viktig utgångspunkt för både mig och regeringen att barn och unga enligt våra grundlagsskyddade fri- och rättigheter ska ha en bättre möjlighet. Jag är väldigt glad att vi är där nu, och det är glädjande att se den framåtblick som faktiskt finns inom sektorerna nu när man har den här planen att förhålla sig till. Då börjar man kunna planera och förbereda.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det har varit kraftiga inskränkningar, inte minst för kultur- och idrottslivet, under lång tid. Vi vet alla vilken stor betydelse de här verksamheterna har för ett öppet och demokratiskt levande samhälle.
Jag tackar för debatten och återkommer.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.