Bristande kvalitet i vuxenutbildningen
Interpellation 2021/22:333 av Roger Haddad (L)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-02-07
- Överlämnad
- 2022-02-08
- Anmäld
- 2022-02-15
- Svarsdatum
- 2022-02-22
- Besvarad
- 2022-02-22
- Sista svarsdatum
- 2022-02-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Under våren 2020 uppmärksammade jag regeringen på vikten av att granska pandemins effekter på skolans undervisning. Förutom gymnasieskolan drabbades studerande inom SFI och vuxenutbildningen. Regeringen svarade kort att andra regler och krav gäller och presenterade aldrig några konkreta åtgärder för att säkra kvaliteten även inom vuxenutbildningen.
Nyligen presenterade Skolverket och Skolinspektionen den nationella studie och försök till kartläggning som Liberalerna drivit igenom om att bedöma komptenstappets omfattning under pandemin. Det är uppenbart att distansundervisningen drabbat både grundskolans elever och kanske främst gymnasieeleverna och de studerande som läser inom vuxenutbildningen, i synnerhet sfi-studerande.
En väl fungerande sfi och vuxenutbildning är central för den enskilde men också för arbetsmarknaden och integrationen i landet. Nu ser vi ett kunskapstapp som är omfattande och lär få konsekvenser långt fram i tiden. Det är angeläget att följa upp vilka åtgärder regeringen avser att vidta i ett nästa steg.
Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande frågor till utbildningsminister Anna Ekström:
1. Vad avser ministern och regeringen att göra för att säkerställa att sfi-undervisningen bedrivs med hög kvalitet?
2. Vilka konkreta åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att kompensera de individer som drabbats under tiden med distansundervisning i form av extra kurser eller möjligheter att ta igen såväl teoretiska som praktiska moment?
3. Kommer regeringen att skärpa kraven på utbildningsanordnare att anpassa utbildningen och på enskilda, exempelvis dem med lägst språknivå, att delta på plats så att de inte missar viktiga moment?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2021/22:333
Webb-tv: Bristande kvalitet i vuxenutbildningen
Dokument från debatten
- Tisdag den 22 februari 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:70
- Protokoll 2021/22:70 Tisdagen den 22 februariProtokoll 2021/22:70 Svar på interpellation 2021/22:333 om bristande kvalitet i vuxenutbildningen
Protokoll från debatten
Anf. 29 Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Fru talman! har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att säkerställa att sfi-undervisningen bedrivs med hög kvalitet. Han har också frågat mig vilka konkreta åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att kompensera de individer som drabbats under tiden med distansundervisning i form av extra kurser eller möjligheter att ta igen såväl teoretiska som praktiska moment.
Vidare har han frågat mig om regeringen kommer att skärpa kraven på utbildningsanordnare att anpassa utbildningen och på enskilda, exempelvis dem med lägst språknivå, att delta på plats så att de inte missar viktiga moment.
Till att börja med vill jag säga att vissa individer och grupper har drabbats mycket hårt av pandemin. För individer som inte kommit så långt i sin utveckling av svenska språket har distansutbildning varit en stor utmaning.
För att minska pandemins negativa effekter på elevers kunskapsutveckling, hälsa och välmående tillfördes totalt 2,65 miljarder kronor i budgeten för 2021 och 2022. Medlen får självklart användas inom vuxenutbildningen.
Statens skolverk har i sitt regleringsbrev för 2021 fått i uppdrag att genomföra insatser för att på kort och lång sikt hantera konsekvenser för utbildningen i skolväsendet på grund av pandemin. Skolverket ska bland annat ta fram stöd som underlättar för huvudmän och utbildningsanordnare att identifiera vilka kunskaper som elever inte har fått möjlighet att tillägna sig under pandemin.
För att stärka kvaliteten i vuxenutbildningen har regeringen även utökat Statens skolinspektions uppdrag när det gäller vuxenutbildningen. Den löpande tillsynen över vuxenutbildning ska från och med den 1 februari 2022 utövas både på huvudmannanivå och på skolnivå, i stället för som tidigare i huvudsak på huvudmannanivå.
En annan kvalitetshöjande åtgärd är regeringens satsning på kombinationsutbildningar inom yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning, så kallat regionalt yrkesvux.
Dessa utbildningar innebär att gymnasial yrkesutbildning kombineras med antingen kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare, sfi, eller svenska som andraspråk, sva, och med stödjande insatser som syftar till att ge eleverna ökade möjligheter att nå målen för utbildningen.
Satsningen innebär att utbildningarna tillförs extra resurser per årsstudieplats för att kommunerna ska kunna ge det extra stöd som eleverna behöver. Det kan handla om exempelvis dubbla lärarresurser med både språk- och yrkeslärare eller annat språkstöd.
I december 2020 lämnade Klivautredningen i betänkandet Samverkande krafter - för stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk (SOU 2020:66) förslag som syftar till att stärka kvaliteten och öka likvärdigheten i sfi. Som regeringen aviserat i den senaste budgetpropositionen planerar vi att med utgångspunkt i utredningens förslag återkomma till riksdagen med en proposition.
Anf. 30 Roger Haddad (L)
Fru talman! Jag tackar utbildningsminister Anna Ekström för svaret på min interpellation om svenska för invandrare och vuxenutbildning, med särskilt fokus på undervisningen i svenska för invandrare.
Denna fråga är viktig för Liberalerna. Vi prioriterar skola och integration, och ett av statens främsta verktyg för att få ut människor i arbetslivet, inte minst utrikes födda kvinnor, är att fler klarar av sfi-undervisningen, eftersom språket är nyckeln till en bra integration.
Detta förpliktar, och därför tog vi upp den här frågan redan sommaren 2020 för att få en bedömning av pandemins effekter på dem som läser sfi.
Vi fick flera uppgifter och flera exempel där man ser avhopp och där elever helt enkelt inte klarar av distansundervisning eller för den delen att vissa kommuner inte bedrev någon sfi-undervisning. Det gjorde det omöjligt för språksvaga eller personer med kort tid i Sverige att fullfölja den här utbildningen.
Fru talman! Till detta har vi i över tio år haft etableringsreformen som en del av Arbetsförmedlingen. Där skrivs personer de första två åren in i etableringsprogrammen. En central del i hela statens integration, arbetsmarknadspolitik och utbildningspolitik, är att få in dessa personer i sfi-undervisning. Det bedrivs främst på kommunernas uppdrag. Sedan kan man göra det i egen regi eller upphandla det av privata aktörer.
Det är ingen hemlighet att sfi har blivit ett lotteri när det kommer till kvalitet. Vi vet inte exakt hur närvaron ser ut alla gånger. Vi får olika rapporter om bristande kvalitet. Häromdagen läste jag en revisionsrapport i min egen hemkommun. Där kritiserades styrningen av vuxenutbildningen och särskilt sfi när det gäller vilka mål man sätter upp och hur ofta man följer upp denna viktiga verksamhet.
Man ansåg till exempel att huvudmannens parametrar när den tittade på verksamheten inte ens är relevanta, för att inte tala om bristande behörighet hos dem som undervisar på dessa utbildningar. Man frågar till exempel Arbetsförmedlingen om den vet hur närvaron ser ut och om människor faktiskt dyker upp i sfi-undervisningen. I dag finns det inget nationellt krav på att samla in uppgifter om sfi-närvaron.
Fru talman! Jag har under alla mina år hört, oavsett om det har varit på kommunal nivå eller nationell nivå, alla politiker och partiföreträdare säga: Vi vill ha god närvaro. Det är viktigt för genomströmningen, för integrationen och för att människor ska komma ut på arbetsmarknaden. Men sedan fullföljer vi inte alltid alla dessa förväntningar som politiken skapar genom att säkra kvaliteten.
Att staten nu går in och skjuter till mer resurser till Statens skolinspektion är jättebra. Vi är starka anhängare av Statens skolinspektion. Men jag ser fortsatta svårigheter för en nationell myndighet på ett par hundra medarbetare nationellt att kunna säkerställa uppföljning och att vi har en sfi-verksamhet i hela landet som är helt avgörande inte minst för integrationen.
Anf. 31 Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Fru talman! Tack än en gång, Roger Haddad, för frågan! Det är en viktig fråga. Det är en fråga där vi under ett antal år har lagt betydande resurser för att se till att sfi-undervisningen kan fungera på det sätt som vi vill.
Det ska vara ett sätt för dem som kommer till Sverige att få de kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället som krävs för att de ska kunna ta ett jobb, fortsätta att utbilda sig men också vara en aktiv samhällsdeltagare som är med och tar ansvar för vår demokrati.
Jag tror att Roger Haddad och jag förenas i önskemålet att vi vill att varje barn i Sverige, fru talman, ska se mamma och pappa äta frukost för att sedan gå till jobbet eller till utbildningen. De ska växa upp i hem där arbete och utbildning är det självklara för mamma och pappa.
I det arbetet har sfi en väldigt viktig roll. Det var ett av skälen till att vi tillsatte Klivautredningen, som har kommit med förslag. Dess förslag har varit ute på remiss, och vi arbetar nu med dess förslag. Regeringen har sagt att vi ska återkomma med respons på dess förslag. Det sade vi senast i budgetpropositionen.
Samtidigt vet alla som lyssnar på den här debatten att varken sfi eller någon annan verksamhet i vårt land har varit opåverkad av den pandemi som vi har levt under i två års tid.
Tänk, fru talman, om vi för två år sedan hade vetat hur de två år som vi nu har bakom oss skulle gestalta sig. Tänk om vi hade vetat vilka heroiska insatser som har gjorts av deltagare i sfi, lärare i sfi, rektorer och utbildningsanordnare. De har fått ställa om till en verksamhet som har varit beundransvärd med tanke på förutsättningarna. Men det har säkert för många deltagare varit långt ifrån vad vi vill att sfi-undervisningen ska vara.
Ju svagare ens språkkunskaper på ens modersmål är, ju svagare ens skriftförmåga och läsförmåga är på modersmålet, desto svårare är det att lära sig svenska, särskilt i vuxen ålder, och desto mer stöd behövs av en närvarande lärare.
Trots det har fjärr- och distansundervisning kunnat tillämpas. På grund av det har vi också säkerställt att just den grupp som vi talar om ska ha haft en möjlighet att komma in och ha närundervisning också under tid när pandemin härjade som allra värst.
Regeringen har också haft en mycket aktiv dialog inte bara med Folkhälsomyndigheten utan också med de anordnare som arbetar med vuxenutbildning, både fristående och kommunala aktörer.
Vi har också säkerställt att vi har haft en ständig och levande diskussion med lärarnas organisationer så att vi har haft goda möjligheter att ta del av de krav som har funnits för att den här verksamheten ska kunna fungera på ett sätt som möter rimligt höga kvar.
Fru talman! Jag är absolut inte nöjd med den sfi-undervisning som våra svenska sfi-elever har fått under pandemin. Men jag är mycket stolt över att den svenska sfi-undervisningen kunde finnas där också under de allra svåraste förutsättningarna.
Jag är också väldigt glad över att vi kunde satsa på de kombinationsutbildningar som vi tillsammans med Liberalerna tog fram i ett flertal olika räddningspaket under pandemin.
Jag är naturligtvis beredd att fortsätta arbetet med att följa hur utvecklingen har varit i vuxenutbildningen i allmänhet och sfi i synnerhet och återkomma med de förslag som kan behövas för att vi ska se till att de elever som haft sfi under pandemin ska ha goda möjligheter att komma in i vårt samhälle.
Anf. 32 Roger Haddad (L)
Fru talman! Det står i svaret på min interpellation från Liberalerna om sfi-undervisningen att man har avsatt ett antal miljarder i budget under pandemin för att hantera dess konsekvenser. Vi har självklart själva varit med och bidragit till de resurserna.
Sedan vet jag att lejonparten av de pengarna inte har gått till sfi. De har huvudsakligen gått till gymnasieskolan. Förhoppningsvis har även högstadiet i grundskolan fått del av de satsningarna eftersom vi där såg stora risker för ett kunskapstapp.
Vi har också sett kunskapstapp inom sfi. Det var Liberalerna, fru talman, som krävde den nationella granskningen för att bedöma kunskapstappet. Det var ett uppdrag som Skolinspektionen och Skolverket sedan fick och som presenterades under vintern.
En av de slutsatser som vi fick till oss i insynsrådet på Skolinspektionen, där jag sitter som ledamot, var att vuxenutbildningen och särskilt sfi-eleverna var de som drabbades mest av pandemin, inte minst på grund av distansundervisningen. Det kan vara tekniska möjligheter, hemförhållanden och inte minst deras språkliga förutsättningar.
Därför är vi angelägna om att veta hur mycket av de medel som ministern lyfter fram som har gått just sfi-undervisningen. Det är 40 procent som dem som går i vuxenutbildningen som deltar i sfi-verksamhet. Det är en betydande verksamhet i hela vuxenutbildningen i landet.
Som jag sa tidigare är den helt avgörande för integrationen och inte minst för att få ut fler utrikesfödda kvinnor på arbetsmarknaden. Vi vill veta hur stor omfattning av medlen som har kunnat gå till vuxenutbildning för att kunna göra bedömningar och dra politiska slutsatser.
Vi vill fortfarande veta hur man ska kompensera de individer som inte har fått moment. Det gäller oavsett om det är teoretiska moment eller, vilket är absolut vanligast, om det är praktiska moment. Det gäller om det är en kombinerad yrkesutbildning och sfi-undervisning, som vi är starka anhängare av, men självklart även språkträningen.
Har man inte tillgång till lärarna kan man inte diskutera, och man har inte närheten till stöd och dialog. Det visar alla studier från både Skolinspektionen och andra som har utrett sfi tidigare. Distansundervisning är inte bra för den här målgruppen.
Problemet, herr talman, är att en hel del av kritiken mot kvaliteten och bristerna i sfi-undervisningen och vuxenutbildningen visar att läget möjligen har förvärrats under pandemin. Men det har varit så under många år.
Jag konstaterar att det under nästan varje mandatperiod tillsätts en ny sfi-utredning. Det om något indikerar på att det är någonting i systemet som inte är tillräckligt bra.
Vi är inte nöjda med vare sig kunskapstappet, hanteringen av kunskapstappet, genomströmningen, närvaron eller behörigheten bland lärarna. Det är egentligen otroligt att det politiska systemet, från statlig nivå till kommunalt huvudmannaskap, har tillåtit att denna viktiga verksamhet har skötts på det här sättet.
Därför menar jag att styrningen från statens sida måste bli mycket skarpare, utöver det som aviseras i svaret.
Anf. 33 Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Herr talman! Roger Haddad noterar att lejonparten av de 2,65 miljarder kronor som har tillförts hela skolsektorn i form av extra bidrag under pandemin inte har gått till sfi. Jag håller med; lejonparten av dessa resurser har inte gått till sfi.
Men till ekvationen hör givetvis att de 2,65 miljarderna är långt ifrån lejonparten av de statliga insatser som har gått till den kommunala och regionala verksamheten under pandemin. I själva verket, herr talman, har vi under pandemin tillfört kommunerna och regionerna historiskt stora resurser. Det är mångdubbelt mer än de 2,65 miljarder som Roger Haddad och jag nu diskuterar. Det har behövts.
Det är nämligen så att oavsett om det är pandemi eller inte är det kommunerna som ansvarar för den kommunala vuxenutbildningen. Det är hos kommunerna som ansvaret för resurser, kvalitet, tillgång till utbildning och utbildningens genomförande finns. Det tål att påminnas om att även om kommunerna ibland må ha lagt ut detta på entreprenad ligger ansvaret kvar hos kommunerna.
Därför, herr talman, håller jag med Roger Haddad om att det självklart inte är Skolinspektionen som ska ansvara för resurser eller kvalitet. Det ska huvudmännen göra. Det är kommunerna som har fått det här ansvaret i lag. Det är de som har en beskattningsrätt och som dessutom får statliga resurser för att genomföra uppdraget.
Trots att det är kommunernas ansvar har regeringen valt att göra extra satsningar under pandemin. Jag är stolt över det. Det var helt nödvändigt. De 2,6 miljarderna direkt till skolväsendet och de övriga stora miljardbelopp som har gått till kommuner och regioner har verkligen behövts.
Hur är det då - har eleverna som går på sfi fått den utbildning och den undervisning de behöver? Nej, herr talman, jag är precis som Roger Haddad orolig och bekymrad över att pandemins konsekvenser har haft en negativ inverkan också på detta område.
Vad gör vi då åt detta? En viktig insats är förstås att se till att det finns goda kommunala resurser också framöver. Vi ska se till att vi satsar på en välfärd som håller måttet, inklusive sfi. Vi ska se till att det kommer att finnas utrymme framöver i de kommunala budgetarna för att säkerställa att elever som kanske har ett papper på att de har lärt sig någonting men som i praktiken har missat detta moment på grund av pandemin får möjlighet att komplettera framöver.
Det här blir en viktig insats för framtiden. Här kommer förstås det stödmaterial som tas fram för att upptäcka och ta reda på vilka kunskapsluckor som må finnas att ha stor betydelse.
Därför, herr talman, blir min slutsats att den här debatten bör handla om hur mycket vi satsar på vår offentligt finansierade välfärd. Hur mycket är vi beredda att satsa för att säkerställa att vi har en god, säker och trygg välfärd som finns där för oss livet igenom? Där kan jag bara konstatera att med de politiska vägval som Liberalerna ser ut att göra verkar det som att de väljer den sida i politiken som inte kommer att ha välfärdens satsningar som prio ett.
Anf. 35 Roger Haddad (L)
Herr talman! Det står i svaret om sfi-undervisningen att de statliga extramedlen kan användas till vuxenutbildningen. Men jag får fortfarande inte något svar från regeringen på om och med hur mycket man har förstärkt kommunerna och de fristående aktörer som bedriver denna viktiga verksamhet för att kunna kompensera dem som har tappat under pandemin.
Anna Ekström och regeringen försöker skjuta ifrån sig delar av ansvaret till kommunerna. Det är de som bedriver vuxenutbildning och, inte minst, sfi. Men staten utreder frågan nästan varje mandatperiod, senast i den så kallade Klivautredningen, på grund av att staten inte är nöjd med kvalitet, likvärdighet, genomströmning och närvaro.
Det går inte, herr talman, att bara säga att det är kommunerna som har beskattningsrätt och att det är de som ska genomföra det här. Vi från statens sida, och ytterst regeringen, har också ett mycket stort ansvar för att säkra kvaliteten.
När det gäller de extra pengarna till Skolinspektionen har jag en direkt fråga till ministern. Ja, de får mer pengar. Men registerdata saknas, och för att Skolinspektionen ska kunna gå ned inte bara på kommunal nivå eller huvudmannanivå utan på skolnivå krävs dataregister, uppgifter och information om utbudet. Jag vill veta om ministern är beredd att ändra på regelverket så att Statens skolinspektion kan gå in i katalogen för att kunna genomföra det uppdrag som de har fått från riksdag och regering.
Avslutningsvis: Det är staten genom Arbetsförmedlingen som de första två åren av etableringen har det yttersta ansvaret för hela etableringsprogrammet, där sfi-undervisningen är en viktig och central del. Därmed har vi också ett intresse av och ett ansvar för att följa upp kvaliteten. Som det ser ut just nu är det under all kritik och ett rent lotteri beroende på var man råkar bo i landet.
Anf. 36 Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Herr talman! Till skillnad från Roger Haddad är jag stolt över den sfi-undervisning som bedrivs i landet. Jag skulle inte kalla det ett lotteri, och jag skulle inte säga att det är under all kritik. Tvärtom ser jag hur sfi-lärare och deltagare tillsammans kämpar för att deltagarna ska tillägna sig de kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället som behövs för att man ska kunna ta plats i vår gemensamma samhällsgemenskap.
Jag kommer att arbeta hårt för att sfi-lärarna ska få ännu bättre verktyg och ännu bättre förutsättningar. Jag kommer att arbeta hårt för att den kommunala sektorn och vår gemensamma välfärd ska få de resurser som de behöver.
Jag kommer också att vara väldigt noga med att fortsätta att säkra att kommunerna tar det ansvar som de har enligt lag. Roger Haddad kallar det att skjuta ifrån sig att påminna om var ansvaret ligger. Nej, herr talman, ansvaret för kvalitet och resurser och för att uppdraget utförs på ett rättssäkert, effektivt och kvalitativt sätt ligger hos våra kommuner. Det ansvaret ska kommunerna ta. Staten ska fortsätta att bidra med de resurser som kan behövas i extraordinära tider, till exempel under en pandemi, men ansvaret för sfi ligger hos komvux.
Vårt gemensamma ansvar, Roger Haddad, är att se till att de får de förutsättningar som de behöver. Jag är beredd att fortsätta att ta det ansvaret.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.