Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Brister i vinterväghållningen

Interpellation 2017/18:310 av Lars Beckman (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2018-01-10
Överlämnad
2018-01-10
Anmäld
2018-01-16
Sista svarsdatum
2018-01-24
Svarsdatum
2018-02-02
Besvarad
2018-02-02

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Brister i vinterväghållningen(pdf, 100 KB)

Interpellationen

till Statsrådet Tomas Eneroth (S)

 

Det är många i vårt land som har reagerat på den bristfälliga vinterväghållningen under de senaste åren. Inte minst Sveriges Åkeriföretag, vars medlemsföretag använder vägarna i stor omfattning, har slagit larm om de stora bristerna. I Gävleborg och Dalarna har organisationen beställt en rapport från konsultföretaget WSP, som har granskat viktiga vägar i Gävleborg och Dalarna.

Undersökningen visar att det finns stora brister i utförandet av vinterväghållningen och att Trafikverkets krav i upphandlingarna inte har följts. Det är anmärkningsvärt att Trafikverket brister i ansvaret att säkerställa att det finns en fullgod vinterväghållning. Det måste vara beställarens ansvar att via egna vägmästare granska att man får den leverans som man har beställt.

Samma rapport lyfter fram skillnaden i tolkningen av startkriteriet för snöröjning i olika delar av landet. I södra Sverige råder tolkningen att startkriteriet kopplas till en väderhändelse. Efter avslutad väderhändelse i södra Sverige ska vägen vara renplogad. Från Värmland och norrut gäller tolkningen att startkriteriet gäller per plogning/strörunda. Det här äventyrar trafiksäkerheten eftersom det kan leda till väsentligt sämre vinterväghållning i de norra delarna av Sverige. Den nordliga tolkningen av det nationella kravet innebär att det på osaltade vägar tillåts bildas en decimetertjock isskorpa. Isskorpan bidrar ofta till att trafikfarliga hjulspår bildas, vilket leder till direkt trafikfarliga vägar.

Kombinationen med kampanjer mot trafiksäkra dubbdäck och en bristfällig vinterväghållning under senare år har lett till många allvarliga trafikstörningar i Gävleborg och i andra delar av Sverige. Även NTF har larmat i debattartiklar och på redaktionell plats om den bristfälliga vinterväghållningen i Norrland.

Under riksdagens frågestund hävdade infrastrukturministern att man avser att gå fram med krav på vinterdäck på alla axlar för tunga fordon:

”När det gäller vinterväglaget ska vi komma ihåg att för att vi ska kunna köra tryggt på våra vägar, och för att paketen ska komma fram, måste fordonen ha en sådan utrustning som gör att de kommer fram.”

Det eventuella kravet kommer att vara verkningslöst om man inte samtidigt säkerställer att vinterväghållningen i Sverige innebär att landet har farbara vägar.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Tomas Eneroth följande:

 

  1. Anser statsråd att det finns brister i vinterväghållningen i Sverige?
     
  2. Vilken uppföljning av Trafikverkets uppdrag att tillgodose god vinterväghållning sker från regeringen?
     
  3. Är det acceptabelt med olika tolkningar av startkriteriet för vinterväghållning i södra jämfört med norra Sverige?
     
  4. Står statsrådet bakom riksdagens nollvision om antalet döda i trafiken i Sverige, och vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att nå riksdagens mål?
     
  5. Vilken dialog sker med NTF, Sveriges Åkeriföretag, Maskinentreprenörerna, trafikpolisen och Trafikverket för att säkerställa farbara vägar i Sverige på vintern?
     
  6. Anser statsrådet att man ska kunna transportera gods även vid vinterväglag i Sverige?
     
  7. Vilka övriga åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra vinterväghållningen i Sverige?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2017/18:310, Brister i vinterväghållningen

Interpellationsdebatt 2017/18:310

Webb-tv: Brister i vinterväghållningen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Tomas Eneroth (S)
Anf. 31 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Herr talman! Lars Beckman har ställt sju frågor till mig vilka berör vilken syn jag har på hur vinterväghållningen genomförs och vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra vinterväghållningen i Sverige.

Att vinterväghållningen på våra vägar håller en hög kvalitet har stor betydelse för såväl framkomligheten som trafiksäkerheten. Trafikverket, som har regeringens uppdrag att ansvara för vinterväghållningen, har därför framtagna krav för vad som ska gälla för vinterväghållningen på de statliga vägarna. Kraven ser olika ut beroende på vägtyp och mängden trafik på vägen. Kraven gäller dock lika i alla delar av landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att ständigt förbättra och utveckla både framkomligheten och vinterväghållningen bedriver såväl regeringen som Trafikverket ett kontinuerligt förbättringsarbete. Bland annat genomförs dialog med branschen för att fånga upp synpunkter. Trafikverket anlitar en tredje part som ska följa upp entreprenörernas arbete och kontrollera att insatser både startar och blir slutförda i rätt tid samt att resultatet blir som avtalat.

Trafikverket har också utvecklat nya metoder och arbetssätt för uppföljning. Till exempel används gps i fordonen, vilket möjliggör att det utförda arbetet kan följas upp på en detaljerad nivå. Trafikverket har identifierat ett antal vinterkritiska sträckor där extra åtgärder vidtas. Det kan exempelvis vara kritiska backar där det går mycket tung godstrafik eller avsnitt som ofta sätts igen av snödrev.

Det är inte enbart vinterväghållningen som avgör framkomligheten på de statliga vägarna vintertid. Det är även viktigt att såväl fordon som förare är förberedda och vidtar de åtgärder som väglaget kräver. Att använda vinterdäck med rätt mönsterdjup är en viktig åtgärd, liksom att planera sin färd efter väderleksförhållanden. Näringsdepartementet har remitterat ett förslag om utökade vinterdäckskrav för tunga fordon för att minska risken för olyckor och blockerande fordon, och frågan bereds nu.

För att stärka svenskt trafiksäkerhetsarbete initierade regeringen 2016 en nystart av nollvisionen och lade fast en inriktning för det fortsatta arbetet. Som exempel på konkreta åtgärder kan nämnas förbud mot handhållen mobiltelefon under körning och ökningen av de ekonomiska ramarna för infrastrukturen i kommande planperiod med drygt 100 miljarder kronor, vilket möjliggör kraftfulla satsningar på utveckling av infrastrukturen och däribland trafiksäkerheten.

Jag vill även framhålla att kostnaderna för vinterväghållningen varierar med hur vintervädret utvecklar sig och hur mycket insatser som behöver genomföras för att hålla vägarna i skick. Trafikverket genomför alltid vinterväghållning så länge behov finns. Även om de totala kostnaderna blir höga avbryts inte verksamheten.

Sammantaget kan jag konstatera att Trafikverket har väl utarbetade rutiner för hur vinterväghållningen ska utföras och för hur resultatet följs upp. Förbättringar och utveckling av verksamheten pågår också på flera olika plan för att säkerställa en god framkomlighet, bland annat inom arbetet med nollvisionen men även i dialog med branschen. Att de statliga vägarna har god framkomlighet under vintern är en viktig fråga för regeringen, och jag avser att fortsatt följa frågan.

Lars Beckman (M)
Anf. 32 Lars Beckman (M)

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet!

Jag tänkte börja med söndag kväll. Jag har två goda vänner, Peter och Roger. De är väldigt erfarna och har kört lastbil mycket länge; de är över 60 år. I söndags körde de till Trondheim från Gävle. Peter har kört den sträckan i många år - jag tror att det är ett trettiotal år. I söndags åkte de på E4:an, svängde vänster vid Tönnebro och åkte sedan väg 83. Det var blixthalka hela söndagskvällen. Roger sa: Det var tur att det var jag och Peter, två erfarna chaufförer, som körde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan kom de upp till E14. Där var det också blixthalka. De körde vidare över den norska gränsen, och på den norska sidan var det inte blixthalka. I samma klimatzon och på samma väg - E14 är en otroligt viktig nationell väg - var det blixthalka hela vägen på den svenska sidan och mycket gott väglag på den norska. Det visar att Sverige har stora problem med vinterväghållningen.

Jag blev under hösten kontaktad av många, inte minst i åkerinäringen, som sa: Du måste agera, Lars! Veckan före jul träffade jag därför åkerinäringen. Vi hade ett möte i Bollnäs där Sveriges Åkeriföretag och Maskinentreprenörarena, den organisation som organiserar de företag som faktiskt sköter vinterväghållningen, var med. En av åkarna berättade att hans pappa startade företaget 1950. Han har alltså rätt många års erfarenhet, och han sa att han aldrig varit med om sämre vinterväghållning än under de senaste två åren.

Konsekvenserna har vi sett. Vi har sett E4:an vid Hudiksvall stängas av i 24 timmar på grund av blixthalka. Vi har sett en skolbuss åka av vägen utanför Bollnäs - i Bergsjö i Nordanstig var det. Vi ser hur långtradare efter långtradare fastnar. Detta, herr talman, är fruktansvärt. Sverige har fyra årstider, och man måste som medborgare kunna förvänta sig att vinterväghållningen fungerar i hela Sverige.

Sveriges Åkeriföretag har naturligtvis inte suttit på sina händer, utan man har granskat vinterväghållningen. Man har granskat de krav som är uppsatta, och sedan har man anlitat en konsult som fysiskt har åkt runt och granskat hur Trafikverket har följt upp sitt uppdrag. Eftersom internet inte blev någon fluga kan vi gå in på Youtube och se filmen av den sträckningen på E16. Det är uppenbart att det brister i kontrollen. Det är alltså inget fel på de krav som har ställts, utan de är jättebra. Skulle kraven följas skulle vi slippa se skolbussar med barn åka i diket.

Jag hade önskat en lite, lite mer ödmjuk attityd från statsrådet. Man hade kunnat säga att det finns stora problem på området. Man hade kunnat säga att Trafikverket brister i sin uppföljning. Detta var också något Maskinentreprenörerna och Sveriges Åkeriföretag var överens om när vi träffades i Bollnäs; de sa att det nog inte är fel på kraven utan att problemet är att de inte följs. Problemet är också att det inte sker någon uppföljning.

Den mätning som gjordes visade att E16 var halare än en halkbana. Vid den kontroll som gjordes var alltså E16 halare än en halkbana! Det säger ju sig självt att man måste vidta konkreta åtgärder för att få ordning på detta - av många olika skäl.

Tomas Eneroth (S)
Anf. 33 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Herr talman! Jag tackar Lars Beckman för engagemanget.

Jag är faktiskt, precis som Lars Beckman, djupt engagerad i att trafiken ska vara säker. Jag gillar att köra bil och färdas mycket på såväl småländska vägar som runt omkring i landet, och jag tycker att det ska vara säkert. Därför har jag engagerat mig i dessa frågor, vare sig det handlar om mobiltelefoni under färd eller vinterdäckskrav. När tunga fordon inte har vinterdäck förorsakar det inte bara olyckor, utan det blockerar dessutom snöröjningen. Jag tycker att det är jätteviktigt att vinterväghållningen fungerar bra.

Jag tycker att det är bra att Trafikverket nu under senare år utrustar alla med gps. Det har ju funnits en debatt här i riksdagen där en del kollegor till Lars Beckman har ifrågasatt den tuffa kontrollen från Trafikverket för att man tycker att den är lite för hård. Jag tycker att kontrollen är bra - vi ska veta vart skattebetalarnas pengar går, och vi ska se till att de tjänster vi betalar för blir utförda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är dock viktigt att påpeka att det inte är Trafikverket som utför detta. All snöröjning upphandlas i konkurrens. Trafikverket bedriver ingen snöröjning i egen regi, utan det är privata entreprenörer som genomför den. Jag undrar om Lars Beckman tycker att denna fråga ska tas upp, alltså huvudmannaskapet för snöröjningen. Jag tror inte att det är aktuellt för närvarande.

Jag vill hoppas och tro att maskinentreprenörer och åkerinäringen har goda möjligheter att fullfölja uppdraget. Det är viktigt eftersom Trafikverket låter en tredje part granska transporterna och att entreprenörerna startar i rätt tid. Man ska kunna se om det är sand eller salt som hälls ut. Allt sådant mäts nu och följs upp. Det är till och med så att man kan få vite på 20 000-60 000 kronor, beroende på storleksförhållanden, om man inte fullföljer det uppdrag man har.

Jag tycker att det är självklart att Trafikverket ska använda de styrinstrument som finns. Det är viktigt att entreprenörerna fullföljer uppdraget. Det är också viktigt att man säkerställer att vi har bra vinterväghållning på våra vägar, inte minst i ett läge där vi vet hur avgörande detta är för trafiksäkerheten.

Om det finns brister är det bara bra om Trafikverket åtgärdar dem. Jag har själv haft en dialog med maskinentreprenörer, åkeriföretag och många andra. Jag noterar att vissa har varit lite fundersamma över vårt krav på vinterdäck, men jag ser det inte som att detta står i motsatsställning till att förbättra vinterväghållningen. Jag ser det i stället som att båda är insatser som förbättrar förutsättningarna för en fungerande vinterväghållning.

Jag noterar också att detta inte är en budgetfråga - Lars Beckman och jag själv vet detta, men det är viktigt att veta för dem som eventuellt följer debatten på tv. Det är inte som det kanske har varit i en del kommuner - att man inte kan snöröja när pengarna tar slut. I staten är det så att Trafikverket ska fullfölja vinterväghållningen, och det må kosta vad det kostar. På sikt kommer det ändå alltid att komma någon mild vinter så att det jämnar ut sig.

Vi kan också se att det varierar budgetmässigt över åren. Det varierar dock inte över mandatperioderna, så kvaliteten på vinterväghållningen avgörs uppenbarligen inte av vilken regering som styr.

Vi kan däremot konstatera att Trafikverket under denna regering har ökat uppföljningen via gps, för att kontrollera att de privata entreprenörerna fullföljer sitt uppdrag, genom tredjepartskontroller, för att säkerställa att man också gör detta, samt genom sanktionsmöjligheter.

Jag tycker att det är avgörande att vi har fungerande vinterväghållning. Jag tycker också att det är viktigt att vi använder den professionalitet och kompetens som finns hos åkerier och maskinentreprenörer och att dessa är med och ger råd om vilken utrustning vi ska ha för att få bästa möjliga vinterväghållning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Trafikverket har haft synpunkter på VSP-rapporten, och det kan jag ha respekt för. Men - återigen - ingen ska tveka vad gäller regeringens mål: Vi ska ha väl fungerande vinterväghållning. Det är helt nödvändigt för trafiksäkerheten.

Lars Beckman (M)
Anf. 34 Lars Beckman (M)

Herr talman! Vi är alltså överens om att vi ska ha en väl fungerande vinterväghållning i Sverige. Det som vi möjligtvis inte är överens om är huruvida detta fungerar.

Jag hoppas att infrastrukturministern har så många goda medarbetare att han kan ta fram ett underlag och titta bara på den senaste månadens händelser i Gävleborg. Polisen gick till och med ut och varnade för att det var sådan blixthalka på E4:an att man avrådde bilister från att ge sig ut. Polisen gick ut och sa: Ge er inte ut på vägarna!

Det är ett normalförhållande med vinter i Sverige. Det är ingenting som plötsligt inträffar, utan det är ett normalförhållande.

Det finns säkert inte någon quick fix på detta, men jag noterar till exempel att antalet plogbilar i Sverige är mindre än vad det var 1992. Man kan effektivisera mycket, men det är svårt att effektivisera bort plogbilar. När det snöar, och när det finns en väg, måste man ploga och halkbekämpa.

Jag körde själv ut på E16 en fredagskväll för några veckor sedan, det var nog mellan jul och nyår. Jag har en fyrhjulsdriven bil med dubbdäck, men det var som att åka på en halkbana.

Verkligheten slår alltid retoriken i denna kammare. Verkligheten slår alltid önsketänkande. Verkligheten - inte önsketänkande - är det som påverkar den som kör.

Uppenbarligen fungerar inte vinterväghållningen. Jag roade mig i går kväll med att inför denna debatt titta på vilka värsta exempel jag skulle välja. Det fanns så många exempel att jag knappt kunde välja något, men när skolbussar åker av vägen tycker jag att det har gått för långt. Erfarna åkare, som har drivit sitt företag sedan 1950, berättar hur dåligt det har varit de senaste åren, och denna situation är helt enkelt inte godtagbar.

Jag noterar också att maskinentreprenörerna har gett mig exempel där de som utför snöröjningen kanske hade ansvar för fyra mil för något år sedan men nu i stället har ansvar för åtta mil, med i princip samma betalning. Det innebär per definition att det tar dubbelt så lång tid.

Vi är helt överens om att noggranna uppföljningar av entreprenörerna ska ske. När man upphandlar och köper en tjänst ska man självklart få det som man har beställt.

Om en entreprenör - oavsett om det är ett statligt bolag eller en privat entreprenör - inte levererar den tjänst som vi har beställt ska det utgå vite med ett rejält belopp. Om entreprenören fortfarande, efter att den har fått ett kraftigt vite, inte har förstått att den ska leverera förutsätter jag att man säger upp avtalet med entreprenören.

Det handlar om liv och död. Det handlar om arbetsmiljö för alla de chaufförer som sitter i sina bilar och faktiskt är beroende av att E4:an fungerar.

Backen mellan Sverige och Norge kallas för övrigt "svenskbacken" av yrkeschaufförerna. Det är där lastbilarna halkar. Det är i denna tre kilometer långa backe som lastbilarna fastnar på grund av att man på den svenska sidan inte utför halkbekämpning tillräckligt väl. I detta läge skulle jag önska att statsrådet vidtar mer konkreta åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller däckfrågan tycker jag att det är jätteintressant att regeringen består av Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Det är bra att statsrådet säger att däcken har betydelse. Då är det fullständigt obegripligt att man över huvud taget kan tillåta kommuner att ha dubbdäcksförbud för privata personbilar. Kombinationen av usel vinterväghållning - E4:an är halkigare än en halkbana - och att bilister förbjuds att köra med dubbdäck går emot riksdagens nollvision om antalet döda i trafiken.

Tomas Eneroth (S)
Anf. 35 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Herr talman! Jag noterar att Lars Beckman och jag är eniga om vikten av uppföljning och tuffa sanktioner mot dem som inte fullföljer uppdraget. Jag delar den uppfattningen. Jag är själv oroad över att hetsen i trafiken har ökat och över annat trafikbeteende som i sig gör att vi riskerar att få en försämrad olycksstatistik.

Å andra sidan är det med det underlag som vi har svårt att hävda att det skulle inträffa fler olyckor. I uppföljningen av nollvisionen kan vi konstatera att det är färre än någonsin som skadas eller dör i trafiken.

Ett av skälen till att jag vill gå fram med förslaget om vinterdäck på samtliga hjul på tunga fordon är just att vi har sett ett antal olyckor där tunga fordon är inblandade. Inte minst är det så att utländska åkerier har sämre däckkvalitet, vilket märks i södra Sverige.

I relation till Norge - på tal om Norgebacken eller Sverigebacken - bör vi veta att man i Norge har en sådan lagstiftning om vinterdäck.

Jag har ännu inte förstått om Lars Beckman är för eller emot att vi ska införa krav på vinterdäck. Jag tycker att det är viktigt, eftersom den skada som ett tungt fordon kan åsamka om man inte har rätt kapacitet att väja undan eller att bromsa är väldigt stor. Därför är det viktigt för mig att se till att få stöd för att kunna genomdriva kravet på vinterdäck.

Det är naturligtvis också viktigt att vi säkerställer att denna kontroll finns i hela landet samt att kapaciteten finns i hela landet. Jag inser - och jag tror att Lars Beckman också gör det - att det finns en balans mellan Trafikverkets behov av att göra effektiva upphandlingar och de resurser som finns till förfogande, inte minst i norra Sverige, för entreprenörer som ska kunna fungera på en marknad.

Jag tänker fortsätta den dialog som jag har haft med åkerinäringen för att säkerställa att vi har rätt resurser för detta. Jag tror inte att detta är ett område där Trafikverket ska börja att i egen regi bedriva underhåll eller vinterväghållning. När det gäller järnvägsunderhållet har vi dock valt att gå en väg som innebär att vi ökar Trafikverkets egen kapacitet.

Vi har alltså inte några skilda uppfattningar. Däremot har vi möjligtvis olika erfarenheter av och åsikter om huruvida det var bättre förr.

Jag noterade inför denna interpellationsdebatt att jag tittade tillbaka på några interpellationsdebatter som min moderata företrädare, Catharina Elmsäter-Svärd, deltog i. Det var likadant då - det var många anekdoter om sträckor, där åkare talade om att detta var det sämsta någonsin.

Jag kan ha respekt för det, men jag konstaterar att mätmetoderna är bättre nu. Man har bättre kontroll på leverantörerna. Man har bättre indikatorer på när man ska göra insatser.

Men man måste naturligtvis också stenhårt följa upp så att insatserna också genomförs. Om detta skulle innebära att man får kapacitetsproblem på grund av andra utmaningar som finns i åkerinäringen måste vi vara beredda att diskutera det. Jag är inte beredd att äventyra säkerheten på våra vägar genom att vi har brister i vinterväghållningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är därför jag har fört en djup dialog med Riksförbundet Enskilda Vägar om vinterväghållningen i norra Sverige, där enskilda väghållare åtminstone i början av vintern har haft utmaningar med att säkerställa att snöröjningen kan fungera på ett bra sätt. Nu verkar dessa problem tack och lov ha löst sig.

Det måste ju otvetydigt vara så att till exempel ambulanser och hemtjänstfordon ska kunna komma fram. Detta måste aktörerna lösa, oavsett om det handlar om statliga bolag, privata bolag eller en statlig myndighet. Det kravet ställer vi, och jag vågar påstå att det absolut inte finns några politiska skiljelinjer här.

Återigen: Jag uppskattar Lars Beckmans engagemang i frågan och kommer själv att fortsätta engagera mig i den.

Jag välkomnar all draghjälp för att säkerställa att vi får ett säkrare beteende i trafiken.

Lars Beckman (M)
Anf. 36 Lars Beckman (M)

Herr talman! När jag hörde förslaget om vinterdäck för tunga fordon tyckte jag spontant att det lät bra. Efter att jag sedan har satt mig in i frågan, läst på och träffat åkare förstår jag att det inte är så enkelt som att vi kan ställa krav på vinterdäck för tunga fordon för att lösa problemet, eftersom det är skillnad på personbilar och tunga fordon.

Jag är glad att ministern inser att det finns en koppling mellan trafiksäkerhet, antalet döda i trafiken och däck, för om man har man den insikten borde man naturligtvis bekämpa alla idéer om dubbdäcksförbud för personbilar.

Verkligheten slår som sagt retoriken. Mätningar visar att E16 är halare än en halkbana, och det borde naturligtvis förskräcka. E4:an var avstängd 24 timmar på grund av blixthalka. Vi kan inte ha det så. Vinterväghållning och halkbekämpning måste fungera i ett land med fyra årstider. Det måste fungera så att gods och personbilar kan flöda.

Det finns en vägsträcka i Sverige som är hemskare än många andra, nämligen E4:an mellan Gävle och Söderhamn. När man ska åka söderut från Hälsingland vore det logiska att välja E4:an, men den är avstängd så ofta på grund av bilar som åkt av vägen. Därför väljer tung trafik andra vägar som är betydligt mer olämpliga att åka på.

Det är bra att vi har politisk enighet om att vi ska ha god vinterväghållning. Det vore ännu bättre om statsrådet vidtog konkreta åtgärder för att säkerställa att vi har en god vinterväghållning, så att bilister, yrkeschaufförer och andra kan komma fram tryggt och säkert till sina resmål.

Tomas Eneroth (S)
Anf. 37 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Herr talman! Jag noterar att Lars Beckman ännu inte kan ge besked om huruvida han tycker att det är bra med en vinterdäckslagstiftning eller inte, vilket är olyckligt. Jag tror att en sådan lagstiftning vore bra ur trafiksäkerhetssynpunkt.

Både Lars Beckman och jag måste ha vinterdäck på alla fyra hjulen på våra fordon som vi framför, och jag tycker att det är rimligt att det också gäller tunga transporter. Detta är en fråga som är viktig för mig. En av de första frågor som jag motionerade om när jag kom in i riksdagen i början på 90-talet var frågan om vinterdäck, då jag vet att det är helt avgörande för förmågan att rädda liv och undvika kollisioner att kunna bromsa i tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller rapporten, som jag lovade att återkomma till, ska man vara medveten om att det riktats en hel del kritik mot hur den är konstruerad. VSP, som gjorde rapporten på uppdrag av Sveriges Åkeriföretag, har fått en hel del kritik från Trafikverket för hur man sammanfattar rapporten och vilka tolkningar man gör. Som jag har förstått finns det också en hel del felaktigheter i rapporten. Det må vara som det är med detta. Som statsråd tänker jag inte bedöma huruvida rapporter och underlag är felaktiga eller inte, men jag tycker att det är bra att också åkeriföretagen själva bidrar med att ta fram ett bättre underlag. Det är viktigt att dialogen mellan Trafikverket och näringen fungerar, och jag är själv djupt engagerad i den.

Ingen ska tveka om att vi sätter trafiksäkerheten främst. Det kommer att vara avgörande vare sig vi talar däck, mobiltelefoni eller alkoholkontrollerna, som vi nu ökar med automatiserade alkobommar i våra hamnar och på andra ställen. Det gäller naturligtvis också en väl fungerande vinterväghållning. Detta är helt avgörande.

Jag tror fortfarande att det är bra att det är entreprenörer som upphandlas för detta. Jag noterar att Lars Beckman inte vill ta frågan så pass långt att vi ska ta ifrån de privata entreprenörerna detta ansvar och lägga det i statlig regi. Det kanske får bli en efterkommande debatt i så fall.

Överläggningen var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.