Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

byggandet av Ostlänken

Interpellation 2004/05:533 av Axén, Gunnar (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-04-19
Anmäld
2005-04-19
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2005-04-28
Sista svarsdatum
2005-05-10
Besvarad
2005-05-17

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 19 april

Interpellation 2004/05:533

 av Gunnar Axén (m) till statsrådet Ulrica Messing om byggandet av Ostlänken

Ostlänken är en ca 15 mil lång planerad dubbelspårsjärnväg mellan Järna och Linköping. Den nya järnvägen ska stärka kommunikationerna dels inom regionen och knyta Östergötland, Södermanland och Mälardalen närmare varandra, dels utgöra en länk i den storstadstriangel Stockholm@Göteborg@Malmö som är Banverkets långsiktiga investeringsstrategi.

Efterfrågan på tätare och snabbare tågtrafik inom och utanför regionen kan nu inte tillgodoses. Det är kapacitetsbrist på flera delar av järnvägsnätet. Med Ostlänken och Citybanan, pendeltågstunneln i Stockholm, utbyggda kommer hela regionen att få ett transportnät för höga krav på turtäthet, korta restider, komfort och effektiva godstransporter.

Den nuvarande trafiken går på Södra stambanan, dels på sträckan Järna@Vagnhärad@Nyköping@Norrköping@Linköping, dels på sträckan via Katrineholm på Västra stambanan med direktförbindelse till och från Norrköping. Sträckan är dubbelspårig mellan Järna, Katrineholm, Norrköping och Linköping och enkelspårig mellan Järna, Vagnhärad, Nyköping och Åby strax norr om Norrköping.

Ostlänken har en mycket stor betydelse för framtidens järnvägsstruktur. Dagens stambana brottas med stora framkomlighetsproblem, inte minst genom östgötaregionen. Om inget görs så kommer det att automatiskt innebära att alltmer trafik övergår till väg från järnväg längs landets trafikintensivaste stråk, helt i strid mot alla uttalade nationella och internationella mål och avsikter.

I många sammanhang markeras samtidigt järnvägens betydelse för att bygga upp det hållbara transportsystemet för framtiden i landet och i norra Europa. EU har särskilt pekat ut transportkorridoren mellan Stockholm och Malmö/Köpenhamn som betydelsefull.

EU har också markerat att det är viktigt att få ut full effekt av sådana projekt, det vill säga att också bygga ut strategiska stödjepunkter längs en sådan korridor. Dessa punkter ska växa ut som knutpunkter längs 2000-talets järnvägsstruktur i landet. Så stora delar av landet som möjligt ska kunna dra nytta av satsningen. Det handlar således inte bara om start- och målpunkter. Typiska sådana stödjepunkter är Linköping och Norrköping.

2000-talets järnvägssatsning måste följaktligen innefatta det transportstråk där man i ett nationellt perspektiv kan samla ihop och överföra mycket person- och godstrafik till järnväg och samtidigt undvika det omvända förhållandet att alltfler väljer bilen på grund av kapacitetsbristen på järnvägen. Det hör givetvis också till bilden att i sådana stråk finns det bättre förutsättningar att få intäkter från trafiken. En järnvägspolitik utan en sådan medveten satsning kommer givetvis även att dämpa den ekonomiska utvecklingen i dessa befolkningstätare delar av landet. Här finns mycket att lära av de visioner och ambitioner som kännetecknade ansvariga för 1900-talets järnvägsstruktur.

Med en medveten planering av knutpunkter längs denna sträckning kommer cirka tre miljoner svenskar att kunna dra nytta av projektet. Ostlänken länkar samman städer som Linköping, Norrköping, Stockholm och Uppsala så att till exempel 40 % av alla studenter och 70 % av alla vetenskapsparker i landet kan dra nytta av projektet. Ostlänken är ett nationellt samhällsutvecklingsprojekt. I Linköpings och Norrköpings resecentrum, det vill säga de två nu och även framdeles dominerande stödjepunkterna längs Ostlänkenavsnittet, beräknas antalet tågtrafikanter per år uppgå till närmare tio miljoner personer, varav hälften är fjärrtågsresenärer och hälften pendeltågsresenärer. Det ger en fingervisning om vilken betydelse dessa knutpunkter får för hela östgötaregionen.

De samhällsekonomiska analyser som gjorts av Ostlänken visar på ett klart positivt utfall av investeringen.

Mina frågor till statsrådet är därför:

1.Hur avser statsrådet att agera för att projektet Ostlänken snabbt ska kunna bli färdigställt?

2.Vilka konkreta besked kan statsrådet ge om när Ostlänken ska vara färdigställd?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2004/05:533, byggandet av Ostlänken

Interpellationsdebatt 2004/05:533

Webb-tv: byggandet av Ostlänken

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Ulrica Messing (S)
Anf. 1 Ulrica Messing (S)
Fru talman! Gunnar Axén har frågat mig om hur jag avser att agera för att projektet Ostlänken snabbt ska kunna bli färdigställt och vilka konkreta besked jag kan ge om när Ostlänken kan bli färdigställd. Regeringen beslutade den 19 februari förra året att fastställa den nationella banhållningsplanen för perioden 2004-2015. I planen ingår utbyggnaden av Ostlänken med 2,4 miljarder kronor under perioden 2010-2015. Den ekonomiska planeringen är alltså säkrad för att kunna genomföra en första etapp av projektet. Banverket arbetar nu med den fysiska planeringen och räknar med att Järnvägsutredningen är klar 2007. Därefter ska regeringen pröva om projektet är tillåtligt i förhållande till miljöbalkens krav. Slutligen ska också järnvägsplaner fastställas. I dagsläget finns alltså ingenting mera som jag eller regeringen kan göra för att påskynda färdigställandet av Ostlänken. Det arbete som nu pågår är viktigt för att stötta Ostlänkens betydelse och för att knyta samman Mälardalsregionen med Östgötaregionen.
Gunnar Axén (M)
Anf. 2 Gunnar Axén (M)
Fru talman! Jag har frågat statsrådet vad hon tänker göra för att Ostlänken snabbt ska kunna färdigställas och när Ostlänken enligt statsrådet borde vara färdigbyggd. Det jag har fått till svar är endast konstaterande av fakta, en beskrivning av nuläget som jag på egen hand hade kunnat läsa mig till i de handlingar som finns i ärendet. Vad jag saknar är vilja. Jag saknar engagemang från statsrådet i frågan. Det här är kanske den viktigaste infrastruktursatsningen inom järnvägen. Det är definitivt den samhällsekonomiskt mest motiverade. Ostlänken är en utvecklingskorridor som binder ihop sju kommuner, 440 000 invånare och 35 000 företag. Inom området finns flygplatser, hamnar och universitet. Ostlänken löser de kapacitetsproblem som finns på järnvägen i dag genom Sörmland och Östergötland, och Ostlänken skapar betydande miljövinster. Av statsrådets slutmening i svaret framgår det att statsrådet förstår att frågan är viktig för regionförstoringen inom Mälardalsområdet, Sörmland och Östgötaregionen. Men Ostlänken är inte bara en regionalt viktig fråga. Den är också en del av Götalandsbanan och en del av nordiska triangeln. Statsrådet säger att det inte finns något mer som hon eller regeringen kan göra för att skynda på projektet. Det är helt fel. Det finns alla möjligheter i världen om man bara har viljan. Norrbotniabanan och Trollhättepaketet är ju två exempel som visar på att regeringen kan när den vill - om den vill. Vad gäller Ostlänken har Banverket tidigare sagt att man skulle kunna ha Järnvägsutredningen klar redan i år. Nu är beskedet att den ska vara klar år 2007, vilket är resultatet av att regeringen har valt att prioritera ned Ostlänken. Regeringens löfte är nu endast att en etapp av Ostlänken ska vara klar före 2015. När projektet ska stå helt klart får vi inget besked om alls. Regeringen och statsrådet borde ha uttalat att Ostlänken är nästa generations högst prioriterade infrastruktursatsning och arbeta för att Ostlänken finns med högst upp på nästa EU-lista över prioriterade infrastrukturprojekt som ska ges medfinansiering av EU-medel. Det är en avgörande strategisk prioritering inför framtiden. Det vore ett bra besked som statsrådet skulle kunna ge oss i dag. Det vore också bra om statsrådet skulle kunna svara på mina frågor vad statsrådet tänker göra för att skynda på färdigställandet av Ostlänken. Säg inte att regeringen inte kan göra något - för det kan den. När anser statsrådet att Ostlänken borde vara färdigbyggd?
Staffan Danielsson (C)
Anf. 3 Staffan Danielsson (C)
Fru talman! Vi diskuterar infrastrukturfrågor med bäring på Östergötland, vilket vi på länsbänken tycker är angeläget. Det är bra att infrastrukturministern kommer hit och är med i debatten. Staten har ett stort och viktigt ansvar tillsammans med regionala intressen för en väl utbyggd infrastruktur över hela landet. Det är en mycket viktig grundpelare för utveckling och tillväxt. Det vet vi alla. Det har kommit flera besked till Östergötland med beslut, eller hot om beslut, att minska statens insatser för Östergötland vad gäller vägar, järnvägar och flyg. Därför tyckte jag att det var intressant att följa den viktiga debatten om Ostlänken som Gunnar Axén har väckt. Utbyggnaden av riksväg 50 i västra Östergötland och den hett efterlängtade bron över Skepparpinan i Motala är skjuten på en oviss framtid på grund av Trollhättepaketet. Vi har en viktig järnväg mellan Kalmar och Linköping, Stångådalsbanan, där Rikstrafiken har meddelat att fortsatta driftsbidrag efter 2008 är osäkra. Vi vet att statsbidraget till länsflygplatsen i Norrköping likaledes är under hot om minskning. Det är inte Ulrica Messing som har kommit med beskeden, men det är myndigheter inom området. Nu handlar det i dag om Ostlänken. Det är en oerhört viktig järnvägsutbyggnad för Sverige och för östra Sverige. Jag tycker att det är bra att Gunnar Axén har fört upp frågan till debatt i en klar och välskriven interpellation. Jag kände en naturlig oro för förseningar med tanke på svaret. Det tar tid. Det blir förseningar. Vad gäller första steget handlar det om 2015. Det är givetvis bra att ekonomin är säkrad, men det segar på. Jag vill bara understryka Gunnar Axéns frågor, dels när statsrådet bedömer att den mycket angelägna utbyggnaden kan vara klar, dels om det finns behov av att snabba på processen eller om statsrådet tycker att tidsplanen känns riktig.
Ulrica Messing (S)
Anf. 4 Ulrica Messing (S)
Fru talman! Så sent som i förra veckan var jag här i kammaren och diskuterade infrastruktursatsningar som har en koppling till Östergötland. Under de två och ett halvt år som jag har svarat för infrastrukturen är det första gången som Gunnar Axén och jag möts i en interpellation om Ostlänken, men det är inte första gången jag är här och debatterar Ostlänken. Jag är medveten om den vikt Ostlänken har, och jag har flera gånger i Sveriges riksdag varit involverad i debatter runtomkring den. Nu gör vi en stor infrastruktursatsning i Sverige. 381 miljarder fördelas till vägar och järnvägar. De första åren tas mycket av det utrymmet till tre stora projekt. Det är Citytunneln i Malmö, det är Hallandsåsen och det är Botniabanan. De blir naturligtvis klara, och då fasar vi också in nya projekt. Det svåra är att allt alltid ska finansieras. Jag önskar att vi skulle kunna bygga mer med start långt fram i planerna, men nu måste vi försöka balansera utgifterna i planerna någorlunda jämnt över åren. Då betyder det att vi har fått sprida på arbetet för Banverket. Det måste dels vara en rimlig avvägning mellan att göra järnvägsplaner och sedan färdigställa det järnvägsplanerna kommer fram till, dels en rimlig fördelning av de utgifter som Banverket ska ut med över tiden så att de är någorlunda lika från år till år. Det är också viktigt, därför att vi ska finansiera allt det som vi gör. Det betyder att de första delarna av den viktiga utbyggnad som nu ska till på Ostlänken börjar finansieras 2010. Där ser jag ingen anledning till oro, utan det arbete som nu pågår med järnvägsplaner går väldigt bra. Jag ser heller ingen anledning till oro när regeringen så småningom ska ta beslut enligt miljöbalken. Vi känner ganska väl till det område som man nu ska gå fram till. Det finns däremot stora och viktiga frågor som man måste komma in på. En av de frågorna handlar om sträckningen för Ostlänken, hur man ska se på Skavstas roll, som är en av de flygplatser som växer och utvecklas fortast i landet. Den frågan får vi återkomma till när vi får ett nytt underlag av Banverket där de föreslår alternativa sträckor. När de resterande 9 miljarder kronor som krävs för att hela Ostlänken ska vara färdigbyggd kan avsättas i plan kan jag inte svara på i dag. Vi kommer i halvtid under dessa tolv år att göra en revidering, och vi vet av erfarenhet att en del av de stora projekt som vi går fram med när det gäller järnvägsinvesteringar tar längre tid än man först kan ana. Vi har också tidigare gjort stora omprioriteringar i järnvägsplanerna. Det är möjligt att vi vid halvtidsrevisionen kan säga lite tydligare när fortsättningen på utbyggnaden av Ostlänken kan komma till stånd, men i dagsläget kan jag inte göra det. Staffan Danielsson är inne på många viktiga frågor som naturligtvis är avgörande. Jag vill bara kort säga att regeringen ska lämna en transportpolitisk proposition till riksdagen i början på sommaren, och där tittar vi både på Ostlänkens viktiga roll och på hur länet kan länkas samman mot Mälardalen och mot Kalmar och bilda den viktiga arbetsmarknadsregion som man behöver, inte minst mot Västervik. En viktig avvägning i den propositionen är också att titta på hur järnvägen sedan ska komplettera till exempel sjöfarten - Norrköping är en av våra stora hamnar i Sverige - med också flyget och många andra viktiga frågor. Att infrastrukturen i Östergötland är prioriterad och att vi också ser både de möjligheter och de problem som finns kommer att framgå tydligt av den transportpolitiska propositionen.
Gunnar Axén (M)
Anf. 5 Gunnar Axén (M)
Fru talman! Jag tycker att det är beklagligt att statsrådet inte kan vara tydligare i ambitionen när det gäller byggandet av Ostlänken. Det går ju i andra infrastrukturprojekt att lyfta fram och prioritera. Det finns så många fördelar med Ostlänken att den borde stå högst upp på statsrådets att-göra-lista. Vi talar ändå om de närmaste tio åren, och det enda vi får i löfte är att en första etapp ska slutföras inom den tidsperioden. Även om vi inte kan få ett besked i dag om när statsrådet anser att Ostlänken ska stå färdig eller vad statsrådet kan tänkas göra för att skynda på projektet, finns det en viktig fråga som statsrådet skulle kunna svara på. Det är om statsrådet är beredd att arbeta för att Ostlänken hamnar högst upp på EU:s prioriteringslista över framtida infrastrukturinvesteringar som ska få del av EU-medel. Jag undrar om statsrådet är beredd att arbeta för det.
Staffan Danielsson (C)
Anf. 6 Staffan Danielsson (C)
Fru talman! Det är ändå tongångar åt rätt håll - vi är överens om att det här är en viktig satsning, att det gäller att få fram pengar och att vi har kommit en bit på vägen. Vi ser med intresse fram mot den transportpolitiska propositionen inom kort, bland annat för vår regions vägar, järnvägar och flygplatser. Statsrådet kopplar ihop den frågan lite med flygplatsen i Skavsta, och möjligen även med andra flygplatser. Jag tror att det är viktigt för regionen att vi har bra järnvägsförbindelser uppåt, med Stockholm i det här fallet, men även bra flygförbindelser. Det ena åsidosätter inte det andra. Jag tycker att det är bra att den här frågan har lyfts fram. Jag hoppas och ser fram mot fortsatta besked i de frågor som Gunnar Axén har ställt.
Ulrica Messing (S)
Anf. 7 Ulrica Messing (S)
Fru talman! En förutsättning för att vi ska kunna prioritera om i de ramar och i de beslut som regeringen en gång har tagit är att man har de underlag som man behöver ha och att de beslut som måste tas är tagna, till exempel järnvägsplaner och miljöprövningar. Vi kan aldrig prioritera om projekt som inte är färdiga att igångsättas. Det är det som är en av tankarna bakom att revidera planer både för vägsidan och för järnvägssidan under perioden. Det händer inte bara på järnvägssidan utan också på vägsidan att man till exempel kommer in i kulturminnesmärkta områden, där man måste göra mycket större utgrävningar än vad vi kunde ana när vi först gick fram med planerna. Man får då vara beredd att skjuta de pengarna till någon annan väg så att de hela tiden används. Jag sade redan i mitt förra svar att jag inte utesluter att det blir sådana omprioriteringar. Men ska man flytta fram objekt måste det vara objekt där man har en järnvägsplan tagen och där miljöprövningen och alla andra beslut som måste fattas på formella grunder också är fattade. Regeringen gjorde så sent som förra året revideringar i arbetet med vad som ska vara våra så kallade Tenstråk och den nordiska triangeln. Där tycker jag att det som Gunnar Axén lyfter fram är viktigt. De stråk vi har och som inte bara ska binda samman de nordiska länderna utan också få Norden att hänga ihop med resten av Europa ska vi ta ett gemensamt ansvar för att prioritera. Jag är glad över att vi då delvis får hjälp med finansieringen inom till exempel Tenstråken. Det är inte särskilt mycket pengar. När man är ute och träffar olika företrädare kan man ibland få en bild av att man får allting finansierat om en väg eller en järnväg finns i Tenstråket. Så är det ju inte. Men man får en liten del som hjälp från EU. Det är klart att vi också ska ta emot den hjälpen.
Gunnar Axén (M)
Anf. 8 Gunnar Axén (M)
Fru talman! Jag tolkar statsrådets svar som att statsrådet i alla fall är beredd att arbeta för att det här kommer högt upp på listan när det gäller att ta hem medfinansieringsmedel från EU under de närmaste åren. Men då krävs det nog också att regeringen visar en klar och tydlig vilja när det gäller färdigställandet av Ostlänken. Det är väl också bra att statsrådet utlovar en halvtidsrevidering av dessa planer. Nu kanske det kommer en del annat emellan som förhoppningsvis förbättrar förutsättningarna. Jag tänker då på nästa års val, som kanske förbättrar förutsättningarna ytterligare för att Ostlänken ska kunna färdigställas snabbare än vad som ligger i regeringens planer i dag. Jag tackar för de svar jag trots allt har fått, även om de inte har varit så uttömmande och så positiva som jag hade hoppats på.
Ulrica Messing (S)
Anf. 9 Ulrica Messing (S)
Fru talman! Jag tror att det ibland finns en bild av att vi inte är tillräckligt offensiva när det handlar om att ta hem medfinansiering från EU, oavsett om det gäller Tenprojekt eller om det gäller andra projekt. Den bilden är det viktigt att vi gemensamt tar kål på. Det finns nog anledning för oss att bli ännu bättre på några områden, men det borde vara självklart att vi alltid gör vårt allra bästa för att ta hem de medfinansieringspengar som finns. Ett annat ansvarsområde som jag har är regionalpolitiken och strukturfonderna. I den senaste utvärderingen som kommissionen gjorde visade det sig att Sverige var bäst på att ta hem medfinansiering från EU. Det är en viktig markering, och jag tycker att det ska vara samma sak när man utvärderar just Tennäten så småningom. Jag vill bara uppmana interpellanterna att vara med och lämna synpunkter på de förslag till dragningar som Banverket så småningom kommer att lämna över. Vad är den bästa vägen? Är det att tänka in Skavsta, eller är det att tänka den rakaste vägen? Där tar jag tacksamt emot synpunkter.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.