Byggreglernas effekt på koldioxidutsläppen
Interpellation 2007/08:459 av Lindholm, Jan (mp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-03-03
- Anmäld
- 2008-03-03
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2008-03-11
- Sista svarsdatum
- 2008-03-25
- Besvarad
- 2008-04-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 3 mars
Interpellation
2007/08:459 Byggreglernas effekt på koldioxidutsläppen
av Jan Lindholm (mp)
till statsrådet Mats Odell (kd)
Enligt Boverkets nya byggregler får en nyproducerad villa, söder om Dalarna, endast förbruka 110 kilowattimmar per kvadratmeter och år och 130 kilowattimmar per kvadratmeter och år om huset är beläget norr om Dalarna. Självklart är det bra med regler som styr mot en låg total energiförbrukning.
Eftersom ett överordnat mål är minskad klimatpåverkan är det dock även viktigt att regelverken inte utformas på ett sådant sätt att klimatmålet motverkas av ambitionen att minska energiförbrukningen hos den enskilde konsumenten. Det är viktigt att samhällets styrmedel är tydliga och konsekventa. Så tycks nu tyvärr inte vara fallet med de nya byggreglerna.
Det är inte bara villaägare som till följd av detta väljer värmepump i stället för isolering och fjärrvärme; i pressen figurerar även artiklar om flerbostadshus som går från redan befintlig fjärrvärme till värmepump. Orsaken är ett regelverk som gör att det optimala valet för den enskilda fastigheten inte stöder det bästa teknikvalet på systemnivå.
Sverige har lyckats bättre än de flesta andra länder med att minska koldioxidutsläppen de senaste 20 åren mycket tack vare utbyggnaden av avfalls- och biobaserad fjärrvärme. Är det en medveten styrning bort från fjärrvärme som vi nu ser eller är det ett misstag som har begåtts?
Det ekonomiskt optimala för konsumenten just nu verkar vara att byta befintligt uppvärmningssystem inklusive fjärrvärme till värmepump. Resultatet av det riskerar att bli att en ökad elförbrukning i sin tur ökar behovet av fossilt baserad elproduktion. Om utbyggnaden av fjärrvärme på grund av de nya byggreglerna stannar upp eller i värsta fall tappar redan befintligt värmeunderlag kan det få svåra konsekvenser för Sveriges möjligheter att nå vårt åtagande vad gäller klimatmålet.
Detta visar exempelvis att det har stor betydelse var i kedjan styrmedlen påverkar. Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande frågor till statsrådet:
Avser statsrådet att i någon form agera med anledning av de problem som fjärrvärmeföretagen anser att Boverkets nya byggregler skapar vad gäller ambitionen att nå de nationella klimatmålen?
Har statsrådet för avsikt att föreslå någon ändring av villkoren på energimarknaden, till exempel skatter och certifikat, i avsikt att motverka de problem för fjärrvärmen som rapporteras från flera håll runt om i landet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:459
Webb-tv: Byggreglernas effekt på koldioxidutsläppen
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:103 Fredagen den 25 aprilProtokoll 2007/08:103 7 § Svar på interpellation 2007/08:459 om byggreglernas effekt på koldioxidutsläppen
Protokoll från debatten
Anf. 22 Andreas Carlgren (C)
Herr talman! Jan Lindholm har frågat statsrådet Mats Odell vilka åtgärder han avser att vidta för att komma till rätta med problem som fjärrvärmeföretagen anser att Boverkets byggregler skapar för möjligheten att nå de nationella klimatmålen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Boverket har i sitt arbete med att ta fram byggregler att ställa krav på nya byggnader men inte att värdera de olika energislag som kan användas för byggnadsuppvärmning och inte heller de distributionssätt som kan komma i fråga, till exempel värmekulvert eller elkabel.
Enligt gällande bestämmelser ska byggnader vara utformade så att energianvändningen begränsas genom låga värmeförluster, lågt kylbehov, effektiv värme- och kylanvändning, effektiv elanvändning och med beaktande av en god inomhusmiljö. Dessa generella bestämmelser gäller vid uppförande av praktiskt taget alla typer av byggnader. För bostäder och lokaler anges att de ska vara utformade så att den specifika energianvändningen ska uppgå till högst ett visst antal kilowattimmar per kvadratmeter ytenhet. Syftet med en sådan utformning av byggreglerna är att undvika en styrning mot en specifik teknisk lösning.
Samhällets krav på energieffektiva byggnader innebär även nya förutsättningar för energimarknadens leverantörer. Mångfalden av tekniska lösningar ökar i takt med allmänhetens intresse för klimat- och energifrågor. Vilken lösning som väljs är beroende av byggnadens förutsättningar och individens intresse och värderingar. För någon fastighetsägare är ett nytt så kallat lågenergihus, solfångarteknik eller vindkraft de mest intressanta. Andra föredrar fjärrvärme eller värmepump.
Regeringen beslutade nyligen om en förordningsändring som innebär att installationer för uppvärmning, kylning och ventilation ska ha särskilt goda egenskaper när det gäller hushållning med elenergi. Syftet är att ställa högre krav på energiegenskaper vid eluppvärmning. Vidare gäller att uppvärmningssystemen ska utformas så att man utan omfattande ändringar kan använda skilda energislag som är lämpliga från allmän energisynpunkt. Bestämmelserna gäller byggnadsarbeten som påbörjas efter den 1 januari 2010.
För att stärka köparna av fjärrvärme överlämnade regeringen i februari 2008 en proposition om en fjärrvärmelag till riksdagen. Lagen innebär bland annat en skyldighet för fjärrvärmeföretag att förhandla med en enskild fjärrvärmekund om vissa avtalsvillkor. Om parterna inte kan komma överens på egen hand kan de ansöka om medling hos en fjärrvärmenämnd.
Jan Lindholm berör också problematiken när en befintlig byggnad redan är ansluten till fjärrvärme och byter till värmepump. Jag är medveten om att vissa kommuner ser problem i detta, eftersom underlaget för fjärrvärmen minskar. Orsakerna till att byggnadsägare förfar på ett sådant sätt kan vara många. De kan dock inte, som framgått, hänföras till byggreglerna.
Energieffektiviseringsutredningen har nyligen i sitt delbetänkande framhållit vikten av att arbeta strategiskt med styrmedel för energieffektivisering. Jag stöder en sådan allmän målsättning och också att man strävar efter att undvika suboptimeringar.
Jag vill sammantaget betona att det övergripande målet är att minska klimatpåverkan. Att minska användning av fossila bränslen för uppvärmningsändamål i byggnader är en viktig del i detta när det gäller både befintliga och nya byggnader. Detta gäller givetvis också vid produktion av el, kraftvärme och fjärrvärme. Regeringen följer utvecklingen när det gäller påverkan på klimatet noga. Med hänvisning till min redovisning delar jag inte Jan Lindholms uppfattning att byggreglerna bidrar till att äventyra det nationella klimatmålet.
Anf. 23 Jan Lindholm (Mp)
Herr talman! Det är nu andra gången som jag riktar en fråga till den ansvariga bostadsministern på det bostadspolitiska området. Ordningen i regeringen tycks vara sådan att bostadsministern inte avser att debattera bostadspolitik med mig utan överlåter åt miljöministern att göra det, vilket jag tycker är lite konstigt.
Den 22 februari debatterade miljöministern min interpellation om ansvarsfrågor inom bostadssektorn. Jag ställde då frågan om ansvaret både när det gällde egendomsskador och personskador som är relaterade till försummelse i byggprocessen. Jag frågade även om behov av ökade kunskaper om byggprocessen, men jag tyckte inte att jag, när jag nu tittar i protokollet, fick några riktiga svar på den frågan.
Men jag noterade att ministern den gången var lite irriterad över att jag inte lyssnade på vad ministern sade utan höll mig för mycket till mina i förväg skrivna manus. Men för åhörarna vill jag bara säga att vi ledamöter får ministerns svar strax efter lunch dagen före debatt. Eftersom vi har så kort tid som fyra plus fyra plus två minuter och ska försöka använda dem så effektivt som möjligt är min förklaring, herr talman, att jag därför försöker hålla mig till mina anteckningar.
Det svar som ministern lämnade denna gång på min fråga är lite märkligt. Ministern avslutar med att säga: "Med hänvisning till min redovisning delar jag inte Jan Lindholms uppfattning att byggreglerna bidrar till att äventyra det nationella klimatmålet."
Ändå kan man i ministerns svar läsa om en hel del åtgärder som regeringen har gjort, vilket är bra, just för att hantera denna problematik. Det är inte, herr talman, så att detta bara är min eller någon mindre grupps uppfattning. Slår man upp vilken facktidning som helst som tar upp frågor inom bygg- och energiområdet kan man läsa om denna problematik. Byggföretagen är ense om att detta är ett problem som måste hanteras. Fastighetsägarna, energibolagen och kommunerna ser problemet. Också forskarna är mycket intresserade och debatterar hur man kan hantera frågan. Alla som på något sätt berörs av problemet diskuterar hur man ska hantera det.
Jag vet inte hur jag ska tolka ministerns svar, men slutsatsen är på något sätt att regeringen ändå tycks befinna sig på en annan planet än vi andra.
Senast i går hade vi här i riksdagen i civilutskottets regi ett kunskapsseminarium med företrädare för byggbransch, forskning och så vidare. De var rörande överens om att detta är en viktig fråga när det gäller att nå klimatmålet och att samtidigt sänka energianvändningen i våra bostäder eftersom det finns teknik som krockar.
Jag hoppas, herr talman, att regeringen inte bara tycker att detta är problematiskt utan tar det på allvar. På något sätt kan det ur mitt perspektiv kännas lite meningslöst att ha denna debatt om regeringen inte ser problemet. Men jag hoppas att det inte är så att avslutningen är avgörande utan att man ska se de saker som redovisas som att regeringen ändå uppfattar att problemet finns.
Jag tänkte försöka ställa en fråga till ministern för att få någon sorts diskussion. Eftersom vi ändå vet att det är så att när man använder eluppvärmning i stället för till exempel biobaserad fjärrvärme ökar klimatpåverkan ungefär två och en halv gång. Är det så att regeringen inte ser det som ett problem att koldioxidutsläppen ökar två och en halv gång om man gör ett sådant byte? Är det ointressant?
Anf. 24 Andreas Carlgren (C)
Herr talman! Det är bra att Jan Lindholm och jag är överens om att flera bra åtgärder har gjorts av regeringen för att rätta till de problem som han pekar på.
Jag vill apropå vem som svarar säga att jag tycker att det är bra att miljöfrågorna spelar så stor roll för byggandet och för bostadspolitiken att ansvar också ligger på miljöministern.
Frågan om elanvändningen måste breddas. En av de förändringar vi gör är att när det gäller den energi som levereras till byggnaden kommer reglerna att gynna också solfångare och solceller. Det kan också innebära elproduktion, till exempel från solceller. Det gagnar självklart klimatet. Det är för enkelt att säga att det är elen i sig som förstör klimatet. Frågan är hur elen är producerad. Produceras den med solceller eller vindkraft, som vi nu också kommer att främja kraftigt, ger det en helt annan bild. Används den dessutom effektivt, vilket kraven innebär, ger det också stora möjligheter att klara klimatet.
Frågan är om just byggreglerna är problemet för fjärrvärmen. Jag har i svaret ifrågasatt det. Jag är självklart beredd att lyssna på fakta som säger att detta inte stämmer. Då ska vi rätta till det. Men med den information jag har i dag finns det en rad andra saker som påverkar konsumenternas val, inte minst priset. Då finns det större skäl att diskutera om spelreglerna för de ekonomiska villkoren är riktiga för att se till att få största möjliga klimatförbättring.
Det är självklart att hela regeringens politik är inriktad på att minska koldioxidutsläppen. Vår erfarenhet är att det framför allt är priset som är avgörande. Det är därför det är viktigt med den koldioxidbeskattning Sverige har, och jag säger mig gång på gång att det är klokt att räkna med att den kommer att fortsätta öka. Det kommer naturligtvis också att påverka de förhållanden som Jan Lindholm tar upp.
Anf. 25 Jan Lindholm (Mp)
Herr talman! Jag är glad att ministern upprepar att det övergripande målet att klara klimatutmaningen och reducera koldioxidutsläppen gäller.
I alla diskussioner måste vi utgå från att regeringen menar allvar, även om det kan vara svårt att tro eftersom vi har partier i regeringen som före valet röstade emot i princip alla förslag om ekonomiska styrmedel som hade dessa ambitioner.
Det är jättebra att ni har vaknat upp. Det ska ni ha beröm för. Men det blir lite knepigt när vi har diskussioner ute i landet med lokala företrädare för allianspartierna som fortfarande säger att de kämpar för sänkt koldioxidskatt - när nu regeringen inte gör det. Det ger ett diffust intryck. Men jag hoppas att ni jobbar på att få denna medvetenhet att genomsyra alla era partiorganisationer så att vi slipper föra pseudokamper ute i landet där populistiska företrädare för era partier fortfarande hävdar att bensinupprorets krav är korrekta och så vidare. Det är lite knepigt.
Visst är det så att det finns andra argument som är avgörande för hur den enskilde bostadskonsumenten gör sitt val. Det är självklart. När man står inför en situation med nybyggnad av hus gör man naturligtvis en mycket noggrann övervägning av vilka investeringskostnader man har råd med.
Tyvärr är det så att vi i Sverige är rätt så dåliga att räkna på en livscykelkalkyl. Det är en fråga som byggbolagen hela tiden reser. Vi skulle vilja ha förutsättningar. Om man ska gå på bostadsfinansieringssidan har regeringen gjort det svårare för företagen att få en bra finansiering för att göra de tyngre investeringar som man skulle behöva göra för att på sikt få ned kostnaderna och framför allt koldioxidutsläppen.
Ska man bygga långsiktigt hållbart innebär det en tyngre investering i början. Det är många pusselbitar som hänger ihop, men detta är ett problem. Jag hoppas att regeringen kommer med något förslag på det bostadspolitiska området som gör att vi kan få förutsättningar - inte bara när det gäller bostäder utan byggnation över huvud taget - som gör att aktörerna har möjlighet att göra större investeringar initialt för att på det sättet få en bättre teknisk lösning. Alla är överens om att det krävs robusta konstruktioner från början. Det blir aldrig bra att lappa och laga på sådant som från början är gjort med snäva ekonomiska marginaler.
Ministern säger att el i sig inte är ett problem. Visst kan den enskilde fastighetsägaren i likhet med många av oss gröna köpa andelar i vindkraftverk och känna sig trygg med att bara använda vindkraftsel. Men vindenergin är fortfarande liten i Sverige, och vi har en elmarknad som är europeisk och inte svensk.
När de nybyggda husen med bra isolering och låga energibehov behöver energitillskott på det billigaste och enklaste sättet som är lätt att lösa med direktverkande el är det el på marginalen man använder. Det är ett problem som vi inte riktigt vet hur vi ska komma till rätta med.
Anf. 26 Andreas Carlgren (C)
Herr talman! Jag konstaterar att vi har bestämmelser som styr mot energieffektivisering i alla nya byggnader och mot energieffektivisering av alla energislag. Vi har regler som till och med innebär ännu större krav när det gäller installationer av elenergi just för att få en bättre hushållning med elenergi.
Jag håller med Jan Lindholm. Min bild är också att vi måste beakta varifrån den sist tillkomna elenergin kommer. Det spelar roll att vi är med på den europeiska elmarknaden. Det ska vi också tänka in när det gäller det svenska energisystemet. Jag välkomnar att det numera också är Miljöpartiets syn. Det är det som bekräftar att vi inte bara kan ha nationella åtgärder för att rätta till miljöproblemen på energimarknaden.
Det betyder också att Sverige ska ha mycket höga ambitioner när det gäller att öka andelen förnybar energi, inte minst när det gäller att skapa det som vi kallar ett tredje ben för elförsörjningen, det vill säga en mycket kraftig utbyggnad av vindkraft - det är satsningen nu - och en klart ökande andel kraft från bioenergi.
Jag uppfattar att Jan Lindholm inte säger emot när jag säger att det underlag som jag hittills har inte pekar på att det framför allt är byggreglerna som är problemet för fjärrvärme. Det är en rad faktorer som spelar in, inte minst priset.
Jan Lindholm hamnade lite väl långt från interpellationens ämne med den långa utvikningen om bensinskatter och bensinuppror. Jag representerar det parti som före något annat parti i denna riksdag ville ha skatt som styr rätt för miljö och klimat så det är klart att jag tycker att det är mycket bra att den regering som jag sitter i och är miljöminister i lägger det hittills mest klimatstyrande skattepaketet.
Med det konstaterat vill jag säga att om jag får ny information när det gäller byggreglerna som pekar på att de faktiskt är ett verkligt, reellt och stort problem för fjärrvärmen ska jag naturligtvis ta det i beaktande eftersom vi hela tiden vill styra mot bästa möjliga energisystem för klimatets skull. Vi måste minimera koldioxidutsläppen. Där ska Sverige gå före andra länder. Det gäller också fjärrvärme och elförsörjning.
Anf. 27 Jan Lindholm (Mp)
Herr talman! Jag vet inte riktigt hur man ska tolka det som ministern säger. Jag antar att det var någon form av gliring när det gäller Miljöpartiets inställning i EU-frågan. Att vi lever i en gemensam europeisk elmarknad har ju ingenting med EU att göra. Det är ju en rent teknisk fråga.
Jag kan nog säga att långt innan man byggde de kablar som i dag ansluter Sverige till kontinenten var Miljöpartiet mycket väl medvetet om hur det påverkar marknaden. Att vi motsatte oss de kabelanslutningarna hade ju rent miljömässiga skäl när det gäller marinbiologi och sådant. Att det får de effekter det har när det gäller elhandel är nog ingen okunnig om.
Vi har ju en gräns mellan den södra och den norra delen av landet. De byggregler vi har i dag innebär att vid nybyggnation får inte energiförbrukningen per kvadratmeter och år överskrida 130 kilowattimmar i den norra delen av landet och i den södra delen är gränsen 110 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Det är regler som man klarar ganska bra i dag. Det är inte några stora svårigheter för byggindustrin att klara det.
I de lägen där man har stora energibehov under korta tider av året - det är ju i första hand i Norrlands inland - är det mycket billigare för den som investerar och bygger ett hus att klara det med billig elvärme än att använda en tyngre investering.
Jag tycker att ministern ska titta på om det inte finns möjlighet att ge byggföretagen möjlighet att initialt göra en större investering för att slippa det problemet.
Anf. 28 Andreas Carlgren (C)
Herr talman! Det tycks som om Jan Lindholm bekräftar det jag har sagt, att det snarare handlar om priset.
Det är naturligtvis viktigt att utforma byggreglerna så att de är optimala ur klimatsynpunkt och så att de inte onödigt ökar de samhälleliga kostnaderna för att klara energisystemet.
Sammanfattningsvis konstaterar jag att andelen förnybar el kommer att öka kraftigt i Sverige. Det kommer att gagna klimatet. Vi har byggregler som innebär att vi styr mot energieffektivisering. Sverige har fortfarande en stor potential att ta vara på till klimatets fördel. Vi ställer särskilt höga krav när det gäller användningen av elvärme. Det är riktigt; det ska vi fortsätta att göra.
Jag är självklart beredd att tillsammans med näringsministern och regeringen se vad vi i övrigt kan göra för att se till att energisystemet som helhet bäst gagnar klimatet. Det kan också inkludera vilka ekonomiska spelregler som ska styra konsumenternas val på energimarknaden så länge som de samhällsekonomiska kostnaderna är rimliga.
Till sist kan jag konstatera att det vi nu har diskuterat visar att vi låter klimathänsynen styra våra vägval. Det var ju också det som var syftet med interpellationen.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.