Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

den baskiska frågan

Interpellation 2004/05:583 av Åström, Alice (v)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-05-12
Inlämnad
2005-05-12
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2005-05-19
Sista svarsdatum
2005-05-26
Besvarad
2005-05-30

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 12 maj

Interpellation 2004/05:583

 av Alice Åström (v) till utrikesminister Laila Freivalds om den baskiska frågan

Baskien är ett område i norra Spanien som också sträcker sig in i Frankrike. Större delen av Baskien ligger dock i Spanien. I Frankrike lever endast 250 000 basker. Det är ett industriellt utvecklat område. Den baskiska befolkningen talar baskiska @ ett språk som inte har något släktskap med spanska. Baskien bär en mycket stark kulturell särprägel och har under flera hundra år utgjort ett svårlöst och hittills ännu olöst problem för den spanska centralmakten.

Motsättningarna mellan den baskiska befolkningen och centralmakten har tidvis varit mycket djupa och periodvis tagit sig väpnade uttryck. Dessa motsättningar finns fortfarande kvar. Anledningen till att de fortfarande lever kvar är att någon godtagbar lösning på konflikten inte åstadkommits. De väpnade uttrycken för missnöjet med centralmakten har medfört att den spanska regeringen terroriststämplat Eta. Samtidigt har centralmakten försökt att kasta skulden för terrordåden i Madrid på Eta. Beskyllningarna visade sig dock ogrundade och falska.

Varken Etas våldsaktioner eller centralmaktens repression har bidragit till någon lösning av relationen mellan den baskiska befolkningen och den spanska centralmakten. Självklart måste det göras ett klart avståndstagande både från Etas våldsaktioner och centralmaktens repressiva åtgärder.

Från baskisk sida har olika förslag till lösningar presenterats, men centralmakten har uppvisat ringa flexibilitet när det gällt att komma till rätta med situationen i Baskien. Etas våld har också försvårat läget och sannolikt också medverkat till centralmaktens låsta position.

Centralmakten har även förbjudit det socialistiska partiet Batasuna, som i det senaste valet fick 15 % av rösterna. Till följd av den spanska centralmaktens beslut har det uppstått en bisarr situation, där det i Spanien förbjudna Batasuna fram till det senaste valet till EU-parlamentet hade en ledamot i EU-parlamentet. Man har förbjudit flera tidningar att komma ut. 700 basker sitter fängslade för politiska brott och har behandlats mycket illa av spanska polisen. Flera baskiska politiska fångar har torterats.

Händelseutvecklingen tyder på att den autonomi som Baskien hittills fått är otillfredsställande i olika avseenden. I dag föreligger emellertid förslag bland annat från Batasuna till en demokratisk lösning av den baskiska frågan, som innebär att Baskien av den spanska centralmakten ska tillerkännas självbestämmanderätt.

Efter ett sådant erkännande kan förhandlingar ske om hur denna självbestämmanderätt praktiskt ska förverkligas. Batasuna förklarar att självbestämmande inte innebär detsamma som oberoende. I så fall skulle förhandlingar om självbestämmandets praktiska utformning knappast vara nödvändiga. Efter förhandlingarnas avslutande ska förhandlingsresultatet föreläggas den baskiska befolkningen i en folkomröstning.

Det är viktigt för den baskiska befolkningens skull, för Spaniens skull och Europas skull att den baskiska frågan löses på ett fredligt och demokratiskt sätt. Oförsonlighet, i form av väpnad kamp från baskiska gruppers sida eller omedgörlighet från centralmaktens sida i form av inskränkningar i den baskiska befolkningens demokratiska fri- och rättigheter, fängelsestraff på grumliga grunder med mera, kommer inte att innebära någon väg ut ur konflikten.

Jag vill fråga utrikesministern:

  1. Vilka initiativ avser utrikesministern att ta inom EU för att medverka till fredlig och demokratisk lösning av situationen i Baskien?
  2. Avser utrikesministern att inom EU vidta några åtgärder för att det baskiska folket tillerkänns självbestämmanderätt?
  3. Vilka initiativ avser utrikesministern att ta inom EU för att medverka till att den spanska centralmakten respekterar demokratiska fri- och rättigheter, såsom yttrande- och tryckfrihet, i hela Spanien?

Debatt

(4 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2004/05:583, den baskiska frågan

Interpellationsdebatt 2004/05:583

Webb-tv: den baskiska frågan

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Laila Freivalds (S)
Anf. 11 Laila Freivalds (S)
Fru talman! Alice Åström har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta inom EU för att medverka till en fredlig och demokratisk lösning av situationen i Baskien, om jag avser att vidta åtgärder inom EU för att det baskiska folket ska tillerkännas självbestämmanderätt, och vilka initiativ jag avser att ta inom EU för att medverka till att den spanska centralmakten respekterar demokratiska fri- och rättigheter, såsom yttrande- och tryckfrihet i hela Spanien. Inledningsvis vill jag betona att det efter Francotidens förtryck av bland annat baskerna har skett en fredlig och demokratisk utveckling av situationen i hela Spanien. Efter att ETA:s våldsdåd skördat 800 dödsoffer har det nu gått drygt två år sedan ett attentat med dödlig utgång utfördes av den organisationen. Sedan den demokratiska konstitutionen infördes 1978 har de 17 regionerna i landet fått ett stort mått av självstyre, med egna parlament och egna regeringar med primärt ansvar för ett stort antal politikområden. Baskien har därutöver fått en egen poliskår samt kontroll över skolväsende och beskattning. Baskien har således redan i dag en hög grad av självbestämmanderätt. Den baskiske regeringschefen har lagt fram en plan för ytterligare ökat självstyre. Den har förkastats av det nationella spanska parlamentet. Den har inte heller längre stöd i det regionala parlamentet på grund av motstånd från båda sidor. Det finns dock fortfarande en spänning mellan regioner och centralmakt. Inte minst den nuvarande spanska regeringen för en aktiv dialog med regionerna om reformer av konstitutionen som skulle tillgodose vissa av regionernas krav. Hur dessa ska utformas är en fråga för parterna i Spanien själva. Frågan om regioners bestämmanderätt ligger helt utanför EU:s behörighet, och det finns ingen anledning att ta initiativ där. Det nuvarande unionsfördraget, liksom det konstitutionella fördraget som ligger för ratifikation hos medlemsstaterna, slår fast att unionen bygger på de principer som är gemensamma för medlemsstaterna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt på rättsstatsprincipen. Jag har ingen anledning att ifrågasätta Spaniens vilja att leva upp till dessa principer.
Alice Åström (V)
Anf. 12 Alice Åström (V)
Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaret. Frågan om Baskien debatteras sällan i riksdagen eller ute i samhället över huvud taget. Visst ligger det väldigt mycket i utrikesministerns svar att frågorna om regioners självbestämmande inte ligger i linje med EU:s behörighet och att man inte bör ta initiativ bara för det utan att det är Spaniens egen fråga som det har bestämmanderätt över. Anledningen till att jag ändå har tagit upp frågan och tycker att det är viktigt att debattera den är de motsättningar som har funnits under så väldigt lång tid. ETA:s våldsaktioner har varit fruktansvärda, och många människor har dött. De måste man definitivt ta avstånd från. De har nu upphört. Vi har haft en period under lite mer än två år där vi inte haft några våldsdåd. Det finns en oro i den spänning som finns mellan centralmakten och den autonomi som Baskien hittills har fått. I och med att man nu håller på att reformera konstitutionen är det viktigt att man tar nya steg så att spänningen kan minska ytterligare. Det är i allas vårt intresse att se till att det inte blossar upp en väpnad konflikt i Spanien igen. Det är en fråga som är gemensam för EU. Det gemensamma arbetet när det gäller terroristbekämpningen är att förebygga terrorism och minska risken för våldsdåd. Det är någonting som man måste våga diskutera även i de enskilda EU-länderna. Där lyfter vi i vanliga fall inte frågan och debatterar på det sättet. Vi ser det mer som en inrikespolitisk fråga som länderna kan avgöra själva. Men det är en fråga som gäller oss alla. Jag vill ställa en fråga till utrikesministern. Flertalet tidningar har förbjudits att komma ut, vilket strider mot yttrandefriheten. Man säger inom EU att man står för demokrati och mänskliga rättigheter. Man bör även lyfta frågan om yttrandefriheten. Att förbjuda tidningar och att hindra tidningar att komma ut är ett sätt att agera som EU inte anser vara acceptabelt. Det finns över 700 basker som sitter fängslade för olika politiska brott. Det finns många som har suttit fängslade långa tider utan rättegång. Det är ett system som jag tycker att man bör reagera på. Jag tror inte att det är till nytta för EU och länderna inom EU om vi inte lyfter fram den politiska agendan och också för den debatten inom EU-kretsen. Min fråga till utrikesministern är: Avser utrikesministern att ändå föra den diskussionen och dialogen inom EU för att lyfta frågan i vårt gemensamma intresse att se till att konflikter inte blommar upp inom EU? Det gäller också att man i de olika rättsystemen accepterar att man inte har människor som sitter fängslade under väldigt lång tid utan rättegångar.
Laila Freivalds (S)
Anf. 13 Laila Freivalds (S)
Fru talman! Det är givetvis angeläget att man inom EU fortsätter att gemensamt arbeta för att bekämpa terrorismen. Det är en säkerhetsfråga som rör oss allihop, precis som Alice Åström säger. För det finns ett systematiskt och kontrollerat arbete och ett regelverk för hur det ska gå till. När det sedan gäller viss kritik mot Spanien finns det sådan. Det handlar om bristande rättssäkerhet för personer som frihetsberövats efter misstankar om terrorismbrott. Spanien har inte anslutit sig till vissa tilläggsprotokoll till den europeiska konventionen och inte heller till det nyantagna tilläggsprotokollet till FN:s tortyrkonvention. Den nya spanska regeringen har dock förklarat sin avsikt att landet kommer att bli part också i de instrumenten. Spanien har erkänt den individuella klagorätten enligt FN:s tortyrkonvention. Även om människorättsorganisationer har ifrågasatt lagligheten av vissa av de kontraterroriståtgärder som man vidtar från spansk sida - det finns påståenden om vissa typer av övergrepp - är detta en fråga som den nya spanska regeringen har sagt sig vilja ta itu med. Det är bra. Det är naturligtvis inte acceptabelt att på grund av kamp mot terrorism eller mot annan brottslig verksamhet inte följa de principer som ska gälla för en rättsstat.
Alice Åström (V)
Anf. 14 Alice Åström (V)
Fru talman! Jag vill tacka utrikesministern för det senaste svaret. Det är viktigt att vi lyfter fram den här debatten och även debatterar inom EU-kretsen och att man inte accepterar övergrepp på det sättet och att rättssäkerheten inte sätts i centrum. Man har förbjudit det socialistiska partiet Batasuna. Det fick i det senaste valet ca 15 % av rösterna. Det är en organisation som har terroriststämplats och förbjudits. Det blev en lite bisarr situation. Efter att den spanska centralmakten hade beslutat om att förbjuda partiet fanns det fram till det senaste valet i EU-parlamentet en ledamot från just partiet Batasuna i EU-parlamentet. Det visar problematiken när man tar till förbud och tar steg i fel riktning. Det känns väldigt positivt när utrikesministern säger att den nya regeringen nu är öppen för och är beredd att skriva under flera av de konventioner som man tidigare inte har anslutit sig till. Man är också öppen för en dialog när gäller den nya konstitutionen för att ta ytterligare steg på vägen att lösa frågan på ett demokratiskt sätt. Jag kommer att följa situationen och den diskussionen. Jag tror att det är till gagn för oss alla inom Europa att vi inte får en uppblossande väpnad konflikt igen.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.