Den turkiska arméns angrepp i Syrien

Interpellation 2015/16:779 av Jabar Amin (MP)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2016-09-02
Överlämnad
2016-09-06
Anmäld
2016-09-08
Sista svarsdatum
2016-09-20
Svarsdatum
2016-09-29
Besvarad
2016-09-29

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Allt fler oberoende källor talar om och visar bevis på den turkiska regimens och Erdoğans stöd till terrororganisationen Islamiska staten, IS. Den stora turkiska dagstidningen Jumhuryet och Syriska observatoriet för de mänskliga rättigheterna är två av de parter som tydligt har visat hur Erdoğans regim har stött terrororganisationen IS. Det har bland annat handlat om turkiska vapenleveranser till IS och att man har tillåtit en öppen passage över den turkiska gränsen till och från IS-kontrollerade områden så att IS kan rekrytera terrorister och ta in vapen och annat, men det har handlat också om att motabeta de demokratiska krafterna i Syrien. Att motarbeta kurderna i Rojava i norra Syrien har varit och är en högt prioriterad fråga för Erdoğans regim.

De syriska demokratiska styrkorna, SDF, som består av kurder, araber, assyrier, turkmener med flera och som samarbetat med den internationella koalitionen, har befriat många områden från IS och andra terrorgrupper. Den senaste tiden har SDF varit framgångsrika. Exempelvis har de befriat den strategiskt viktiga staden Manbij, Tishrin-dammen, Al-Shaddadi, Tal Abyaz och flera andra områden som alla varit strategiskt viktiga för terrororganisationen IS.

I stället för att stödja dessa styrkor angriper nu den turkiska armén dem och olika kurddominerade områden. Syftet är bland annat att stoppa en demokratisk utveckling i norra Syrien, förhindra kurdiskt självstyre i Rojava och stärka Turkiets ställning i regionen.

I förra veckan invaderade den turkiska armén den syriska staden Jarablus, som ligger vid den syrisk-turkiska gränsen. Den har även gått längre in i Syrien mot andra områden.
I skrivande stund angriper den turkiska armén staden Kobane – staden som blev känd för två år sedan för sitt heroiska motstånd mot terrororganisationen IS. Allt detta har lett till många döda och sårade. I och med Turkiets direkta inblandning i kriget i Syrien förvärras situationen ytterligare.

Allt fler har nu reagerat mot den turkiska arméns invasion av delar av norra Syrien och på Turkiets angrepp mot Rojava. Jag menar att även Sverige borde protestera mot den turkiska aggressionen direkt, men även genom EU och FN.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till utrikesminister Margot Wallström för att klargöra ministerns och den svenska regeringens inställning:

 

Vad avser ministern och den svenska regeringen att göra för att fördöma Turkiets invasion av den syriska staden Jarablus och dess närområde?

Vad avser ministern och den svenska regeringen att göra för att fördöma den turkiska regimens återkommande militära angrepp mot Rojava?

Vad avser ministern och den svenska regeringen att göra för att tillsammans med andra länder förhindra ytterligare turkiska militära angrepp mot Rojava och övriga gränsområden?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2015/16:779, Den turkiska arméns angrepp i Syrien

Interpellationsdebatt 2015/16:779

Webb-tv: Den turkiska arméns angrepp i Syrien

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Svar på interpellationer

Herr talman! Saila Quicklund har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att regeringen ska leva upp till målet att hela Sverige ska leva.

Till att börja med vill jag säga att landsbygden står inför stora utmaningar men rymmer också goda möjligheter. Ett av regeringens övergripande mål är att Sverige ska ha lägst arbetslöshet år 2020. För detta behövs en livskraftig och aktiv landsbygd. Regeringen vill ta vara på landsbygdens möjligheter och förena en miljömässigt hållbar utveckling med ekonomisk tillväxt - en grön tillväxt - som ger förutsättningar för ökad sysselsättning och framtidstro i hela landet.

Som Saila Quicklund påpekar är turismen viktig för Sverige, och inte minst för landsbygden. Besöksnäringen skapar allt fler jobb runt om i Sverige. I budgetpropositionen föreslår regeringen investeringar i besöksnäringen med fokus på natur- och ekoturism, investeringar i utvecklingen av hållbara exportmogna tillväxtdestinationer samt marknadsföring av Sverige utomlands. Regeringen har också nyligen lanserat en maritim strategi där turismen utgör en viktig del.

De gröna näringarna ska vara livskraftiga, driva innovation och bidra till klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart. Viktiga verktyg är till exempel arbetet med den nationella livsmedelsstrategin och det nationella skogsprogrammet. Båda dessa arbeten har potential att generera fler jobb och levande landsbygd.

Politiken inom landsbygdsområdet består bland annat av åtgärder i det svenska landsbygdsprogrammet. Programmet innehåller åtgärder för att stärka jordbruksföretag och andra företag på landsbygden, miljö- och klimatåtgärder samt åtgärder för förbättrad livskvalitet på landsbygden.

Regeringen bedriver även en modern och aktiv regional tillväxtpolitik som inriktas på att regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar. Det bidrar till jobb och hållbar tillväxt i alla delar av landet, i såväl städer som landsbygder. Här finns bland annat tillgång till resurser inom de regionala strukturfondsprogrammen, insatser inom kommersiell service och regionala företagsstöd.

Men i dag saknas en sammanhållen politik för Sveriges landsbygder. För att lägga grunden för en sådan politik, en politik för långsiktigt hållbar utveckling i Sveriges landsbygder, har regeringen tillsatt en parlamentarisk kommitté. Kommittén ska lämna förslag till en politik som skapar förutsättningar för tillväxt, företagande, sysselsättning, attraktivitet och boende på landsbygden. Det här viktiga arbetet är ett led i min och regeringens strävan mot utvecklingskraft, aktivt företagande och jobb i hela landet.


Anf. 2 Jabar Amin (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, landsbygdsministern, för svaret!

Det blir väldigt tydligt hur stora skiljelinjerna i landsbygdspolitiken är mellan regeringspartierna och Moderaterna.

Jag vill ge en kort beskrivning av min verklighet på landsbygden. Till att börja med står landsbygden helt stilla utan bilen. Regeringens aviserade höjningar på diesel med 60 öre och på bensin med 55 öre plus en lastbilsskatt som gör att en åkeriägare kommer att få ökade kostnader med 140 000 kronor per lastbil slår ju väldigt hårt mot landsbygden.

Vi behöver en levande landsbygd med en stark skogsindustri, en stark besöksnäring, en trygg livsmedelsförsörjning och mycket mer. Genom att göra det dyrare att anställa unga, att köra bil, att driva lantbruk och att transportera varor riskerar man att jobben minskar dramatiskt. Vi har nog alla tagit del av mjölkböndernas svåra situation. Det kan inte ha gått många förbi. För mjölkbönderna innebär diesel- och bensinskattehöjningarna att en redan allvarlig situation riskerar att bli ännu sämre.

Skattebetalarna har i en rapport räknat ut att de som allra mest behöver bilen mellan 2016 och 2018 får en total ökad kostnad för bensin med minst 8 150 kronor. Regeringen tycks ha glömt att bilen inte är ett val utan att den är ett måste på landsbygden. Jag är helt övertygad om att landsbygdsministern också vet om att många behöver två bilar. Dessutom bortser regeringen från att kostnaderna för att köra bil inte bara är beroende av bensin och bränslekostnader i stort. Enligt Swedbanks schablonberäkning för en ny bil som kostar 240 000 kronor och som körs 1 500 mil per år är kostnaden per körd mil 52,60 kronor.

Dessutom hörde vi alla att Stefan Löfven och Magdalena Andersson inför valet högljutt lovade att bensinpriserna inte skulle höjas, de var redan höga som de var. Det är ännu ett av många löftessvek från regeringen, kan vi konstatera.

Det blir nu mindre lönsamt att jobba och dyrare att bo på landsbygden, och det bidrar ju absolut inte till fler jobb och inte heller till en levande landsbygd. Vi saknar inte direkt utmaningar på landsbygden, och detta är ett hårt slag mot människor som många gånger redan har små marginaler och som är helt beroende av bilen för att ta sig till jobbet, till fritis och till idrottsaktiviteter. Jag är inne i längdåkningsbranschen och skjutsar mina barn både fem och tio mil per träning. Lägg därtill in matinköp och sociala aktiviteter.

Min fråga till landsbygdsministern blir självklart: Är landsbygdsministern verkligen medveten om dessa utmaningar? Om han är det, hur kan han föra en så landsbygdsfientlig politik?


Anf. 3 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Herr talman! Jag begärde ordet för att jag tycker att Saila Quicklund tar upp ett oerhört viktigt ämne om hur hela Sverige ska leva. Det är många av oss som har våra rötter på landsbygden och som ställer oss den frågan. Den spänner över många politikområden, och man måste kunna se helheten i det här. Jag hoppas att Sven-Erik Bucht som landsbygdsminister känner ett speciellt ansvar för att driva dessa frågor i regeringssammanhang. Andra ministrar är kanske också inblandade i detta. Det handlar naturligtvis mycket om generella åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man måste ändå ha utgångspunkten att det finns väldigt olika förutsättningar i olika delar av landet. Det måste man ha med sig när man föreslår olika åtgärder.

Drivmedelsbeskattningen är både ett ekonomiskt styrmedel och ett fiskalt medel för att få budgeten att gå ihop.

De drivmedelsskattehöjningar som nu föreslås innebär en direkt straffskatt på landsbygden. De motverkar tillväxt och jobb på landsbygden. Man kan säga att människor ska åka kollektivt, men vi vet alla att kollektivtrafiken de facto inte är något större alternativ på landsbygden. Det finns naturligtvis kollektivtrafik, men ska man kunna arbetspendla och åka till olika aktiviteter är det väldigt komplicerat. Bilen är absolut livsnödvändig på landsbygden.

Det finns en annan väldigt viktig fråga som också tas upp här. Som bohuslänning vet man att besöksnäringen är någonting som ständigt växer. Den är kraftigt underskattad i den allmänna diskussionen, tror jag. Man kan titta på exportvärdet. Utländska turisters konsumtion i Sverige ligger på nästan 100 miljarder. Det kan jämföras med saker och ting som de flesta säkert anser har väldigt stor betydelse för Sverige, som järn- och stålexporten. Den är drygt hälften av detta. Här finns en extremt stor potential, speciellt för landsbygden.

Ett annat område som är helt vitalt för landsbygden är infrastrukturen. I debatten fokuseras nu mycket på järnvägen och järnvägsunderhållet. Det är naturligtvis helt rätt efter årtionden av eftersatt underhåll. Vi måste få vår järnväg att fungera. Men det innebär inte att vägarna får komma i skymundan. Jag vill verkligen uppmana regeringen att i en framtida diskussion kring infrastrukturpropositionen och annat ha med sig att vägarna är grundbulten i landsbygdens infrastruktur. Det som ibland brukar kallas det femte transportslaget, it och bredband, som inte nämnts här tidigare, är också en väldigt viktig faktor att ha med sig.

När vi ändå talar om infrastruktur kan jag nämna förslaget att introducera tyngre och längre lastbilar, vilket alliansregeringen gjorde ett väldigt ambitiöst förarbete till. Det kommer att ha stor betydelse för sysselsättningen på landsbygden. Vi är ganska nära att kunna införa tyngre lastbilar på 74 ton. Men även längre lastbilar, som inte minst har betydelse för skogsindustrin, är någonting som vi måste jobba vidare på. Detta spänner över många områden, men landsbygdsministern har naturligtvis ett speciellt ansvar.


Anf. 4 Jabar Amin (MP)

Herr talman! Jag tackar för denna viktiga interpellationsdebatt om hur hela Sverige ska leva. Det är väldigt spännande att lyssna, men jag blir förvånad när ledamöterna Saila Quicklund och Lars Tysklind gör om hela frågan om landsbygdens framtid och vara eller icke vara till att handla om att köra på bensin eller diesel. Det är inte ett mått på hur bra landsbygdspolitiken är. Den verkliga utmaningen är att komma bort från fossilberoendet. Då måste också landsbygden vara med. Att ha en fossilfri fordonsflotta är någonting som gynnar oss alla. Det var faktiskt Alliansen som antog visionen om en fossiloberoende fordonsflotta 2030, och det skedde redan 2009. Det är en vision som vi välkomnar, men vad har hänt sedan dess? Hur ska vi komma dit? För att kunna investera i framtidens transporter måste vi också börja jobba på det och få in medel till detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag anser att landsbygdsfrågorna har nedprioriterats länge under Alliansens tid. Som sagt handlar landsbygdsfrågorna om så mycket mer än bara bensinpriset. Vi ser färre bygdeskolor, färre bibliotek och även färre lantbrukare. Det är inte så att de börjar lägga ned nu, utan det har skett under lång tid. Landsbygden är avlövad, och det har skett under Alliansens tid, med både Folkpartiets och Moderaternas goda minne.

Detta försöker nu den här regeringen att vända. Det handlar om att man ska ha goda livsvillkor i hela landet. Det måste finnas en livsmedelsaffär. Därför ökar den här regeringen stödet till kommersiell service, så att lanthandeln kan vara kvar. Då kanske man inte behöver åka de där fyra fem milen till närmaste köpcenter, utan kan åka ett kortare avstånd till den närmaste lanthandeln med cykel eller bil. Det här stödet har inte räknats upp på många år.

Vi har också tillsatt en utredning om hur statliga myndigheters närvaro ska se ut i hela Sverige. Det var vår civilminister Ardalan Shekarabi som gav detta uppdrag till Statskontoret. Vad vi ser är att statliga jobb försvinner först från landsbygden. Det har skett också under Alliansens tid och med deras goda minne. Detta försöker nu vi reda upp. Det kanske kan göras utlokaliseringar, så att man kan bo på landsbygden utan att behöva åka så långt till jobbet.

Vi satsar även stort på skolor. Jag tror på de här satsningarna och alla de andra saker som vår landsbygdsminister tidigare refererade till. Vi har en livsmedelsstrategi med en långsiktig vision för livsmedelsproduktionen i Sverige. Den är också parlamentarisk - alla partier är involverade, för vi tycker att det här är så viktigt att det inte bara ska bli partipolitik. Vi måste ha långsiktiga regler. Jag undrar hur Saila Quicklund och Lars Tysklind tänker när de nedprioriterar landsbygden och reducerar den till ett slagträ i debatten om bensinskatt.


Anf. 5 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Herr talman! Saila Quicklund försöker göra en verklighetsbeskrivning av den utveckling som sker på den svenska landsbygden. Tyvärr lyfter hon inte in någon självrannsakan i den beskrivningen. I många stycken håller jag med henne. Det har blivit väldigt tufft på den svenska landsbygden under Alliansens åtta år av styre. Det är efter de här åtta åren väldigt mycket som är ogjort.

Emma Nohrén var inne på glesbygdsbutikerna. Under alliansregeringens styre har glesbygdsbutikerna mer än halverats. Mer än 300 jordbruksföretag har lagts ned per år under dessa åtta år. Bensin- och dieselskatten har under åtta år av alliansstyre höjts fyra gånger med totalt 1,48 kronor. Man har dock inte gett någon kompensation till de gröna näringar som är verksamma på svensk landsbygd. Tvärtom har man under dessa åtta år minskat dieselskattereduktionen från 2,38 kronor till 90 öre. Det är direkt företagsfientligt och slår mot landsbygdsföretagen. Under regeringen Persson infördes ett förhöjt grundavdrag på 5 000 kronor för människor boende på svensk landsbygd. Det första som alliansregeringen gjorde var att ta bort det grundavdraget. Det är klart att det här påverkar människor som bor på svensk landsbygd.

Vad har då den här regeringen gjort under knappt ett år? I morgon har det gått ett år. En sak som vi satte på plats omgående var arbetet för att ta fram en nationell livsmedelsstrategi. Den har väldigt mycket bäring på svensk landsbygd. Det handlar om primärproduktionen, jordbruket, trädgårdsnäringen och det kustnära fisket. Det handlar också om livsmedelsindustrin, som skapar väldigt mycket sysselsättning och ofta är landsbygdsnära.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi jobbar mycket intensivt med det nationella skogsprogrammet. Det handlar väldigt mycket om jobb på svensk landsbygd såväl direkt i skogen som i den industri som tar hand om råvarorna.

Vi har satt på plats en parlamentarisk kommitté. Det har aldrig hänt i Sverige tidigare att man har tagit ett samlat grepp om en landsbygdspolitik. Där bjuder vi in alla partier att vara med i den diskussionen.

Den första fråga som jag får av företag på svensk landsbygd när jag besöker dem är: Hur ska vi få tag i rätt utbildad personal? Här sätter regeringen in enorma resurser på arbetsmarknadsåtgärder, att utbilda människor på yrkesskolor och att se till att människor får kompetens att gå vidare i högre utbildning. Det är frågor som direkt berör landsbygden.

Jag återkommer med lite svar på Lars Tysklinds funderingar i mitt nästa inlägg.


Anf. 6 Jabar Amin (MP)

Herr talman! Efter Emma Nohréns inlägg blev det ännu mer tydligt att Miljöpartiet absolut inte visar någon förståelse för de konsekvenser som bensin- och dieselskattehöjningarna får på landsbygden. Jag minns också att Miljöpartiets partiledare Åsa Romson uttryckte att Brommas eventuella nedläggning inte var en fråga för något annat län än Stockholm. Storstadsfixeringen är total för Miljöpartiet.

De höjda arbetsgivaravgifter för unga som regeringen nu har återinfört kommer att slå oerhört på våra län och kanske i synnerhet Jämtlands län. Det är beklagligt att regeringen själv i sin budget säger att skattehöjningarna bedöms bidra till ett minskat arbetsutbud. Man konstaterar alltså själv att arbetsutbudet kommer att minska.

Enligt Svenskt Näringsliv handlar det om ca 19 000 jobb, vilket man pekade på redan i början på året. Enligt Svenskt Näringslivs företagarpanel under första kvartalet i år svarade företagarna i Jämtlands län att hela 46 procent av företagen i stället kommer att välja äldre och mer erfarna personer, att 38 procent av företagen får försämrad lönsamhet och att 12 procent skulle låta bli att ersätta den unga medarbetaren som slutar. Detta är förödande konsekvenser för jobben och tillväxten. Det ger också en klar bild av effekterna av regeringens skattehöjningar.

Turismen ökar stadigt i Jämtlands län och i Sverige generellt sett. År 2014 ökade antalet gästnätter med hela 9 procent, och det är ett rikssnitt på 7 procent. Det är mot den bakgrunden man ska se regeringens skattehöjningar på jobb och företagande och aviserade indragningar av tågtrafiken till Jämtlands län. Jag tänker då på nattågen till Åre. Det skapar en otrolig osäkerhet för turism och besöksnäring i Jämtlands län, som är en av de viktiga och få basnäringar som länet har.

SJ kommer nu bara att köra nattåg under några veckor under högsäsong. Vi talar om sommar och vinter under några få veckor. Det kommer självklart att vara väldigt negativt för besöksnäringen i vårt län. Besöksnäringen arbetar väldigt aktivt för att bredda säsongerna och göra det attraktivt året runt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ska inte heller glömma de arbetspendlare som åker till både Göteborg och Stockholm för att jobba. De bor i Åre och jobbar i södra Sverige. För dem försvårar man också möjligheterna att bo kvar. Det är frapperande att SJ säger att man drar in nattågen för att det inte finns en lönsamhet när man samtidigt plockar ut 1,9 miljarder för att täcka finansieringen i regeringens budget. Det är anmärkningsvärt.

Jag är orolig för att regeringen nu tar bort kravet på de 20 000 poliser som alliansregeringen hade som ett mål och också nådde under sin tid. Man ska dra in tolv av polisbilarna i Jämtlands län. Vi vet att 12 procent av landets yta är vårt län. Vi tappar också den polisiära närvaron i Gäddede, Hede och Hoting. Då blir kraven på mobilitet ännu större. Det skapar en väldig osäkerhet.

Jag har en fråga till landsbygdsministern kopplat till arbetsgivaravgiften och de höjningar som ni gör och har gjort. På vilket sätt underlättar en kraftig höjning av arbetsgivaravgiften för unga och deras möjligheter att komma in på arbetsmarknaden?


Anf. 7 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Herr talman! Jag blev lite förvånad över Emma Nohréns inlägg. Jag inledde med att säga att man skulle se på helheten. Det är en annan sak att man sedan bara tar upp vissa saker. Det som Emma Nohrén tar upp handlar mycket som stöd och bidrag. Det jag talar om är företagens villkor. Ska människor vara kvar på landsbygden är det helt avgörande att det finns företag på landsbygden.

Vi har talat mycket om besöksnäringen. Men vi får inte glömma bort att grunden för landsbygden trots allt är de gröna areella näringarna som både jordbruk och fiske utgör. Det är också en stor grund för besöksnäringen.

Det finns många olika strategier som man hänvisar till. Att man håller på att jobba med strategier är inte någonting som vi från Folkpartiets sida tycker är dåligt. Om vi ser på livsmedelsstrategin har vi tidigare haft ett arbete som hette Matlandet Sverige som var bra på många sätt.

Det är klart att vi ska ha en fossiloberoende fordonsflotta. Det målet ligger fast. Men precis som jag sa förut måste man ha utgångspunkten att det finns olika förutsättningar i olika delar av landet. Från Folkpartiets sida vill vi inte höja skatten på arbete och företagande. Vi föreslår en del höjningar av skatten inom detta område som ekonomiskt styrmedel. Det är en äkta grön skatteväxling.

Om vi ser på landsbygdens problematik har vi ett förslag som handlar om att man ska differentiera reseavdraget så att det får en större regional träffsäkerhet. I de kommuner där kollektivtrafiken inte är ett alternativ får människor betydligt större möjligheter att göra reseavdrag än i tätortsnära och i storstäder där kollektivtrafiken är ett reellt alternativ. Vi kan vara helt överens om en fossiloberoende fordonsflotta.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.