destruktion av icke användbar ammunition

Interpellation 2002/03:272 av Westerberg, Per (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2003-04-03
Anmäld: 2003-04-03
Fördröjd: Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält: 2003-04-14
Sista svarsdatum: 2003-04-17
Besvarad: 2003-05-05

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 3 april
Interpellation 2002/03:272
av Per Westerberg (m) till försvarsminister Leni Björklund om destruktion av icke användbar ammunition

En inte obetydlig verksamhet kring försvaret är i dag så kallad störtning/destruktion av icke användbar ammunition. Denna verksamhet upphandlas i konkurrens där även svenska företag deltar i anbudsgivningen i upphandlingen.

I denna konkurrens upplevs en del upphandling ske på ett sätt som försvårar möjligheterna för mindre budgivare.

Det kan vara att upphandlingar sker på årsbasis som vare sig ger tid för långsiktigare planering av verksamheten samtidigt som resultatet blir digitalt det vill säga antingen får man kontraktet och allt är bra eller så förlorar man detsamma och har tveksamma möjligheter att överleva för att kunna lägga bud nästa år.

Men det gäller även vad avser möjligheten att tolka kraven och värdet av god miljöhänsyn i destruktionen av ammunitionen.

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga ministern:

1.Avser ministern att tillse att försvarets och FMV:s upphandlingar möjliggör bud även från mindre till exempel svenska anbudsgivare?

2.Vilka krav på värdering av miljökravens styrka och ekonomiska betydelse vid upphandlingar verkar ministern för?

Debatt

(7 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2002/03:272

Webb-tv: destruktion av icke användbar ammunition

Protokoll från debatten

Leni Björklund (S)

Anf. 9 Leni Björklund (S)

Fru talman! Jag ber att få tacka ministern för sva- ret. Den fråga som ställs handlar om på vilket sätt som regeringen har säkerställt att viktiga civila myndig- heter - som till exempel polisen, Krisberedskaps- myndigheten, Räddningsverket med flera - kan in- volveras i det nätverksbaserade försvaret. I ministerns svar beskrivs det nätverksbaserade försvaret som mer riktat till att förbättra det militära försvarets ledningsfunktion. En viktig milstolpe är då - precis som ministern säger - ledningsdemonstrato- rerna 05 och 06 som också kan ses som en kontroll- station. Jag instämmer i detta, och jag är övertygad om att vi är på rätt väg. Men en av försvarets huvuduppgifter är också att stärka vårt samhälle vid svåra påfrestningar i fred. Med detta menar jag att nätverket måste vara ett verktyg för ett mer funktionsöverskridande försvar. Fru talman! I dag och i framtiden vet vi inte vilka hot som dyker upp. Det är angreppets, attackens eller krisens art som ska avgöra hur och med vilka medel som vi bäst ska skydda oss. Därför menar jag att det redan nu, när det nätverksbaserade försvaret tar sin form, krävs att alla involverade myndigheter ställer upp och att man får tillgång till samma lägesbild. Då höjs kvaliteten samtidigt som tiden fram till dess att rätt insats görs minskar. I ministerns svar talas det också om att det i fram- tiden kan tänkas att militära förband kan samverka med civila myndigheter. Det lär finnas en samver- kansgrupp, men fungerar den praktiskt? Fru talman! Jag menar att framtiden är här och nu. Vi måste våga tänka nytt. Regeringen måste säker- ställa att alla myndigheter finns med på nätverkståget.

Per Westerberg (M)

Anf. 10 Per Westerberg (M)

Fru talman! Jag tror att Else-Marie Lindgren är lite tidigt ute. Vi har inte ett nätverksbaserat försvar i dag, utan vi sysslar nu med ett ganska intensivt ut- vecklingsarbete för att få närmare kännedom om vad ett nätverksbaserat försvar ska innehålla. En väldigt viktig komponent är ledningssystem. Vi är inte ens så långt framme att vi kan säga hur ledningssystemen ska se ut, utan vi håller på med underlagen till dessa, det vill säga demonstratorerna 05 och 06. I det sam- manhanget är vi tidigt ute. Då är det naturligt att det finns en samrådsgrupp med de civila myndigheterna som ska vara med för att se över vilka krav och möj- ligheter som de har i ett kommande ledningssystem som vi ännu inte har, men som vi ska utveckla och ta fram. Denna grupp finns därför att vi i dag arbetar med andra hotbilder än tidigare. Det är också därför som ett av de scenarier där man ska testa funktionen i demonstratorerna också är en olycka av civil karaktär - detta för att man ska se att Försvarsmakten med sina resurser kan arbeta effektivt tillsammans med andra myndigheter. Ibland känns det som att vi har talat om det nät- verksbaserade försvaret på ett sätt som att det finns ett sådant, men det gör det inte i dag. Vi håller på att på olika sätt att utveckla ett sådant försvar. Och, Else- Marie Lindgren, vi tar också med de viktiga civila aspekterna i det utvecklingsarbetet.

Leni Björklund (S)

Anf. 11 Leni Björklund (S)

Fru talman! Ministern talar om att vi är tidigt ute, och det kan jag till viss del hålla med om. Men det som är så viktigt är att vi redan i inledningsskedet har möjlighet att med samverkan få det bästa resultatet, alltså i ett tidigt skede. Därför menar jag att det är viktigt att man nu låter alla civila myndigheter få möjlighet att delta i utvecklingen av det nätverksbase- rade försvaret. I svaret hänvisar ministern också till 11 september-utredningen, och jag kan hålla med om att det som utvecklas i den är mycket intressant. Det finns ju flera utredningar inom området samverkan. Då tänker jag på den så kallade Rakelutredningen, som konstaterar att infrastrukturen för kommunika- tion vid kriser har stora brister. Här kan man endast ta upp talkommunikation. För mig är det självklart att ett gemensamt kommunikationssystem måste vara modernt och kunna överföra all tänkbara information digitalt - detta för att vi ska kunna säkerställa, precis som jag sade tidigare, att alla involverade parter får tillgång till samma lägesbild för att snabbt kunna göra en insats. Fru talman! Det behövs en nationell kommunika- tionsinfrastruktur för kommunikation mellan offentli- ga organ över hela hotskalan, från vardagsolyckor till höjd beredskap och krig. Vi borde kanske kalla detta för det nätverksbaserade samhällsförsvaret. Jag menar att det nu är dags att regeringen tar ini- tiativ.

Per Westerberg (M)

Anf. 12 Per Westerberg (M)

Fru talman! När jag hör Else-Marie Lindgrens replik blir snarast tanken: Hur ska vi kunna få ett kommunikationssystem som fungerar mellan olika myndigheter i dag? Vi vet att det har varit ett utre- dande kring Rakel och dess föregångare. Det innebär att jag hoppas att vi får en lösning på den frågan ganska snart. En av de saker man ska titta på är förut- sättningarna att använda infrastrukturen i försvarets telenät, och den ska genomgås ordentligt. Det handlar då om att försvaret kan upprätthålla sina sekretess- krav, och inte bara att försvaret själv gör det utan att alla andra som eventuellt använder sig av systemet också kan upprätthålla sekretesskraven. Det kan då uppfattas att det blir hindrande för andra myndighe- ters tillgänglighet. Det är sådana diskussioner som man nu måste få klarhet i för att se om det är möjligt att använda försvarets nät eller om man ska välja en annan lösning, för vi är helt överens om att vi behö- ver få ett modernt radiokommunikationssystem för olika myndigheter som kan fungera i fredstid. Det nätverksbaserade försvaret innehåller fler komponenter och kanske inte alltid sådant som handlar om att stödja det civila samhället i kritiska lägen. Här är ett utvecklingsarbete inlett där man också har tagit med de civila myndigheterna för att se om de kan dra nytta av de ledningssystem som tas fram.

Leni Björklund (S)

Anf. 13 Leni Björklund (S)

Fru talman! Jag är mycket medveten om att det nätverksbaserade försvaret innehåller betydligt fler komponenter än de som jag här tar upp, men det bör ändå fästas stor vikt vid att de civila myndigheter som är involverade redan i inledningsskedet bör vara med i diskussionen och arbetet med att ta fram det nya nätverksbaserade försvaret. Jag tackar för de svar jag fått. Vi är ganska över- ens om det som vi har talat om. Jag tror att vi alla måste komma ifrån det stup- rörstänkande som finns inom många områden och att vi måste visa ödmjukhet inför de stora organisations- förändringar som står för dörren när vi går in i det här nya nätverket. Trots allt är vi människor, och vi bör råda över tekniken och utgå från människors förut- sättningar, inte tvärtom.

Per Westerberg (M)

Anf. 14 Per Westerberg (M)

Fru talman! Jag tackar för interpellationen. Den rör ett viktigt och intressant område. Jag kan bara konstatera att ett sätt att försöka komma bort lite från stuprörstänkandet är att Försvarsmakten har en sam- rådsgrupp tillsammans med civila myndigheter för att se i vad mån deras erfarenheter kan tas till vara för försvaret, men också för att den nya som vi utvecklar kan bli en hjälp för andra myndigheter.

Leni Björklund (S)

Anf. 15 Leni Björklund (S)

Fru talman! Lars Leijonborg har frågat mig: Hur avser statsministern motverka den utbredda uppfatt- ningen att politiker sviker sina vallöften? Den socialdemokratiska regeringen, Vänsterparti- et och Miljöpartiet samarbetar för ett tryggare, rättvi- sare och grönare Sverige. I förra årets val fick våra tre partier väljarnas förnyade förtroende att ta ansvar för vårt land. Det skedde efter en valrörelse där samtliga partier redovisade sina ambitioner inför den kommande mandatperioden. För Socialdemokraternas del finns det anledning att känna stor tacksamhet för det förtroende som väljarna har givit oss - ett förtroende som vi kommer att göra vårt bästa för att leva upp till under de kom- mande åren. Sedan blir det väljarnas sak att i valet år 2006 göra en utvärdering av om vi har motsvarat de förväntningar som väljarna har på oss. Detsamma gäller naturligtvis alla partier, oavsett om man bildar en riksdagsmajoritet eller befinner sig i opposition. Så fungerar det - och ska fungera - i en demokra- ti. Ytterst är det svenska folket som i allmänna val utvärderar sittande riksdag och som därefter ger de partier och personer sina röster som man känner för- troende för och som man anser bäst kan ta ansvar för vårt land. Frågan om människors förtroende för politiken, som Lars Leijonborg lyfter fram i sin interpellation, är utomordentligt viktig. Det finns många och kom- plicerade förklaringar till att många människor inte känner tillräckligt förtroende för det demokratiska systemet. I takt med att antalet politiker har minskat upple- ver många människor att avståndet mellan väljare och valda har ökat. Samtidigt som medborgarna förväntar sig att par- tierna för grundläggande ideologiska diskussioner, så leder jakten på snabba opinionsmässiga framgångar inte sällan till ytlighet i debatten och frånvaro av konstruktivt ansvarstagande. I grund och botten är det en farlig utveckling om personer blir viktigare än partier och snabba slagord får mer utrymme än idéer och värderingar. Det finns anledning för samtliga partier och för- troendevalda att vara prestigelöst självkritiska inför hur vi organiserar och utövar det politiska arbetet. Det finns ingen enkel och snabb väg att öka männi- skors förtroende för politiken - snarare handlar det om många konkreta insatser när det gäller att öka kommunikationen, finna nya former för det politiska arbetet, öka demokratin inom och utom partierna samt förmågan till politiskt ansvarstagande. Avslutningsvis är det viktigt att partier och politi- ker gör sitt yttersta för att inte lova mer än man kan hålla. Därför bestämde vi socialdemokrater oss för att lägga fram ett valmanifest som var mycket tydligt på några viktiga punkter. Vi kommer aldrig att medverka till att undermine- ra svensk ekonomi. Satsningar på barn, gamla och sjuka går före stora skattesänkningar. Det är inte trovärdigt att, som flera andra partier, utlova både gigantiska skattelättnader och samtidigt ge löften om att den gemensamma verksamheten ska bli väsentligt bättre. Detta, och en fortsatt ansvarsfull ekonomisk poli- tik, gör mig övertygad om att det valmanifest som Socialdemokraterna gick till val på, och som reger- ingen vägleds av i sitt arbete, kommer att vara fullt ut genomfört när mandatperioden är över.

Intressenter

Frågeställare

Per WesterbergModeraterna

Besvarad av

Leni BjörklundSocialdemokraterna