Anf. 8 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Fru talman! Staffan Eklöf har för det första frågat mig hur stor del av EU:s havsområden som utgörs av grund och utsjöbankar och hur stor andel som skulle exploateras om EU-kommissionens planer förverkligas.
För det andra har han frågat: När det nu finns så många osäkerheter om effekter på biologisk mångfald - är det då förenligt med försiktighetsprincipen att öka utbyggnaden trettiofalt och exploatera en så stor del av befintliga grund och utsjöbankar?
För det tredje har han frågat om jag kommer att bejaka en sådan exploatering.
För det fjärde har han frågat om jag kommer att agera för att utbyggnaden ska göras med försiktighet och med tillräckligt vetenskapligt underlag med avseende på negativa effekter på arter innan beslut fattas samt för att effekterna ska övervakas efter beslut och att vindkraftverk ska nedmonteras om stora negativa effekter på arter visar sig.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen välkomnar EU-kommissionens strategi för havsbaserad förnybar energi, som syftar till att säkerställa att havsbaserad förnybar energi kan bidra till att nå EU:s ambitiösa energi- och klimatmål. En utbyggnad av den havsbaserade vindkraften bedöms vara nödvändig för att möta de energi- och klimatpolitiska målen samt de framtida ökande elbehoven och en ändamålsenlig elnätsutveckling.
Oavsett vilken andel grund och utsjöbankar som utgör EU:s havsområde hyser dessa marina naturtyper viktiga livsmiljöer för många arter. Jag delar uppfattningen att dessa miljöer är viktiga som refugier, födosöksområden och föryngringsplatser. Flera av utsjöbankarna och andra grundområden omfattas av områdesskydd, inte bara i Sverige utan också i andra medlemsstater, bland annat därför att dessa naturtyper omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv.
Teknikutvecklingen för havsbaserad vindkraft har gått snabbt de senaste åren, och det finns i dag möjlighet att bygga på större djup än tidigare. Bland annat är flytande plattformar för havsbaserad vindkraft på frammarsch. Det finns därför förutsättningar att etablera vindkraft även på andra ställen än grund och utsjöbankar.
Utbyggnad av havsbaserad vindkraft prövas, beroende på var i havsområdet vindkraftverken planeras, enligt miljöbalken eller lagen om Sveriges ekonomiska zon. I båda fallen ska det innan tillståndsprövningen göras en bedömning av om det aktuella projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Om projektet bedöms medföra det ska verksamhetsutövaren göra en specifik miljöbedömning.
Det innefattar att ett samrådsförfarande genomförs och att en miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Innan ett eventuellt tillstånd ges ska prövningsmyndigheten därefter bland annat säkerställa att en planerad vindkraftspark har en lämplig lokalisering, att bästa tillgängliga teknik används och att lämpliga och tillräckliga skyddsåtgärder vidtas för att hantera eventuella negativa effekter på miljön.
Tillstånd innehåller i normalfallet även krav på kontrollprogram för att följa upp relevanta miljöeffekter under driftsskedet. Den påverkan som sker på arter och naturtyper ska bedömas från fall till fall. Generellt ska dock områden som är känsliga för marina arter och naturtyper undvikas vid havsbaserad etablering.
Havsbaserade vindkraftverk kan även ha positiva effekter för biologisk mångfald. Exempelvis kan verkens betongfundament fungera som konstgjorda rev med en påbyggnad av musslor eller alger som kan locka till sig både ryggradslösa djur, fisk och marina däggdjur.
Inom Regeringskansliet bereds för närvarande förslag till nationella havsplaner för Sverige inför regeringens beslut. Syftet med havsplanerna är att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Planerna ska integrera näringspolitiska mål, sociala mål och miljömål. De ska också bidra till att god miljöstatus i havsmiljön nås och upprätthålls och att havets resurser används hållbart så att havsanknutna näringar kan utvecklas.
Havsplanerna kommer att ge vägledning till myndigheter och kommuner vid planläggning och prövning av anspråk på användning av de områden som omfattas av planerna, så att områdena kan användas för det eller de ändamål som de är mest lämpade för med hänsyn till områdenas beskaffenhet och läge samt de behov som finns. Planerna ska även främja samexistens mellan olika verksamheter och användningsområden. I havsplanerna kommer områden där energiutvinning bedöms vara den mest lämpliga användningen att pekas ut.