Elförsörjningen och satsningen på elbilar

Anf. 187 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Det är så många interpellationer i dag att jag höll på att ta fram svaret på föregående interpellation. Det hade kanske upprört Jan Ericson om jag hade läst samma interpellationssvar två gånger.

Fru talman! Jan Ericson har frågat mig hur jag avser att säkra elförsörjningen och därmed trygga den fortsatta satsningen på elbilar.

Till att börja med kan jag konstatera att det inte råder någon brist på el utan att tillgången till el i Sverige är god. Under 2019 nettoexporterade Sverige rekordmycket el, och även under 2020 har nettoexporten varit mycket stor. Inga elförbrukare har heller behövt kopplas bort på grund av effektbrist i Sverige. Sverige har i dagsläget och med fortsatta satsningar på elnätet helt klart förmågan till en snabb elektrifiering av fordonsflottan.

Det kan dock uppstå utmaningar på lokal och regional nivå när näten blir hårt belastade, som exempelvis Jan Ericson lyfte upp. Det har vi sett bland annat i Skåne och i Stockholm. Regeringen och nätföretagen i Malmö och Stockholm tog därför förra hösten ett gemensamt initiativ för att säkerställa kapaciteten på både kort och lång sikt. Elnäten ska utvecklas och användas effektivt i takt med den ökade elektrifieringen.

Affärsverket svenska kraftnät ökar nu investeringarna kraftfullt. Den kommande treårsperioden planeras investeringar på 17 miljarder kronor, att jämföra med 7 miljarder kronor de senaste tre åren. Därtill har fyra länsstyrelser och Energimarknadsinspektionen redovisat regeringsuppdrag om lokal nätkapacitetsbrist, och deras förslag analyseras nu. Regeringen har dessutom initierat en elnätsdialog. Detta är några viktiga åtgärder.

Nyligen satte vi igång arbetet med den nationella elektrifieringsstrategin. Strategin ska bidra till att skapa förutsättningar för en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering, inte bara av transportsektorn utan även av industrin och i samhället i stort. I liknande anda har regeringen också inrättat en elektrifieringskommission för att påskynda arbetet med elektrifiering av de tunga vägtransporterna och transportsektorn som helhet. Elförsörjningen kommer att vara en viktig fråga att beakta både i elektrifieringsstrategin och i kommissionens arbete.

Vi behöver också se till att utbyggnaden av laddinfrastruktur sker i sådan takt att den inte blir ett hinder för elektrifiering av transportsektorn. I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen att Klimatklivet, som bland annat ger investeringsstöd till laddinfrastruktur, förstärks och förlängs. Utöver det föreslår regeringen ett stöd om en dryg miljard kronor för perioden 2021-2022 till infrastruktur för att elektrifiera tunga regionala transporter. Det finns också ett befintligt stöd som syftar till att säkerställa att det finns tillgång till laddinfrastruktur för snabbladdning av elfordon längs de större vägarna i hela landet. I dessa stöd ingår nätförstärkning där så krävs.

Anf. 188 Jan Ericson (M)

Fru talman! I vår förra debatt pekade jag på hur dålig utvecklingen varit, hur vi tvingades starta oljekraftverk som reservkraft redan förra sommaren och hur vi häromveckan tvingades importera kolkraftsel från Polen. Att vi sedan, som energiministern sa, skickar den vidare till Finland må vara hänt, men om vi inte hade behövt importera den från Polen kunde vi ju ha skickat vår rena kraft från Ringhals till Finland i stället. Det hade varit mycket bättre.

Jag pekade på att Tillväxtverket bedömde att mellan 40 000 och 124 000 jobb hotas i södra delen av landet till följd av att elbehovet inte möts. Jag har i de tidigare debatterna även påmint om den storsatsning på enorma industriprojekt i norra delen av landet som sammantaget medför att hela det överskott vi har i norra delen av landet kan gå åt till detta. Då finns det ingen överskottsel att skicka söderut.

Jag räknade upp ett antal oroliga företag som upplever sin verksamhet eller expansion hotad till följd av osäker elförsörjning. Jag uppmärksammade att vi för bara en vecka sedan upplevde att vi tvingades importera kolkraftsel från Polen. Jag nämnde larmet från Svenska kraftnät som betecknar det som en inte obefintlig risk att Sverige tvingas släcka ned delar av elkunderna för att inte riskera att hela det nationella elnätet drabbas av ett sådant avbrott som Pakistan nyligen drabbades av.

Allt detta som jag räknade upp gäller i dag, med dagens elbehov och med dagens kända energisatsningar. Samtidigt talar sig regeringen varm för ökad elektrifiering. Vi ska köpa elbilar och vi ska använda el i viktiga industriprocesser. Som jag nämnde i en tidigare debatt säger energiföretagen själva att man räknar med en fyrdubbling av elförbrukningen i Sverige fram till 2050.

I sitt svar talar energiministern om regeringens satsningar på att bygga ut laddinfrastrukturen. Det är positivt och något som även vi från Moderaterna har i vår budget. Vi satsar till och med mer på detta än vad regeringen gör. Men till skillnad från regeringen har vi också försökt verka för att det ska finnas någon el att skicka i de här ledningarna. Den biten har regeringen missat.

Tyvärr, energiministern, är det helt meningslöst att bygga ut stamnäten och laddinfrastrukturen om det inte finns tillräckligt med el att skicka i ledningarna.

Varifrån ska elen komma? Det är min första fråga till energiministern. Varifrån ska elen komma om vi behöver fyra gånger så mycket el fram till 2050? Det anknyter lite till Lars Hjälmereds fråga: Vad är det vi ska ha i stället för kärnkraften som klarar att hela tiden leverera lika mycket el på ett lika stabilt sätt?

Fru talman! Jag ger energiministern chansen att svara på den fråga som han inte svarade på förra gången eftersom den även kopplas till den här interpellationen. Den handlar om det här med garantin. Kan energiministern garantera att vi slipper elavbrott den här vintern och att de som satsar på att köpa en elbil i dag vet att de faktiskt har el i uttaget så att de kan ladda sin elbil under natten?

Anf. 189 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Vi har framför oss en fantastisk möjlig utveckling med fler elektrifierade fordon. Det kommer naturligtvis att ställa krav på vårt el- och energisystem.

När jag har kontakt med tillverkarna hemma i Göteborg, Volvo Cars och AB Volvo, är det tydliga beskedet därifrån att utvecklingen med elektrifiering och laddhybrider går i en rasande hastighet. Det går nu mycket fortare än i egentligen alla deras tidigare prognoser.

Det här innebär naturligtvis stora möjligheter, för det betyder att man kan säkra jobben hemma i Göteborg och fortsätta utveckla den viktiga fordonsindustrin. Naturligtvis kan övergången från fossil energi till elektrifiering ha stora klimatfördelar för Sverige och för världen, men det kommer också att ställa krav på vårt el- och energisystem.

Jag ska inte säga att det är som att sätta en man på månen, men skulle man få 100 nya elbussar här i Stockholm som ska laddas blir det väldigt mycket eleffekt vid en och samma tidpunkt. Vid en villagata där inte 1 eller 2 utan kanske 10, 20, 30 eller 40 elbilar finns måste vi med styr- och reglerteknik hantera detta så att vi inte missutnyttjar vårt el- och energisystem. Då måste detta ändras och utvecklas.

Sedan måste vi också verkligen boosta och skjuta fart i elektrifieringen. Jag tycker att det är ett klokt initiativ från regeringen med en elektrifieringskommission som tittar på detta med hela fordonssektorn, laddhybrider och annat och tar tag i en del av de problemen.

Men jag är också, fru talman, oroad över det som Anders Ygeman och kollegorna har för sig när det gäller vissa av styrmedlen rörande elektrifiering. Regeringen föreslår faktiskt att man ska höja - inte sänka - skatten på elbilar, och det ganska kraftigt. För de flesta som ser en sådan här debatt framstår det som ganska befängt.

Av de fordon som säljs i Sverige säljs två av tre bilar till en juridisk person. Man har den alltså som en förmånsbil, en firmabil, eller köper en bil via privatleasing. Så mycket som tre av fyra bilar som säljs i Sverige som är elbilar eller laddhybrider säljs till juridiska personer. Alltså betyder det att privatleasingen och företagsmarknaden är helt avgörande för hur det går i Torslanda och biltillverkningen där men också för bilförsäljningen i stort och, ska jag säga, Sveriges möjligheter att på sikt nå klimatmålen till 2030.

Det finns en bred samsyn i politiken om att vi ska värna mobiliteten men också ta ned utsläppen. Man talar om en 70-procentig reduktion till 2030. De som är experter i energibranschen och jobbar med just detta konstaterar att gör man den rockad som regeringen nu föreslår när det gäller förmånsbilar och den kraftiga skattehöjningen på elfordon kommer vi längre ifrån att Sverige ska kunna nå sina klimatmål på transportområdet.

Fru talman! Min fråga till Anders Ygeman är varför han och regeringen väljer att gå fram med en kraftig skattehöjning på försäljning av elbilar i Sverige.

Anf. 190 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Visst finns det utmaningar, framför allt lokalt, sa statsrådet till Jan Ericson. Så är det verkligen. Det är verkligheten. Vardagen pågår där ute i landet där näringslivet är beroende av elproduktion jämte kommuners byggande, regionala och lokala transportsystem, laddstolpar och hushållens användning. Trygg elförsörjning och kapacitet saknas.

Det är bra att regeringen följer utvecklingen och att Svenska kraftnät har en hög investeringstakt och planerar att investera de kommande tio åren. Men det svarar inte på frågan i dagsläget: Vad ska hända vid ett strömavbrott? Är det den signalen som ska skickas ut över landet att man får räkna med att elen kan försvinna från tid till annan med stora kostnadsbortfall för företag runt om i landet?

Företaget Trioplast gjorde ett uttalande den 18 november. Vi ser en ökad risk för att elförsörjningen i framtiden kommer att fungera sämre. Det skulle vara helt förödande eftersom vi kör våra anläggningar dygnet runt, året runt och är helt beroende av att elen fungerar, sa man. Detta är ett företag som omsätter miljardbelopp och anställer många människor.

Företagen, näringslivet och landet behöver få svar. Det pågår en samhällsomställning under vilken Ringhals 1 nu stängdes vid årsskiftet. Det är ett beslut som regeringen får ta ansvar för.

Regeringen och statsrådet säger att stängningen av Ringhals inte låg på regeringens bord. Men jo, så är det när man väljer en politik som gör att det blir billigare med andra kraftslag än de som kärnkraften får betala för med skatter. Vattenfall har därför inte haft någon väg framåt utan har valt att stänga ned. Regeringen kunde ha kommit till riksdagen med ett beslut om att förlänga tiden för Ringhals 1.

Jag skulle gärna vilja få svar från statsrådet på om regeringen över huvud taget övervägde att komma med ett beslut som skulle ha gett Vattenfall möjlighet att köra Ringhals 1 vidare fram till 2036 eller om ni hoppas på att befolkningen inte ska förstå kopplingen mellan ökade kostnader på vissa energislag och sänkningar på andra?

Jag kan inte och kommer aldrig att förstå att regeringen verkligen lät detta hända, och inte under de omständigheter som råder i landet här och nu. Det finns saker som gör mig sorgsen, och stängningen av Ringhals är en av dem.

Fru talman! Häromdagen skrev regionala företrädare för Moderaterna och Liberalerna i Skåne om att regeringens politik har lämnat djupa spår i Skånes elförsörjning.

I fredags nådde elpriserna nya rekordnivåer. Vad hade hänt? Jo, det blev kallare väder och vindproduktionen var liten. Hur löses då elproduktionen? Svaret är att då importerar vi el, denna gång från Polen - det är smutsig el eftersom den kommer från kolkraft - för att undvika strömavbrott.

Ponera att vi inte är själva om denna situation utan att det är likadant i våra grannländer. Då står vi där, och då stryps kranarna till landet. Vad gör vi vid ett strömavbrott, Anders Ygeman?

Anf. 192 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Med respekt för det vill jag ändå nämna att beslutet om att lägga ned Ringhals fattades av Vattenfall 2015. Det var ett år innan Moderaterna, Socialdemokraterna med flera partier gjorde upp om den långsiktiga energipolitiken i Sverige. Den gav de bästa ekonomiska förutsättningarna för att driva kärnkraften sedan den togs i drift i detta land. Sedan dess har vi också beslutat att avskaffa de så kallade gröna certifikaten och har alltså avskaffat stora delar av subventionerna till förnybar kraft.

Det är alltså raka motsatsen till det som Ann-Charlotte Hammar Johnsson ger uttryck för, att kärnkraften har blivit dyrare och de andra billigare. Det är precis tvärtom.

Vi har haft elöverskott i Sverige sedan 2011. Man tar sig lite för pannan när man lyssnar på delar av de moderata argumenten i debatten. I den förra debatten var det meningslöst att vi hade elöverskott i Sverige eftersom vi inte hade några kablar och ingen transmission. Nu står Jan Ericson och säger att det är meningslöst att bygga för nya kablar eftersom vi inte har någon el. Du får bestämma dig, Jan Ericson. Vilken fot ska du stå på?

Vi har de största elöverskotten någonsin i Sverige. Och vi har de största nyinvesteringarna i transmissionsnät på mycket länge. Detta ska göra att alla de som nu väljer att köpa elbil, vilket jag välkomnar, ska kunna ha god tillgång till el och kunna ladda sin bil såväl hemma som på arbetet och längs med våra vägar.

Lars Hjälmered! Jag blev inte riktigt klar över vad som var huvudpoängen i ditt inlägg. Jag kanske lyssnade lite dåligt. Men var problemställningen att vi hade för många elbilar och att det skulle bli svårt att ladda dem, eller var problemet att vi skulle få för få elbilar tack vare att regeringen, enligt ditt tycke, snedvred förutsättningarna och gjorde det svårare att köpa elbil? Man får nog bestämma sig för vad som är huvudproblemet: för få elbilar eller för många elbilar?

Jag ser fram emot att Lars Hjälmered ska reda ut vad som är det största problemet så att vi kan diskutera det.

Sverige är nämligen det land i Europeiska unionen där det säljs flest elbilar. Den största andelen elbilar i hela Europeiska unionen säljs i Sverige. Bakgrunden är naturligtvis att man med en elbil får en låg rörlig kostnad. Man får en mobilitetskostnad på kanske 2 eller 3 kronor per mil. Bakgrunden till det är att Sverige har Europas lägsta elpriser och att elbilen är energieffektiv. Svenska elkonsumenter betalar i snitt en tredjedel av vad de tyska konsumenterna betalar. Det är en konkurrensfördel som vi ska slå vakt om.

Precis som några av de moderata debattörerna här i dag konstaterade vidtar regeringen ett stort antal åtgärder för att underlätta både laddning och utbyggnad av infrastruktur. Jag hoppas att vi, i likhet med det vi diskuterade i en tidigare debatt, ska kunna vara överens om ytterligare insatser för att förstärka elnäten, öka elnätsinvesteringarna och göra elbilen till ett än mer konkurrenskraftigt alternativ för Sveriges nybilsköpare.

Anf. 193 Jan Ericson (M)

Fru talman! Jag vill bara upplysa talmannen om att interpellationen faktiskt handlar om både elförsörjningen och satsningen på elbilar. Det hänger ihop. Jag tycker att vi måste kunna prata lite bredare om de här frågorna.

Energiministern berättar att det säljs fler elbilar i Sverige än i något annat land i EU. Det är väl jättebra och jättepositivt. Men om den utvecklingen ska kunna fortsätta är det viktigt att det finns billig och säker el framöver. Nu lever vi ganska farligt. Det bekräftar Svenska kraftnät. De talar om att det är väldigt ansträngt.

Energiministern skryter lite grann om att vi hade mycket elexport 2019 och 2020. Det var ju i huvudsak före nedstängningen av både Ringhals 1 och Ringhals 2. Situationen är annorlunda i dag. Energiministern skrattar; men Ringhals 2 lades ned i mitten av 2020, och Ringhals 1 lades ned nu vid årsskiftet. Exporten under 2019 och 2020 var alltså delvis tack vare kärnkraften.

I fråga om Vattenfalls beslut är det självklart. Vattenfall var den ene ägaren. Det fanns också en annan ägare, som ville driva Ringhals 1 vidare, men Vattenfall sa nej. Det kom alltså från ett statligt ägt företag, som följer regeringens ägardirektiv som tas politiskt. Nedläggningen av Ringhals 1 var ett politiskt beslut. Det vet alla.

Jag fick en fråga från energiministern om det här med kablar och el. Det var lite förvirrande. Men han måste ändå hålla med om att det är ganska meningslöst att sätta upp laddstolpar för elbilar utan att ha någon el att skicka i ledningarna.

Det är precis lika meningslöst att förstärka stamnätet från norra Sverige om hela överskottet i norra Sverige redan har gått åt för industrietableringar där. Då måste man ha elförsörjning även i södra Sverige. Annars kommer vi inte att kunna få hushåll och andra att satsa mer på elbilar. Och vi kommer inte att kunna klara industrisatsningar där det krävs mer el.

I övrigt satsar Moderaterna mer än regeringen på laddinfrastruktur. Det är jättepositivt. Men vi har också en strategi för vad vi ska stoppa in i de ledningarna. Det har inte regeringen. Det är det som gör mig orolig.

Anf. 194 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Energiminister Anders Ygeman förstod inte min fråga och sa: Vad är problemet? Låt mig vara tydlig. Problemet är att Anders Ygeman och hans kollegor föreslår en kraftig höjning på skatten för den som köper en elbil. Det är det stora problemet.

Vi har en fantastisk möjlighet framför oss med en övergång till en kraftfull elektrifiering med elbilar och laddhybrider. Nya jobb kan säkras, till exempel i Göteborg, med fortsatt fordonsutveckling. Och vi kan ta viktiga steg för att klara våra klimatmål och sänka utsläppen från transportsektorn.

Fru talman! I det läget föreslår regeringen att kraftigt höja skatten för den som köper elfordon. Regeringens förslag innebär till och med att det för en person som har en förmånsbil framöver inte ska vara en ekonomisk fördel att välja en laddhybrid eller en elbil jämfört med en bensin- eller dieselbil. För mig är det fullständigt obegripligt hur man kan landa där. För mig är det självklart att det ska synas i plånboken om man väljer en elbil eller en laddhybrid framför en fossildriven bensin- eller dieselbil.

Det finns naturligtvis flera andra utmaningar i detta. Vi måste säkra lokal elproduktion. Regeringen måste tillsätta en elnätsutredning så att vi kan utveckla den regleringen och säkra nätens funktion. Det måste tas regionala initiativ, till exempel för att samordna och synka laddning av tunga och lätta fordon framöver - styr- och reglerteknik.

Fru talman! I den här debatten kokar frågan dock ned till varför Anders Ygeman och hans kollegor väljer att kraftigt höja skatten för att köpa en elbil i Sverige när samhället och sektorn överlag pratar om vikten av elektrifiering och de möjligheterna framöver?

Anf. 195 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Temat i mitt förra inlägg var elförsörjningen. Den hänger samman med företagen, våra hushåll, de som ska köpa elbilar, att vi ska bygga ut transportsystemen, att färjorna ska fungera och så vidare. Allt detta blir en stor helhet, i ett läge där vi har ett skakigt system. Samtidigt ökar vi vår användning av el för att övergå till det nya systemet. Det är i den kontexten man ska se detta, fru talman.

Jag skulle vilja avsluta med att fråga statsrådet om vi kommer att klara den elövergången, med tanke på att det kan komma strömavbrott.

Jag skulle också vilja fråga om kärnkraften och Ringhals 1, som nu har stängt och som vi har debatterat i ett antal inlägg. Menar statsrådet när det gäller beslutet som togs tidigare att han eller hans regeringsföreträdare inte skulle ha kunnat ta ett omtag i ett läge där man såg att en baskraft, vilket Ringhals 1 var ihop med vattenkraften? Skulle statsrådet inte ha kunnat komma över med ett förslag till riksdagen så att vi hade kunnat ta ett nytt beslut? Är det statsrådets svar?

Anf. 196 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Låt mig börja med Ann-Charlotte Hammar Johnsson frågeställning. Sverige har en öppen energimarknad där respektive aktör självständigt fattar beslut om vilka kraftslag de vill investera i eller inte. Även för de statligt ägda eller delägda företagen sker det på marknadsmässiga grunder. Vi har inga planer att som ägare överpröva deras beslut.

Jag delar inte Lars Hjälmereds beskrivning. Det är även fortsättningsvis kraftigt lönsamt att köpa elbil. Tvärtemot den beskrivning som Lars Hjälmered ger uttryck för höjdes den maximala bonusen vid köp av elbil från 60 000 kronor till 70 000 kronor. Jag är övertygad om att allt fler konsumenter kommer att välja att köpa elbil.

Jan Ericson fortsätter sin vandring i marker av tveksamma fakta. Jag kan upplysa om att Ringhals 2 stängdes klockan nio den 30 december 2019, vilket gör att Ringhals 2:s bidrag till det svenska elöverskottet 2020 nog var kraftigt begränsat.

Anf. 197 Jan Ericson (M)

Fru talman! Ja, det är helt korrekt. Jag hade fel datum när det gäller Ringhals 2. Men fortfarande gäller att Ringhals 1 bidrog till elöverskottet både 2019 och 2020 och att Ringhals 2 bidrog det ena året. År 2021 är inget av dem i drift, och då kan man fundera på vad vi ska ha i stället.

Denna fråga har energiministern flera gånger fått av Lars Hjälmered, mig och Ann-Charlotte Hammar Johnsson, men vi har inte fått något svar. Vi vet helt enkelt inte vilken långsiktig tanke som regeringen har om hur vi ska klara elförsörjningen i Sverige. Jag tycker att det är anmärkningsvärt.

Vi har nu haft tre interpellationsdebatter som handlat om el och elförsörjning. Inte i någon av debatterna har energiministern svarat på den klaraste och tydligaste frågan: Hur ska Sverige klara sin långsiktiga elförsörjning? Vi kan kanske få ett svar i slutanförandet.

I övrigt måste jag dra en parallell vad gäller Vattenfalls beslut. Vi hade en väldigt infekterad diskussion när Vattenfall köpte Nuon. Socialdemokraterna var väldigt tydliga med att det handlade om regeringens politiska beslut; det var inte Vattenfalls styrelse som tog beslutet. När det nu handlar om att lägga ned kärnkraft är regeringen plötsligt helt utan inflytande. Det är bara Vattenfall som har tagit det här beslutet och gjort det av rent ekonomiska skäl. Att regeringen med ägardirektiv styr Vattenfalls verksamhet saknar uppenbarligen helt betydelse i dag.

Jag konstaterar att regeringen avvecklar kärnkraft och ersätter med kolkraft och förlitar sig på reservkraft från olja och gas. Man höjer beskattningen för elbilar, vilket går rakt emot målet om att få fler elbilar. Man nonchalerar företag som känner oro för elförsörjningen. Regeringens energiminister vågar inte ens garantera att svenska elkonsumenter inte drabbas av elbrist i vinter. Detta är en sammanfattning av debatten, och det är inte speciellt smickrande för energiministern.

Anf. 198 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Man måste kanske ha ett litet leende på läpparna över det faktum att Jan Ericson erkänner att han har helt fel i sak men kommer ändå till samma slutsats. Det är kanske mest talande för Jan Ericson själv och hans sätt att debattera.

Låt mig säga så här: Vi har under de senaste åren haft de största elöverskotten någonsin. Vi har haft elöverskott elva år i rad. Sverige är inte en planekonomi, Jan Ericson. Vi är en marknadsekonomi och en blandekonomi. Det gör att svenskt näringsliv investerar otroliga summor i ny elproduktion. Jag tror att 80-90 miljarder har investerats under de senaste åren i ny svensk energiproduktion.

Jag är enig med Jan Ericson om att om efterfrågan fortsätter att öka kommer investeringarna också att öka. För att säkerställa att så blir fallet har regeringen både tagit fram en elektrifieringsstrategi för att dra upp riktlinjerna för hur vi ska kunna öka elproduktionen i landet och tillsatt en elektrifieringskommission som ska underlätta för elektrifieringen på vägarna.

Jag skulle kunna gå så långt som att säga att Sverige borde fortsätta att ha stora elöverskott för att kunna exportera el till våra grannländer och vara med i deras klimatomställning men också, Jan Ericson, för att kunna importera arbetstillfällen till Sverige. Europas största batterifabrik byggs nu i Skellefteå, och världens första koldioxidfria stålproduktion sker med hjälp av el och vätgas i Hybritprojektet. Spännande industriinvesteringar görs i Sverige tack vare vår goda tillgång till el till konkurrenskraftiga priser. Gläds med det!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.