En ny Arktisstrategi

Anf. 8 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Fru talman! Karin Enström har frågat mig vilken bedömning jag gör av det säkerhetspolitiska läget i Arktis och om jag står fast vid att Sverige inte ska ta fram en ny Arktisstrategi.

Precis som Karin Enström påpekar innebär klimatförändringarna och det säkerhetspolitiska läget i omvärlden nya utmaningar och möjligheter även i Arktis. De stora utmaningar som vi står inför i Arktis måste bemötas genom samarbete med alla regionala aktörer. Arktiska rådet är det primära forumet för internationellt samarbete kring arktiska frågor. I rådets mandat ingår dock inte att diskutera militärt säkerhetspolitiska frågor.

Sveriges arbete i Arktiska rådet styrs alltjämt av den svenska strategi som togs fram 2011 för den arktiska regionen. Denna tillsammans med den förstärkta miljöstrategin för Arktis från januari 2016 tycker vi fortsatt väl speglar de prioriteringar som regeringen driver inom ramen för Arktiska rådet.

Regeringen avser att även fortsatt föra en aktiv Arktispolitik inom alla relevanta samarbetsområden såsom hållbar ekonomisk utveckling, miljö och klimatarbete, forskning samt den mänskliga dimensionen som fyller strategin med innehåll. Här kan nämnas vikten av att fortsätta med implementering av rekommendationer och av att driva projekt.

Inom ramen för Arktiska rådet driver Sverige en målmedveten och långsiktig linje, där klimat och miljöfrågor tydligt står i centrum - i synnerhet vikten av ett hållbart resursutnyttjande som omfattar ett ökat arbete för skydd av den känsliga miljön, skydd av ekosystemen på land och till havs och bevarande av den biologiska mångfalden. På miljö och klimatområdet har Sverige exempelvis drivit på sedan 2011 för ett förstärkt resiliensarbete inom Arktiska rådet och tagit initiativ till ett våtmarksprojekt. Vidare har vi ett aktivt samarbete med Västerbotten och Norrbotten kring regionernas roll för en hållbar utveckling och ger stöd till deras Arktisarbete. Inom forskningsområdet undertecknades ett forskningsavtal i samband med ministermötet i Fairbanks i Alaska i maj detta år. Det kommer att ytterligare stärka forskningsutbyten och samarbeten. Ett intensivt samarbete och nätverk finns etablerat mellan svenska universitet och övriga arktiska länder. För svenskt vidkommande är isbrytnings och forskningsfartyget Oden liksom forskningsstationerna i Abisko och Tarfala viktiga i detta sammanhang. Den mänskliga dimensionen, inklusive stöd till urfolkens möjligheter att delta i Arktiska rådets arbete, är prioriterad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sammantaget gör detta att vi i dagsläget inte ser att det föreligger ett behov av en helt ny Arktisstrategi.

Det internationella säkerhetspolitiska intresset för Arktis har ökat, och flera länder har stärkt sin närvaro i regionen. Samtidigt har den säkerhetspolitiska situationen i Sveriges närområde över tid försämrats och präglas fortsatt av osäkerhet. Sammantaget gör detta att Sverige nära följer utvecklingen av den säkerhetspolitiska situationen i Arktis. Det är av yttersta vikt att vi bevarar Arktis som ett lågspänningsområde karakteriserat av samarbete och dialog och med respekt för internationell rätt, inklusive Unclos.

Utvecklingen i omvärlden ökar betydelsen och mervärdet för Sverige av att vara engagerat i regionala samarbetsstrukturer. Vi har de senaste decennierna haft ett starkt engagemang i de regionala samarbetsstrukturerna i norr: Arktiska rådet, Barentsrådet, Östersjöstaternas råd, Nordiska ministerrådet och EU:s nordliga dimension.

Råden fungerar som positiva komplement till bilaterala och multilaterala kontakter, inte minst med Ryssland och USA, och stärker därigenom vår närområdespolitik. De utgör arenor där vi har kontinuerlig kontakt och dialog med Ryssland och inom vilka ett konstruktivt samarbete och konkreta projekt genomförs.

Samarbetet inom råden bidrar till att bygga förtroende och fungerar stabilitetsskapande. Som Karin Enström väl känner till kommer vi under 2017-2019 att ha en ledande roll i dessa olika samarbetsforum genom att vara ordförande i CBSS, Barentsrådet och Nordiska ministerrådet.

Anf. 9 Karin Enström (M)

Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret! Vi är överens om att den arktiska regionen står inför stora utmaningar. Det räcker egentligen att titta på hur istäcket över Norra ishavet har förändrats. Under de senaste 30 åren har isen som täcker havet sommartid minskat med hälften, och volymen har minskat med tre fjärdedelar. Om denna trend fortsätter kommer Norra ishavet i stort sett att vara isfritt sommaren 2040. Det är en skrämmande och oerhört snabb utveckling.

Klimatförändringarna - det rör sig naturligtvis inte bara om att isen smälter - innebär svåra och nya utmaningar både för dem som bor i Arktis och för övriga världen.

Precis som utrikesministern har sagt är Arktiska rådet det främsta forumet för internationellt samarbete i de frågor som rör Arktis. Man har sedan starten, gissar jag, bestämt sig för att man inte ska behandla säkerhetspolitik och säkerhetspolitiska aspekter inom ramen för rådet.

Samtidigt kan Arktiska rådet, med tanke på den säkerhetspolitiska utvecklingen, den tillspetsade ryska retoriken och den ökade militära närvaron i området, som också är vårt närområde, ses som en bra möjlighet att påverka indirekt. Man kan inte ta upp dessa frågor direkt i rådet, men det är verkligen en möjlighet att indirekt föra en dialog om alla de frågor som också kommer att påverka oss säkerhetspolitiskt och att ha ett samarbetsforum för ett gemensamt arbete för en ansvarsfull utveckling i regionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller exakt hur man gör handlar min fråga om en ny Arktisstrategi inte i första hand om att vi absolut måste ha ett nytt dokument. Men jag kan se att det har skett så stora förändringar sedan 2011 - miljöstrategin är en viktig del av detta - att det finns utrymme för och behov av en uppdaterad strategi så att fler aspekter kan komma in, inte minst i bedömningen av hur utvecklingen kommer att se ut.

Jag menar att en Arktisstrategi måste handla också om det som inte avhandlas i Arktiska rådet; den måste vara bredare, och det är därför jag har ställt denna fråga.

Vi måste naturligtvis gemensamt göra allt vi kan för att säkerställa att Arktis kan förbli ett säkerhetspolitiskt lågspänningsområde. Det borde inte ligga i vårt eller några av våra grannars intresse att detta blir en spelplan för stormakter som spelar mot varandra.

Utmaningarna är också mycket stora när det gäller infrastruktur för dem som bor i dessa områden så att de kan bo kvar, driva företag och få bra utbildning, samtidigt som den väldigt känsliga miljön tas till vara.

Stora förändringar sker, som sagt. Vi har också sett att USA:s president har hävt förbudet att borra i två områden. Det vore intressant och viktigt att i en sådan här strategi se på hur detta påverkar vårt sätt att arbeta med dessa frågor. Hur påverkar Kinas nyvaknade intresse, den nya era som Kina har inlett? Och hur påverkar de ryska ambitionerna vårt samarbete i Arktis? Det är därför jag har efterlyst en uppdatering.

Anf. 10 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Fru talman! Vi är faktiskt helt överens kring dessa frågor. Kärnfrågan är hur vi ska se på den existerande strategin, och hittills har vi tyckt att den strategi som togs fram 2011 av den förra regeringen och det som nu har gjorts genom att vi har förstärkt miljöstrategin i alla fall speglar de prioriteringar vi har när det gäller Arktiska rådet.

Därför har vi inte hittills tyckt att vi ska sätta igång ett arbete med att skriva om hela dokumentet, utan vi har tyckt att det, eftersom de viktigaste områdena finns täckta där, är viktigare att koncentrera sig på att implementera och ta initiativ till projekt.

Men det är riktigt som Karin Enström säger att utvecklingen går snabbt, så jag tror att man inför en ny mandatperiod bör titta på detta igen. Jag utesluter inte det. Jag menar också att det är en fråga om resurser - att ha budget när det gäller folk som ska göra det och att ta ansvar för hur det ska implementeras.

Resten handlar mycket om att göra bedömningar utifrån nya besked och en delvis ny politik från USA:s sida. Jag var på ett möte i Alaska där Obama deltog och där vår egen forskare Johan Rockström höll ett helt oförglömligt anförande, som gjorde intryck på alla. Men detta är överspelat, kan man säga, med en helt ny hållning från USA:s sida.

Vi kan förstås också se att det militär- och geopolitiskt kommer att bli ett nytt läge även om de frågorna inte direkt hanteras av Arktiska rådet, tack och lov. Men vi vill behålla detta som ett lågspänningsområde, och hur gör man det med annan politik och samarbete?

Så jag ska vara lite mer öppen och säga att jag tror att man inför en ny mandatperiod behöver titta på hur vi ska göra med Arktisstrategin och i vart fall, som du säger, uppdatera den ordentligt. Man kanske inte behöver lägga så mycket resurser på ett omfattande arbete med att skriva om alltihop, men vi bör se till att vi är moderna och up-to-date med utvecklingen. Detta är som sagt också en fråga om att hitta budgetmedel och avsätta resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att det kommer att bli mycket mer fokus på Arktisområdet. Det kommer att innebära helt nya möjligheter och även nya risker. Samarbetet om exempelvis räddningsinsatser i Arktis - där även Ryssland är med, hittills på ett konstruktivt sätt - utgör viktiga förtroendeskapande åtgärder. Detta påverkar i sin tur, som Karin Enström säger, de andra områdena.

Jag vill därför inte avfärda detta. Just nu har vi varken haft resurser eller tid. Vi tycker att vi har de element vi behöver och att det var en bra strategi som togs fram 2011; mycket arbete hade lagts ned på det. Vi tycker att vi nu kan använda dokumentet för de prioriteringar som vi har och fortsätta arbeta, men jag utesluter inte att man framöver ska göra en uppgradering.

Anf. 11 Karin Enström (M)

Fru talman! Tack för det mer positiva beskedet! Det ska som sagt inte bli en strid om exakt vilket dokument det ska vara och vilken status det ska ha, men hela syftet med denna fråga är att peka på de stora förändringarna - både klimatförändringar och säkerhetspolitiska förändringar, som till viss del dessutom går ihop och påverkar varandra.

Det vore därför bra att göra en uppdatering så att vi är så moderna som möjligt, förstår samtliga dessa komplexa samband och utmaningar och är ännu bättre rustade. Jag tänker både på samarbetet i Arktiska rådet och på den ganska speciella period vi befinner oss i, där vi har flera andra ordförandeskap i överlappande organisationer. Det vore viktigt att ytterligare beskriva Sveriges syn på hur man i en sådan här strategi kan använda de olika överlappande organisationerna och samarbetsformerna för att ha en klar linje.

Sedan är det fokus på olika områden i de olika forumen. Så ska det nog vara, för annars är risken att man blockerar samarbetet om man vill ta upp allting på alla delar.

Jag ser alltså detta, om inte som ett löfte, som en positiv inriktning från utrikesministern. Vi ser som sagt att det händer oerhört mycket.

Jag har också en specifik fråga som finns nämnd i ett svar som jag har fått. Det gäller ett uppdrag till Exportrådets kontor i de nordiska länderna, Ryssland, USA, Kanada och norra Sverige som handlar om att bygga upp kompetens för att främja svenska kommersiella intressen. Det låter som ett bra uppdrag, men vet utrikesministern hur det har gått med detta? Har kompetensen hos Exportrådets representanter byggts upp, och har det lett till att vi nu bättre kan främja också svenska kommersiella intressen, som är en viktig faktor för att man ska kunna leva och bo i Arktisområdet?

Anf. 12 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Fru talman! Tack, Karin Enström, för den här debatten! Som du förstår är jag också intresserad av att värna att vi har en stor samsyn om den här frågan. Politiskt är det en enorm styrka att vi delar synen på vilka prioriteringar vi ska ha och vilka frågor vi ska ägna oss åt för att behålla detta som ett lågspänningsområde. Men vi bör också se vad vi kan göra för att ha mer av folk-till-folk-kontakter och också kommersiella kontakter och så vidare. En del av detta överlappar vartannat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har nu tagit över ordförandeskapet i Barentsrådet, och där samarbetar vi nära med Norr- och Västerbotten, där detta är mest påtagligt och mest aktuellt. Om vi öppnar för dessa kontakter innebär det direkt att man också får kommersiella kontakter, handelskontakter och annat, liksom möjligheter att verka ekonomiskt över gränserna i området.

Precis som du säger, Karin Enström, händer det saker väldigt snabbt när det gäller klimatförändringarna. Det skapar också i slutändan nya chanser och möjligheter. Därför behöver vi följa detta mycket noga. Det är liksom rörlig materia som vi har att göra med. Detta är med på dagordningen i alla samarbetsformer när vi nu är ordförande. Där är det tydligt att detta är överlappande, och det är viktigt att vi sköter de här kontakterna. Forskningssamarbetet hör också dit.

Jag kan inte ge dig ett exakt besked om hur man har följt upp det i dagsläget. Det gör jag gärna när jag kommer tillbaka till UD för att höra hur man har levt upp till detta. Det jag främst har sett och mött är Barentssamarbetet, där detta blir väldigt konkret.

Johan Rockström beskrev isen på Arktis som en mössa på planetens huvud. Om man tar bort mössan och solen fortsätter att skina värms huvudet upp väldigt snabbt. Det är precis vad som händer, och det går mycket fortare än vi har trott. Det är både isarna och till exempel permafrosten som smälter. Det gör att ett land som Ryssland inser att vi måste ta denna fråga på allvar, för det kommer att kosta enorma pengar.

Detta är i sig ett skäl att fortsätta ha det här i fokus och att fortsätta fundera över hur vi blir så effektiva som möjligt och hur vi kan täcka alla dessa olika typer av kontakter - från det kommersiella och folk-till-folk-kontakter, det miljömässiga och klimatfrågor till det säkerhetspolitiska - och se till att vi gör det tillsammans. Vi gör det med bas i den här strategin. Man varför inte inför nästa mandatperiod modernisera den och uppgradera den, så att den också täcker det som har skett mycket snabbt den senaste tiden?

Anf. 13 Karin Enström (M)

Fru talman! Tack, utrikesministern, för beskedet! Oavsett hur regeringen ser ut efter kommande val är det avgörande att vi har en bra strategi med bra målsättningar och att vi vet hur vi ska prioritera och hur vi ska genomföra samarbetena på de olika områdena. Där måste man hjälpas åt.

Trots att de säkerhetspolitiska aspekterna inte ska tas upp i Arktiska rådet måste de finnas med i en strategi som rör området. Man måste också peka ut hur Sverige på bästa sätt i de olika samarbetsformerna kan verka för det som är viktigt för oss. Förhoppningsvis gynnar det också våra grannar och alla i det arktiska området.

De senaste nyheterna när det gäller hur koldioxidutsläppen ser ut - vi trodde ju ändå att de hade börjat plana ut, men i själva verket har de ökat - är skrämmande. Det får direkta återverkningar i just det här området. Här måste vi göra ytterligare ansträngningar.

Jag välkomnar beskedet från utrikesministern. Oavsett hur regeringen kommer att se ut efter nästa val kommer vi att behöva se till att det finns kompetens och vilja att uppdatera, så att vi har en så bra politik som möjligt på det här området.

Anf. 14 Utrikesminister Margot Wallström (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, Karin Enström, för den här debatten! Inte minst inom Arktiska rådet kommer vi att fortsätta verka för ett fördjupat internationellt samarbete i regionen. Vi vill bidra till att Arktis förblir en fredlig samarbetsregion.

Som bekant är det åtta stater som har territorium ovanför polcirkeln, men intresset för området stannar inte där. Kina, som sedan 2013 är observatör i Arktiska rådet, visar också ett tydligt intresse för Arktis, inte minst med tanke på förutsättningar för ekonomisk aktivitet och för forskningssamarbeten. Det är också viktigt för rådet att ta till vara observatörsstaternas intresse, kunskap och erfarenheter, samtidigt som man håller fast vid behovet av en hållbar utveckling.

Detta är otroligt viktiga plattformar för gränsöverskridande samarbete och förtroendeskapande kontakter i regionen. Det finns ett ömsesidigt intresse av att värna folkrätten och havsrätten, Unclos, och av att bevara regionen som lågspänningsområde. Detta är också en av de få kvarvarande arenor vi har för samtal med Ryssland och mellan Ryssland och USA. Vi måste fortsätta bygga på det.

Jag uppskattar som sagt att vi politiskt har stor samsyn om dessa frågor i Sverige.

Överläggningen var härmed avslutad.