Ersättning till skolor på lika villkor

Interpellation 2017/18:336 av Maria Stockhaus (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2018-01-24
Överlämnad
2018-01-25
Anmäld
2018-01-26
Sista svarsdatum
2018-02-08
Svarsdatum
2018-02-13
Besvarad
2018-02-13

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

 

Den svenska skolpengen består av ett grundbelopp som ska täcka undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration, mervärdesskatt och lokalkostnader. Beloppet till enskilda huvudmän för fristående skolor grundar sig som regel på hemkommunens budget för det kommande budgetåret, ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna skolan och ska beslutas före kalenderårets början. Detta har Sveriges riksdag fastslagit i skollagen.

Men trots skollagens skrivningar om att skolpengen ska baseras på samma nivåer som kommunen har för sina egna skolor visar en undersökning att sex av tio kommuner betalar en för låg skolpeng till de fristående skolorna. Undersökningen, som är gjord av Friskolornas riksförbund, visar att många kommuner brister i sina beslut. Det handlar framför allt om att besluten om ersättning inte riktas till den skola som det rör, eller att de inte fattar något beslut över huvud taget. Enligt undersökningen fattar var fjärde kommun dessutom sitt beslut för sent, det vill säga efter att det aktuella kalenderåret har börjat.

Alla skolor, oavsett huvudman, behöver långsiktiga och stabila förutsättningar för att kunna erbjuda alla elever en utbildning av god kvalitet. Det är av denna anledning som kommunala och fristående skolor ska ersättas på lika villkor. Att en majoritet av kommunerna betalar en för låg skolpeng visar att systemet inte fungerar fullt ut och behöver ses över.

Med detta som bakgrund vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att kommunala och fristående skolor ersätts på lika villkor?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2017/18:336, Ersättning till skolor på lika villkor

Interpellationsdebatt 2017/18:336

Webb-tv: Ersättning till skolor på lika villkor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 46 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! Maria Stockhaus har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att kommunala och fristående skolor ersätts på lika villkor.

Frågan ställs mot bakgrund av en undersökning av Friskolornas riksförbund som enligt Stockhaus visar att sex av tio kommuner betalar en för låg skolpeng till de fristående skolorna. Vidare visar rapporten att många kommuner brister i sina beslut och att besluten fattas alltför sent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den rapport som Stockhaus hänvisar till handlar inte om storleken på kommunernas bidrag till enskilda huvudmän utan om kommunernas rutiner vid bidragsbeslut.

Jag har nyligen besvarat en skriftlig fråga från Stockhaus partikamrat Johan Hultberg, som också uppmärksammat den nämnda undersökningen av Friskolornas riksförbund och dess uppgift om att sex av tio kommuner inte fattar skolspecifika bidragsbeslut.

I mitt svar konstaterade jag att principen om att lika villkor ska gälla är utgångspunkten för skollagens bidragsbestämmelser. I huvudsak ska alltså samma villkor gälla för fristående skolor som för skolor med kommunal huvudman, och bidragsbeslut ska kunna överklagas genom förvaltningsbesvär.

Jag konstaterade också att Statens skolinspektion har förelagt en kommun som inte fattat beslut i enlighet med regelverket att vidta åtgärder och att detta beslut tydliggör för kommunerna vilka regler som gäller. Jag avser därför inte att vidta några ytterligare åtgärder.


Anf. 47 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Tack, utbildningsministern, för svaret!

En av våra främsta uppgifter som skolpolitiker är att skapa så goda förutsättningar som möjligt för våra skolor, så att de har möjlighet att erbjuda eleverna hög kvalitet på undervisningen.

Ytterst handlar detta om eleverna. De ska känna sig trygga med att det är en bra skola där de får det stöd som de behöver, oavsett vilken skola de väljer eller vilken kommun skolan ligger i.

Det är bland annat därför vi har lagstiftningen om lika villkor för kommunala och fristående skolor. Detta är en viktig princip, som finns till för att säkerställa långsiktighet och förutsägbarhet när det gäller skolornas ekonomi. Alla elever ska garanteras tillgång till skickliga lärare.

Att man får långsiktiga och stabila villkor är en viktig förutsättning för att man ska kunna göra nödvändiga investeringar i kvalitet och ha den personaltäthet som man önskar och behöver.

Då måste det finnas tydlighet även i fråga om finansiering. Detta gäller för såväl kommunala som fristående skolor - man ska kunna känna en viss stabilitet ekonomiskt för att kunna göra de insatser som krävs.

Många friskolor som jag möter har stora problem i sin relation till den kommun som de ligger i. Det handlar om storlek på och hantering av skolpeng i allmänhet samt om tilläggsbelopp i synnerhet.

Friskolornas riksförbund försöker naturligtvis att på olika sätt lyfta upp detta. Det handlar ju om deras medlemmar och om medlemmarnas förutsättningar att bedriva sin verksamhet.

Men från min horisont är detta också viktigt för elever som väljer friskolor. De måste känna sig trygga med att det är en bra skola där de får med sig de resurser som de skulle ha fått om de hade valt en kommunal skola, oavsett vilken skola de väljer eller vem som är huvudman. Detta är tyvärr inte fallet i många kommuner i dag.

En viktig förutsättning för att lika villkor ska gälla är att fristående skolor har möjlighet att överklaga om de inte anser att skolpengen är likvärdig. Då är det viktigt att besluten fattas på rätt sätt - annars har de inte denna möjlighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att en majoritet av kommunerna - sex av tio - fattar beslut på fel sätt, inte riktar sina beslut till specifika skolor eller fattar beslut sent vittnar om att efterlevnaden av principen om lika villkor lämnar en hel del övrigt att önska. Detta är anmärkningsvärt för ett land som Sverige, där vi värdesätter transparens, förutsägbarhet och långsiktighet, särskilt när det gäller våra barns skolgång.

Miljöpartiet har åtminstone historiskt varit en förespråkare för friskolor och mångfald, men denna inställning verkar man nu i regeringsställning helt ha gett upp.

I sitt svar säger utbildningsministern att han inte avser att agera, trots att en majoritet av Sveriges kommuner inte uppfyller lagen om lika villkor.

Hur påverkar det likvärdigheten i det svenska skolsystemet?


Anf. 48 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! Tack, Maria Stockhaus, för frågan!

Jag tycker att frågan är viktig. Den klargör ett tydligt problem, även om interpellantens första inlägg slutade i de politiska skiljelinjer som finns.

Jag vill för protokollets skull tydliggöra att jag menar att man kan ställa krav på en friskola eller en fristående aktör om att de skattepengar som du och jag ger till verksamheten också ska komma fram till kvalitet i denna och ändå vara en vän av att verksamheten får drivas.

Jag tycker till och med att det kan vara så att man genom att ställa denna typ av krav, som skapar ett gemensamt förtroende för alla dem som vi ger förtroendet att driva vår viktigaste välfärdsverksamhet och att ge våra barn utbildning, verkligen är en vän av verksamheten.

Den typ av skandaler vi har sett, eller den typ av situationer vi har sett där skattepengar har försvunnit till annat än det som de är avsedda för, har inte gagnat svensk friskola.

Jag är en vän av friskolor. Jag tycker dock att de ska följa vissa regler, och detta är ett av de regelförslag som vi nu kommer att lägga fram till riksdagen för beslut.

Vad gäller den fråga som specifikt tas upp av Maria Stockhaus är tilläggsbelopp något som Maria Stockhaus vet att jag har engagerat mig i. Vi har sett till att reglerna i dag är tydligare för att säkra tillvaron för friskolor som arbetar särskilt med många elever som har behov av tilläggsbelopp.

Den rapport från Friskolornas riksförbund som Maria Stockhaus citerar pekar på ett stort problem med kommunernas rutiner vid bidragsbeslut. Det är just därför som det är viktigt att Skolinspektionen nu har fattat ett beslut. Skolinspektionens beslut innebär att man har förelagt en kommun att göra förändringar i hur kommunen betalar ut bidrag.

Detta beslut är giltigt för alla kommuner. Det är därför jag avslutningsvis konstaterar att jag inte har för avsikt att vidta några andra åtgärder.

Nu har Skolinspektionen satt ned foten. Det ska vara tydligt för samtliga Sveriges kommuner att man vid bidragsbeslut ska betala i enlighet med reglerna och på ett sådant sätt att besluten kan överklagas.


Anf. 49 Maria Stockhaus (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! När det gäller krav på fristående verksamhet är det viktigt att man utgår från att man ställer krav på hög kvalitet. Då säkerställer vi att våra skattepengar används på rätt sätt. Detta gäller både fristående och kommunala skolor i Sverige.

Jag tror att det är väldigt få fristående skolor - och väldigt få föräldrar och barn som har valt fristående skolor - som känner att denna regering står upp för att fristående skolor har en plats i det svenska skolsystemet.

Fristående skolor är väldigt uppskattade av många. De håller generellt sett en hög kvalitet.

Det har funnits diskussioner om ordning och reda. Internationella Engelska Skolan - en av de största koncernerna, som definitivt har varit i skottgluggen i debatten om vinster i välfärden - levererar generellt mer trygghet och bättre studiero än vad många kommunala skolor gör.

Utbildningsministerns svar är att han inte tänker göra något åt problemet med beslut kring skolpeng, som berör väldigt många friskolor och ställer till mycket problem för dem när det gäller långsiktighet och ekonomi. Och förslaget om vinstbegränsning, som utbildningsministern själv tog upp i sitt andra inlägg, är ett ställningstagande som skickar tydliga signaler till friskolor i Sverige att de inte är önskvärda.

Man bör ta varningssignalerna som kommer angående kommuners beslut på allvar och inte hänvisa till ett enda föreläggande av Skolinspektionen gentemot en kommun. Det är myndighetsutövning att fatta beslut om skolpeng för fristående skolor. Att sex av tio inte lyckas med detta handlar inte om att ett enda beslut av Skolinspektionen mot en kommun skulle kunna komma till rätta med det här.

Jag tycker att det är att vända friskolorna ryggen. Tyvärr har de nog redan tidigare känt att den här regeringen har vänt dem ryggen. Men än allvarligare är att man vänder ryggen åt alla de elever som väljer fristående skolor.

Man ser inte att det är ett stort problem att kommunerna inte klarar av sin myndighetsutövning gentemot fristående skolor. Det är inte den första rapport som Friskolornas riksförbund kommer med som indikerar att det är ett stort problem. Störst problem blir det för små fristående skolor.

Jag träffade två eldsjälar som driver Kristinaskolan på Lidingö och som ska behöva driva processer mot sin kommun. Nu är det Lidingö kommun, så där funkar det ganska bra. Men jag har också träffat ledningen för Nyköpings fria gymnasium. Deras överklaganden av kommunens beslut om skolpeng är en ändlös följetong.

Det är viktigt att detta tas på allvar. De hundratusentals elever i Sverige som väljer fristående skolor måste kunna känna sig trygga med att det finns en garanti för att de resurser som de skulle fått med sig om de valt en kommunal skola är samma resurser som följer med dem när de går till en fristående skola. Det är en viktig kvalitetsfaktor för skolan och viktigt för eleverna att känna den tryggheten.

I en del fall misstänker jag att beslutet om skolpeng är ideologiskt grundat beroende på färgen på kommunen. Till exempel överklagar Nyköpings fria gymnasium sin skolpeng i princip varje år, och ofta får de rätt. Sedan hittar kommunen på något nytt sätt att missgynna dem i nästa beslut om skolpeng. Nu vill den skolan, som är väldigt populär och som går väldigt bra, starta en grundskola. De har fått okej från Skolinspektionen. Däremot försöker nu kommunen att stoppa det genom att inte ge bygglov i den byggnad där man tänkt starta skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är ett stort problem hur kommuner behandlar friskolor. Den senaste rapporten är en viktig del som visar det. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någonting. Hur många fler signaler ska behövas för att regeringen ska gå in och garantera att elever som väljer fristående skolor får med sig samma resurser?


Anf. 50 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Jag är också tvungen att ta ett exempel från verkligheten. Maria Stockhaus har ju redogjort för problematiken här.

I min hemkommun startades en friskola av två lärare som i den ordinarie kommunala skolan ville förändra och såg möjligheter att, som ministern var inne på här tidigare i debatten, göra på andra sätt för att nå sina mål. De fick rådet av förvaltningschefen att starta en friskola, och de gjorde just detta. Friskolan fick sina pengar via förvaltningen på den kommunala skolan, det vill säga att företaget A sköter företaget B. Vi skulle inte tycka att det vore bra om företaget Ikea skulle sköta möbelföretaget Kinnarps, för det är två olika företag som arbetar med i deras fall möbler, men i detta fall är det skolfrågor. Därför bör det ligga utanför det hela.

De fick rätt i att de under flera år hade förlorat pengar. De hade inte fått de medel som de skulle ha. Precis som Maria Stockhaus berättade använde man byggnadsnämnden för att så småningom lägga ned en skola dit många elever hade vänt sig. Den fungerade väl och de var väldigt nöjda. Många ville gå på den skolan. Men i stället för att utveckla skolan avvecklade man den.

Jag tänker inte lägga mer tid på diskussion om detta, men jag tycker att det är tragiskt att de barn som skolan är till för har missgynnats på det här sättet.


Anf. 51 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! En kommun som driver skola är inget företag. En kommun är en kommun. Kommunen är vår närmaste demokratiska arena där vi som medborgare kan agera för att få det samhälle som vi vill ha.

När någon får förtroendet att driva välfärdsuppdraget skola får man det utifrån en granskning som vi tillsammans är överens om att skärpa, och kommunen har fortsatt ansvaret för det sammanhållna skolsystemet. Det är därför inget märkligt att det är kommunerna som fattar den här typen av beslut. OECD efterlyser också tydligt i sin granskning av skolsystemet ett tätare samarbete mellan kommuner och friskolor, att de ska jobba mer tillsammans och hamna mindre i konkurrenssituationer.

Med detta konstaterande vill jag såklart svara på själva frågan som interpellationen handlar om. Det är inget märkligt att hänvisa till ett beslut av Skolinspektionen rörande en kommun. Vi är i alla andra sammanhang överens om ett system för tolkning av skollagen där det är Skolinspektionen som i förekommande fall klargör rättsläget. När Skolinspektionen har klargjort rättsläget, genom beslut i enskilt ärende, är det vägledande för samtliga andra kommuner.

I detta fall har just det problem som Friskolornas riksförbund har uppmärksammat, och som Maria Stockhaus interpellation handlar om, varit föremål för ett beslut där Skolinspektionen förelagt en kommun att ändra sina rutiner så att de blir i enlighet med lagstiftningen. Därigenom är beslutet vägledande för alla kommuner. Detta är den ordning och den rättstolkning av skollagen som vi är överens om i dessa fall ska ske.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Efter de två inläggen går det inte att bortse från vinstfrågan. Och jag måste ärligt ställa frågan: Är Moderaterna verkligen säkra på att det bästa sättet att värna friskolans plats och möjligheten för eldsjälar att driva en skola utifrån en idé man tror på är att fortsätta ha fri möjlighet att använda skattepengar till en helt annan verksamhet än den som de är avsedda för?

Det är en regellöshet, exempellös i internationell jämförelse, som vi i Sverige har. Vi tillåter ofta stora företag att använda skattepengar till en helt annan verksamhet än den som de är till för - till att expandera i andra länder, till verksamhet i andra kommuner eller för den delen till vinstutdelning, kanske till och med vinstutdelning till ägare som är registrerade på ett sådant sätt att de kan göra smarta upplägg för att undvika att betala den skatt de lever av.

Jag tror för min del att det skadar friskolan. Det skadar friskolan som idé, och det skadar långsiktigt möjligheten för engagerade lärare, rektorer och andra att driva en skola utifrån en pedagogisk idé. Det skadar alltså valfriheten och mångfalden för eleverna. Det är därför som jag tycker att det är rimligt att ställa krav på den som får förtroendet att driva välfärdsuppdraget skola och att ett av kraven bör vara att när du och jag ger skattepengar till verksamheten ska pengarna gå till det som de är avsedda för, inte till vinstutdelning.


Anf. 52 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Jag har många gånger och med flera statsråd varit uppe i debatter om vinster i välfärden. Mitt svar har varit att det viktiga är att vi ställer höga kvalitetskrav och följer upp dem, och det gäller oavsett om det är en fristående eller en kommunal verksamhet.

Det är viktigt, som utbildningsministern lyfte fram i sitt senaste inlägg, att det blir ett bra samarbete mellan kommunen och de fristående verksamheterna. Och det fungerar väldigt bra i många kommuner. Men i kommuner som leds av koalitioner där utbildningsministerns parti och Socialdemokraterna ingår finns det inget bra samarbete, för kommunerna försöker hela tiden hitta vägar för att missgynna den fristående skolan. Antingen stoppar man den, om den vill expandera och är för populär, genom att använda sig av plan- och bygglovsinstrumentet. Man ser till att hitta olika vägar för att ge gratis nyttigheter till den kommunala skolan som en fristående skola inte har samma tillgång till.

När en kommun inte fattar beslut på det sätt som lagen stipulerar vad gäller skolpengens storlek och friskolan inte kan överklaga blir det en rättsprocess med Friskolornas riksförbund. Man försöker att driva detta på olika sätt, och det tar enormt mycket kraft från dessa skolor - kraft som de behöver satsa på kvaliteten.

Skolorna behöver stabila ekonomiska förutsättningar; det gäller både fristående och kommunala skolor. Det kommer så många signaler, och inte bara i den senaste rapporten, på att kommunerna inte sköter sitt uppdrag.

Man måste ändå inse att kommuner som huvudmän inte alltid fungerar optimalt. Det är väldigt tacksamt för regeringen att hela tiden ge sig på de fristående huvudmännen, men kommunala huvudmän sköter inte heller alltid sitt uppdrag. I detta fall i relationen till fristående skolor gör man inte det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad tänker regeringen göra åt det?


Anf. 53 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Jag tackar utbildningsministern.

Låt mig fortsätta med detta om företagande och att kommunen har ett ansvar. Självfallet har kommunen ett ansvar, men det är inte så smart att lägga det hos utbildningsförvaltningen att sköta en annan skola. Vi skulle inte låta en friskola sköta en annan skola. Har man en ekonomiavdelning är det på sin plats att man lägger det där för att få ordning och reda på pengarna.

Då kanske man också slipper det som Maria Stockhaus for efter, alltså att man trixar med systemet för att kunna ge mer på det ena hållet än på det andra, vilket är oacceptabelt.

Angående friskolor, omsorg, LSS med mera: Det ska vara höga kvalitetskrav med uppföljning av målen. Vi har kommuner som inte följer upp och inte har någon historia av att göra det fast de måste göra det. Det måste vara hög kvalitet även på den kommunala sidan.

Vi har haft långa debatter om den oro som finns, och alla mina exempel kommer här i dag från den kommunala sidan. Det finns alltså mycket att göra där. Det är ett svart hål där pengarna går ned - pengar som vi måste använda väl i alla sammanhang.

Man brukar tala om en krockkudde när man har pengar över för att hålla igång verksamheterna. Att ha 45 000 på kontot, vilket föreslås, är inte vad regioner kräver av sina vårdcentraler eller annat för att ha småmedel att kunna utveckla och driva verksamheterna. Det är ganska lite pengar i dessa sammanhang.


Anf. 54 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! Maria Stockhaus och Ann-Charlotte Hammar Johnsson kan vara trygga med att jag jagar på för goda resultat i både kommunala och fristående skolor. Vi har tidigare under dagen diskuterat Samverkan för bästa skola, den största förändringen i statens relation till kommunerna och andra huvudmän sedan inrättandet av Skolinspektionen. Vi är inne och jobbar på just de skolor där vi behöver arbeta tillsammans för att höja resultaten. Det som i slutänden avgör allra mest är att eleverna får med sig de kunskaper de behöver.

Maria Stockhaus, jag och, hoppas jag, hela riksdagen är helt överens om att beslut ska fattas enligt den ordning som är reglerad rättsligt och gäller. Det gäller också beslut om utbetalning av medel till friskolor, och därför är det bra att det nu finns ett klarläggande genom ett föreläggande från Skolinspektionen.

Fru talman! Det kan vara bra att ställa olika typer av kvalitetskrav. Jag konstaterar att i genomsnitt är det så i dag att friskolor har lägre lärartäthet, sämre lärarkontinuitet, lägre lärarlöner och lägre andel behöriga lärare än andra skolor. De friskolor som gör vinst behöver ju betala för det någonstans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det vettigaste vore givetvis att man hade rätt till minst samma lärarbehörighet när man går i en friskola som när man går i en kommunal skola. Jag har svårt att se den skola där de resurser som går ut i vinst inte bättre skulle behövas till lite mer tid och stöd till de elever som även på en väl fungerande skola riskerar att missa målen.

Alltför utvecklade kvalitetskrav riskerar att krocka med det som Maria Stockhaus första interpellation i dag handlade om: att vi inte ska lägga för mycket byråkrati på skolans medarbetare och att de inte ska behöva fylla i för många enkäter och resultatredovisningar utan att det ska finnas en tillit till styrningen.

Jag tror att en grund för den tilliten till styrningen är att vi vet vad pengarna används till. Det är därför rimligt att ställa kravet att när skattepengar går in i verksamheten ska skattepengarna användas till verksamheten och inte lämnas ut i vinst. Av den anledningen kommer vi att lägga fram ett sådant förslag till Sveriges riksdag.

Överläggningen var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.