Flaskhals för ekonomisk utveckling och bostäder

Interpellation 2013/14:34 av Persson, Peter (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-10-09
Anmäld
2013-10-14
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2013-10-18
Sista svarsdatum
2013-11-04
Besvarad
2013-11-12

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 9 oktober

Interpellation

2013/14:34 Flaskhals för ekonomisk utveckling och bostäder

av Peter Persson (S)

till finansminister Anders Borg (M)

Bostadsproduktionen har historiskt spelat en stor roll för den ekonomiska politiken. Genom den så kallade multiplikatoreffekten åstadkom bostadsproduktionen en mer allomfattande ekonomisk tillväxt och utveckling.

Bostadspolitiken under de borgerliga regeringsåren har varit en skandal. De kristdemokratiska bostadsministrarnas uppgift har varit att med olika krumbukter ”förklara” bostadsbristen. Trots att de inte har fått några ekonomiska resurser för att bygga (om de nu verkligen velat göra det) av finansministern och Finansdepartementets rödpennor så har ingen vågat säga något eftersom partiledaren Hägglund godkänt detta i det ”inre kabinettet”, det vill säga partiledarsamtalen inom regeringen.

En stor del av de lediga arbetstillfällena finns i tillväxtregionerna och då främst Stockholm. Finanspolitiska rådet uppskattade i sin rapport om svensk finanspolitik att förbättrade pendlings- och boendemöjligheter stärker matchningen och bidrar till lägre arbetslöshet. I dag är tillväxtregionernas ansträngda infrastruktur och bostadsbestånd ett hinder för matchningen på arbetsmarknaden.

Enligt Boverkets senaste bostadsmarknadsenkät i somras rapporterade 126 av landets kommuner att de har generell bostadsbrist, att jämföra med 22 stycken år 1992 och 44 stycken år 2000. Inte mindre än 67 procent av befolkningen bor i dag i en kommun som uppger att de har bostadsbrist. I nya rapporter från Hyresgästföreningen konstateras att andelen unga vuxna som saknar egen bostad har ökat, och följaktligen bor fler unga vuxna kvar hemma, med andrahandskontrakt eller som inneboende hos en kompis.

Vi socialdemokrater konstaterar i vår budgetmotion att så mycket som ca 650 000 lägenheter i miljonprogrammen i dag står i akut behov av upprustning. Enligt beräkningar uppgår kostnaderna för det totala renoveringsbehovet till 240–300 miljarder kronor. Tidigare utvärderingar av större upprustningar som gjorts av bostadsområden byggda på 1960- och 1970-talen har visat att investeringarna inte alltid är företagsekonomiskt lönsamma. Resultatet i dag blir antingen att de omfattande upprustningar och möjligheter till energieffektiviseringar som behövs inte blir gjorda eller att det sker till priset av kraftigt höjda hyror som resulterar i att hyresgäster tvingas flytta runt till ännu icke renoverade bostäder.

Mina frågor till finansministern är:

Mot bakgrund av vilka fakta och argument eller ekonomiska teorier har finansministern övergett tron på bostadsproduktion som motor för ekonomisk tillväxt?

Varför vill finansministern inte ge bostadsministern några ekonomiska resurser för att bygga bostäder när behoven är så stora och människors rörlighet som arbetskraft hämmas vilket i sin tur inverkar negativt på tillväxten?

Debatt

(14 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2013/14:34, Flaskhals för ekonomisk utveckling och bostäder

Interpellationsdebatt 2013/14:34

Webb-tv: Flaskhals för ekonomisk utveckling och bostäder

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 69 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Peter Persson har frågat mig mot vilken bakgrund av fakta och argument eller ekonomiska teorier som jag har övergett tron på bostadsproduktion som motor för ekonomisk tillväxt. Han har även frågat mig varför jag inte vill ge bostadsministern några ekonomiska resurser för att bygga bostäder. En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för god ekonomisk tillväxt. För rörlighet på arbetsmarknaden krävs möjlighet att bo och verka där arbetstillfällena finns. Regeringens bostadspolitik syftar till att öka utbudet av bostäder genom två kanaler: för det första genom att förbättra förutsättningarna för byggandet av nya bostäder, för det andra genom ett bättre utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet. Regeringen arbetar med åtgärder inom bland annat plan- och bygglagen och exploateringsprocessen och med att begränsa kommunernas möjligheter att ställa särskilda krav på nya byggnader för att förbättra förutsättningarna för bostadsbyggande och öka konkurrensen inom byggsektorn. Regeringen har tillsammans med Stockholms läns landsting och fyra kommuner nyligen enats om att bygga ut Stockholms tunnelbana och öka bostadsutbudet med 78 000 nya bostäder i regionen. En mångfald i bostadsutbudet av olika upplåtelseformer och möjligheter att hyra till olika kontraktslängd bidrar till flexibiliteten på bostadsmarknaden. Hyresrätten fyller en viktig funktion i att förenkla rörligheten för unga och nyetablerade men också som ett alternativ för dem som inte kan eller vill köpa ett eget boende. Regeringen fortsätter arbetet med att förbättra det regelverk som påverkar nyproduktion av hyresrätter. Det är viktigt att skapa en sund och långsiktig bostadsmarknad som har ett bra utbud av olika upplåtelseformer. Den ska uppnås utan ineffektiva och snedvridande subventioner och utan att hushållens skulder ökar snabbt.

Anf. 70 Peter Persson (S)
Herr talman! Jag tackar finansministern för svaret. Det finns två grundläggande ting som inte minst många unga drömmer om: att få ett jobb och att få en bostad. På båda dessa områden sviks de i dag av den moderatledda regeringen. Massarbetslöshet och skriande brist på bostäder är vad som gäller för ungdomar. Bostadsbyggandet har kollapsat sedan den moderatledda regeringen tillträdde 2006. Det har minskat med nära 74 procent. Sedan hösten 2010, då man bytte bostadsminister, har minskningen varit nära 45 procent. I dag lever 65 procent av vårt lands befolkning i kommuner med bostadsbrist. Det är ett grundläggande problem för tillväxten när infrastrukturen inte fungerar. Jag har själv träffat flera människor som har fått jobb men inte kan flytta till det för att bostad saknas. Ungdomar säger nej till högskoleplats för att de inte hittar någonstans att bo. Det är ett slöseri, inte minst mot bakgrund av att vi har sysselsättningsproblem i de branscher som kan medverka till att bygga bort bostadskrisen. Jag tänker på sågverk, husproducenter och andra. Precis som i sysselsättningsfrågan registrerar finansministern en händelseutveckling. Han noterar förhållanden, men han har ingen egentlig ansats till politik. Ibland tänker jag att Regeringskansliet är mer som en reklambyrå än ett regeringskansli. Det är olika ordsvall som basuneras ut i stället för handfast politik. I går när jag på datorn försökte få ut papper som beskrev Borgs svar fick jag olika versioner. Först kom det ut en version med den fantastiska nyheten om en gigantisk satsning på tunnelbana och bostadsbyggande. Det var det som Juholt presenterade 2011 och som Borg avfärdade som ekonomiskt lättsinne och inget att syssla med. Denna första version fick jag kl. 12.59. Anders Borg skrev: Man har nyligen enats om att bygga ut Stockholms tunnelbana och öka bostadsutbudet med 78 000 nya bostäder i regionen. Kl. 12.59 skrev han "man". Kl. 13.59 fick jag en ny version. Där stod: Regeringen har tillsammans med Stockholms läns landsting och fyra kommuner nyligen enats om att bygga ut Stockholms tunnelbana och öka bostadsutbudet med 78 000 nya bostäder i regionen. På en timme förskönades verkligheten avsevärt. Det understryker verkligen att regeringen ägnar sig mindre åt politik och mer åt reklambyråverksamhet. Anders Borg! Vilken version är den korrekta, 12.59 eller 13.59?

Anf. 71 Hillevi Larsson (S)
Herr talman! Det som hände när regeringen tillträdde för sju år sedan var att man avvecklade större delen av bostadspolitiken. Marknaden skulle sköta detta. Nu ser vi resultatet. Byggandet har minskat och framför allt byggandet av bostäder som folk har råd att bo i. Det gäller främst hyresrätter med låg byggkostnad. Det byggs en del villor, bostadsrätter och hyresrätter med höga hyror, men även detta byggande har varit begränsat. Det största problemet är dock bristen på hyresrätter. Om vi tittar på den ekonomiska utvecklingen är det väldigt viktigt att man har rörlighet. Man talar mycket om rörlighet på arbetsmarknaden och att man ska flytta till jobben eller pendla till jobben. Man kan se regioner där det är låg arbetslöshet i Sverige och andra regioner där det är väldigt hög arbetslöshet. Problemet är att ekvationen - att flytta till jobben eller pendla till jobben - inte går ihop om det inte finns bostäder. Det är inte så att alla varken kan eller vill köpa sin bostad om man till exempel ska pendla till, jobba i eller flytta till en annan ort. Speciellt om man pendlar och behåller sin bostad på hemorten vill man som regel inte köpa en bostad, som dessutom kan vara svindyr. Det är heller inte alla som har fast jobb som får lån. Här är hyresrätter lämpliga därför att det finns en rörlighet i att man snabbt kan lämna hyresrätten på ett annat sätt än bostadsrätten, och man får tillgänglighet till den på ett annat sätt än bostadsrätten, där man måste låna eller ha en förmögenhet. Det kom siffror häromdagen med en beräkning på minst 20 miljarder i utebliven tillväxt på grund av att det är för dåligt bostadsbyggande. Det är människor som har svårt att flytta till jobben därför att det inte finns bostäder. Det är även studenter som tvingas tacka nej till sin utbildningsplats därför att de helt enkelt inte får bostad. I detta finns en stor dold hemlöshet. Det gäller dem som ändå tar steget att flytta eller pendla till en annan ort men som lever på tillfälliga kontrakt utan trygghet. De tvingas flytta hela tiden, kanske en gång i halvåret eller ännu oftare. Det finns ingen kontinuitet i detta. Man kan också se att barnafödandet sker allt senare i livet. Det gäller även utbildning och jobb. Det finns så klart många orsaker till det, men en orsak är att det är svårt att få en bostad. Det gäller även ungdomar som vill flytta hemifrån - vi får allt fler mambor. Förr i världen flyttade folk hemifrån innan de fyllde 20 år. Nu bor många hemma långt upp i 30-årsåldern därför att de helt enkelt inte hittar någonstans att bo. Det är ofta en ofrivillig situation både för ungdomarna själva, om man nu ska kalla dem ungdomar när de är över 30 - de är unga människor i alla fall - och för deras föräldrar som vill att de ska flytta. Då krävs att vi får en bostadspolitik. Vi kan se att regeringen har tagit bort det byggstöd som fanns som stimulans för att bygga hyresrätter med rimliga hyror. Under den tid vi hade den stimulansen byggdes det faktiskt. Vi har en skattemässig diskriminering av hyresrätten som slår hårt mot byggandet och även höjer hyrorna för hyresgästerna. Det enda regeringen egentligen har gjort är att göra det mer fördelaktigt för den som äger sitt boende att hyra ut antingen hela bostaden eller ett litet rum till någon som behöver bostad. Det är långt ifrån tillräckligt för att lösa krisen.

Anf. 72 Lars Eriksson (S)
Herr talman! Jag vill tacka Peter Persson för att han har ställt denna viktiga interpellation och fått hit den som jag tycker egentligen bestämmer om bostadspolitiken i Sverige, nämligen finansministern. Det var bra gjort. På senare år har de ekonomiska villkoren för boende förändrats på ett sätt som har gjort att hyresrättens konkurrenskraft ytterligare har försämrats gentemot ägd bostad. Till stor del beror detta på förändringar i skattesystemet och på att de stöd som tidigare funnits för att kompensera hyresrätten har slopats. Det här är inte en fråga om att åstadkomma exakt lika villkor. Däremot tror jag att mycket kan göras för att undanröja den stora obalansen. Herr talman! Att det byggs för lite hyresrätter är inte någon nyhet. I Stockholmspressens tabloider kunde vi i förra veckan läsa att fastighetsskatten på hyresfastigheter är på väg att tas bort. Det är bra. Att detta kommer från ordföranden för Bostadsbeskattningskommitténs utredning tolkar jag som att detta förslag sannolikt är på väg att läggas fram. Jag menar att hyresrätten är skattemässigt missgynnad, men att ta bort fastighetsskatten på hyresfastigheter påverkar nyproduktionen väldigt lite. De är redan i dag befriade från denna skatt i 15 år. En nybyggd hyreslägenhet blir i dag ca 2 000 kronor dyrare att bo i per månad än en ägd bostad. Om regeringen hade velat att Bostadsbeskattningskommittén skulle landa i någonting annat än att just bara åtgärda fastighetsskatten hade den kunnat ge helt andra direktiv till utredningen. Det har föreslagits sådana direktiv från ett antal andra organisationer som hade möjliggjort att man hade kunnat komma åt den här obalansen på ett annat sätt än vad som nu ser ut att bli fallet. Jag har en fråga till finansministern: Anser finansministern att hyresrätten är skattemässigt missgynnad? Om finansministern anser detta undrar jag om det kommer några förslag som kan hjälpa till att åtgärda denna obalans på något sätt. Håller regeringen på att ta ett omtag kring skattefrågan för hyresrätten? Detta är frågor som det skulle vara intressant om finansministern kunde utveckla här. Sedan tycker jag att det som Peter Persson tar upp och redovisar är anmärkningsvärt, nämligen bilden av hur löftena när det gäller tunnelbana och utbyggnad av fler bostäder i Stockholm har gått till. Jag tycker att detta är lite anmärkningsvärt, och jag förvånas över vad som sagts tidigare. Man behöver inte gå långt tillbaka. Redan 2011 sade statsministern att det inte är staten som bygger tunnelbana i den här delen av landet utan landstinget. Nu är det tydligen så att detta är någonting som man planerar att göra. Alliansstyret i landstinget borde direkt efter valet 2006 ha klivit in på detta t-banetåg. Det har bland annat Expressen tagit upp på sin ledarsida i dag. Därmed tycker jag att man visar upp en form av flip-flop-politik - jag vet inte om man ska kalla det för det - när det gäller bostadspolitik och regional utveckling i den här delen av landet.

Anf. 73 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Det är klart att det är bra att det byggs i Sverige, att vi bygger vägar, industrianläggningar och hus och att vi utvecklar vårt samhälle. Det är en central del av vår samhällspolitik att göra detta. Det kom i förra veckan en noggrann genomgång från EU-kommissionen om arbetsmarknadsutvecklingen de senaste tre åren. Jag tänkte redovisa vad som har hänt i Sverige när det gäller byggsektorn. Det kan behövas för att vi ska få en lite bättre balans i den här diskussionen. Det framgår av EU-kommissionens rapport - och detta kan vara intressant att notera - att totalt har sysselsättningen stigit mest i Sverige av de 15 jämförbara EU-länderna. Det kan vara viktig information för kammarens ledamöter att känna till. Det är intressant. Men ännu mer frapperande är att sysselsättningen i byggsektorn i Sverige har ökat med 10,9 procent. Det kan jämföras med att den i hela EU har fallit med 12,6 procent och i eurozonen med 13,7 procent. Det är alltså inget land i EU som har varit i närheten av en sådan sysselsättningsökning i byggsektorn som Sverige har haft. När jag bläddrar igenom siffrorna här tror jag att det näst bästa landet - om jag ser rätt - är Tyskland, med en ökning på 4,2 procent. Sverige har alltså haft en nästan tre gånger så stor ökning. Det här är intressant. Det handlar naturligtvis om att vi gör större samhällsinvesteringar i Sverige än nästan alla andra EU-länder. Vi investerar i infrastruktur, och vi förstärker vårt samhälle när andra behöver spara och skära ned därför att de har förstört sina offentliga finanser med den politik med för mycket och för sent som många i den här kammaren förordade under krisens tidiga skeenden. Vi har också infört ett ROT-system som har säkrat att det finns stark sysselsättning i byggsektorn. Det kan vara intressant att notera att inget land i Europa har haft starkare utveckling av sysselsättningen i byggsektorn än Sverige. Vad behöver vi då göra för att få ordning på byggsektorn? Låt oss vara klara över att detta är ett överregleringsmisslyckande. Vi har skapat en väv av regleringar som hindrar byggande i Sverige, och så har det varit under lång tid. Det handlar om en överreglering av markförsörjningen som gör att det är alltför svårt framför allt i tillväxtregionerna att få fram mark. Det handlar om omfattande byggregleringar som gör att det är dyrt att bygga. Det är en tillståndsprövningsprocess där man har väldigt många sakägare, en komplicerad process med många överklaganden som ofta fördyrar och komplicerar det hela. Vi har också omfattande regleringar på uthyrningssidan som har ställt till bekymmer. Det är den samlade problembilden. Regeringen gör i princip insatser på alla de här områdena. Tillsammans med parterna har vi sett över hyressättningen. Vi har förlängt presumtionshyrorna. Vi har öppnat för bostadsrättsuthyrning. Vi kommer under våren med en lång rad propositioner för att förbättra både byggplaneringen, byggregleringen och markförsörjningen. Det här arbetet kommer vi naturligtvis att driva vidare framåt, eftersom det är centralt att öppna för mer byggande, och det är helt nödvändigt att det sker genom att vi minskar regelbördan och öppnar systemen. Med en subventionspolitik som bara trycker in pengar i de existerande systemen vet vi - det är väl belagt från ESO-rapporter och annat - att vi långsiktigt inte får någon större effekt av subventionerna eftersom de leder till stigande kostnader. I det här läget, där Riksbanken har en grundläggande oro om för hög skuldsättning, skulle de naturligtvis tvingas agera mot en sådan politik och därmed bromsa upp utvecklingen. Det är bara genom en bättre fungerande bostadsmarknad som vi kan få ett ökat byggande. Detta ska naturligtvis göras i bred förankring med de olika aktörerna, alltifrån Hyresgästföreningen till andra viktiga aktörer, som allmännyttan och de privata byggbolagen. Som ett exempel på hur man kan göra detta är det en unik satsning som nu görs på tunnelbanan, som till skillnad från de socialdemokratiska drömslotten är fullt finansierad och fullt organiserad på ett sådant sätt att den har bärkraft och bäraktighet. Det är bra och klok politik, herr talman.

Anf. 74 Peter Persson (S)
Herr talman! Jag noterar återigen att Gunnar Andrén kommer bakifrån i skymningen i interpellationsdebatter. Han är alltid välkommen. Herr talman! Ibland får man ett intryck av att byggregler och planlagstiftning skulle vara något djävulens påfund för att ställa till så mycket elände som möjligt. Men så är det ju inte. Det är avvägda beslut, oftast fattade i den här kammaren, för att värna alla människors möjligheter att ta en bostad i anspråk, för att värna miljön, för att värna demokratin. Jag tillhör dem som anser att man visst måste genomlysa, förändra och utveckla alla processer. Men det var med dagens regler som en socialdemokratisk regering faktiskt tillsåg att vi byggde dubbelt så mycket i landet innan ni, Anders Borg, tog över. En av orsakerna till byggkrisen, till det drastiska raset, är att ni vill avpolitisera och rangera ut bostaden från välfärdspolitikens område. Ni har inga som helst problem med subventioner. Ni har problem med att vi går in med samhällsmedel för att minska kostnaderna för en bostad, så att unga ska kunna erövra en bostad med den betalningsförmåga som de har. Det är ni emot. Men det är helt okej med RUT, att någon kommer och städar i hemmet eller att man tar hem någon som hjälper till med läxorna - det snedvrider inte. Det är också okej att sänka restaurangmomsen med 5,4 miljarder kronor. Hamburgare och korv kan subventioneras - det är viktigare än en bostad för studenten. Grillning och servering på solkusten är också RUT-berättigat. Det är, Anders Borg, ett val vilka tjänster man vill stödja. I ditt inlägg tar du upp att ni vill förlänga presumtionshyrorna. Det tycker jag är mycket intressant. Detta ord, "presumtionshyra", tror jag att många har svårt att förstå innebörden av. Säger du i dag här i riksdagen att ni kommer att etablera ett system, förlängt, så att den som uppför en fastighet fritt ska kunna förhandla mot en hyresintressent om vilken hyra som helst? Det är ett jubel bland fastighetsägare som är mindre seriösa att gå till högstbjudande på en bristmarknad! Menar du, Anders Borg, att ni kommer att lansera detta, att ni kommer att lägga fast att det inte finns någon begränsning i himlen för hyresuttaget utan att vad som helst är möjligt? Jag tror att Moderaterna i bostadsfrågan egentligen har två planer, som i mycket annan politik. Den ena handlar om bekymrad min, utredningar och suckar. Den andra handlar om att man bakvägen svettas fram marknadshyror och sedan säger: Ja, det blev så - det var inte vårt fel. Och så spelar reklambyrån Schlingmann något annat vackert för att det inte ska märkas.

Anf. 75 Hillevi Larsson (S)
Herr talman! Förra året byggdes 225 studentlägenheter i hela Sverige. Behovet beräknades till 20 000. Det var alltså regeringens egen utredare som beräknade behovet till 20 000. Det visar vilken kris vi har. Var ska alla dessa studenter bli av? Det är inte heller så att det finns massor med små hyreslägenheter med rimliga hyror utöver studentbostäderna, utan den marknaden är täckt. Det finns en enorm efterfrågan men väldigt få lägenheter. Då måste man koncentrera sig på att öka byggandet. Vi kan se att det regeringen har gjort under de här åren är att gynna det ägda boendet. Det är inget fel i det. Det ska finnas olika boendeformer, och självklart ska det vara bra att bo i ett ägt boende. Men det får inte ske på bekostnad av hyresrätten, och det är vad som har skett i dag, där man kan se fördelar för dem som äger sitt boende och nackdelar för dem som hyr. Att man tog bort byggstödet som stimulans för att bygga hyresrätter med rimliga hyror var en av de värsta sakerna. Ju färre hyresrätter det finns, desto större blir trycket på dem. Då kan hyresvärdarna ställa nästan vilka krav som helst. I storstadsregionerna kräver de på många håll att man ska tjäna flera gånger vad hyran är. Det kan vara dubbelt så mycket eller till och med tre eller fyra gånger så mycket. Vilka ungdomar gör det? Vilka studenter gör det i dag? Det blir en stor grupp som inte kommer in på bostadsmarknaden, och det påverkar naturligtvis utvecklingen negativt, inte minst när det gäller jobben. Menar regeringen verkligen allvar med jobben, satsa då på hyresrätterna och satsa på att ungdomar ska kunna flytta hemifrån, flytta till en studieplats och ta jobb!

Anf. 76 Lars Eriksson (S)
Herr talman! Jag är inte förvånad över att finansministern inte säger något kring de frågor som jag tog upp. Jag har ställt samma frågor till bostadsministern och statsministern här i riksdagen. Men det blir inga svar på de frågorna. Du är inte ensam om att inte ge något svar. Att det byggs för få hyresrätter är ingen nyhet. Jag kan inte riktigt släppa den beskrivning som Peter Persson redovisade kring det förslag som har kommit här i Stockholm när det gäller utbyggnad av tunnelbanan. Precis som Peter Persson säger har man under flera års tid i kammaren nästan hånat Socialdemokraterna för denna uppfattning. I landstingshuset någon kilometer bakom talmannen har man inte velat vara med på den här politiken fram tills helt nyligen. Nu kommer den, och om man har i bakhuvudet hur statsministern har resonerat om den här frågan fram tills helt nyligen, nämligen att man inte bygger tunnelbanor i den här delen av landet utan det gör landstinget, blir det en trovärdighetsfråga där väljarna får reda ut vem man litar på i denna region. Antingen litar man på Socialdemokraterna som har drivit frågan, eller litar man på dem som för tillfället är så pass panikslagna över väljarutvecklingen att de plötsligt är beredda att lyfta fram vilka förslag som helst och som man tror att väljarna i den här regionen kan tycka om. Min fråga till finansministern kvarstår. Anser finansministern att hyresrätten är skattemässigt missgynnad? Om den är det, kommer man se till att det kommer några förslag till kammaren för att komma till rätta med obalansen?

Anf. 77 Gunnar Andrén (FP)
Herr talman! Skymningen faller tidigt i dessa tider. Därför står jag här just nu, Peter Persson. Låt mig börja med att erinra om en tidigare biträdande finansminister nämligen nuvarande landshövdingen i Halland, Lars-Erik Lövdén. Det är väl inte så många som minns hans politiska gärning just nu, mer än Leif Jakobsson och några till. Jag erinrar mig dock att han var väldigt framsynt när han 2002 tillsatte en utredning bestående av dåvarande landshövdingen i Stockholm, Mats Hellström, som skulle komma med förslag på hur man skulle öka bostadsbyggandet i Stockholmsområdet. Det blev en mycket bra utredning. Samtliga 26 kommuner i Stockholms län svarade på samma sätt i remissomgången, nämligen att han hade alldeles rätt i att vi måste bygga ut kollektivtrafikssystemet; då kommer bostäderna. Samtliga kommuner svarade detta, inklusive Stockholms stad. Åren gick. Herr Lövdén försvann, och ingenting hände med kollektivtrafikssystemet. Från 1994 och framåt har det inte hänt någonting med detta i Stockholmsområdet. Vi har haft kvar hyresregleringen som inte direkt är något verk av denna regering. Den infördes på grund av kristiderna 1917 och har därefter inte varit avskaffad någon gång. Det var under första världskriget. Det var nära att de lyckades avskaffa den 1967, men dess värre bidrog Folkpartiet den gången till att den inte gick att avskaffa. Men nu ser vi att bostadspolitiken blir en integrerad del av en utveckling som just Peter Persson pekar på, nämligen att vi måste ha bostäder. Folk måste också kunna resa från sina bostäder in till arbetsplatserna. Vi ser många exempel på det. Hela västpaketet i Göteborg har inriktningen att arbetsmarknadsregionen vidgas. Det vi ser i Stockholm, Göteborg och även i Malmöregionen är att man kommer att kunna bygga och bo mycket längre från arbetsplatserna som kommer att fortsätta vara centralt lokaliserade. Herr talman! Det väsentliga är vilken restid man har till sitt arbete. Det är restiden som avgör vad som blir centralt eller inte. Med nutida resmöjligheter och inte minst spårbunden trafik kan man nu bo mycket längre bort i kilometer räknat än tidigare då man kanske var tvungen att gå med häst och vagn eller sitta i Essingeledens köer. Det är inte någon bra resfrekvens. Jag har tittat i Socialdemokraternas motioner efter detta. Jag kan inte hitta någonting. Jag vet att Lars Eriksson från Västmanland inte har möjlighet att svara, men Peter Persson kan väl ändå svara på vad ni egentligen vill göra konkret. Vill ni återinföra paritetslånesystemet? Eller är det möjligen räntebidragssystemet ni är ute efter? Eller vill man införa statliga lånegarantier upp till 100 procent för flerfamiljshus, herr talman? Det hade man ju tidigare, och det var ett förfärligt liv när man avskaffade räntesubventionerna 1992. Nu har ni tre alternativ att välja mellan. Vill ni återinföra paritetslånesystemet, räntebidragssystemet eller hundraprocentiga lånegarantier till flerfamiljshus? Det är en intressant fråga, och jag väntar med spänning på Peter Perssons svar.

Anf. 78 Anette Åkesson (M)
Herr talman! Bostadsbyggandet är verkligen en angelägen fråga. Alla led och alla aktörer bär ansvar och måste bidra, från byggbolag, fastighetsförvaltare, kommuner, banker, inte minst länsstyrelser - som jag tycker gör en hel del saker som de kanske inte borde göra - och staten. Alliansregeringen har dragit i gång många processer för att förbättra förutsättningarna för bostadsbyggandet. Finansministern räknade upp några exempel. Regeringen har också genom bostadsminister Attefall dragit i gång flera processer som kommer att underlätta ytterligare. Det kommer med all säkerhet att resultera i ökat byggande. Man brukar säga att det är mycket snack och lite verkstad. I detta fall uppfattar jag det nästan som tvärtom. Det är inte mycket snack men väldigt mycket verkstad. Alla är överens om att det är viktigt med olika upplåtelseformer, och inte minst hyresrätter är en angelägen fråga. Tyvärr tar det tid, och den ekonomiska krisen under de senaste åren har påverkat många av aktörerna. Just nu är det dessutom stora ungdomskullar som vill flytta ut. De stöd som fanns tidigare, som Gunnar Andrén var inne på, fungerade inte som de flesta väl är medvetna om. Det är därför bra att regeringen seriöst utreder andra möjligheter. Med jobbfokus och fokus på utbildning behövs bostäderna och tillgången till bostäder behöver bli större, gärna i kombination med utbyggd infrastruktur som vi såg i Stockholm i går. Jag hoppas också på att vi kommer att få reda på en hel del fantastiska saker även i Skåne.

Anf. 79 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Det kan finnas skäl att klargöra var vi står när det gäller byggmarknaden och redovisa hur statistiken ser ut så att alla får klart för sig att Sverige har en ökning på 10,9 procent de senaste tre åren enligt EU-kommissionen. Det ska jämföras med ett genomsnitt på -11 procent i byggsysselsättning. Då brukar Socialdemokraterna återigen säga att det bara är krisländer som har utvecklats sämre än Sverige. Låt mig nämna att i Frankrike har sysselsättningen i byggsektorn fallit med 4 procent, i Danmark har den fallit med 6 procent och i Holland med 10 procent. Länder som visserligen inte har utvecklats lika väl som Sverige men som inte har varit krisländer har alltså haft en mycket besvärlig utveckling på byggsidan. Det beror på att regeringen i Sverige har kunnat lägga breda satsningar med en omfattande utbyggnad av infrastruktur och viktiga och centrala satsningar på till exempel ROT. Peter Persson anser att ROT är en subvention, och därför ska den ha samma effekter som byggsubventioner. Det är en intressant ekonomisk teoribildning som Peter Persson gör sig till tolk för. Låt mig tydliggöra att poängen med ROT alltså är att vi minskar skattekilarna och att vi gör svarta tjänster vita. Genom att minska skattekilarna ökar vi också arbetsutbudet. Därmed betyder ett ROT-avdrag att vi får ett bättre funktionssätt i ekonomin med stigande efterfrågan, med låg kostnad för det offentliga och med positiva effekter på arbetsmarknaden. Vad vet vi om byggsubventioner? Ja, det finns ju en ledande expert på detta bland Socialdemokraterna. Det är Bo Södersten, tidigare riksdagsman. Han brukade jämföra byggsubventioner och bosubventioner med att riva sönder hundralappar i duschen. Hur kan en professor i nationalekonomi under vad jag tror var nästan mer än ett decennium som socialdemokratisk riksdagsman dra den slutsatsen? Jo, därför att det finns en omfattande utredningsverksamhet kring vilka effekter vi har av byggsubventioner. De leder i huvudsak till stigande kostnader och ökad lönsamhet i byggbranschen och har små effekter på samhällsekonomin. Där har vi skiljelinjen mellan ett ROT-avdrag och en produktionssubvention i byggsektorn. Jag välkomnar det mod som mina socialdemokratiska meddebattörer visar här. De är alltså fullt beredda att föra en diskussion om byggnation i Stockholmsområdet. Det är en valrörelse jag välkomnar. Socialdemokraterna ska regera ihop med Miljöpartiet. Miljöpartiet motsätter sig Förbifarten och nästan varje omfattande investering som ska göras i Stockholms trafiksystem. Det är väl bara en slump om de inte försöker stänga Norra länken för att stoppa biltrafiken. Om Socialdemokraterna är beredda att föra en debatt om Stockholmsregionen hand i hand med Miljöpartiet kanske de kan enas först. Då kanske vi kan få lite besked om vad Socialdemokraterna tänker gå till val på i Stockholmsregionen. Blir det eller blir det inte Förbifarten? Att det är skillnad mellan att vi lägger fram ett fullt finansierat, genomarbetat och solitt program med 78 000 bostäder och tunnelbana och de luftpastejer Socialdemokraterna levererade är väl alldeles uppenbart. Det här är ett finansierat paket. Det är inte förslag som man bara kastar ur sig, utan det är genomarbetad politik. Det är där skiljelinjen går. Låt mig återigen säga att det ska bli fantastiskt intressant att höra Socialdemokraternas och Miljöpartiets gemensamma besked om hur det blir med Stockholmsregionen, hur det blir med byggandet. Det blir väldigt intressant att ta del av det. Jag tror att det kommer att bli som det har varit, att Miljöpartiet tvingar Socialdemokraterna att stoppa investeringarna. Det är just det som har hänt. Det är därför Dennispaket och annat inte har kommit på plats. Socialdemokraterna har suttit i knät på Miljöpartiet, som är emot transportsystemet. Miljöpartiet vill stoppa det genom att dra ned på väginvesteringar och genom att lägga en massa skatter på transporter. Det är Socialdemokraternas dilemma.

Anf. 80 Peter Persson (S)
Herr talman! Finansministern tror att sanningen och gudarna trängs på nationalekonomiska institutionen. Jag är inte så säker på det. Åtskilliga finansministrar har haft annan härkomst - en docent i nordiska språk, en trädgårdslärling från Hässelby, en studiesekreterare i ABF. Ernst Wigforss, Gunnar Sträng och Göran Persson var synnerligen dugliga därför att det handlar om politik och värderingar, inte vetenskap. Det är märkligt att det är fullständigt omöjligt och marknadssnedvridande att använda resurser för att nedbringa kostnader så att vi kan bygga bostäder. Vi har halverat produktionen av bostäder i vårt land sedan alliansregeringen tog bort det samhällsstöd som vi hade fram till valet 2006. Det man nu vill åstadkomma gick finansministern inte in på, men jag vill att han bekräftar eller dementerar det som står i budgetpropositionen, nämligen införande av presumtionshyra, fri förhandling mellan fastighetsägare av nyuppfört bestånd och presumtiva hyresgäster. Sedan kan jag inte låta bli att kommentera att finansministern försöker göra sig till samhällsbyggare. För två år sedan sade Anders Borg, högt och ljudligt, med anledning av planerna på att bygga ut tunnelbanan: Det är ansvarslöst och skadar hans - Socialdemokraternas dåvarande partiordförande Håkan Juholts - trovärdighet. För två år sedan sade han det. Sedan säger Borg: Man har enats om . En timme senare säger han: Regeringen har enats om . Samhällsbyggaren Anders Borg har begränsad trovärdighet. Han hoppar från tuva till tuva.

Anf. 81 Gunnar Andrén (FP)
Herr talman! Det var en intressant uppräkning Peter Persson gjorde av framgångsrika socialdemokratiska finansministrar. Jag vill för kammarens protokoll lägga till både Hjalmar Branting och Fredrik Thorsson, skomakarsonen från Ystad, så att de inte blir bortglömda i det här sammanhanget, även om de var verksamma något tidigare. Det intressanta för framtidens boende är att vi, som finansministern var inne på, behöver se till att restiderna för väldigt många människor kortas i den här regionen. Problemet är att det numera stannar ungefär två fulla bussar varje dag och släpper av människor som inte har någonstans att bo. Det paket som vi nu har visar att man kan bygga med god finansiering. Jag har läst er motion, Peter Persson. Jag begär inte att du ska svara nu eftersom du inte har möjlighet till ytterligare inlägg, men vid ett annat tillfälle skulle du väl kunna tala om vilket system det är ni vill införa. Är det återinförande av paritetslånesystemet? Är det räntebidragssystemet, som kostade upp till 38 miljarder 1991 och gick till dem som ägde husen, inte till hyresbidrag? Eller är det återinförande av den hundraprocentiga lånegarantin från staten så att man kan ta andra lån? Det är de tre huvudsakliga system som vi har haft under de senaste 50-60 åren, såvitt jag kan överblicka. Vilket av dessa system är det ni vill återinföra? Det kommer att kosta pengar som kommer att synas i statsbudgeten även för er. Ni lovade återinföra detta när ni kom till makten 1994. Tack och lov gjorde ni inte det!

Anf. 82 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Jag vill tacka Peter Persson för den här viktiga debatten som så tydligt visat hur framgångsrik regeringens politik varit. Det gör att jag kan stå här och redovisa att EU-kommissionen framhåller att sysselsättningen i Sverige ökat med 11 procent inom byggsektorn när den minskat med 13 procent i EU-27 och med 14 procent i eurozonen. Det är naturligtvis något som vi gemensamt kan glädjas åt, att regeringens politik kunnat stötta jobben i Sverige. Jag ser att Peter Persson gläds åt denna viktiga information som jag kan delge kammaren. När det gäller tunnelbanan vill jag säga att det är ett spännande debattområde som vi ska ägna mycket tid tillsammans med socialdemokraterna i Stockholms län och Stockholms stad. Socialdemokraterna ska få lämna de nödvändiga besked som väljarna, och inte minst byggnadsarbetarna, vill ha. Vad är det som är så farligt med att bygga lite vägar i Stockholm? Varför måste ni alltid göra upp med Miljöpartiet om att skapa en trafikstockning i vår huvudstad? Det kommer att bli spännande att höra Socialdemokraternas och Miljöpartiets gemensamma besked. Man ser inte skillnaden mellan luftslott och det faktum att vi vågar säga att trängselavgifterna höjs för att skapa en nödvändig finansiering, att staten ställer upp och förfinansierar det hela och skapar ett finanspolitiskt och samhällsekonomiskt utrymme för att göra den största tunnelbaneinvesteringen sedan 50-talet. Om nu Socialdemokraterna är så förtjusta i att bygga tunnelbana, varför gjorde de inte det på 70-talet, 80-talet, 90-talet, 2000-talet, under alla de år de hade inflytande? Varför konstruerade de inte de 78 000 bostäder som vi nu får på plats? Vi står för en realistisk samhällsbyggnadspolitik, byggd på solid grund, en solid grund som gör att det skapas byggförutsättningar i Sverige och som gör att sysselsättningen i byggsektorn växer snabbare än inom andra områden. Det kan vi glädjas åt gemensamt, Peter Persson.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.