Flyglinjen Torsby-Hagfors-Arlanda

Anf. 42 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Herr talman! Daniel Bäckström har frågat mig om jag och regeringen kommer att säkerställa att trafikplikten på linjen Torsby-Hagfors-Arlanda inte förvinner.

Att människor ska ha god tillgänglighet med interregional kollektivtrafik över hela landet är viktigt. EU-rätten möjliggör för behöriga myndigheter i medlemsstaterna att under vissa förutsättningar införa allmän trafikplikt och upphandla trafik om förutsättningar för kommersiell drift av flyglinjen saknas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I Sverige är det Trafikverket som beslutar om allmän trafikplikt. Enligt sin instruktion har Trafikverket uppgiften att ingå och ansvara för statens avtal om transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik, inklusive flygtrafik. Jag och regeringen anser att det även fortsatt är Trafikverket som ska sköta uppgiften att analysera vilken interregional kollektivtrafik som bör omfattas av allmän trafikplikt i syfte att minska brister i tillgängligheten.

Anf. 43 Daniel Bäckström (C)

Herr talman! Tack, infrastrukturminister Tomas Eneroth, för svaret! Jag tackar även för möjligheten att debattera denna viktiga fråga här i kammaren.

Interpellationen ställdes mot bakgrund av vad som har hänt tidigare när det gäller den här flyglinjen. Den startar i Torsby, går ned i Hagfors och sedan vidare till Arlanda. Genom åren har det funnits en osäkerhet här. Den förra regeringen, i allianskontext, gjorde ett tydligt ställningstagande genom att skriva in i regleringsbrevet att detta ska omfattas av trafikplikt.

Upphandlingen har sedan förlängts, och nästa år stundar ytterligare en runda. Lokalt finns i norra Värmland en osäkerhet om hur det kommer att bli i framtiden. Inte minst bland ledande kommunpolitiker är denna fråga bland de högst prioriterade på dagordningen.

Det handlar där om att jobba för infrastruktur, kommunikationer och en möjlighet till både fortsatta investeringar och utveckling i befintligt företagande. Det här handlar om framstående företag. Men man vill också kunna utveckla fler verksamheter i dessa bygder och få nya företag på plats. Man vill möjliggöra för människor att på ett smidigt sätt kunna pendla eller röra sig mellan Torsby, Hagfors och Stockholmsområdet. Den nya infrastrukturministern har nu en möjlighet att ta tillfället i akt att inför det fortsatta arbetet ge en signal om vikten av att denna trafik kan fortsätta.

I upplägget skulle man fortsätta att jobba för att öka resandet. Det har man lyckats med. Statistiken ser mycket lovande ut. Det finns många tecken på att denna linje är viktig och efterfrågas.

Förutsättningarna för lokal och regional tillväxt handlar mycket om infrastruktur och om hur Trafikverket kommer att värdera olika bitar. Stora värden står och väger. Det gäller att få utveckling inte bara i tätorterna Torsby och Hagfors utan också i övriga orter och på landsbygden. Det här berör de 2 största kommunerna i Värmland av totalt 16 kommuner. Vi vet att detta är oerhört viktigt. Långsiktighet och ökad tydlighet är förtroendefrågor. I och med att man är intresserad av att få en stabil trafik och att kunna öka omfattningen av denna trafik är signalerna viktiga.

Jag nämnde tidigare att det har blivit en ökning, nämligen 25 procent, jämfört med föregående år. Antalet resenärer per tur har hittills i år ökat med 39 procent, från 5,6 resenärer per avgång till 8,1. Statistiken är från juni i år. Ofta måste man vara ute i god tid för att boka detta. Om denna trafik inte skulle bedrivas längre vore man hänvisad ned till Karlstad för att därifrån kunna åka vidare till Stockholm.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tidigare hörde vi en debatt om trafiken mellan Arlanda och Mora. Det talades om upplevelsen att ta tåget i dag från Dalarna och hit och hur det var försenat. På samma sätt var det för mig när jag reste i morse via Karlstad till Stockholm. Trafiken var försenad med en timme. Åker man ned från Sysslebäck blir resan väldigt lång när man ska ta sig hit.

Anf. 44 Pål Jonson (M)

Herr talman! Tack, infrastrukturministern, för svaret på Daniel Bäckströms interpellation!

Jag tror att vi alla i denna kammare i grunden förenas av tanken att det är bra om Sverige håller ihop. Vi kan ha olika tankar om hur detta mål ska åstadkommas, men i grunden är det sammanhållningen i Sverige som ger oss vår styrka. Jag tror att oavsett om man kommer från en bruksort, från landsorten eller från en förort är sammanhållningen väldigt central.

Det som håller ihop Sverige i fysisk bemärkelse är infrastrukturen. Det ska vara möjligt att bo, leva och resa i hela landet. I mitt eget län Värmland, som ju Daniel Bäckström också kommer ifrån, spelar basindustrin och skogsnäringen en avgörande roll för den regionala utvecklingen. Som infrastrukturministern vet är länet starkt exportberoende, och vi har ett mycket internationaliserat näringsliv som dagligen står i kontakt och förbindelse med vår omvärld. Basindustrin och skogsnäringen utgör också stora delar av Sveriges handelsbalans. Den ligger till grund för vår gemensamma välfärd.

Det näringslivet återkommande efterfrågar när jag har kontakt med dem i Värmland är bra och enkla kommunikationer. Det ska vara enkelt att komma ut i världen, men det ska också vara enkelt att komma hem igen. Annars fungerar det inte att driva exportberoende företag i skogslän.

Själv bor jag i Arvika, utmed stråket Stockholm-Oslo. Jag åker oftast tåg till Stockholm, men jag vet att andra delar av länet aldrig skulle ha utvecklats på det sätt som de har gjort om det inte vore för flyget. Det är helt avgörande för den regionala utvecklingen i Värmland.

Flyget på den nationella nivån är en central del av det svenska transportsystemet. Sverige är ett stort och delvis glest befolkat land med stora avstånd i framför allt skogslänen. Flyget är också till viss del avgörande för att vi ska nå det transportpolitiska målet att åstadkomma en långsiktigt hållbar och samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning för medborgare och företag i hela landet.

Precis som Daniel Bäckström var inne på finns det ett system i vilket Trafikverket upphandlar linjer som inte kan fungera på rent kommersiell grund. Jag förstår ministerns svar; det är Trafikverket som beslutar om allmän trafikplikt och även i fortsättningen är det Trafikverket som gör den analys som är kopplad till detta. I rent formell bemärkelse är detta helt rätt.

Jag har dock två invändningar på principiell nivå. För det första är det naturligtvis regeringen som ytterst ansvarar för att transportförsörjningen inte försämras för medborgare och företag. För det andra är det regeringen som styr myndigheterna genom olika anvisningar, uppdrag och regleringsbrev.

Som ministern vet, och som har varit föremål för diskussion tidigare i dag, skrev faktiskt alliansregeringen in i Trafikverkets regleringsbrev att flygplatserna i Hagfors och Torsby skulle omfattas av trafikplikt. Vi var tidigare även inne på det ökande resandet, som har ökat med en fjärdedel under det senaste året. Det visar på att det här är en flygplats som behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om vi inte skulle gå den vägen och det inte fanns trafikplikt för Torsby flygplats vet vi att det skulle leda till försämringar för basindustrin, och därigenom skulle Sveriges långsiktiga konkurrenskraft försvagas. Det skulle även bli svårare för förutsättningarna att skapa växande företag som agerar på en internationell marknad.

Jag vill därför avsluta med att fråga infrastrukturministern om den nuvarande regeringen är villig att vara lika handlingskraftig som alliansregeringen faktiskt var då den skrev in i Trafikverkets regleringsbrev att den allmänna trafikplikten för Torsby och Hagfors ska bestå.

Anf. 45 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Tack, Pål Jonson och Daniel Bäckström! Jag tycker att det är utmärkt när flera ledamöter i riksdagen är engagerade i att hela landet ska leva och inser att marknaden inte klarar allt utan att samhället ibland måste gå in som aktör och stödja genom driftsstöd eller upphandling så att vi har en fungerande infrastruktur i hela landet.

Jag tillhör en regering som gör omfattande satsningar för att knyta ihop landet efter år av ökade klyftor och år av underinvesteringar. Jag är väldigt nöjd med att vi inte minst på infrastrukturområdet nu har 100 miljarder kronor mer att förhålla oss till när det gäller den kommande planen för åtgärder som ska vidtas inom infrastrukturen.

Jag känner samma starka engagemang och har alltid gjort det under mitt politiska liv för att inte minst exportindustrin ska ha goda förutsättningar var än den finns. Som smålänning är jag väl förtrogen med både kommunikationssvårigheter och annat för att kunna ta sig ut på världens marknader. Därför är detta naturligtvis viktigt.

Samtidigt är denna liksom tidigare interpellation skriven med utgångspunkt i att Trafikverket "verkar vara på väg att" och "är tveksamt till". Nu har vi den ordningen att jag som statsråd först har att invänta vilka beslut Trafikverket möjligtvis fattar, och därefter agerar jag. Så har tidigare regeringar oavsett partifärg agerat. Man inväntar först beslut. Sedan får man ha beredskap om man då väljer att agera.

Jag är väl förtrogen med situationen för både Hagfors och Torsby. Vad jag tycker är viktigt att ha i åtanke i denna diskussion är att vi behöver hitta en ordning framöver där vi ser långsiktiga förutsättningar för de regionala flygplatserna. Det handlar både om driftsstöd och om de EU-förordningar som man ibland har diskuterat och tvistat om hur man kan tolka när det gäller stöd för flygtrafik.

Som ett steg i den processen och med utgångspunkt i den flygstrategi som den här regeringen beslutade om, eftersom vi ser att flyget är av viktig nationell och internationell betydelse i Sverige, ser vi nu över de förordningar som reglerar driftsstöden till de regionala flygplatserna. Det här kommer att ge de regionala flygplatserna bättre förutsättningar för deras verksamhet. Som vi har aviserat i flygstrategin kommer vi också att göra en översyn av de svenska flygplatserna med utgångspunkt i de transportpolitiska målen. I det ligger naturligtvis också att titta på hur Trafikverket följer och har följt de regler som finns och om det finns behov av att göra förändringar, förtydliganden eller förbättringar.

Det viktiga för mig är att veta att vi har ekonomiska förutsättningar att kunna göra viktiga investeringar framöver, och det har vi, eftersom vi har vänt Sveriges utveckling. Vi har nu kraftiga överskott i statens finanser, till skillnad från hur det var under föregående mandatperiod. Vi kan satsa på reformer, och vi kan lägga över 100 miljarder kronor mer i en nationell åtgärdsplan för investeringar i infrastruktur. Det kommer att förbättra förutsättningarna för att klara den omställning som behövs av klimatpolitiska skäl, men naturligtvis också för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Detta gäller även de starka företag som just nu växer ordentligt på världsmarknaderna och som finns i vackra Värmland.

Anf. 46 Daniel Bäckström (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Infrastrukturministern tar upp förutsättningarna i Sverige i övrigt. Jag tror att det är väldigt klokt att reflektera över hur det kan skilja sig åt mellan olika bygder, även beträffande tillgängligheten till fungerande kollektivtrafik, något som man blir hänvisad till om flyget inte längre skulle gå.

Ministern nämner också klimat och klimateffekter utifrån framtidsambitioner. Aktiva näringsidkare och lokala företagare i Torsby kommun är i högsta grad beroende av tillgänglighet och möjlighet att snabbt ta sig till och från olika internationella kontaktytor. Det kan gälla delägarskap eller chefskap på olika plan och på olika marknader. När de blir tillfrågade svarar de att de kommer att ta bilen i stället. De kommer inte att använda den allmänna kommunikationen. Det är ett tydligt besked som jag möter när jag är ute och träffar de här företagarna: Det är bilen som är alternativet till flyget när man reser från Torsby centralort via Hagfors till Stockholm.

Torsby kommun är väldigt lång och sträcker sig långt norrut från Torsby centralort, som ligger i den södra delen, ungefär åtta tio mil från Karlstad. 60 procent av kommunens befolkning bor norr om tätorten. Sysslebäck, som ligger åtta mil upp utefter Klarälven - en timmes resväg - är nästa stora tätort i kommunen. Det är oerhört viktigt att fundera över Trafikverkets analys, som tar sin utgångspunkt i beräkningarna från centralorterna, i det här fallet södra Torsby. Det är det som är vägledande för hur man analyserar flygets betydelse. Men vi måste se hela kommunen - se var företag och boende finns och hur de påverkas. Vilken tid på natten behöver man i praktiken gå upp för att ta sig hit via Arlanda en morgon? Den tidpunkten kommer att bli påverkad - den kommer att bli tidigare och tidigare beroende på hur alternativen ser ut.

Trafikverket har presenterat ett förslag för fortsatt upprätthållande av tillgänglighet till och från Torsby och Hagfors kommuner om flyglinjen läggs ned. Alternativet innebär buss eller taxi från kommunhuvudorterna Torsby och Hagfors till Karlstads flygplats alternativt Karlstads centralstation. Det är det som står emot det här.

Pål tar upp betydelsen för oerhört viktiga företag. Hagfors kommun räknas enligt kommunledningen i Hagfors och Landsbygdskommittén som den sjunde mest sårbara i Sverige. Man är oerhört beroende av Uddeholm, som har 800 anställda. Uddeholm är ett globalt och världsledande företag med oerhört många internationella kontakter. Ett femtiotal forskare finns på plats lokalt i Hagfors och jobbar globalt. Att inte ha en flyglinje tillgänglig för att kunna ta sig vidare ut i världen skulle slå oerhört hårt mot det här företaget.

En kommun med den sårbarhetsanalysen måste ha långsiktiga förutsättningar och även besked om hur Sveriges ledning tänker. En fyraårsperiod är oerhört kort i ett industripolitiskt hänseende. Här handlar det om arbetstillfällen. Det handlar om fortsatta satsningar och signaler om att i framtiden fortsätta att satsa i de här bygderna och även etablera nya verksamheter. Då tror jag att det är än viktigare att vi politiker signalerar vad vi ser som viktigt också i instruktionerna till våra olika myndigheter, i det här fallet Trafikverket. Geografin är annorlunda i de här två kommunerna. Sårbarheten är större. Det här är bygder som i allra högsta grad behöver tillväxt.

Anf. 47 Pål Jonson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag har respekt för att infrastrukturministern i det här läget inte kan föregripa den process som nu sker på Trafikverket angående trafikplikt för Torsby flygplats. Men jag förväntar mig likväl att regeringen och ministern kommer att vidta de åtgärder som krävs i händelse av att trafikplikten för Torsby flygplats inte skulle bestå. Jag kan förstå om infrastrukturministern kanske inte hörsammar mig, men jag skulle verkligen starkt vädja till honom att lyssna på det värmländska näringslivet, som återkommande understryker hur viktig den här trafiklinjen är för vårt internationaliserade näringsliv.

Avslutningsvis vill jag skicka med ett par saker som jag tycker att vi ska ta fasta på och som även Daniel Bäckström tog spjärn i. Det ena är naturligtvis den positiva utvecklingen av resandet. Det är en positiv trend. Det andra är att det har gjorts betydande investeringar i Torsby flygplats. År 2005, under en S-ledd regering, investerade man närmare 85 miljoner. Man har nu en avskrivningstid på 20 år. Det vore naturligtvis en katastrof om den här flygplatsen inte kunde få fortsätta i den omfattning som den bedrivs med i dag, både lokalt för näringslivet och regionalt.

Tack för debatten, infrastrukturministern! Det tydliga medskicket är att frågan måste följas noga. Om inte Trafikverket agerar förväntar jag mig att regeringen vidtar åtgärder.

Anf. 48 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Tack, Pål Jonson och Daniel Bäckström! Som jag nämnde tidigare uppskattar jag ert starka engagemang. Jag har naturligtvis också haft tät och bra kontakt med mina värmländska partivänner liksom med kommunföreträdare och näringslivsföreträdare. För övrigt har jag tidigare besökt Uddeholm, och jag är naturligtvis imponerad av verksamheten där.

Jag säger detta för att också vara tydlig med att jag ser förutsättningarna och utmaningarna. Så här är det i hela landet. Sverige är ett land som är exportberoende. Vi lever i stor utsträckning på de varor och tjänster vi producerar, och vi klarar att slå världsmarknaden med häpnad gång efter annan. Men en grundförutsättning för detta är att vi har goda investeringsförutsättningar: att vi har bra tillgång på utbildad arbetskraft, att vi klarar av att ligga i framkant när det gäller teknisk utveckling och klimatomställning och att vi ser till att ha en infrastruktur som i någon mening kompenserar för att vi har ett avlångt land. Det innebär att vi också måste ha beredskap och möjlighet att göra stora investeringar i vår infrastruktur, kanske större än vad andra länder gör. Återigen: Det är därför jag är väldigt glad över att det är 100 miljarder mer i den infrastrukturplan som vi har framöver jämfört med tidigare. Det är en kraftig satsning - vi är en regering som ser behovet av att göra kraftiga förstärkningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt inser jag det bekymmer som finns med att leva i fyraårscykler. Som politiker får vi förvisso allihop leva med att vi gör det, men när det gäller infrastruktur är långsiktiga planeringsförutsättningar viktiga, både för de aktörer som finns och för de branscher som står i begrepp att fatta beslut om viktiga investeringar. De vill veta förutsättningarna. Det är en av utgångspunkterna för mig när jag nu åker land och rike runt och talar om åtgärdsplanen. Jag hittar därför gärna en bred samsyn över blockgränserna och in till näringslivet, klimatorganisationer och regionala och lokala företrädare. Det är bra för Sverige om vi kan hitta ett anslag.

Infrastruktur är för viktigt i den meningen för att bli en politisk slagpåse. Sedan kommer det säkert alltid att finnas tillfällen då vi har lite olika ambitionsnivåer och olika prioriteringar. Det hör till saken. Men att hitta ett gemensamt långsiktigt handslag i det som är viktiga infrastrukturinvesteringar för Sverige är bra.

När det gäller åtgärdsplan är det Trafikverkets förslag. Det är därför jag nogsamt undviker att uttala mig om enskilda objekt. Samma sak gäller naturligtvis i frågan om trafikplikt. Det är nu verket som har att besluta. Men det kommer alltid att vara så att en regering ska ha beredskap att göra justeringar eller agera om det kommer att vara nödvändigt. Min utgångspunkt är att vi måste täta de klyftor som har kommit i Sverige under långa tider till följd av underinvesteringar och brist på investeringar när det gäller infrastruktur.

Jag tackar för att Pål Jonson var generös nog att nämna att det var en tidigare S-regering som valde att göra investeringar i flygplatsen i Värmland. Det i sig visar att det finns en bred uppslutning bakom vikten av att göra bra infrastrukturinvesteringar. Jag får återkomma till frågan om hur det ligger till i detta fall när Trafikverket väl har fattat sina beslut.

Anf. 49 Daniel Bäckström (C)

Fru talman! Det är en jätteintressant reflektion från infrastrukturministern om betydelsen av att hitta konstruktivitet och långsiktighet. När kommunen i det här fallet stod för halva investeringen har man en ambition framåt. Staten borde då fullfölja sitt åtagande långsiktigt utifrån det man en gång kom överens om. Det handlar inte minst om att kunna fortsätta att signalera till bygden och bygderna att det är en del av vår infrastruktur för att ta oss till och från såväl Torsby som Hagfors.

Det är många företag som finns och verkar i bygderna. Jag har nämnt Uddeholm. Det finns fler i Hagfors kopplat till den här fina verksamheten. Inte minst i träindustrin händer det saker. Det satsas uppe i Sysslebäck i norra Torsby. Man bygger upp klusterverksamhet och också forsknings- och testbäddar inom avancerad teknik för att kunna se möjligheterna framåt och ta vara på skogen som möjlig framtidsnäring att utveckla vidare. Då behöver vi fungerande förbindelser.

Nu när infrastrukturministern ska resa runt i land och rike föreslår jag att han åt ena hållet nyttjar tåget, tar tåget via Karlstad och sedan antingen väljer bil eller Värmlandstrafik och åker hela vägen upp förbi Höljes till norra Torsby och ser hur lång tid det kräver och om det är praktiskt möjligt över en dag att också återvända. Sedan kan man använda flyget på tillbakavägen.

Det handlar om att använda de praktiska förutsättningar som gäller för människor om alternativt skulle bli att det inte finns något flyg. Det behöver också vi politiker uppleva och erfara. Det är den verklighet som gäller för Torsby och Hagfors och också många andra kommuner. Varmt tack för denna debatt! Jag ser fram emot fortsättningen.

Anf. 50 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, Daniel Bäckström! Vi kommer säkert ha skäl att diskutera detta vid flera tillfällen framöver. Mitt ansvar, som i den meningen skiljer sig från Daniel Bäckströms och Pål Jonsons, är att jag måste se till hela landets intressen och inte bara Värmlands. Det innebär att alla de avvägningar som vi kommer att göra måste ske utifrån hela Sveriges intressen att stärka vår konkurrenskraft, klara klimatomställningen och knyta ihop landet.

Vägledande är en svensk flygstrategi, och det är bra att ni också känner till den, där vi nogsamt pekar ut hur vi framöver strukturellt ser på flygets betydelse. Det är viktigt att vi tar fram sådana strategier. Det är nämligen denna regerings sätt att ge långsiktiga planeringsförutsättningar för aktörerna. På samma sätt har vi tagit fram en cykelstrategi och en maritim strategi.

Vi arbetar nu intensivt med att ta fram en godsstratregi. Det kan inte minst för en värmländsk riksdagsledamot vara otroligt viktigt att följa den diskussionen. Det handlar om hur vi ska ha fungerande godstransporter i landet. Det är viktigt för ett exportberoende land som Sverige att klara av det på det bra sätt och utifrån de klimatutmaningar vi har. Tack för en bra diskussion!

Överläggningen var härmed avslutad.