FN-ambassadörernas besök

Anf. 38 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Karin Enström har frågat utrikesministern hur hon resonerade kring användandet av biståndspengar vid FN-ambassadörernas besök, om kostnader för kampanjen till FN:s säkerhetsråd kan klassas som bistånd, om gällande regelverk följts i fallet med besöket från FN-ambassadörerna, hur utrikesministern ämnar följa upp hur Sida och Dag Hammarskjölds Minnesfond har hanterat sina medel samt huruvida Utrikesdepartementet betalat resor och uppehälle för andra FN-ambassadörer eller andra länders diplomater. Interpellationen har överlämnats till mig i egenskap av biståndsminister.

Karin Enströms fråga rör den seminarieserie som har utarbetats i samarbete mellan Dag Hammarskjölds Minnesfond och Utrikesdepartementet och som har genomförts inom ramen för fondens ordinarie verksamhet. Vid de två aktuella seminarietillfällena deltog representanter för några av de fattigaste och mest utsatta länderna i världen för att diskutera klimatutmaningarna och Agenda 2030, möta svensk expertis vad gäller klimatfinansiering samt ta del av innovativa svenska miljösatsningar.

Dag Hammarskjölds Minnesfond har som uppgift att främja säkerhet, utveckling och stärkt multilateralism och verkar genom seminarier, konferenser och nätverksbyggande och får sin finansiering just för detta ändamål. Regeringskansliet beslutar kontinuerligt om insatser där de fattigaste och mest utsatta länderna inbjuds att delta i diskussioner och kunskapsutbyten om exempelvis klimatfrågor, utveckling och andra frågor som relaterar till fred och säkerhet. Detta är en del av vårt bistånd.

Denna regering, liksom föregående regeringar, innehar beslutanderätten för en anslagspost inom biståndet som är ämnad att finansiera sådan verksamhet. Drygt hundra olika organisationer, myndigheter och forskningsinstitut får bidrag genom denna anslagspost. Att med biståndsmedel finansiera seminarieserier om politik av hög relevans för representanter från några av världens fattigaste länder, sviktande och konfliktdrabbade länder och länder som är värst drabbade av klimatförändringarna, vilket stärker dessa länders röst i den globala debatten, är i enlighet med målet för utgiftsområde 7.

Sveriges kandidatur för en plats i FN:s säkerhetsråd bygger på att länder ska rösta på oss för att vi har en bra politik. Arbetet med Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd finansieras via UD:s del av Regeringskansliets förvaltningsanslag inom utgiftsområde 1 och inte via biståndsmedel. Detta gäller såväl arbetet vid det sekretariat som inrättats på UD som det kandidaturrelaterade arbetet vid FN-representationen i New York.

I fallet med den aktuella seminarieserien handlar det om ett samarbete kring utvecklingsfrågor mellan en biståndsfinansierad organisation och UD. Besöket har varit i linje både med Regeringskansliets regelverk och med den inriktning som Dag Hammarskjöldfonden beviljats biståndsmedel för. Dag Hammarskjölds Minnesfond, som är en internationell stiftelse med säte i Uppsala, finansieras av UD, genom Sida. UD:s bidrag till Dag Hammarskjölds Minnesfond ges som verksamhetsstöd på årsbasis men kopplas till det senaste avtalet om treårigt samarbete som ingicks mellan Regeringskansliet och Dag Hammarskjölds Minnesfond i februari 2015. UD avtalar regelbundet på treårsbasis samarbete med Dag Hammarskjölds Minnesfond.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Uppföljningen av Regeringskansliets stöd sker enligt gängse rutiner för bidrag av detta slag. Det innebär att Dag Hammarskjölds Minnesfond årligen ska återrapportera till Sida och Regeringskansliet hur verksamheten har bedrivits och hur de finansiella bidragen har använts. Sida och Regeringskansliet gör då en granskning av återrapporteringen och har möjlighet att vid behov begära in kompletterande information.

Anf. 39 Karin Enström (M)

Fru talman! Jag tackar biståndsministern för svaret, trots att det var till utrikesministern jag ställde interpellationen och därmed frågorna.

Som jag skrev i min interpellation har Förenta Nationernas säkerhetsråd det högsta ansvaret för att upprätthålla internationell fred och säkerhet, och det spelar naturligtvis roll vilka som sitter där. Därför stöder Moderaterna Sveriges kandidatur till säkerhetsrådet för perioden 2017-2018 till fullo. Det är två månader kvar; i sommar, den 28 juni, avgör man genom en sluten omröstning i FN:s högkvarter i New York vilka två länder av Sverige, Italien och Nederländerna som får de två tillfälliga platserna i säkerhetsrådet.

Vi hade önskat att man inom EU-kretsen hade kunnat komma överens om en rotationsordning och därmed vilka två EU-länder som skulle kandidera i den här omgången, men där nådde vi inte ända fram. Hade vi gjort det kanske vi inte hade befunnit oss i den här situationen. Vi har nämligen länge sagt att det internationella bruket med omfattande kampanjer behöver ses över. De riskerar både att bli kostsamma och att öka risken för korruption. Det är dock hård konkurrens om dessa tillfälliga platser, och det är tre länder som konkurrerar om två platser. Trots den hårda konkurrensen förutsätter vi naturligtvis att den svenska kampanjen sker enligt våra gemensamma utrikespolitiska principer.

Fru talman! När Dagens Nyheter i en granskning uppgav att biståndsmedel gått till regeringens kampanj till säkerhetsrådet, i form av olika resor för andra länders FN-ambassadörer, visar det att regeringens arbete med kampanjen måste granskas. Minsta tveksamhet om att detta inte skulle gå rätt till har naturligtvis betydelse för förtroendet för Sverige och för just de värden vi vill driva, inte minst i FN och säkerhetsrådet.

Det är därför vi från utrikesutskottets sida har bett statsråden att komma och förklara och beskriva, och det är även därför ett statsråd är här i dag - för att bringa klarhet. Det är bra. Av någon anledning har nämligen den rödgröna regeringen hållit korten nära bröstet när det kommer till kampanjen. Det finns oklarheter kring diarieföring, och de resor den här interpellationen handlar om är ett exempel. Man kan ställa frågor om varför man valde att bjuda just FN-ambassadörerna för dessa länder. Fanns det andra personer, kunniga på området, som var aktuella för en inbjudan men valdes bort?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Risken med att hålla korten nära är att det blir motsatsen till den transparens och öppenhet vi vill ska prägla såväl FN som andra internationella organisationer. Det kan öppna för missförstånd och oro för att allt inte har skett på ett riktigt sätt. Hur ser biståndsministern på Sveriges framtida arbete i FN om ökad öppenhet och naturligtvis ökad effektivitet i säkerhetsrådet?

Ett annat fall av oklarhet - och där har vi ställt frågor, inte minst i form av skriftliga frågor - har gällt kostnaderna för kampanjen och till vilka länder regeringsrepresentanter har rest, vilket vi har velat få en överblick av. I går fick vi som sagt en redovisning, och det är bra. Men den budget som redovisas i ett särskilt papper visar till exempel inte FN-ambassadörernas resor, och det är därför vi har ställt frågorna om vilka pengar som har använts till vad. Vi har fått en redovisning, men jag tycker trots det att det är viktigt att vi reder ut allting eftersom Sverige verkligen ska vara rösten mot korruption och för ökad öppenhet.

Anf. 40 Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Jag har i ett annat sammanhang ställt en fråga till biståndsministern om just kampanjen till säkerhetsrådet. I utrikesutskottet i går hade vi möjlighet att ha ett särskilt samtal med både biståndsministern och utrikesministern kring just kampanjen till säkerhetsrådet, och vi fick kompletterande information.

Fru talman! Låt mig vara tydlig. Från Centerpartiets del har vi ställt oss bakom att Sverige ska kandidera till säkerhetsrådet och att vi ska ha en kampanj som är en lågbudgetkampanj - inte röstfiske. Det ska vara en kampanj som handlar om transparens och där vårt track record, alltså vårt FN-cv, ska tala för vår sak. Det är naturligtvis från den utgångspunkten som vi har tittat på vad som har framkommit från regeringens sida när det gäller säkerhetsrådskampanjen.

Vi har noterat att det har redogjorts på hemsidan för den offentliga delen för 2015 men inte för 2016. Vi har också noterat att det nu har kommit fram uppgifter om att biståndspengar, som vi uppenbart har en del brist på med tanke på flyktingavräkningar och annat, har använts kopplat till säkerhetsrådskampanjen. Det renderar naturligtvis ett antal frågor. Budgeten som redovisas är en sida av saken, men det är ett antal satellitverksamheter som pågår och som inte redovisas.

Här, fru talman, finns det skäl att skapa tydlighet. Från vår sida är vi angelägna om att riksdagen, som ju har uppdraget som parlament att verkligen granska regeringen, synar om det man säger stämmer. Det hoppas jag att vi ska kunna göra, så att vi får god insikt i även de delar som nu inte redovisas och att de ska kunna bli föremål för granskning i utrikesutskottet under de kommande månaderna. Vi kommer inte att hinna göra det före omröstningen i säkerhetsrådet. Men vi ska kunna få fram ett brett underlag för att verkligen kunna syna kampanjen.

Fru talman! Detta är viktigt, för det är ju inte varje år som den här typen av verksamhet bedrivs. Och det finns i den globala miljön rätt många kommentarer till hur olika länder agerar i den här typen av kampanjer. Det har nämnts i debatten att Holland bjuder ambassadörer till Aruba. Vi bjuder uppenbarligen in till Stockholm. Det är naturligtvis en del av en verklighet som vi från riksdagens sida har skäl att granska och bedöma, också för fortsatta slutsatser om den här typen av kampanjer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Biståndet handlar också om mänskliga rättigheter, och en av våra slutsatser när det gällde kampanjen för en plats till MR-rådet var att vår tydliga röst för mänskliga rättigheter var något som andra irriterade sig på och som gjorde att vi inte fick stöd i slutomröstningen.

Jag hoppas, fru talman, att Sveriges röst inte har tystnat för en plats i säkerhetsrådet.

Anf. 41 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Tack, Karin Enström och Kerstin Lundgren, för frågorna! Jag välkomnar verkligen ert stöd till Sveriges kandidatur till säkerhetsrådet. Jag välkomnar också möjligheten att här i riksdagen svara på dessa frågor i offentligheten, så att även det vi pratade om i utrikesutskottet i går kan följas av svenska folket och de journalister som har visat intresse för den här frågan.

När det gäller rotationsordningen stämmer det att det är tre europeiska länder som nu konkurrerar. Sverige var det första landet som anmälde sitt intresse. Vi har även gjort ansträngningar för att koordinera inom EU-kretsen, så att vi skulle slippa den här konkurrenssituationen. Det tredje landet som anslöt sig gjorde det väldigt sent och har ambitionen att bli ett land som kanske till och med sitter permanent i säkerhetsrådet. Vi har verkligen inte önskat den här situationen, som är olycklig. Det hade varit bättre om EU-kretsen hade kunnat enas om två kandidater.

När det gäller att hålla korten nära bröstet kan man verkligen uttrycka det så. Det tycker jag är en mer rättvisande beskrivning än att vi försöker dölja saker. Vi har nu redovisat kostnaderna, inte bara för 2015 utan för 2014-2016 fram till mars, för utrikesutskottet. Totalt ligger kostnaden runt 20 miljoner, varav 10 miljoner för att finansiera de särskilda kanslier som finns inom UD för att jobba med kampanjverksamheten. Jag vill vara väldigt tydlig med att det inte är biståndspengar utan anslagspengar. 10 miljoner är kostnaden för ordinarie personal, alltså UD-personal som är avdelade för detta, inte extraanställd personal. Det är 20 miljoner som har använts hittills.

Vi välkomnar all granskning, och det är inga kort som ska läggas på bordet. Vi behöver inte hålla dem så nära bröstet när omröstningen är klar. Det är inget som helst hemlighetsmakeri bakom detta.

Varför just FN-ambassadörer? Dag Hammarskjöldstiftelsen har anordnat de här seminarieserierna inom ramen för sin ordinarie verksamhet. Man har alltså inte fått pengar av oss specifikt för att inbjuda FN-ambassadörerna. Dag Hammarskjöldstiftelsen sysslar med bland annat FN-reform och säkerhetspolitik. Under det gångna året har FN slutit flera oerhört viktiga avtal såsom klimatavtalet, Agenda 2030 och Financing for Development.

Just dessa FN-ambassadörer från små, konfliktdrabbade och fattiga länder har suttit som aktörer inom FN och förhandlat. Vi har haft ett väldigt tätt samarbete med dem för att nå framgång inom till exempel klimatavtalet, så de var relevanta för Dag Hammarskjöldstiftelsens verksamhet. Inbjudan har skett i samarbete med UD. Vi har bedrivit en aktiv politik för att samarbeta med just de här länderna för att nå framgång i de här avtalen.

Sedan är detta bistånd. Bistånd är inte bara att ge matpaket eller humanitär nödhjälp till fattiga människor i Afrika. Bistånd är också konferenser, kunskapsutbyte, stärkandet av kapacitet hos de allra fattigaste länderna för att de ska kunna delta i de internationella förhandlingar som är helt avgörande för deras framtid. Detta har regeringar alltid sysslat med. Att försöka få det att framstå som att man tar pengar från fattiga länder är alltså fel.

Anf. 42 Karin Enström (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tycker att det är bra att vi har den här debatten och håller verkligen med biståndsministern om att det är bra att vi inte har den bara i utskottet. Men jag skulle kanske önska en lite större förståelse för de frågor som vi ställde långt innan detta blev granskat av medierna. Det är ju inte för att vi inte vill att det här ska gå bra.

Det är viktigt att visa att man kan genomföra en sådan här kampanj och att den, som vi alla hoppas på, ska lyckas. Men det ska ske på ett öppet, transparent och effektivt sätt, för det är ju så som Sverige vill och ska verka. Då måste allt vi gör, inklusive en sådan här kampanj, präglas av dessa värden.

Det är också därför vi har ställt frågan om vad det är för medel som har använts till vad. Det är bra att vi har fått en motivering till att det var just dessa personer som blev inbjudna till konferenserna.

Jag är mycket väl medveten om att bistånd används till så mycket mer än till nödhjälp. Det måste det göra, för annars kommer vi inte vidare. Det finns många olika sätt att använda bistånd på, men det får inte råda ens en misstanke om att det finns en gråzon när det gäller hur man använder biståndsmedlen. Här har regeringen varit tydlig och sagt att detta klassificeras som bistånd, och det var bland annat det vi ville ha svar på.

Det får som sagt inte råda tveksamheter. Vi har ställt frågor tidigare men inte fått särskilt bra svar. Det tycker jag att vi ska kunna kräva, och det hoppas jag att vi kommer att få i fortsättningen.

Varför finns då den här misstänksamheten? Jo, som jag sa har vi ställt skriftliga frågor och fått ganska svepande information. Vi har inte velat ha information om exakt vilka länder som har lovat vad, för jag tror inte att vi ska ha långa listor över vilka länder som har sagt att de ska stödja vår kandidatur till FN:s säkerhetsråd och vilka som ska rösta på olika sätt.

Vi har också haft en diskussion om på vilket sätt och med vilket budskap denna kampanj ska bedrivas. I höstas hade vi en ganska lång diskussion om huruvida Sverige skulle vara en oberoende röst eller inte. Vi kritiserade Utrikesdepartementet för att ha antagit budskapet Global commitment, independent voice - på svenska: globalt åtagande, oberoende röst.

Vi reagerade på det eftersom Sverige har EU som sin centrala plattform, och det kunde uppfattas som att vi inte tog vårt EU-medlemskap på allvar.

Vi fick försäkringar om att detta budskap inte skulle användas. Men så sent som i går såg jag att det officiella Twitterkontot för FN-representationen i New York använder detta budskap.

Om man säger att man vill ha en bred politisk uppslutning och uppbackning och att vi ska ha en så gemensam uppfattning om detta som möjligt men sedan inte följer det uppstår det såklart frågetecken.

Vi kommer att fortsätta att granska denna kampanj. Den utvärdering som utrikesutskottet och riksdagen kan göra finns det ingen anledning att göra innan själva omröstningen sker. Men oavsett hur det går tror jag att det är bra att göra den för att inte minst dra slutsatser om varför det gick bra eller, i värsta fall, inte gick bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle ha velat se en större ödmjukhet och förståelse för att vi ville ha de kort vi nu talar om längre från bröstet och ut på bordet.

Biståndsministern får gärna ge ett svar.

Anf. 43 Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Jag har som sagt tidigare ställt en fråga till biståndsministern om andra insatser med en eller annan koppling till att kampanjen för en plats i säkerhetsrådet har finansierats av biståndsbudgeten. Det var när vi hade fått bilden av att en grupp ambassadörer under hösten hade bjudits in till en konferens.

I det svar jag fick nämndes inget om något mer. Svaret är undertecknat av Isabella Lövin den 13 april. Under denna tid blev det dock uppenbart att ytterligare en grupp ambassadörer hade bjudits in. Om detta skrivs inget i svaret på min fråga.

Det är givetvis ytterligare en signal som gör att vi känner osäkerhet. Finns det fler frågor som ligger i det dolda? Bilden är inte helt tydlig och transparent.

Jag kan förstå att man inte vill presentera alla frågor offentligt. Men det är fullt möjligt att presentera för utrikesutskottet och därmed för riksdagen under sekretess. Vi hade till och med möten med Utrikesdepartementet under de tre veckor som informationen fanns tillgänglig, men under dessa tre veckor fick vi inte ta del av någon uppgift om vad som hade förevarit. Det gör att vi har anledning att ställa frågor.

En av de frågor som finns gäller kampanjkansliets roll. Kampanjkansliet är en nyckelspelare i det arbete som bedrivs. Det har framkommit att kampanjkansliet också har haft en roll i styrningen av just den biståndsfinansierade delen.

Fru talman! Då undrar man förstås, också med tanke på tidigare debatt, över UD:s styrning av biståndet i denna del.

Anf. 44 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Sverige är en av de absolut största givarna till FN. Vi ligger på femte eller sjätte plats globalt. Vi är ett litet land, och vi ger 1 procent av vår bni till bistånd. 11 miljarder om året går till FN och FN:s olika organisationer.

Det är mer än 20 år sedan Sverige satt i FN:s säkerhetsråd. Vi tycker att det är rimligt att spendera 10-20 miljoner, det som vi hittills har redovisat, från UD:s utgiftsområde 1 för att vi ska kunna sitta i FN:s säkerhetsråd.

Jag tror att det är väl spenderade pengar för svenska folket för att vi ska få sitta i världens enda beslutsfähiga organ när det gäller fred och säkerhet. Krig och konflikter är ju ett av de största skälen till att människor är fattiga och lider.

Bistånd är också kunskapsutbyte. Det är rent hyckleri när vissa riksdagsledamöter i kommentarer i tidningar ger sken av att bistånd inte används till konferenser, kunskapsutbyte och liknande.

År 2014 hade vi en mycket framgångsrik konferens om befolkningsfrågor tillsammans med UNFPA i Stockholm och med just parlamentariker, vilket Kerstin Lundgren och jag precis har diskuterat. Det var den tidigare regeringen som stod värd för den, och kostnaden för denna enda konferens var närmare 15 miljoner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det gick på biståndsmedel, och jag tycker att det var helt riktigt i enlighet med syftet för utgiftsområde 7: att hjälpa människor att resa sig ur fattigdom och göra sin röst hörd.

Det här är alltså inga konstigheter, och det vet riksdagens utrikesutskott mycket väl.

När det gäller Dag Hammarskjöldfondens inbjudan handlade den i substans om klimatfinansiering och krig och konflikter. Man diskuterade antibiotikaresistens och stadsplanering. Man gjorde studiebesök på en vatten- och avloppsanläggning i Södertälje. Det var långt från lyxhotell på Aruba, som jämförelsen nyss var.

Sverige kandiderar med utgångspunkt i det vi är bra på och den politik vi för. Vi har en feministisk politik, vi är världsledande på miljöteknik, vi jobbar med att förebygga konflikter och vi är en av världens största biståndsgivare. Det är detta vi för fram när vi träffar dessa länder. Det vore dumt om vi inte gjorde det.

Och när Dag Hammarskjöldfonden bjuder in dessa FN-ambassadörer i deras egenskap av aktörer i de globala förhandlingarna vore det dumt om vi inte passade på att träffa dem. Vi träffade dem utanför Dag Hammarskjöldfondens program, och det finansierades inte av biståndet, vill jag säga.

Angående oberoende röst vill jag säga att det sitter två EU-medlemsländer som permanenta medlemmar i säkerhetsrådet, men EU-samordningen är inte så självklar som det kanske låter i debatten. Därför är det viktigt att andra EU-medlemsländer sitter som tillfälliga medlemmar i säkerhetsrådet.

Anf. 45 Karin Enström (M)

Fru talman! Jag tog inte upp kampanjen om en oberoende röst för att vi skulle ha en debatt om huruvida det var rätt eller inte att använda denna slogan, utan det handlar om vad vi faktiskt har kommit överens om. Är det rätt att framhärda fastän vi har kommit överens om något annat? Det är egentligen det jag är ute efter.

Det är i ljuset av detta och det övriga vi har talat om som vi har varit kritiska och ifrågasättande. Känslan av att det inte är riktigt klarlagt och att det finns något bakom som vi inte får se skapar en misstro som Sverige inte är betjänt av.

Fru talman! Vi ifrågasätter inte att en kampanj av detta slag, en kandidatur, kommer att kosta skattepengar. Men det är viktigt att det inte råder några som helst oklarheter om vilka medel som har använts och på vilket sätt och i vilket syfte de har använts. Det är det hela frågan handlar om.

Det handlar om förtroende, och det handlar om vilka värden vi vill kunna driva i FN, andra internationella organisationer och som sagt förhoppningsvis också i det organ som har det högsta ansvaret för fred och säkerhet i världen. Där har Sverige, både som biståndsgivare och som aktiv aktör i globala frågor, verkligen något att bidra med. Jag hoppas att utfallet kommer att bli på det sättet.

Våra motiv till att ställa oss frågande till detta har ifrågasatts på många sätt, och därför är det bra att vi diskuterar dessa frågor i all öppenhet. Vi vill vara säkra på att det inte kommer några nya överraskningar nu, utan att vi har denna öppna kanal till utrikesutskottet och riksdagen.

Anf. 46 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag kan verkligen försäkra att det inte finns några andra motiv för regeringen att vilja sitta i FN:s säkerhetsråd än att vi vill driva på för global säkerhet och en hållbar framtid för mänskligheten. Det är också därför vi är en av världens största givare till FN-systemet och en av världens största biståndsgivare.

Jag hade inte tid att svara på Kerstin Lundgrens fråga om varför vi inte nämnde det andra besöket i interpellationssvaret. Jag svarade på frågor hela dagen efter Dagens Nyheters publicering av det så kallade avslöjandet, från alla medier utom Dagens Nyheter som aldrig ringde. Jag berättade omedelbart för TT att det var två grupper som hade inbjudits av Dag Hammarskjöld-stiftelsen. Vi har ingenting att dölja.

Jag vill understryka att FN-ambassadörer från världens allra fattigaste länder inte är några glassiga typer utan har oerhört begränsade möjligheter. Vi har ett land som Kiribati, som har en väldigt liten befolkning och som är en mycket utsatt ögrupp i Stilla havet. Där finns ett fåtal personer som över huvud taget är sysselsatta med internationell politik, och de har varit helt avgörande för att få ett bra klimatavtal på plats, genom sina vittnesmål om landets utsatthet. De var bland annat med på en av resorna och fick ta del av svensk vatten- och avloppsteknik i Södertälje, vilket kan hjälpa Kiribati att klara de utmaningar man har. Jag har själv varit på besök och sett vilka enorma utmaningar som finns med havsnivåhöjningen och bristen på grundvatten.

Det är dessa frågor vi vill driva i FN - säkerhet, klimat, feministisk utrikespolitik och global solidaritet - ingenting annat.

Överläggningen var härmed avslutad.