Förföljelse av kvinnor i Sudan

Interpellation 2015/16:781 av Amineh Kakabaveh (V)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2016-09-05
Överlämnad
2016-09-06
Anmäld
2016-09-08
Sista svarsdatum
2016-09-20
Svarsdatum
2016-10-18

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Ofta och i flera decennier har man i Sveriges riksdag diskuterat förtryck och förföljelse av kvinnor i olika delar av världen – bland annat i Iran, Irak, Pakistan, Afghanistan och Saudiarabien. Man har även talat om machokulturen i latinamerikanska länder. Sällan har man dock i samma utsträckning tagit upp länder i Afrika. Ett av de länder där kvinnoförtrycket är ytterst brutalt, men sällan uppmärksammas, är Sudan. Där liksom på många andra håll försöker förtryckarregimer använda religionen för att rättfärdiga sitt förtryck av kvinnor.

Regimen i Sudan
I en militärkupp 1989 tog överste Omar al-Bashir makten i Sudan och utropade sig själv till president. Den regim som infördes i landet kan karaktäriseras som extremt islamistisk. Ett utmärkande drag för den är dess kvinnofientlighet. I en särskild rapport från FN 2015 uppgavs att 26 artiklar i Sudans Public Order Act innehöll lagparagrafer som var direkt riktade mot kvinnor.

Lagstiftningen
Den sudanesiska regimen har varit inriktad på att lagstiftningsvägen förnedra kvinnor systematiskt och beskära och försvaga deras ställning i samhället. Detta kommer bland annat till uttryck i artikel 152 i Sudans 1991 Criminal Act, där det förklaras att kvinnor som utmanar den allmänna moralen genom att bära ”en oanständig eller omoralisk klädsel” förargar sin omgivning och kan dömas till upp till 40 piskrapp, böter, eller straffas med både prygel och böter. Döms någon till böter och inte kan betala utmäts ett fängelsestraff under inhumana förhållanden. Straffen ska utdömas med utgångspunkt från den allmänna moralen och om så krävs utifrån gärningsmannens religion eller vad rådande sedvänjor kräver.

Denna artikel 152 i Public Order Act ger utrymme för ett obegränsat godtycke och tillämpas praktiskt taget uteslutande mot kvinnor. Särskilt utsatta är de kvinnor som försörjer sig genom livsmedels- eller teförsäljning.

Dödsstraff och trakasserier
Gifta kvinnor som begår äktenskapsbrott döms enligt artikel 146 i Sudans Criminal Act från 1991 till döden genom stening. Ogifta kvinnor som har sexuellt umgänge döms till 100 piskrapp.

Den 13 maj 2012 dömde en domstol i Ombada i Sudan Intisar Sharif Abdallah till döden för äktenskapsbrott genom stening.

Laila Ibrahim Issa Jamool, 23 år gammal och mor till ett sex månader gammalt spädbarn, dömdes också till döden genom stening i en dom av den 10 juli 2012. Båda domarna har överklagats.

Enligt kvinnoaktivisten Yosra Akasha, i Sveriges Radio den 11 augusti, och enligt Human Rights Watch utövar Sudans polis systematiskt sexuellt våld för att skrämma kvinnor från att vara aktivister och för att de ska respektera sharialagar.  Kvinnor utsätts för verbala och sexuella trakasserier när de tas till polisstationer.

Deras mobiltelefoner och personliga tillhörigheter konfiskeras. Personlig och fysisk undersökning genomförs, vilket bör betraktas som våldtäkt. Eftersom det är tabubelagt för kvinnor att tala om våldtäkter och sexuella trakasserier uppmärksammas detta sällan.

Darfur
I Darfurregionen är situationen särskilt svår där janjawidmilisen våldtagit fler än 200 kvinnor. Kvinnor i Darfurregionen och Nubaregionen har utsatts för rasistisk diskriminering. 2015 kastade polisen ut kvinnliga studenter från Darfur från campusområdet i Khartoum.

Trots förtrycket av kvinnor i Sudan finns det kvinnor som kämpar för sina mänskliga rättigheter. Dessa utsätts för förföljelser. I mars 2012 varnade presidentens rådgivare Nafie Ali Nafie medlemmarna i det styrande partiet National Congress Party för ”dessa kvinnor som samarbetar med internationella organisationer för att sätta sina destruktiva planer riktade mot samhället i verket”. Regeringsmedier framställer kvinnorättsaktivister som ”prostituerade”.

Sudan är förvisso inte det enda land där kvinnor utsätts för ett mycket brutalt och systematiskt förtryck. Sudan är inte heller det enda land där religionen tas i bruk för politiska syften – för att rättfärdiga kvinnoförtryck. Sudan tillhör dock de länder där kvinnoförtrycket inte bara följer oskriven sedvanerätt utan är av regimen inskriven i landets lag och praktiseras av landets myndigheter och rättsväsen.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

  1. Vad avser ministern att ta för initiativ för att Sverige inom EU, i FN och som enskild stat ska verka för att stärka kvinnors rättigheter i länder där kvinnoförtrycket är en del av statens, statsapparatens, maktutövning?
  1. Vad avser ministern att ta för initiativ för att Sverige inom EU, i FN och som enskild stat ska verka för att stärka kvinnors rättigheter i Sudan?
  1. Vad avser ministern att ta för initiativ för att Sverige inom EU, i FN och som enskild stat ska verka för att förhindra att religionen utnyttjas för att rättfärdiga kvinnoförtryck?

Debatt

(11 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2015/16:781, Förföljelse av kvinnor i Sudan

Interpellationsdebatt 2015/16:781

Webb-tv: Förföljelse av kvinnor i Sudan

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Fru talman och ärade ledamöter! Amineh Kakabaveh har frågat mig vad jag avser att ta för initiativ för att Sverige inom EU, i FN och som enskild stat ska verka för att

stärka kvinnors rättigheter i länder där kvinnoförtrycket är en del av statens maktutövning

Svar på interpellationer

stärka kvinnors rättigheter i Sudan

förhindra att religionen utnyttjas för att rättfärdiga kvinnoförtryck.

Låt mig inledningsvis understryka att den feministiska utrikespolitiken, som bland annat innebär främjande av och skydd för kvinnors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna, är en prioritering för Sveriges agerande inom EU och FN liksom i bilaterala kontakter.

Vi lyfter konsekvent fram betydelsen av kvinnors och flickors egenmakt och åtnjutande av de mänskliga rättigheterna inom FN:s forum för mänskliga rättigheter, oavsett om det gäller situationen i ett enskilt land eller en tematisk människorättsfråga. Sverige är också en stark röst inom EU för att vi gemensamt ska kunna stärka skyddet för kvinnors och flickors mänskliga rättigheter i hela världen.

Fru talman! Kakabavehs andra fråga berör hur regeringen arbetar med att stärka kvinnors rättigheter i Sudan. Låt mig vara tydlig: Jag delar fullt ut Amineh Kakabavehs frustration över de bristfälliga möjligheterna för kvinnor och flickor att hävda sina mänskliga rättigheter i Sudan.

Vid granskningen av Sudan i FN:s råd för mänskliga rättigheter tidigare i år ställde Sverige frågor om arbetet mot sexuellt och könsrelaterat våld i Sudan. Sverige framförde även en rekommendation om att Sudan bör tillträda FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, Cedaw. Erfarenheter visar att sådana granskningar kan ha en positiv påverkan på stater och deras efterlevnad av internationella åtaganden.

Kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna är ett av regeringens högst prioriterade områden, något som också genomsyrar Sveriges bilaterala dialog med Sudan. Under hösten 2015 inledde ambassaden en satsning för att sprida information om FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet i Sudan. Inom ramen för satsningen verkar Sverige även för att en nationell handlingsplan för resolution 1325 ska antas av den sudanesiska regeringen.

Med utgångspunkt i Sveriges ordförandeskap för Call to Action on Protection from Gender-based Violence in Emergencies har ambassaden även tagit initiativ till ett samtal om könsrelaterat våld bland givarna i Sudan. Målsättningen är att identifiera specifika prioriteringar för Sudan och längre fram att följa upp dessa gemensamt. Ambassaden har även varit pådrivande för att aktörer inom det humanitära systemet i Sudan ska anta och genomföra en särskild strategi som beaktar kvinnors och flickors särskilda behov i humanitära situationer.

Sverige har sedan flera år ett utvecklingssamarbete med Sudan. En av de huvudsakliga målsättningarna är att öka kunskap och möjligheter för kvinnor och flickor att hävda sina mänskliga rättigheter, inklusive sexuella och reproduktiva rättigheter. Sverige lämnar därför ett betydande stöd till Unicef i Sudan, bland annat för insatser mot barnäktenskap och kvinnlig könsstympning.

För att besvara Kakabavehs tredje fråga vill jag lyfta fram att Sverige också är engagerat i arbetet mot religiös intolerans och för jämställdhet genom en rad samarbetsformer, både bilaterala och multilaterala. Vi ger stöd till United Nations Alliance of Civilizations, Anna Lindh Foundation och Unionen för Medelhavet, som arbetar för pluralism, med interreligiös dialog och jämställdhetsfrågor. Vårt institut i Alexandria är aktivt med projekt kring ungdomar, kvinnor och religionens roll. Sveriges stöd till det civila samhället runt om i världen bidrar även till att stärka underifrån-initiativ som syftar till att förhindra att religionen utnyttjas för att rättfärdiga kvinnoförtryck.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sammanfattningsvis, fru talman, arbetar Sverige på bred front för att stärka främjande av och skydd för kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna, både globalt och i enskilda länder som Sudan. Vi är övertygade om att detta är en förutsättning för att vi ska nå våra mål om fred, säkerhet och utveckling.


Anf. 2 Amineh Kakabaveh (V)

Fru talman! Jag vill innerligt tacka utrikesminister Margot Wallström för det mycket utförliga svaret och för den ambition Sverige och utrikesministern har i dessa frågor.

Det är naturligtvis viktigt att vi här i Sveriges riksdag lyfter fram kvinnor, särskilt på kontinenten Afrika. Kvinnorna där har sällan lyfts fram i samma utsträckning som kvinnorna i Iran, Irak, Pakistan, Afghanistan och så vidare. Det innebär dock inte att det inte finns problem där - snarare tvärtom.

När Omar al-Bashir utropade sig själv till president gjorde han precis som Khomeini i Iran för 37 år sedan. Man har helt enkelt sett till att sharialagar införts. I Förenta nationernas rapport 2015 uppgavs att 26 av artiklarna i Sudans Public Order Act innehåller lagparagrafer som innebär systematiskt förtryck och förföljelse av kvinnor. Därför är det väldigt viktigt att lyfta fram dessa frågor.

Vi har mottagit information och rapporter från särskilt Sveriges Radio, där man i de senaste reportagen berättar om flyktingar från Etiopien, Eritrea och andra länder. Både män och kvinnor som kommer till Sudan fängslas och våldtas. "Sara" är en av dem som intervjuades i P1 av Axel Kronholm för några veckor sedan. Hon sa att hon och fem andra kvinnor tillfångatogs och blev våldtagna, och i fängelset betraktades de som våldtäktsmännens fruar.

I delar av Afrika, liksom i Mellanöstern, är våldtäkt tabu. Man pratar inte om det ens i sin egen familj. "Sara" är ett fingerat namn, och hon var inte den första. Även kvinnorättsaktivister betraktas som dåliga kvinnor, som förrädare och som otrogna när de protesterar och demonstrerar på gator och torg. Polisen själv våldtog dem i staden Khartoum; det kunde man också höra i Sveriges Radio i augusti.

Det är väldigt viktigt att gentemot dessa länder, som man gör affärer med och som man - precis som utrikesministern var inne på - träffar i FN:s korridorer och i EU-sammanhang, trycka på att kvinnors rättigheter faktiskt är mänskliga rättigheter och att detta måste stoppas. Det gäller särskilt regimer som Saudiarabien, Sudan och Iran, som använder religionen för att legitimera och upprätthålla det systematiska förtrycket mot kvinnor.

Man måste helt enkelt se till att det görs något konkret åt detta. Därför hoppas jag att Margot särskilt kommer att lyfta fram dessa frågor i FN. Jag hoppas att man tar tag i detta och ser över hur man kan visa effekterna av den politik som Sverige, EU och Margot själv för.


Anf. 3 Maria Andersson Willner (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Fokus för vårt utvecklingssamarbete med Sudan är konfliktförebyggande och mänskliga rättigheter med fokus på kvinnor och på att stärka civilsamhället. Utvecklingsbiståndet är väldigt begränsat i omfattning, och de medel som finns går inte till regeringen. Genom utvecklingssamarbetet bidrar Sverige bland annat till Unicef med stöd till deras barnskyddsprogram.

Sudan är Afrikas tredje största land. Landet är rikt på mineraler, bland annat olja, men också utsatt för återkommande torka och översvämningar. Fattigdomen är stor, och flera regionala konflikter gör livet svårt för människorna i Sudan.

Sudan är bland de länder i världen som har störst antal internflyktingar; över 3 miljoner människor beräknas vara på flykt inom landet. 5 miljoner människor lider av matosäkerhet, och ytterligare 1 miljon behöver humanitär hjälp.

Kvinnorna är fruktansvärt utsatta. Förutom regionala konflikter och svält är det vanligt med könsstympning och barnäktenskap. Dessutom råder stränga sharialagar som begränsar friheten.

Sverige stöder UN Women, som bland annat arbetar för kvinnors rätt till rättshjälp tillsammans med lokala kvinnoorganisationer. Sverige ska öka kontakterna med kvinnorättsförsvarare och civilsamhällets organisationer.

Det är allvarligt att Sudan inte har ratificerat tilläggsprotokollet till AU:s deklaration om mänskliga rättigheter, som syftar till att garantera att de mänskliga rättigheterna även omfattar kvinnor. Den garanterar kvinnor rätt till politiskt deltagande, social och politisk jämställdhet med män, större självständighet i beslut som rör reproduktiv hälsa, och den syftar också till att kvinnlig könsstympning ska upphöra.

Sudan har inte ratificerat detta. Självklart ska Sverige på olika sätt påpeka vikten av att jobba för att förverkliga detta tilläggsprotokoll. Jag är säker på att utrikesministern också, i olika sammanhang, sätter just kvinnors mänskliga rättigheter högt på agendan.


Anf. 4 Hillevi Larsson (S)

Fru talman! Jag tror inte att det kommer att bli så mycket av konfrontation i den här interpellationsdebatten. Jag tror att de flesta är överens om att detta är en väldigt viktig fråga.

Det jag tycker är positivt med regeringens feministiska utrikespolitik är att den omfattar alla flickor och kvinnor i hela världen. På ett sätt omfattar den även män, eftersom jämställdhet är bra för båda könen.

Just i Sudan finns, förutom fattigdom, detta kvinnoförtryck i form av sharialagar. Det är grundläggande att religion ska vara en privatsak. Religionsfrihet är någonting väldigt viktigt, men religion ska vara en privatsak. Samhället eller staten ska inte styras av religion - det blir väldigt fel, och det slår extra hårt mot just flickor och kvinnor.

Det är väldigt positivt att regeringen lyfter upp detta - specifikt könsstympning och barnäktenskap, som redan på ett tidigt stadium förstör dessa flickors och kvinnors liv. Man har tittat på vad det skulle innebära om man hjälpte tonårsflickor i världen. Det skulle vara som dynamit för utvecklingen; det finns få saker som förändrar världen så positivt som just detta. Det rör ju halva befolkningen - den förtryckta delen - och att låta de här flickorna utbilda sig och vänta med äktenskap kan ha enormt positiva effekter. I och för sig kan hela befolkningen vara förtryckt, men det är ofta extra mycket förtryck mot flickor och kvinnor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När vi talar om mänskliga rättigheter är det alltid viktigt att påminna om att kvinnors och flickors rättigheter är mänskliga rättigheter. All diskriminering är en kränkning av de mänskliga rättigheterna.

Någonting som tyvärr fortfarande är känsligt i många delar av världen - faktiskt även i europeiska länder - är sexuella och reproduktiva rättigheter. Detta är också en del av de mänskliga rättigheterna. Där har man ibland satt en gräns: hit men inte längre! Människor får inte styra över sina egna kroppar, och då kan de heller inte styra över sina egna liv. Detta får konsekvenser för de enskildas liv och för deras familjer, men det är också väldigt negativt för hela samhället.

Jag tycker att det är positivt i allmänhet att man lyfter fram flickors och kvinnors rättigheter. Jag tycker även att det var positivt att Amineh Kakabaveh talade om just Sudan, för det är ett land som inte har diskuterats så mycket. Här i Sverige har Sudan kommit upp till diskussion på grund av ett enskilt fall där tre flickor blev kidnappade av sin pappa. Mamman var svensk, och pappan kom ursprungligen från Sudan. Han kidnappade flickorna för ungefär 30 år sedan och flyttade till Sudan med dem. Mamman, hennes syster och hela familjen har kämpat i 30 år för att få tillbaka dem. Just i detta enskilda fall bidrar lagarna i landet negativt; männen har makten över kvinnorna i familjen.

Det finns kvinnorörelser i Sudan, och jag tror att det är viktigt att stärka dem. Demokratirörelser och kvinnorörelser finns även i det värsta förtrycket. Till och med i Saudiarabien finns en kvinnorörelse - den jobbar visserligen i en väldig motvind, men den finns ändock.

Jag tycker att detta är väldigt positivt. Jag tror också att det är viktigt att vi inte blandar ihop alla länder i Afrika i en enda soppa, för det finns tyvärr en tanke om att alla är likadana. Det finns stora skillnader, både positiva framsteg och negativa saker som vi behöver kämpa emot.


Anf. 5 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Fru talman! Tack för dessa inlägg! Det är väl skönt att vi ibland inte alls behöver vara konfrontativa utan i stället kan visa att vi håller ihop kring någonting som är så viktigt som mänskliga rättigheter. Dessa är även kvinnors rättigheter och måste definieras på det sättet.

Situationen i världen - när vi ser oss omkring - kräver verkligen en feministisk utrikespolitik. Det räcker med att för ett ögonblick titta på hur livet för en flicka eller kvinna i Sudan ser ut för att inse situationens allvar. Det gäller inte bara Sudan utan också andra länder i Afrika och på andra håll i världen, där till exempel barnäktenskap är vanligt förekommande.

För ett tag sedan besökte jag just ett sådant land, där hälften av flickorna blir bortgifta innan de blir myndiga. Detta hindrar förstås det landets utvecklingsmöjligheter och ekonomiska tillväxt på ett mycket påtagligt sätt. För många länder innebär det att man har svårt att ta sig ur den fattigdom man befinner sig i.

Alla stater har ett ansvar gentemot sin egen befolkning och är skyldiga att efterleva internationella åtaganden och konventioner. Det gäller såväl Sverige som Sudan och andra stater. Den feministiska utrikespolitiken innebär att vi tittar på om flickor och kvinnor åtnjuter samma rättigheter och om de är representerade där de bör finnas med när det gäller att fatta beslut. Vi tittar också på hur resurser fördelas runt om i världen - går de i lika hög grad till kvinnor? Vi arbetar varje dag för att stärka kvinnors och flickors mänskliga rättigheter i humanitära situationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Eftersom det var en av Amineh Kakabavehs frågor vill jag säga att det inom FN finns flera mekanismer för att följa upp enskilda länders genomförande av internationella åtaganden. Sverige deltar mycket aktivt i den granskningsmekanism som FN har inrättat för att titta på mänskliga rättigheter. Den förkortas UPR, vilket står för Universal Periodic Review.

Där granskas alla världens länder regelbundet av övriga stater. Vi ställer frågor och gör rekommendationer som ofta har bäring på kvinnors och flickors rättigheter och deras åtnjutande av mänskliga rättigheter.

Stater som har tillträtt en FN-konvention är ålagda att rapportera om genomförande till FN:s konventionskommittéer, som består av oberoende invalda experter. I samband med granskningarna ger kommittén rekommendationer om vad staterna bör göra.

Det finns också ett mellanstatligt arbete. Där arbetar vi med många afrikanska länder och andra länder runt om i världen för att uppmärksamma olika människorättsfrågor i både FN:s MR-råd och generalförsamlingens tredje utskott. Våld mot kvinnor, rätten till utbildning, diskriminering av kvinnor och kvinnlig könsstympning är exempel på sådana frågor - frågor som ni också har nämnt här.

Vi har ett aktivt biståndsarbete med Sudan. Ett av våra tre områden för insatser har varit just ökad kunskap och möjligheter för kvinnor att hävda sina mänskliga rättigheter. Det har varit fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och ökad respekt för barns rättigheter.

Det ska vara en självklarhet att de mänskliga rättigheterna också innebär varje enskild människas rättigheter. Vi kommer att agera enligt den principen såväl här hemma som bilateralt och i internationella sammanhang.


Anf. 6 Amineh Kakabaveh (V)

Fru talman! Jag vet att ambitionen och viljan finns hos utrikesministern att förändra, påverka och göra ännu mer. Men problemet är den politiska dimensionen.

Jag vill bara påminna om att utrikesministern själv kritiserat Saudiarabien för de brott de begår i form av medeltida straff när det gäller kvinnors rättigheter. Sedan åker näringsministern dit och skakar hand för att reparera situationen.

Det är en kyskhetskultur. Lagstiftningen i Saudiarabien, Iran, Sudan och många andra länder diskriminerar kvinnorna, som mördas genom kyskhetskulturen.

Inte nog med det. FN:s generalsekreterare, som säger att han är en stolt feminist, vill i praktiken ta bort könsapartheiddiktaturen Saudiarabien från listan över stater som begår brott mot mänskliga rättigheter.

Våra insatser och utvecklingsprojekt är jättebra. Men politiker även i demokratins korridorer är handfallna, till exempel i FN, när man gör på detta sätt, trots att alla de här länderna själva har skrivit under deklarationer om mänskliga rättigheter. Det är dem man måste påverka och säga: Det här går inte.

Jag vet att ansvaret inte bara är Margot Wallströms. Detta måste också biståndsministern och näringsministern ta tag i. Det är flera ministrar som är ansiktet utåt, och frågan måste förankras hos dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige är befolkningsmässigt den femte största givaren. När man är i andra delar av världen är det en stolthet att Sveriges röst är så stark. Senast jag var i USA var förrförra veckan, och Sverige är ett namn där, till och med bland vanliga människor. Då förväntas det naturligtvis mer av oss. Därför hoppas jag att det finns uppbackning från andra ministrar på det här området, för det går inte att bara skaka hand och bortse från det barbari som halva befolkningen utsätts för. Precis som utrikesministern sa utsätts de för de värsta formerna av repression och förföljelse i sina egna hemländer.

År 2016 gäller sharialagar i många länder som också är med i FN. Sudan är en av de stater som begår brott, inte bara mot kvinnor utan mot alla människor som hävdar frihet. Det är många människorättsaktivister där som mördas, förföljs och fängslas. Inte minst utsätts de flera tusentals flyktingar som flyr från fattigdom, elände och förtryck för barbari och systematiskt förtryck av poliser och av systemet i Sudan. Därför hoppas jag att Margot i korridorerna i Sverige, i EU och i FN följer upp effekterna av våra insatser.


Anf. 7 Maria Andersson Willner (S)

Fru talman! Kvinnorna i Sudan är fruktansvärt utsatta för konflikt, svält, fattigdom och könsbaserat våld. En feministisk utrikespolitik förpliktar i detta.

Sverige tar kontinuerligt upp frågor om jämställdhet och alla kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna i våra olika dialoger med såväl officiella företrädare som andra aktörer, oavsett om det handlar om utrikes- och säkerhetspolitik, utvecklingspolitik eller handelspolitik.

Situationen i Sudan är allvarlig. Men en feministisk utrikespolitik kan hjälpa till att, i den akuta humanitära situationen och i det långsiktiga utvecklingssamarbetet, lyfta också kvinnors ställning i Sudan.


Anf. 8 Hillevi Larsson (S)

Fru talman! En väldigt viktig fråga som är kopplad till reproduktiva och sexuella rättigheter är mödradödligheten. Den är ett problem oavsett om man får barn frivilligt eller ofrivilligt genom tvångsäktenskap eller hur det än går till. Det innebär att även om man vill ha barnet finns det en risk i samband med förlossningen.

Den senaste siffran jag sett var från 2010. Den har alltså några år på nacken, men det finns fortfarande stora problem. Då var risken att dö vid förlossning tusen gånger så hög i Sudan som i Sverige. Sudan är ett av de länder där det är farligast att bli mamma.

Jag vet att utrikesministern gör mycket just när det gäller mödradödligheten. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är ett brett område. Det är alltifrån att bekämpa mödradödlighet till att bekämpa barnäktenskap och tvångsäktenskap. Grundläggande är att kvinnan ska bestämma över sin egen kropp. Att man ska överleva när man föder ett barn måste vara målet.

I detta ingår sexualrådgivning, sexualupplysning och preventivmedel. Här har vi problem över hela världen, alltså även i europeiska länder. Men i ett land som Sudan är det såklart lång väg att gå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill verkligen instämma i något som Kofi Annan sa när han var generalsekreterare i FN. Han sa att girlpower är det bästa botemedlet mot fattigdom. I Sudan finns det både djup fattigdom och även kvinnoförtryck. Genom att kämpa för kvinnors och flickors rättigheter kan vi bekämpa både fattigdom och kvinnoförtryck.

Sverige har ju blivit historiskt genom att ha den första feministiska regeringen med en feministisk utrikespolitik, och jag ser fram emot det fortsatta arbetet.


Anf. 9 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Fru talman! Till beskrivningarna av vad som händer i Sudan kan man lägga rapporten Scorched earth, Poisened air, som kom från Amnesty i slutet av september. Den beskriver konflikten och situationen för civila, apropå det Amineh tog upp om flyktingars situation och hur det ser ut i läger. Det är hjärtskärande berättelser som Amnesty har samlat in om omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter, inklusive sexuellt våld, och anklagelser om att regeringen kan ha använt kemiska vapen i Darfur. Det förtryck och det våld som den civila befolkningen i Darfur utsätts för är helt oacceptabelt. Därför måste vi förstås agera för att få slut på konflikten och på brotten mot mänskliga rättigheter. Här är situationen den att Sudans regering, liksom den väpnade oppositionen, förhindrar Afrikanska unionens och FN:s gemensamma insatser i Darfur från att skydda civila. Vi kan inte acceptera att Unamid, som är FN:s styrka, eller de humanitära organisationerna förhindras att verka i någon del av Sudan.

När nu Sverige tar plats i FN:s säkerhetsråd nästa år kommer vi att ta ansvar för säkerhetsrådets hela dagordning. Det betyder att vi får ansvar för alla de situationer och fredsbevarande insatser som redan finns på dagordningen, de rapporter som regelbundet kommer, konventionens efterlevnad och så vidare. Det kommer att bli också Sveriges dagordning. Situationen kommer alltså att behandlas, och det gäller Unamids mandat och humanitära organisationers möjligheter att nå ut och arbeta.

Vi kommer naturligtvis att göra allt vi kan för att föra dessa diskussioner framåt, och vi kommer att göra det mot denna bakgrund. Jag har sagt förut att den återkommande frågan i säkerhetsrådet måste bli: Var är kvinnorna? Finns de i fredsförhandlingar? Finns de bland dem som skriver under fredsavtal? Finns de i de fredsbevarande styrkorna? Finns de i uppföljningen? Finns de runt de bord där viktiga beslut fattas? Det kommer att bli vår roll att ställa dessa frågor.

Låt mig nämna ett par saker som kan läggas till. Det gäller ett initiativ som vi har tagit på sistone. Vi hade en stor internationell workshop häromveckan där vi hade bjudit in åklagaren från brottmålsdomstolen ICC, Fatou Bensouda. Vi hade också bjudit in representanter från Världsbanken och människorättsförespråkare från olika delar av världen för att diskutera om det fortfarande finns diskriminering av kvinnor. Finns det lagstadgad diskriminering av kvinnor, och i vilka länder? Det kunde Världsbanken informera om. Vad gör ICC för att se till att det inte är straffrihet för den här typen av brott runt om i världen? Hur behandlar man till exempel sexuella övergrepp?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det var en mycket givande konferens, som vi förstås kommer att använda utfallet av. Vi ska se till att vi också får in det i vår process. Varje år fastställer vi en handlingsplan som är mycket konkret och som förs ut via alla våra ambassader runt om i världen med tydliga prioriteringar. Nu har vi till exempel arbetat med frågan om sexuell och reproduktiv hälsa. Det betyder att alla våra ambassader runt om i världen tittar på hur vi kan göra för att till exempel sprida kunskap om den kampanj som vi har haft om barnmorskor och tillgång till barnmorskehjälp.

Vi har dessutom ett nätverk av kvinnliga utrikesministrar där vi talar om just sådana här saker: Hur får man ned födelsetal i de länder där man behöver det? Hur bevakar man att kvinnor och flickor inte gifts bort i unga år?

Vi fortsätter att arbeta mycket aktivt med dessa frågor, och jag vill särskilt uppmärksamma vad Amineh sa: I flyktingsituationerna är det särskilt viktigt att bevaka detta.


Anf. 10 Amineh Kakabaveh (V)

Fru talman! Tack än en gång, utrikesminister Margot, för insatserna och insikten att man i maktens korridorer och regeringar särskilt vill lyfta fram kvinnor och flickor!

Jag vet själv om att Sverige gör detta. Jag var i Chile i Latinamerika förra året. Ambassadören och alla diplomater där var engagerade och ville tala om de här sakerna, särskilt om kvinnor. Jag fick då en tankeställare: Jag önskar att vi i Sverige skulle vara exakt likadana och inte göra ett tillbakadragande på grund av religionen i många delar av världen. Religionen och kulturen spelar en stor roll i många länder, och man borde där precis som i andra europeiska och latinamerikanska länder lyfta fram kvinnors och flickors frågor och rättigheter.

Jag håller med om det som Hillevi och de andra vännerna var inne på: Fattigdom spelar stor roll för flickors och kvinnors roll och för alla människors påverkan på demokratiutveckling. Det är helt sant, men det finns också en annan aspekt av det hela: När religionen blir landets lagar och när regimer medvetet använder religionen och kulturen för att behålla och upprätthålla förtryck, då har vi ett problem. I Saudiarabien och många andra länder råder inte direkt någon ekonomisk brist. Det råder brist på insikt och demokrati. Därför är det viktigt att lyfta fram detta, särskilt eftersom lagarna i en del länder gör att människor systematiskt förtrycks. Sudan är ett av dessa länder.

Därför är det angeläget att poängtera att 1325 är väldigt viktig, inte bara i Sudan utan också i Syrien och i många andra länder. Jag hoppas att vi följer upp effekterna.


Anf. 11 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Fru talman! Tack så mycket, Amineh Kakabaveh för interpellationen! Tack också till alla som har deltagit i debatten! Den är fortsatt mycket viktig.

Vi kan se varje dag i rapporterna hur krigets fasa drabbar civilbefolkningen. Kvinnor och barn är kanske de som drabbas hårdare än några andra. Oskyldiga och obeväpnade hamnar de på krigets frontlinjer, där det på många håll i världen ständigt råder förtryck av kvinnor och flickor. De åtnjuter inte samma rättigheter som pojkar och män. Vi måste göra mycket mer för att se till att kunna skydda också de mest utsatta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är spännande att se att till exempel Kanada har bett att få ta del av våra erfarenheter. Jag skulle inte bli förvånad om de också snart deklarerar att de vill föra en feministisk utrikespolitik. I de situationer som vi just nu diskuterar innebär en sådan politik till exempel att Sverige har varit det land som under lång tid har sekonderat en kvinna till Staffan de Mistura och hans team som FN:s sändebud.

Vi har varit de som har utbildat kvinnor i den syriska oppositionen och sett till att de har kunnat träffas, resa till Genève och få en röst i det som var förhandlingar till för en tid sedan. Detta kommer fortsatt att vara en viktig kraft.

Sverige kan vara det land som inspirerar andra länder, och med hjälp av vårt bistånd och vårt utvecklingsstöd till många länder kan vi bli ett exempel på hur vi tänker när det gäller att världen består till hälften av kvinnor. I vissa länder består en majoritet av befolkningen av kvinnor. Då måste man se till att de har samma rättigheter och samma representation och får del av samma resurser som männen.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.