Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Förhandlingar om frihandelsavtalet TTIP

Interpellation 2020/21:193 av Hans Rothenberg (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-11-27
Överlämnad
2020-11-27
Anmäld
2020-12-01
Svarsdatum
2020-12-11
Sista svarsdatum
2020-12-11
Besvarad
2020-12-11

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Förhandlingar om frihandelsavtalet TTIP(pdf, 90 KB)

Interpellationen

till Statsrådet Anna Hallberg (S)

 

I spåren av covid-19 har bnp sjunkit i alla länder utom Kina och världshandeln har utvecklats i ett lugnare tempo. Många länder inom EU brottas med sina egna ekonomier och tvingas till ökad skuldsättning. För att komma ur detta prekära läge går det inte att sluta sig ytterligare. I stället krävs det öppenhet och framför allt att världens två största ekonomier – EU och USA – knyter starkare band sinsemellan.

En ny amerikansk president kommer att tillträda. På många sätt kommer Joe Bidens valseger att förändra USA:s omvärldspolitik. Även om vi inte vet hur den nya linjen kommer att formas i detalj finns det god anledning att vara förhoppningsfull. Det är dags att ta upp den tappade tråden och återuppta förhandlingarna om frihandelsavtalet TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership) utifrån en uppdaterad agenda.

För Europa och Sverige borde möjligheterna till ett starkare transatlantiskt samarbete gynnas av att USA återigen får en president som inser vikten av multilateralt och regelbaserat samarbete. Men det betyder inte att handelsrelationerna mellan EU och USA per automatik kommer att förbättras, särskilt inte med tanke på de protektionistiska strömmar vilka under coronapandemin vuxit sig allt starkare.

Ett fungerande frihandelsavtal mellan världens två största ekonomier skulle förändra spelplanen positivt för världshandeln i stort och för de 28 berörda länderna. För Sveriges och svenska företags del skulle det innebära stora möjligheter med ett avtal på plats varför Sverige bör vara pådrivande för att förhandlingarna mellan EU och USA återupptas.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anna Hallberg:

 

Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att förhandlingarna om frihandelsavtalet TTIP ska återupptas?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2020/21:193, Förhandlingar om frihandelsavtalet TTIP

Interpellationsdebatt 2020/21:193

Webb-tv: Förhandlingar om frihandelsavtalet TTIP

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anna Hallberg (S)
Anf. 115 Statsrådet Anna Hallberg (S)

Herr talman! Hans Rothenberg har frågat mig vilka åtgärder jag har för avsikt att vidta för att från svensk sida verka för att TTIP-förhandlingarna, det vill säga frihandelsavtalsförhandlingarna, mellan EU och USA ska återupptas.

USA är en viktig partner för Sverige, och den bilaterala relationen är av stor vikt för vår ekonomi. Amerikanska företag med verksamhet i Sverige skapar omkring 70 000 jobb här, och svenska företag skapar i sin tur ungefär 365 000 arbetstillfällen i USA.

Det är givetvis högprioriterat av regeringen att upprätthålla och vidareutveckla de goda handelsrelationerna med USA inom ramen för en fri, hållbar och rättvis handelspolitik. Inom EU verkar vi för att EU ska ha ett positivt och konstruktivt förhållningssätt till USA. Vi stöder förslag om att fördjupa och bredda handelsrelationen där det är möjligt.

EU:s och medlemsstaternas reaktioner på utfallet i det amerikanska presidentvalet har varit positiva. Jag ser personligen förstås mycket fram emot att inleda ett nytt samarbete med mina motparter i den nya administrationen, och det vore glädjande om handelsrelationen kunde fördjupas. Jag utesluter inte att samtal kommer att föras om TTIP och utformningen av ett framtida handelsavtal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt är det viktigt att vara realistisk. Tillträdande president Joe Biden har varit tydlig med att förhandlingar om breda frihandelsavtal inledningsvis inte kommer att ligga högst på administrationens politiska dagordning. Ett förslag från EU om att eventuellt återuppta TTIP-förhandlingar i detta skede skulle därför sannolikt inte landa rätt hos den inkommande administrationen. Därutöver har det inom EU funnits delade meningar om delar av TTIP-avtalets dåvarande utformning.

Mina EU-kollegor och jag kommer förstås att föra samtal med USA om hur vi på bästa sätt kan fördjupa vårt handelspolitiska samarbete. EU och USA är varandras viktigaste handelspartner. Som världens två största marknadsliberala ekonomier finns det goda skäl att göra framsteg på handelssidan, inte minst med tanke på den ekonomiskt svåra period vi just nu genomgår men också med hänvisning till geopolitiska omständigheter och utmaningar.

Under FAC handel, det vill säga mötet med EU:s handelsministrar, den 9 november i år lyfte jag vikten av att återstarta den transatlantiska handelsrelationen med en ny positiv agenda. Det finns ett brett stöd för detta bland EU:s handelsministrar. Det behövs gemensamma insatser för att främja den bilaterala handeln, lösa bilaterala handelstvister, samarbeta kring handel- och teknologifrågor samt reformera och stärka Världshandelsorganisationen, WTO. Dessa förslag omfattas även av det gemensamma meddelandet om en ny transatlantisk agenda som kommissionen och EU:s utrikestjänst, EEAS, offentliggjorde den 2 december.

Regeringen kommer att verka för att EU ska ha en god handelsrelation med USA och på bästa sätt skapa goda förutsättningar för svensk ekonomi, svenska företag och svenska jobb.

Hans Rothenberg (M)
Anf. 116 Hans Rothenberg (M)

Herr talman! Tack, handelsministern, för svaret!

Ja, en ny amerikansk president kommer att tillträda, vilket vi ser fram emot. På många sätt kommer Joe Bidens valseger att förändra USA:s omvärldspolitik. Även om vi inte vet hur den nya linjen kommer att utformas i detalj finns det god anledning att vara förhoppningsfull.

I spåren av covid-19 har bnp sjunkit i alla länder i världen utom Kina, och världshandeln utvecklats i ett lugnare tempo. Många länder inom EU brottas med sina egna ekonomier och tvingas till ökad skuldsättning. För att komma ur detta prekära läge går det inte att sluta sig ytterligare. I stället krävs det öppenhet och framför allt att världens två största ekonomier, EU och USA, knyter starkare band sinsemellan.

Det är därför dags att ta upp den tappade tråden och återuppta förhandlingarna om frihandelsavtalet, det som när vi förhandlade det kallades TTIP. Men vi ska göra det utifrån en uppdaterad agenda.

TTIP var kontroversiellt på många håll, framför allt ju längre ut på vänsterkanten man kom. Det skulle säkert finnas god nytta i att göra ett omtag med ett blankt blad, ta med sig det goda från det gamla TTIP-förslaget och förhandlingarna om det och komplettera med en uppdaterad agenda som är anpassad efter 2021.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För Sverige och Europa borde möjligheterna till ett starkare transatlantiskt samarbete gynnas av att USA återigen får en president som inser vikten av multilateralt och regelbaserat samarbete. Men det betyder inte att handelsrelationerna mellan EU och USA per automatik kommer att förbättras, särskilt inte med tanke på de protektionistiska strömningar som under coronapandemin vuxit sig allt starkare. Vi ska heller inte glömma att det även inom det demokratiska partiet i USA finns starka drag av protektionism.

De som propagerar för mer slutenhet och protektionism drar dock helt fel slutsatser av den pågående krisen. Om den hållningen får sätta agendan riskerar vi att slå in på en väg bort från vad som har varit så framgångsrikt för Sverige och världsekonomin i stort.

Utifrån rådande världsläge är behovet av frihandelsvänliga röster större än på mycket länge. Där har Sverige en viktig roll att spela, och vi borde driva på för att EU ska ta initiativ till återupptagna frihandelsförhandlingar med USA.

Som handelsministern svarade kommer detta inte att stå högst upp på agendan för en nytillträdd amerikansk president. Men det är desto viktigare att vi från den europeiska sidan driver på och försöker föra upp frågan så högt som möjligt på den kommande dagordningen. USA ska nu kasta av sig en tid av mindre och bristande internationellt samarbete, och det är inte vi som ska vänta in deras nya agenda för att så småningom kunna ta upp det som är viktigt.

Det är också viktigt att ha en idé om vad man vill göra. Min fråga till handelsministern var: Vilka åtgärder ämnar statsrådet och regeringen vidta för att förhandlingarna om frihandelsavtalet ska kunna återupptas? Jag fick inga konkreta svar på detta; de kanske kommer senare under debatten. Jag tror att det är viktigt att vi börjar titta på vad som behöver göras i praktisk handling. Vilka initiativ tycker handelsministern att vi ska börja med när tiden väl är mogen?

Anna Hallberg (S)
Anf. 117 Statsrådet Anna Hallberg (S)

Fru talman! För mig som Sveriges handelsminister är det en absolut självklarhet att EU ska fördjupa handelsrelationen med USA där detta är möjligt. Man måste understryka detta: Varför är det så viktigt? EU och USA är varandras främsta handelspartner. Jag har siffror framför mig här, som är viktiga att lyfta fram i sammanhanget för att verkligen understryka att jag delar bilden av hur viktig denna fråga är.

Vi utgör tillsammans mer än 30 procent av världshandeln. Av alla globala direktinvesteringar sker 60 procent mellan dessa två områden. EU:s och USA:s varuhandel var 2019 värd 616 miljarder euro, vilket är tre och en halv gånger EU:s årliga budget. Det är alltså oerhört stora värden som inte bara står på spel utan som vi också kan använda oss av i ett frihandelsavtal. Vi kan också utveckla relationen på ett fantastiskt sätt om vi skulle komma till ett sådant läge att vi kan börja förhandla om ett frihandelsavtal igen.

Om vi går tillbaka till Sverige och den bilaterala relationen mellan Sverige och USA är siffrorna också faktiskt ganska imponerande, givet att Sverige ändå är en så pass liten ekonomi jämfört med många andra. Sverige är den 13:e största investeraren i USA. I det avseendet ligger vi framför större ekonomier som Kina, Sydkorea, Brasilien med flera. Med detta vill jag verkligen understryka hur viktig jag som svensk handelsminister anser att denna fråga är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Precis som Hans Rothenberg nämner kommer fortsatt öppenhet, nära dialog och ett starkt handelspolitiskt samarbete mellan EU och USA att vara en av de mest prioriterade frågorna de kommande åren. För att upprätthålla detta kommer vi från Sveriges sida, som står för denna positiva, frihandelsvänliga linje, att behöva vara en väldigt stark röst också inom ramen för EU. Sveriges roll i denna fråga är viktig och kommer kanske framöver att vara ännu viktigare. Vi har nu i EU ganska många likasinnade länder, som också vill driva denna agenda - dock inte alla.

Däremot är det, som jag tidigare har påpekat, i detta skede inte läge att ta upp en konkret förhandling om frihandelsavtalet TTIP. För det första behöver kommissionen beviljas ett nytt förhandlingsmandat av EU:s medlemsländer, för det tidigare mandatet för TTIP löpte ut i april 2019. Detta förutsätter enighet i frågan bland EU:s medlemsstater. Därmed inte sagt att Sverige inte ska driva på frågan, men vi måste vara realistiska - vi måste få en EU-enighet kring detta.

Detta är inte självklart i nuläget. Det frihandelsavtal som EU har förhandlat fram med Mexiko har stött på problem i det belgiska parlamentet, och Mercosuravtalet har röstats ned i Nederländerna. Ett TTIP-avtal skulle kanske inte direkt få ett positivt bemötande i alla EU:s medlemsländer. Vi måste alltså vara realistiska men samtidigt redan nu börja kratta för detta.

Jag tror att det är väldigt viktigt att agera klokt här och inte gå för snabbt fram. Men vi måste - det håller jag verkligen med Hans Rothenberg om - ha en tydlig, konkret agenda framför oss. Målsättningen ska naturligtvis vara att vi ska få ett frihandelsavtal i slutändan. Vi ska inte sitta i baksätet och vänta på detta, utan Sverige ska vara pådrivande.

Som svensk handelsminister instämmer jag verkligen i att ett frihandelsavtal med USA skulle vara positivt och viktigt för tillväxten i båda dessa stora ekonomiska regioner. Det skulle sänka kostnaderna för våra företag och ge en ökad tydlighet och förutsägbarhet för vårt näringsliv, vilket är väldigt viktigt.

Med detta sagt är den tillträdande president Bidens inställning till multilateralt samarbete väldigt positiv, men den nya administrationen signalerar att det första man kommer att göra inte är att börja förhandla om nya handelsavtal. Jag tror att vi måste både vänta in och samtidigt driva på. Detta är alltså en balansgång, fru talman.

Hans Rothenberg (M)
Anf. 118 Hans Rothenberg (M)

Fru talman! Det är mycket riktigt så som handelsministern säger: Det är inte detta som kommer att ske på det första regeringssammanträdet i Vita huset efter den 20 januari. Men detta måste upp på dagordningen inom en nära överskådlig tid. För det finns många saker i världen utöver det rent konkreta - arbetstillfällen, svenska företag, ökat handelsutbyte rent allmänt - som vi behöver vara uppmärksamma på.

Vi ser i världen att de expansionistiska och auktoritära krafterna tar sig alltmer utrymme. Vi ser också ett Kina som de senaste åren flyttat fram sina positioner på i princip alla fronter. Det är väl egentligen bara inom bandy som man inte har flyttat fram sina positioner. Genom aggressiva investeringar i strategiskt viktiga samhällsfunktioner söker Kina nå kontroll över fysisk och digital infrastruktur i länder långt bortom det egna territoriet. Detta frestar på EU och dess medlemsländer och har också renderat i skärpt lagstiftning i Sverige och EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt driver USA på egen hand en handelskonflikt mot Kina, med högst oklart resultat. Som stabila företrädare för en icke statsstyrd marknadsekonomi skulle EU och USA gemensamt och på ett klokt sätt kunna agera som motvikt till de auktoritära ekonomierna, där Kina är den absolut främsta företrädaren. Det bästa sättet att markera denna gemensamma hållning vore att först återupprätta den transatlantiska axeln, som ter sig alltmer angelägen. Det är ur detta perspektiv jag tycker att det är oerhört viktigt att vi snart kommer igång med reella diskussioner om hur ett framtida frihandelsavtal skulle kunna se ut.

Jag tror att vi ska ha respekt för den kritik mot frihandelsavtalet TTIP som fanns innan president Trump tillträdde. Det betyder inte att jag på något vis tycker att avtalet var fel i sin konstruktion. Men det blev fel eftersom så många reagerade så kraftfullt på det. Därför behöver man ta ett omtag här. Jag tror att våra kollegor från andra partier, som var betydligt mer högljudda i sitt motstånd mot frihandelsavtalet, mycket väl skulle kunna landa i en modifierad hållning.

Denna modifierade hållning måste dock börja med att man har en gemensam vilja och kan se att ett frihandelsavtal mellan USA och EU skulle kunna innebära så mycket mer för båda parter i en större kontext, till exempel, som jag nämnde, när det gäller den globala geopolitiska situationen, där Kina för både EU och USA utgör en helt motsatt part.

Tillsammans har EU och USA 780 miljoner invånare. EU är världens tredje största nationella samling, större än Indonesien men mindre än Indien. Det är därför oerhört viktigt att vi kommer fram till detta.

Jag skulle vilja fråga handelsministern vad det finns för erfarenheter från de frihandelsavtalsförhandlingar som ägde rum innan förhandlingarna stöp 2016 som vi skulle kunna ha nytta av. Och vad skulle vi behöva göra för förändringar i det upplägget?

Anna Hallberg (S)
Anf. 119 Statsrådet Anna Hallberg (S)

Fru talman! Vi kan börja med att titta på vad som hände i de tidigare förhandlingarna och vilka lärdomar vi kan dra av det. Det var faktiskt så att förhandlingarna om TTIP medan de pågick blev föremål för en omfattande kritik, framför allt i EU. Även i Sverige fanns en viss kritik, men den var lite mer begränsad. Den var dock betydande från vissa håll.

Den allmänna kritiken gällde inte bara TTIP utan var bredare och innebar att man egentligen motsatte sig alla typer av moderna handelsavtal och globalisering i stort; det fanns även sådana strömningar då, som inte bara handlade om det enskilda avtalet. Den lite mer specifika kritiken mot just det avtalet berörde ett begränsat antal frågor. Det handlade om en oro över avtalets potentiella negativa konsekvenser för miljön, fackliga rättigheter och livsmedelsstandarder, men även för demokratiska processer.

Regeringen skulle inte ha godkänt ett avtal som hade inneburit en sänkning av EU:s standard, en inskränkning i våra konsumentskydd eller ett hot mot demokratiska processer, men den typen av kritik fanns under den perioden.

Sedan den sista förhandlingsrundan ägde rum för nästan fem år sedan har det hänt ganska mycket, och det är ganska många nya frihandelsavtal som har förhandlats fram. Jag tror att vi lärde oss mycket av TTIP-processen. Vi ska ta till vara den lärdomen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har blivit bättre - och måste kanske bli ännu bättre - på att kommunicera handelspolitikens värde. Det handlar om handeln som en plattform för att föra ut värderingar, miljövänliga lösningar, mänskliga rättigheter och så vidare. Samtidigt måste vi naturligtvis titta på den kritik som fördes fram då och ta den på allvar. Men jag är övertygad om att vi har kommit en bit på väg under de fem år som har gått, och vi måste använda handelspolitiken som en språngbräda också för andra värden än de rent ekonomiska. Det måste vi handelsministrar och vi som ansvarar för dessa frågor bli bättre på.

Jag skulle också vilja tangera det som Hans Rothenberg nämnde om Kina. Vi instämmer till stora delar: Kinas agerande i dag utmanar ju det internationella handelssystemet. Det förekommer betydande statlig inblandning i den kinesiska ekonomin. Det råder brist på transparens. Det finns brister i skyddet för immateriella rättigheter. Dessa utmaningar framhåller vi också i regeringens skrivelse till riksdagen Arbetet i frågor som rör Kina.

USA har försökt bemöta en hel del av dessa problem under den gångna mandatperioden. I januari i år kom USA och Kina överens om Fas 1-avtalet, och därefter har det lugnat ned sig en del i relationen mellan USA och Kina, men det är fortfarande spänt.

Jag tror också att det i det här fallet är viktigt att poängtera att EU i stor utsträckning delar USA:s problembild när det gäller Kina. Där möts vi, som Hans Rothenberg påpekar. Däremot har vi inte alltid delat metoderna, och det finns också en hel del relationer mellan EU och USA som behöver luckras upp innan vi kan börja diskutera nästa avtal mellan EU och USA för att stärka den transatlantiska länken. Det handlar om ståltullar, aluminiumtullar och så vidare mellan EU och USA, liksom Airbus-Boeing-konflikten, som vi fortfarande inte har löst.

Jag vill inte tala om lågt hängande frukter, men vi behöver plocka ned dessa konflikter mellan EU och USA och stärka den transatlantiska länken. Naturligtvis vill vi se framåt på en positiv handelsagenda med USA.

Låt mig också säga att i relationen EU-Kina finns det också mycket möjligheter. Det är en väldigt viktig handelspartner, och vi måste klara den balansen. Vi ska peka på problemen, men naturligtvis vill vi också utveckla vår handel och vår ekonomiska relation med Kina.

Hans Rothenberg (M)
Anf. 120 Hans Rothenberg (M)

Fru talman! Jag kan bara hålla med om att Airbus och Boeing nog är så långt ifrån lågt hängande frukter man kan komma. Men vi behöver mycket riktigt ett omtag. När vi väl får vaccinet på plats och världen börjar återgå till en ordning efter corona, kanske inte samma ordning som tidigare men till en ordning, har vi en stor uppgift i den demokratiska, marknadsekonomiska och värdebaserade västliga delen av världen.

Vi behöver återupprätta väldigt mycket av tillväxten. Vi behöver skapa en tillväxt som är starkare än tidigare för att kunna betala av på den skuld som många länder nu bygger upp i sin krishantering. Det kommer att vara miljarders miljarder som ska betalas tillbaka. Det ska inte kommande generationer nödvändigtvis behöva göra.

Nej, alla är inte riktigt med på att dra igång frihandelsavtal. Det fanns problem tidigare. Kommissionen behöver ett nytt mandat. Jag tycker att det är bra att handelsministern ser dessa problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det stora problemet tidigare var egentligen inte akronymen TTIP utan USA - det var den bokstavskombinationen som den mesta kritiken vände sig mot. Den kan vi aldrig komma ifrån. Vi måste sikta på att få ett innehåll som heter duga i ett kommande frihandelsavtal.

Handelssamarbetet behövs efter corona. Det behövs också gemensamt agerande gentemot Kina. Västvärlden och dess värdegrund behöver samverka. Det är här de goda krafterna behöver samlas. Det krävs ambition. Det kommer att krävas finurlighet. Det kommer att krävas vilja.

Jag är beredd att från moderat håll ge så mycket stöd till regeringen som möjligt för att dra igång och driva på för att vi ska få till stånd frihandelsavtal mellan de två stora makterna EU och USA.

Anna Hallberg (S)
Anf. 121 Statsrådet Anna Hallberg (S)

Fru talman! Det blir väldigt viktigt att med den nya administrationen i USA stärka och bygga vidare på det transatlantiska samarbetet för att också hantera de globala utmaningarna tillsammans, för de är ju ännu större nu efter pandemin. Vi ska göra detta. EU och USA ska vara jämlika partner. Vi förfogar över delvis olika instrument, kompetenser och styrkor, men tillsammans kan vi bygga något framåt med den inkommande administrationen.

Joe Biden och hans tillträdande regering har verkligen signalerat att man vill ha en dialog. Man vill ha multilateralt samarbete. Det är väldigt positivt, och både regeringen och EU välkomnar detta.

På handelssidan kan jag inte nog understryka att vi vill bredda och fördjupa våra relationer med USA. Vi måste få bort det som stör. Det är högt hängande frukt - det håller jag med om - men vi måste plocka ned den och hantera dessa frågor, för de stör relationen. Detta är något som måste upp på agendan i EU också, naturligtvis.

När EU:s handelsministrar hade sitt förra möte var det precis efter att USA-valet hade blivit klart och vi hade fått ett resultat till slut. Vid det mötet var handelsministrarnas samfälliga reaktion till att man nu skulle kunna få igång en dialog väldigt positiv. Jag ser personligen väldigt mycket fram emot att inleda ett nytt samarbete med den nya administrationen. Vi hade ett bra samarbete och en bra dialog med handelsrepresentanten även tidigare, men jag tror att förutsättningarna är bättre nu.

Vi ska också komma ihåg att Joe Biden har varit väldigt tydlig med att förhandlingen om breda frihandelsavtal inte kommer att ligga i framkant. Låt mig avsluta med att citera vad han sa i New York Times i helgen "I'm not going to enter any new trade agreement with anybody until we have made major investments here at home and in our workers." Vi måste se på deras agenda men inte backa undan för att trycka på för ett nytt avtal så småningom.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.