Förstelärare i utanförskapsområden

Interpellation 2018/19:253 av Noria Manouchi (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-05-16
Överlämnad
2019-05-17
Anmäld
2019-05-27
Svarsdatum
2019-06-03
Besvarad
2019-06-03
Sista svarsdatum
2019-06-10

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

Var fjärde elev som slutade nionde klass våren 2018 saknade fullständiga betyg. Drygt en av sex elever var inte behörig till gymnasiet. En stor del av de elever som har svårigheter att nå kunskapsmålen finns i våra utanförskapsområden.

Den enskilt viktigaste faktorn för att höja kunskapsresultaten i svensk skola är att varje elev får tillräckligt med tid med en skicklig och erfaren lärare. Det är därför allvarligt att skolorna i våra utanförskapsområden har svårt att rekrytera erfarna lärare. Lärarna på dessa skolor har mindre erfarenhet i termer av antal år i yrket jämfört med lärarna på skolor med elever med en mer gynnsam socioekonomisk bakgrund.

I syfte att adressera problematiken med svårigheten att rekrytera skickliga lärare till våra utanförskapsskolor så avsatte Moderaterna och Kristdemokraterna 26 miljoner kronor år 2019 för att bygga ut systemet med förstelärare i utanförskapsområden, vilket innebär fler förstelärartjänster i utanförskapsområden och att dessa förstelärare får ett lönetillägg på 10 000 kronor i månaden.

Regeringen har skrivit in dessa 26 miljoner för fler förstelärare i utanförskapsområden i Skolverkets regleringsbrev för 2019. Skolverket menar emellertid att de pengar som är avsatta för fler förstelärare i utanförskapsområden inte kan betalas ut då detta lönetillägg inte är förenligt med den förordning (2014:145) som reglerar karriärtjänster i utanförskapsområden. 

Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:

 

Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att de pengar som finns avsatta för att förstelärare i utanförskapsområden ska kunna tjäna 10 000 kronor mer i månaden kan betalas ut?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2018/19:253, Förstelärare i utanförskapsområden

Interpellationsdebatt 2018/19:253

Webb-tv: Förstelärare i utanförskapsområden

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 64 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Herr talman! Noria Manouchi har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta så att de pengar som finns avsatta för att förstelärare i utanförskapsområden ska kunna tjäna 10 000 kronor mer i månaden kan betalas ut.

Regeringen delar Noria Manuchis åsikt att de mest erfarna lärarna bör finnas på de skolor där behoven är som störst. I januariavtalet har därför regeringen kommit överens med Centerpartiet och Liberalerna om att det ska inrättas fler karriärtjänster i utanförskapsområden. Därom råder ingen konflikt med Moderaterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som Noria Manouchi påpekar kan de medel som riksdagen på förslag av Moderaterna och Kristdemokraterna beslutade att avsätta för ändamålet för närvarande inte betalas ut. Det beror på att riksdagens beslut saknade ett bemyndigande för regeringen att besluta om bidrag som medför utgifter under senare budgetår än det som budgeten avser, ett så kallat beställningsbemyndigande. Eftersom Skolverket beslutar om bidragsramar för huvudmännen på läsårsbasis innebär avsaknaden av ett beställningsbemyndigande att Skolverket inte kan besluta om ramar som sträcker sig över årsskiftet 2019/2020.

Detta var en av konsekvenserna av att riksdagen, med en majoritet bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, röstade igenom en statsbudget, efter förslag i en riksdagsmotion, som inte tillnärmelsevis innehåller den precisionsgrad som följer av den ordinarie budgetprocessen. Regeringen har dock tagit initiativ för att åtgärda situationen genom att i propositionen Vårändringsbudget för 2019 föreslå ett sådant beställningsbemyndigande som behövs. När riksdagen har beslutat om vårändringsbudgeten kan regeringen besluta om nödvändiga ändringar i de förordningar som reglerar ersättning till huvudmän som inrättar karriärsteg för lärare.


Anf. 65 Noria Manouchi (M)

Herr talman! Tack, utbildningsministern, för svaret!

Segregationen i Sverige är ett stort problem. Därför är det särskilt oroande med de stora kunskapsskillnaderna mellan våra skolor. Det är skillnader som finns där trots att vi vet att gymnasiebehörigheten är det absolut bästa sättet att undvika utanförskap, bidragsberoende och kriminalitet. I dag finns fler områden än någonsin förut där knappt hälften av eleverna klarar grundskolan.

När det ser ut så här tänker jag att man som skolpolitiker behöver fråga sig själv vad man kan göra. Vilka åtgärder kan man vidta för att ge eleverna en chans? Och vilka krafttag behövs för att förbättra kunskapsresultaten i våra utsatta områden?

Herr talman! Forskningen är tydlig med att det som krävs är att varje elev får tillräckligt med tid med en skicklig och behörig lärare. Men så är det inte i dag. Skolorna med störst utmaningar har också störst problem med att rekrytera de bästa lärarna. Ofta är det lärarna med kortast yrkeserfarenhet som arbetar på utanförskapsskolorna medan de skickligaste lärarna finns på skolor med höga resultat och färre sociala problem.

Det var med anledning av detta som Alliansen 2014 införde reformen med förstelärare i utanförskapsområden. Den reformen innebär fler förstelärare där de behövs som mest och säkerställer incitament och särskilt motivation för de bästa lärarna att söka sig till just de skolor som har störst behov.

Vi vet nu att reformen gör skillnad. En studie från Karlstads universitet visar att 65 procent av skolorna som tagit del av statsbidraget menar att det har haft en positiv inverkan på elevernas resultat. I studien uppger rektorer och lärare att det framför allt handlar om att förstelärarna utvecklar undervisningen utifrån forskning och beprövad erfarenhet och att de dessutom skapar strukturer för bättre kollegial samverkan. Skolverket har också besökt skolorna och delar den positiva uppfattningen. Riksrevisionens utvärdering visar att både rektorer och lärare på skolorna är mycket nöjda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

År 2014 infördes reformen. I dag vet vi att den konkret bidrar till bättre integration. Därför, herr talman, valde vi att i den moderata och kristdemokratiska budgeten för 2019 avsätta ytterligare 26 miljoner för fler förstelärare på utanförskapsskolor. Pengarna betalades dock inte ut. Skolverket menar att regeringen behöver förändra i förordningen för att pengarna ska kunna komma skolorna till del. Några sådana initiativ har dock inte regeringen eller ministern tagit. Anna Ekström väljer i stället att angripa Moderaternas budget, alltså en budget som vunnit majoritet i kammaren. Det känns inte riktigt som ett rimligt agerande.

Utbildningsministern har möjlighet att göra nödvändiga förändringar men väljer att inte göra det. Varför?


Anf. 66 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Herr talman! Jag blir faktiskt lite imponerad av att ledamoten Noria Manouchi kan göra en sådan vältalig plädering för statsbidrag som redan finns på plats. Det finns i dag två statsbidrag som reglerar möjligheter för lärare att få olika former av lönetillägg med ett statligt bidrag - dels den alliansreform som infördes och som ledamoten har redogjort för, dels det lärarlönelyft som infördes och utvecklades under den gångna mandatperioden. Den dörren är vidöppen. Vi har brett i riksdagen uttalat vårt stöd, och vi har tagit fram olika varianter för att säkerställa att det blir möjligt för huvudmännen att ge ett extra lönetillägg för de lärare som gör extra insatser som förstelärare eller inom ramen för lärarlönelyftet.

Den vägen råder det ingen tvist om. Vad det råder tvist om i den här frågan är det som Noria Manouchi frågar om när det gäller varför regeringen inte har säkerställt att de här pengarna har betalats ut. Jag har svarat att det beror på att den budget som togs fram inte togs fram med den omsorg som normalt präglar en budgetprocess. Det fanns nämligen inte möjlighet för regeringen att ge Skolverket det bemyndigande som behövs för att Skolverket ska kunna betala ut pengar. Nu har regeringen återkommit till riksdagen med vårändringsbudgeten och bett om en möjlighet för regeringen att utfärda den typen av bestämmelser. Jag hoppas att regeringens vårändringsbudget ska gå igenom i riksdagen så att det blir möjligt att säkerställa att de här pengarna kan betalas ut.

Jag vill hålla med Noria Manouchi om att det här är ett område där det behövs insatser, men jag hoppas att Noria Manouchi också håller med mig om att det har blivit ganska svårhanterligt för huvudmännen med flera olika sätt att finansiera olika former av förstelärar- eller karriärtjänster. Jag hoppas därför att Noria Manouchi och Moderaterna kommer att ge stöd till de förslag som regeringen kommer att återkomma med, och som har stöd i januariavtalet, som handlar om inrättandet av ett professionsprogram för lärare. Jag har stora förhoppningar om att vi ska få lite mer ordning och reda i alla de stödsystem som finns så att vi kan säkerställa att lärarna kan jobba på de skolor där de gör mest nytta.

Jag vill avsluta med att ge Noria Manouchi helt rätt i en av sakerna hon sa. Noria Manouchi påpekade hur viktigt det är att det finns välutbildade, erfarna och skickliga lärare i alla våra skolor och att det är ett problem att vi i Sverige har kommit att få en nästan omvänd karriär för lärare där man som nyutexad och oerfaren lärare börjar på en skola med stora utmaningar och sedan går vidare och gör karriär och hamnar på skolor med mindre utmaningar. Jag skulle gärna vända på steken. Jag tycker att det skulle vara bra om vi hade en ordning där de mest erfarna lärarna undervisade där de behövs allra mest. Där tror jag inte att det råder någon skillnad oss emellan, och jag hoppas att vi ska kunna åstadkomma de reformer som vi över de olika block- eller partigränserna i riksdagen är så eniga om behövs.


Anf. 67 Noria Manouchi (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag skrev den här interpellationen framför allt för att jag vill diskutera och kanske också komma till rätta med en del av den skolproblematik som är kopplad till segregationen. Det verkar dock som att ministern gärna i stället vill avhandla budgetteknikaliteter - och då kan vi göra det.

I dag finns ett bemyndigande på drygt 1 miljard kronor under budgetområde 16. Om regeringen hade velat hade den kunnat göra en omprioritering inom den summa som står till förfogande.

Om regeringen inte vill göra det finns det fler möjligheter. Regeringen hade till exempel kunnat komma tillbaka till riksdagen med ett ändringsbeslut gällande just anslagssyftet. Precis det gjorde man när det gällde Jämställdhetsmyndigheten. Men när det gäller detta anser regeringen att man kan vänta. Man kan vänta till vårändringsbudgeten. Jag menar att vi inte kan vänta när det gäller de elever som är i absolut störst behov av stöd.

Ursäkter är alltså det vi får höra här i kammaren. Det hjälper inte riktigt barnen. Vi vet att förstelärarreformen gör absolut störst skillnad för de elever som har de svåraste socioekonomiska förhållandena. Jag hoppas att den nya socialdemokratin inte har glömt bort de barnen. De är nämligen inte särskilt få. I Stockholm har vi Rinkebyskolan, och i Göteborg har vi Sjumilaskolan. Det är två exempel av många i de två största städerna.

I Malmö, som jag kommer från, har socialdemokratin i det närmaste misshandlat skolan under decennier. Där har vi Sofielundsskolan, Munkhätteskolan, Rörsjöskolan, Johannesskolan och Värner Rydénskolan. På de skolorna klarar knappt hälften av eleverna att nå gymnasiebehörighet. De är i enormt stort behov av Moderaternas satsning på förstelärare.

Jag vill att utbildningsministern ger alla barn, inte bara vissa, en ärlig chans. Jag vill att utbildningsministern ger barnen en chans att uppfylla sina drömmar, vare sig det är att bli hjärnkirurg, snickare eller om drömmen är så simpel att man helt enkelt bara vill klara grundskolan. Jag tycker inte att ministern och Socialdemokraterna ska förvägra barnen den chansen.

Jag menar att om ministern hade velat skulle ministern tillsammans med regeringen kunna se till att de pengarna kommer eleverna och skolorna till del.


Anf. 68 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Herr talman! Jag kan inte dra någon annan slutsats än att Noria Manouchi håller med mig om att det sätt på vilket riksdagsbeslutet var utformat gjorde att man inte kunde betala ut pengarna utan att riksdagen ändrar i beslutet. Nu anser riksdagsledamoten att regeringen borde ha återkommit till riksdagen och hanterat frågan på ett annorlunda sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag får då återigen påminna om att det finns en viss skillnad. Vi har redan på plats ett stort antal möjligheter för förstelärare att få löneförhöjningar. Och vi har redan på plats ett stort antal möjligheter för huvudmän, alltså kommuner och fristående skolor, att säkerställa att de lärare som finns i deras skolor kan få ett lönetillskott. Dessutom är villkoren i de olika anordningarna skrivna på ett sådant sätt att man särskilt stimulerar tillskapandet av förstelärartjänster eller karriärtjänster i skolor i så kallade utanförskapsområden.

För min del ser jag en ganska stor skillnad i det läget jämfört med när en myndighet står inför total nedläggning. I det läget är frågan digital. I den fråga som Noria Manouchi lyfter upp hade hon velat att vi skulle ha gjort extraordinära insatser via riksdagens budgetprocess för att rädda ett fel i Moderaternas och Kristdemokraternas budget.

Jag är stolt över svensk skola. Jag är stolt över de många lärare som arbetar i svensk skola. Jag är stolt över de insatser som har gjorts för att stärka kunskapsresultaten. Och jag är väldigt glad över att kunskapsresultaten har gått upp under senare år.

Jag är absolut inte nöjd. Jag kommer att fortsätta lägga fram förslag som säkerställer att Sveriges elever får ett så gott stöd som möjligt. Och det bästa stöd man kan få är undervisning av en erfaren och välutbildad lärare. Jag kommer att göra det med hjälp av bland annat insatser för att se till att vi får förstelärare och karriärlärartjänster i våra utanförskapsskolor.

Jag har dock väldigt svårt att se hur argumentationen går ihop när Noria Manouchi på något vis verkar få det till att just de 26 miljonerna är precis det som saknas när det gäller att Sveriges elever ska nå målen eller att Sveriges elever ska förvägras att nå målen.

Vi har ett stort arbete att göra för att höja kunskapsresultaten och stärka likvärdigheten i svensk skola. Jag kommer att arbeta hårt för att vi ska använda alla verktyg som finns tillgängliga. Det är statsbidrag av olika slag, riktade statsbidrag till de huvudmän och kommuner som behöver det mest, fortsatta satsningar på förstelärar- och karriärtjänster, särskilda insatser till de skolor där väldigt många elever har behov av språkstöd, Nyanländasatsningen och Samverkan för bästa skola. Det finns mycket att göra. En väldigt stor insats väntar alla som bryr sig om svensk skola.

Jag kommer också att arbeta vidare med olika former av karriärtjänster. När det gäller just den insatsen kommer jag att göra det i den takt som riksdagen tillåter.


Anf. 69 Noria Manouchi (M)

Herr talman! Nu är det inte riktigt på det sätt som ministern uttrycker, att det är Moderaternas och Kristdemokraternas budget som på något sätt är i behov av räddning. Det är de här eleverna som är det. Det är elever som går på skolor som oftast har nästan en majoritet obehöriga lärare. Det är elever som går på skolor där ledarskapet inte fungerar och där behovet av skickliga, erfarna lärare är större än något annat. Det är de eleverna som är i behov av räddning.

Jag förväntar mig helt enkelt mer. Jag skulle vilja påstå att de eleverna kräver mer av Socialdemokraterna och Anna Ekström. Jag tror att eleverna som har det behovet absolut skulle behöva den satsning som Moderaterna och Kristdemokraterna har genomfört i sin budget. Det är en budget som har vunnit majoritet i kammaren, en budget som Socialdemokraterna i regeringsposition vägrar att verkställa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det är direkt sorgligt att ministern menar att det är fullt möjligt att enligt regelverket komma tillbaka till riksdagen och se till att ändra så att man kan satsa på en jämställdhetsmyndighet men att det är omöjligt när det gäller en satsning på förstelärartjänster för de elever som är i absolut störst behov av stöd.


Anf. 70 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Herr talman! Jag får för tredje gången påminna om att det finns system för förstelärartjänster och karriärtjänster i den svenska skolan. De systemen har införts av alliansregeringen och av den socialdemokratiskt ledda regeringen. Det är ett uttryck för att det finns en bred enighet i Sveriges riksdag om att det är viktigt att ha lönesatsningar som säkerställer att det är attraktivt för de mest erfarna lärarna att arbeta på skolor där behoven är som störst.

I sin iver att pådyvla regeringen någon sorts ond vilja i den här frågan bortser Noria Manouchi från de stora insatser som redan görs. Men hon bortser faktiskt också från att regeringen för att följa regelverket måste återkomma till riksdagen och be om ett så kallat beställningsbemyndigande. Det har regeringen också gjort.

Jag kan försäkra Noria Manouchi om att regeringen kommer att fortsätta arbeta för att säkerställa bra system för att de mest erfarna lärarna ska finnas på de skolor där behoven är som störst.

Noria Manouchi nämnde ett antal skolor i sitt inlägg. En av de skolorna, Sofielundsskolan, har blivit lite känd i Sverige genom att man har en förstelärare i slöjd som har gjort väldigt stora insatser för att säkra att många nyanlända elever får en bra start i den svenska skolan. Det är ett av många exempel på de fina insatser som redan nu görs av många hårt arbetande, erfarna och skickliga lärare i de skolor där Noria Manouchi säger att eleverna kräver andra lärare.

Jag litar på Sveriges lärare. Och jag hoppas att de lärare som gör ett så fint jobb i våra utanförskapsskolor - om det uttrycket nu ska användas - får det stöd från Sveriges riksdag som de är förtjänta av.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.