Till innehåll på sidan

Försvagande av Sveriges konkurrenskraft

Interpellation 2006/07:101 av Adolfsson Elgestam, Carina (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-11-27
Anmäld
2006-11-28
Besvarad
2006-12-08
Sista svarsdatum
2006-12-11

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 27 november

Interpellation

2006/07:101 Försvagande av Sveriges konkurrenskraft

av Carina Adolfsson Elgestam (s)

till statsrådet Sten Tolgfors (m)

Sverige tillhör världens ledande exportnationer. Det senaste decenniet har exporten fördubblats och även om de största företagen dominerar blir de små och medelstora företagen allt viktigare för svensk export. Efter de senaste årens satsningar på att underlätta de mindre företagens väg ut på internationella marknader och på andra sätt främja exporten är det därför katastrofalt att, som regeringen föreslagit, i det närmaste halvera exportfrämjandet och dessutom kraftigt minska investeringsfrämjandet. Därmed måste såväl Exportrådet som Invest in Sweden Agency, ISA, nämligen kraftigt skära i sin verksamhet, säga upp personal och minska sin närvaro utomlands och i Sverige.

Genom att i det närmaste halvera exportfrämjandet riskeras också de regionala exportrådgivare som i dag kostnadsfritt ger mindre företag de råd de behöver inför sitt första steg ut på exportmarknaden. Detta är i sig mycket olyckligt men tillsammans med höjda arbetsgivaravgifter för landets småföretagare och avskaffandet av det framgångsrika forskningsprogrammet för små och medelstora företag, Forska och väx, innebär den moderatledda regeringens politik ett hårt slag mot svensk konkurrenskraft.

Mot bakgrund av de mycket kraftiga nedskärningarna av exportfrämjandet vill jag därför ställa följande frågor till handelsministern:

1.   Vilka överväganden har statsrådet gjort bakom förslaget att i det närmaste halvera exportfrämjandet?

2.   Varför har statsrådet gjort ställningstagandet att det är nödvändigt att kraftigt minska svenska små och medelstora företags närvaro på växande internationella marknader?

3.   Varför har statsrådet gjort ställningstagandet att de små och medelstora företagens andel av svensk export bör hållas nere?

Debatt

(10 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2006/07:101, Försvagande av Sveriges konkurrenskraft

Interpellationsdebatt 2006/07:101

Webb-tv: Försvagande av Sveriges konkurrenskraft

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 28 Sten Tolgfors (M)
Herr talman! Carina Adolfsson Elgestam har i interpellationen ställt tre frågor till mig om exportfrämjande: Vilka överväganden har statsrådet gjort bakom förslaget att i det närmaste halvera exportfrämjandet? Varför har statsrådet gjort ställningstagandet att det är nödvändigt att kraftigt minska små och medelstora företags närvaro på internationella marknader? Varför har statsrådet gjort ställningstagandet att de små och medelstora företagens andel av svensk export bör hållas nere? Låt mig först säga att min syn är att exportfrämjandet spelar en viktig roll för svensk export och därmed också för regeringens politik att skapa tillväxt och sysselsättning i Sverige. Det är dock så att grunden för svenska exportframgångar är ett gott generellt näringsklimat. Regeringen vill genom en ny politik förbättra de grundläggande förutsättningarna för företagen. Det handlar bland annat om stärkt rådgivning, satsning på kvinnors företagande, avgiftslättnader, regelförenkling och skattereduktioner. Globalisering och frihandel skapar en historisk möjlighet till välstånd åt världens fattiga. Globaliseringen öppnar betydande möjligheter för ett litet land som Sverige med en flexibel ekonomi. Ett centralt syfte med närings- och handelspolitiken är att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Exportfrämjandets roll är att särskilt bidra till att öka företagens förmåga till internationalisering. I det arbetet ska små och medelstora företag prioriteras. De tillfälliga medel för exportfrämjandet som den föregående socialdemokratiska regeringen beslutade om löper ut 2006 i enlighet med den tidigare regeringens budgetproposition för 2006 och den ekonomiska vårpropositionen. Det innebar, vilket Carina Adolfsson Elgestam påpekar, att anslaget för exportfrämjande verksamhet skulle ha halverats för 2007 om inget gjordes. Regeringen har därför satsat ytterligare 75 miljoner kronor på exportfrämjandet för nästa år. Det innebär en avsevärd förstärkning jämfört med oförändrad politik. Samtidigt är det regeringens skyldighet och ansvar att se till att skattemedel på alla områden, inklusive detta, används så effektivt som möjligt. Därför vill jag förvissa mig om att de satsningar vi gör också ger största möjliga avkastning för skattebetalarna. Som angavs i budgetpropositionen avser regeringen därför att genomföra en översyn av de handels- och investeringsfrämjande insatserna. Även om svensk export har utvecklats starkt, och även om andelen av bnp ökar, har Sverige sedan ett antal år tappat marknadsandelar på strategiskt viktiga marknader. Det beror förmodligen på att återväxten bland svenska små och medelstora företag under många år inte har räckt till. Samtidigt har många stora företag lagt en stor del av sin expansion utomlands. Det är visserligen en bra nyhet att svensk tjänsteexport växer, men sammantaget har flera jämförbara länder i Europa haft en bättre exportutveckling än Sverige. Det avgörande för svensk exportutveckling är ett gott näringsklimat, internationell frihandel och en väl fungerande inre marknad inom EU. Ett gott konkurrenstryck på hemmaplan gör företagen konkurrenskraftiga och gör att steget ut på andra marknader blir mindre. Regeringen fäster också stor vikt vid internationellt affärsfrämjande som skapar förutsättningar för företagsutveckling och tillväxt. Handelsfrämjandet är en kärnverksamhet i regeringens arbete för att öka sysselsättningen genom flera och växande företag. Också utrikesförvaltningen har en mycket betydelsefull roll i detta. För utlandsmyndigheterna är det också ett viktigt uppdrag att hjälpa företagen i frågor om handelshinder. Här spelar Kommerskollegium en central roll. Genom bättre samspel mellan främjandeorganisationerna ska verksamheten utvecklas. Regeringen avser att ge ökad tyngd åt Sverigeprofileringen. Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet, NSU, har en viktig funktion för samordning. Nu pågående samtal mellan Almi Företagspartner AB, Swedfund, Exportrådet, Exportkreditnämnden och AB Svensk Exportkredit är ett annat exempel på hur viktiga aktörer i det internationella handelsfrämjandet söker nya vägar att vässa verktygen för att än bättre nå ut till svenska små och medelstora företag. Regeringens samlade politik innebär en kraftig förstärkning av de svenska företagens möjligheter att växa på hemmaplan och att möta den internationella konkurrensen i Sverige och på Europa- och världsmarknaderna. Med ett effektivt, uthålligt exportfrämjande och bättre förutsättningar för att växa på hemmaplan skapar vi ett starkare Sverige för tillväxt och sysselsättning.

Anf. 29 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka ministern för svaret. Svaret i sig stärker oss socialdemokrater i vår tro på och vår oro för Sveriges framtid vad gäller konkurrenskraften. Det vi kan vara överens om, och som jag är glad att ministern säger i svaret, är att exportfrämjandet spelar en viktig roll för svensk export. Därför känns det speciellt bekymmersamt att regeringen föreslår nästan en halvering av exportfrämjandet och dessutom kraftigt minskar investeringsfrämjandet. Det som också är positivt är att ministern i sitt svar pekar på globaliseringen av frihandeln och att det skapar möjlighet till välstånd, inte minst i de fattiga länderna. Globaliseringen öppnar betydande möjligheter för ett litet land som Sverige med en flexibel ekonomi. Ett centralt syfte med närings- och handelspolitiken är ju att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Exportfrämjandets roll är att särskilt bidra till att öka företagens förmåga till internationalisering och där prioritera det arbete som små och medelstora företag gör. Om detta är vi helt överens. Vi delar den uppfattningen. Därför känns det speciellt både märkligt och fel att regeringen nu väljer att minska satsningarna på småföretagen genom både höjda arbetsgivaravgifter och avskaffande av det framgångsrika forskningsprogrammet Forska och väx. Det här gör ju att vi känner en oro för landets småföretagare och för deras framtid på exportmarknaden. Man får ändå lov att säga att det blir ett magert anslag. Vi vet att Sverige i dagsläget tillhör världens ledande exportnationer. Vi vet också att det finns en stor tilltro till Sverige och de olika experiment som företag ibland gör när de jobbar med innovationer. Min fråga är egentligen: Vad har ministern att säga till landets småföretagare? Många av dem är ju underleverantörer. Inte minst i Småland där jag bor, i Gnosjö, har exporten oerhört stor betydelse. Många av företagen är underleverantörer. Den kommun där jag bor, Uppvidinge, är fortfarande en kommun som har omkring 45 % industrisysselsättning. En bred majoritet av företagen är inom metall- och plastindustrin. De är oerhört beroende av exporten. Min fråga är alltså: Vad har ministern egentligen att säga till de här småföretagen i det perspektivet att man i valrörelsen sade "vi satsar på småföretagen"? Därför kvarstår mina frågor: Varför lägger regeringen fram ett förslag om att närmast halvera exportfrämjandet? Varför anser regeringen att det är nödvändigt att kraftigt minska de små och medelstora företagens närvaro på den växande internationella marknaden? Och varför anser regeringen att de små och medelstora företagens andel av svensk export bör hållas nere?

Anf. 30 Marie Weibull Kornias (M)
Herr talman! Inledningsvis vill jag poängtera att anslagen till exportfrämjande i hög grad och under lång tid har bestått av medel för tillfälliga satsningar. Den tidigare regeringen har genom sitt agerande visat på bristande framförhållning, som har gjort att till exempel Exportrådet år från år inte har kunnat veta vilka anslag det skulle få. Det viktiga nu är att få en långsiktig finansiering genom att undvika tillfälliga anslag. På så sätt blir det kontinuitet i exportfrämjandet. Anslagen till exportfrämjandet måste användas så effektivt som möjligt. Synergier mellan satsningar bör eftersträvas. Jag välkomnar därför den i budgetpropositionen aviserade översynen. Det allra viktigaste är att näringsklimatet här hemma förbättras och att alliansens jobbskapande politik ska få genomslag. Det behövs en helhetssyn på närings- och handelspolitiken så att vi når målet att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Första steget måste rimligtvis vara att förbättra näringsklimatet här hemma så att företagen kan växa sig starka och möta det internationella konkurrenstrycket. Steg två är att bidra till att företag, särskilt små och medelstora, kan dra nytta av globaliseringens möjligheter.

Anf. 31 Thomas Östros (S)
Fru talman! Jag får börja med att gratulera Sten Tolgfors till utnämningen till utrikeshandelsminister. Det är en viktig position i regeringen med ett mycket stort ansvar. Det går bra för svensk ekonomi. Det har varit en mycket stark bnp-ökning. Vi ser en mycket stark sysselsättningsutveckling. 150 000 nya jobb netto räknas det med i år och nästa år. Glädjande nog är det en mycket stark utveckling för småföretagandet. Småföretagen anställer, de växer inte minst i tjänstesektorn, och det startas flera nya företag än någonsin i Sverige detta år. Det är roligt, och det är viktigt för svensk ekonomi. Enligt vår uppfattning är det oerhört viktigt att vi stöttar och utvecklar Sveriges möjligheter till export. Vi har en liten öppen ekonomi. Vi har fantastiska möjligheter med hjälp av globaliseringen. Nya marknader öppnas. Därför har den förra socialdemokratiska regeringen satsat stora resurser på exportfrämjandet riktat mot de små och medelstora företagen. Här finns många av framtidens snabbt växande företag. Vi har satsat på att Exportrådet och Invest in Sweden Agency har fått ökade resurser för att se till att Sverige finns ute i världen på de snabbt växande marknaderna. Sverige har byggt ut sin närvaro i Kina, i Indien, i växande delar av Afrika, i Latinamerika och inte minst kring Östersjön där de fria ekonomierna växer och där 100 miljoner konsumenter med stigande levnadsstandard kommer att innebära nya kunder för svenska företag. Därför är export- och investeringsfrämjandet så oerhört viktigt. Vi har haft en fyraårig satsning på 165 miljoner kronor per år. Vi var tydliga i valrörelsen i vårt valmanifest. Den här satsningen ska fortsätta. Vi tog fram pengarna i vårt budgetarbete. Vi förlorade valet, men vi har pengarna i vår budgetmotion. När jag lyssnade på statsrådet Tolgfors svar lät det som om också denna regering satsar på export- och investeringsfrämjande. Men ni har lagt fram en budgetproposition som i det närmaste halverar verksamheten. Vad innebär det? I näringsutskottet har vi bett ansvariga i myndigheter och i annan verksamhet att komma till utskottet för att berätta vad detta innebär i praktiken. Det är ett exportfrämjande som förlorar 80 miljoner kronor nästa år och ytterligare nästan lika mycket året därpå enligt Tolgfors budgetproposition. Konsekvenserna beskrivs som att man måste stoppa satsningar på nyckelbranscher. Fordonsindustrins underleverantörer är tusen små och medelstora företag. Många av dem som beskrivs finns i Smålandsområdet eller i Västsverige. Där görs särskilda satsningar för att de ska få chansen att komma ut till nya växande marknader och inte bara leverera till företag i Sverige utan också andra fordonsföretag. Detta avbryts. Exportsäljarutbildningen riskerar att stoppas. Det är en succéutbildning som innebär att unga människor med akademisk utbildning, ofta med utländsk bakgrund, får chansen till en påbyggnadsutbildning och att bli duktiga exportsäljare. Det lilla företaget åtar sig att efter en provanställning anställa den personen. Det finns 1 200 examinerade. 80 % av dem har fått anställning. Denna utbildning riskerar att stoppas. Vi har byggt upp en organisation med regionala exportrådgivare runtomkring i landet för att komma ut i företagarnätverken i Sveriges alla län, för att ge gratis första rådgivning i en exportsatsning i ett litet företag. Finansieringen för detta försvinner. Sten Tolgfors står här och säger att man satsar på export- och investeringsfrämjande. Denna regering ökar arbetsgivaravgifterna för underleverantörerna i fordonsindustrin från och med den 1 januari, tar bort exportstödet för dessa företag och tar bort forskningssatsningarna som dessa företag behöver. Sedan påstår man att man är företagarvänlig. Det är dåligt.

Anf. 32 Sten Tolgfors (M)
Fru talman! Det passar bra att jag i denna stund kan ge riksdagen besked om att jag så sent som i tisdags fattade ett beslut gällande de regionala exportrådgivarna. De arbetar med att hjälpa små och medelstora företag med att ta sig in på nya marknader. De kommer att vara kvar. De bidrar med analyser, exportrådgivning, marknadsval och kompetensutveckling. De tillförs 4 miljoner. Därav tror jag möjligen att Thomas Östros ilska var något missriktad. Utgångspunkten, fru talman, för arbetet under de dagar regeringen hade till förfogande efter valet för att ta fram en budgetproposition var den existerande inriktningen på materialet i Regeringskansliet. Den nya regeringen bedömde dock att det inte var möjligt att halvera anslaget för kommande år som den föregående socialdemokratiska regeringen hade indikerat såväl i budgetproposition som i ekonomisk vårproposition. Därför tillför den här regeringen 75 miljoner för nästa år. Under tiden ska vi se över exportfrämjandet. Vi behöver finna en långsiktig lösning och en beständig nivå på finansieringen för bland annat exportfrämjande. De 75 miljonerna ger tid och möjlighet att göra så. Det är inte tillräckligt att som Socialdemokraterna ge tillfälliga pengar för exportfrämjande. Det är tvärtom så att det är ett grundproblem att endast hälften av verksamhetens resurser har bestått av fasta anslag. Från alliansregeringens sida ser vi inte exportfrämjande som en ad hoc-verksamhet som ska leva i ständig osäkerhet om de nivåer på finansiering man har till förfogande. Socialdemokraterna hade många år på sig att permanenta finansieringen på en högre nivå om man hade önskat, men man valde att avstå. Nu aviserar man nya tillfälliga pengar för exportfrämjande men inte en hållbar eller långsiktig lösning. Det är svårt att av Socialdemokraternas motion ens bedöma karaktären på finansieringen. Det står att det ska vara fråga om fortsatta satsningar på svensk export och ISA, inte anslagshöjningar av varaktig karaktär. Socialdemokraterna har en egen motion. Man har inte stöd i riksdagen. Man har inte stöd hos Miljöpartiet eller Vänsterpartiet för den linje man indikerar. Man hade inte heller stöd i regeringsställning för den politik man nu i talarstolen företräder. Oppositionen är djupt splittrad. Det finns inga gemensamma pengar alls. Låt mig markera att det för oss är en oerhört viktig fråga hur exportfrämjandet ser ut men också att grunden för växande export för små och medelstora företag är ett gott företagsklimat på hemmaplan. Inga stöd kan ersätta det. I takt med att små och medelstora företag får bättre villkor att växa på hemmaplan och lär sig hantera det konkurrenstryck som här skapas via handel förbereder de sig på att söka sig utomlands. Goda förutsättningar på hemmaplan ger starkare företag på bortaplan, vilket i sin tur stärker jobben på hemmaplan. Allianspolitiken för att stärka klimatet för små och medelstora företag ska kompletteras med ett välfungerande system för exportfrämjande. Vi återkommer så klart när den översyn som aviserades i budgeten är genomförd. Man kan också notera att det finns en annan del av sanningen om svensk ekonomi än den bland annat Thomas Östros nyss företrädde. Det är riktigt och det är oerhört kul att det går bra med jobben nu, men Sverige har också de senaste tio åren tappat mer marknadsandelar än något annat västeuropeiskt land, vilket en ny rapport från Exportrådet nyligen visade. Bland 19 länders varuexport ligger vi dåligt till. Den har minskat i Sverige från en andel på 2,4 % till 2,1 % - ett tapp på 13 %. Det indikerar att verksamheten kan behöva vässas, och det med andra åtgärder än tillfälliga anslagsmedel.

Anf. 33 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Jag vill börja med att säga att det gläder mig och oss socialdemokrater att de regionala exportrådgivarna ska få vara kvar och att den nya regeringen har förstått hur viktiga de är, inte minst för de små företagen och deras möjlighet att komma in och direkt på plats få bra rådgivning och bra förslag utifrån vilka marknader som kan vara lämpliga för dem. Det var ett glädjande besked. Det känns då lite märkligt när minister Tolgfors säger att man bara hade väldigt kort tid på sig att ta fram sin budget. Samtidigt hade man under valrörelsen ganska tydligt marknadsfört att man skulle satsa på företagande och små företag. Då borde man kanske ha gjort ett större övervägande och kanske satsat mer på företag, inte minst på dem som har med export att göra. Jag har i det här perspektivet, eftersom jag starkt misstänkte att ministern just skulle lyfta detta att man hade kort tid på sig, tagit fram näringsutskottets betänkande från förra året angående det som också har att göra med översynen inför framtiden. När jag läser vad som står i de särskilda yttrandena handlar det där också om en halvering av exportfrämjandet. Det tål att fundera lite över. Det är partikamrater till Tolgfors som skriver så här i texten: "De prioriteringar som görs under utgiftsområde 24 Näringsliv bidrar, enligt oss, i mycket ringa utsträckning till ett förbättrat företagsklimat. Vi finner därför att en rad förändringar borde ha gjorts. - - - Vi anser också att anslaget för exportfrämjande verksamhet (39:3) borde kunna minskas snabbare än vad regeringen föreslagit, mot bakgrund av Sveriges just nu mycket betydande handelsbalansöverskott. Sveriges problem består knappast i att exporten går dåligt. Vi anser därför att anslaget borde ha kunnat minskas med 78 miljoner kronor." Det är i det här perspektivet som ministern säger att man gör satsningar på export. En annan kollega till ministern i regeringen som då satt i näringsutskottet, Maria Larsson, anför följande i sitt särskilda yttrande: "Många indikatorer pekar på att Sverige står inför en stundande högkonjunktur. De satsningar som görs via anslaget Exportfrämjande verksamhet . kan vara motiverade i en lågkonjunktur, men med hänsyn till den starka konjunkturutvecklingen och den förväntat positiva bytesbalansen borde en besparing, med 78 miljoner kronor, ha gjorts på anslaget." Det här visar att det är långsiktig planering av den nya borgerliga regeringen vad gäller exportfrämjandet och satsningen på export. Därför kvarstår våra frågor. Vi finner det också mycket märkligt att man från regeringens sida gör det här valet att lägga mindre pengar och mindre satsningar på exportfrämjande åtgärder för våra företag, när man samtidigt säger att man satsar på företagandet och att flera ska komma i arbete. För oss går inte den här politiken ihop. Det känns mer som att man lägger förslag som gynnar företagaren, och inte företagen.

Anf. 34 Thomas Östros (S)
Fru talman! Sten Tolgfors sitter i en regering nu och måste ta ansvar för regeringens politik. Det duger inte att göra inlägg i kammaren som om man inte var ansvarig för i det närmaste en halvering av exportfrämjandet och investeringsfrämjandet. Sten Tolgfors måste förklara varför han tycker att det är viktigt att göra detta. Nu när man är pressad försöker man med minskande ramar rädda en del verksamheter. Jag tycker att det är bra - fortsätt med den räddningsaktionen! Men om man nästa år minskar med 80 miljoner kronor blir det ju verksamhet som försvinner, med nödvändighet. Vad händer med satsningarna på nyckelbranscherna i Sverige, på fordonsindustrin, IT, biotech och pappersindustrin? Det finns rader av viktiga verksamheter där små och medelstora företag nu växer fram och där exportfrämjandet har varit oerhört viktigt för att de ska komma ut på växande marknader. Vad händer med exportsäljarutbildningen? Också där har det tagits pengar för att satsa. Hur ska de 80 miljoner kronor som dras bort finansieras i form av nedskuren verksamhet? På Invest in Sweden Agency har man också fått mycket dystra besked från ledningen. Det är en verksamhet som syftar till att dra in utländska investeringar till Sverige. De måste nu stänga kontor utomlands, enligt deras bedömning. Man måste minska verksamheten. Man måste sätta stopp för projekt inom till exempel biobränsle, där man har haft framgångsrika förstudier och förarbeten för att dra utländska investeringar till Sverige. Det är dramatiska effekter. Vi var mycket tydliga i valrörelsen: Vi ska fortsätta den här satsningen. Vi var klara i budgetförhandlingarna - pengarna fanns där. Vi har lagt pengarna i vår budgetmotion. Vi ligger med ramar som överstiger regeringens ramar med 211 miljoner kronor nästa år och 427 miljoner kronor året efter det. Men regeringen halverar exportfrämjandet. Sten Tolgfors statssekreterare sade att det var ett misstag. Min fråga är: Var det ett misstag, eller står statsrådet för regeringens budgetproposition?

Anf. 35 Sten Tolgfors (M)
Fru talman! När det gäller kritiken kring exportrådgivarna föll alltså Östros förra inlägg som ett slag i luften. Jag har också här redovisat hur Socialdemokraterna hade många år på sig att permanenta finansieringen men valde att avstå och att man nu redovisar budgetförslag som över huvud taget inte är förankrade i oppositionen, med eventuella samarbetspartier eller hur man nu väljer att utveckla sitt samarbete. Man är splittrad. Det finns alltså inga nya pengar att hänvisa till. Låt mig också bara konstatera att det ännu inte går att göra den sortens precisa utpekanden av hur verksamheterna kommer att påverkas, hur pengarna fördelas mellan myndigheter, utrikes representation, exportråd och hur uppgifterna specifikt ska se ut. Det är nämligen inte klart ännu. Vi arbetar fortfarande med regleringsbrev och riktlinjebrev till Exportrådet, och det pågår alltjämt en dialog mellan departementet och berörda parter. Jag förstår att det kan finnas ett politiskt intresse av att försöka diskontera saker och själv beskriva vad andras politik ska leda till, men i sak är det alltså ännu inte möjligt. Det som den här regeringen gick till val på var att förbättra förutsättningarna för små och medelstora företag. Det är också den politik som regeringen nu levererar. Vad är det då vi talar om? Det är ett omfattande paket av förbättringar för små och medelstora företag och för jobben i Sverige. Vi har jobbavdraget. Vi har skattereduktion på gång för aktiv näringsverksamhet. Vi har förmögenhetsskatten som stegvis avvecklas. Vi har en reform av 3:12-reglerna för fåmansbolag i syfte att skapa bättre privat kapitalbildning, ge människor tillgång också till eget kapital för företagande. Vi för resonemang om riskkapitalavdrag. Vi har uppskjuten reavinstskatt vid försäljning av fåmansbolag om vinsten återinvesteras i onoterade företag. Det viktiga med det här är inte bara tillförsel av kapital utan också av nätverk som ger kunskap och kontakter. Vi har nystartsjobb för att hjälpa människor som dessvärre har hamnat på sidan av tillbaka in på arbetsmarknaden och jobb igen. Lägre arbetsgivaravgifter för tjänstesektorn resonerar vi också om. Det beror helt enkelt på att vissa företag, vissa branscher, har svårare än andra att bära den beskattning som i praktiken har inneburit att den tidigare regeringen har valt att tacka nej till arbetstillfällen i Sverige, att arbetslösheten har hållits uppe mer eller mindre på politisk väg, att tjänster utförts svart eller inte alls och att människor jobbat hemma i stället för i de yrken de är utbildade för och speciellt duktiga i. Det har gett välfärdsförluster i Sverige. Vi vill öppna tjänstesektorn för nya jobb. Därmed måste vi sänka beskattningen på tjänster. Det handlar om att se på skattereduktion för hushållsnära tjänster i syfte att göra det billigare att anställa. Regeringen har aviserat 100 miljoner för att främja kvinnors företagande, och det handlar om borttagande av stopplagar som hindrar konkurrens på lika villkor inom välfärdstjänster - allt för att skapa en breddad bas för företagande i flera branscher. Vi talar om avreglering, om att minska regelbördan, som håller tillbaka företagen. Det är något som den tidigare regeringen pratade om i många år men aldrig levererade. Vi resonerar om att alla nya regler ska granskas i offentliga organ. Allt detta görs i syfte att det ska vara enklare att vara företagare och att vi ska låta företag lägga resurser på rätt saker. Det finns 80 miljoner till Almi Företagspartner, inte minst för rådgivning till personer med utländsk bakgrund. Det resoneras om att ett statligt kreditgarantisystem för små och medelstora företag ska utredas, allt för att stärka statens stödjande åtgärder. Vi tar bort medfinansieringen av sjukpenningkostnaden. Och jag kan fortsätta när det gäller den nya regeringens agenda för att skapa ett bättre företagsklimat.

Anf. 36 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Det känns lite märkligt när utrikeshandelsministern talar om hushållsnära tjänster. Under den gångna helgen har jag, som riksdagsledamot, haft förmånen att för riksdagens räkning få vara i Genève och, för Sveriges räkning, ta del av WTO-förhandlingarna och fortsättningen på Doharundan. Många av utvecklingsländerna var också närvarande. Då känns talet om hushållsnära tjänster lite märkligt. Jag tror inte att det är det som vi ska ha på export. Jag tror snarare att det är andra saker som vi är duktiga på att producera, såväl varor som andra typer av tjänster, i Sverige. Då är det nog snarare det som handlar om administrativa tjänster och kanske det som ibland uppfattas som negativt i Sverige som handlar om byråkrati. Det tror jag också kan vara en exportvara på sikt. Det är några exempel. Det känns också lite märkligt att ministern nämner massor med saker som ska göras som inte ligger inom ministerns område. Jag upplever att vi inte får några klara besked. Det är alltså fortfarande en halvering av exportfrämjandet. Och här står man i kammaren och säger att man inte kan ge besked i dag utan man ska få läsa i regleringsbrevet. Det är ju fortfarande en halvering av budgeten, och budgeten gäller väl för år 2007. Det är inte så många dagar kvar på året. Det vi känner från Socialdemokraternas sida är att det är en halvering av satsningarna på export. Det blir inga stora satsningar för småföretagen. Underleverantörerna, som finns runtom i Sverige, kommer inte att känna av de satsningar som man har utlovat i valrörelsen.

Anf. 37 Sten Tolgfors (M)
Fru talman! Jag noterar hur man nu argumenterar åt alla håll. Ibland är det de allmänna förutsättningarna för företag som interpellanten och ledamöterna tar upp. Då kommenterar jag det. Då är det plötsligt inte det som vi ska prata om utan då är det just bara utrikeshandeln. Jag tror att det hänger ihop, och det är själva poängen för den här regeringen. Bättre förutsättningar för företag på hemmaplan genom ett bättre näringsklimat på hemmaplan skapar starkare företag här och svenska företag som är beredda att gå utomlands och som då kan klara sig bättre på externa marknader, vilket i sin tur bidrar till att stärka jobben på hemmaplan. Det är absolut fel att se handelspolitiken som separerad från det inhemska näringsklimatet. Om det är någonting som globaliseringen kräver av oss är det att vi måste förbättra villkoren för företagande på hemmaplan. Sedan ger det också bättre exportmöjligheter. För den här regeringen är alla jobb väsentliga. Alla jobb är viktiga. Jag tyckte att det var kul att höra hur Thomas Östros nu välkomnade den utveckling som är på arbetsmarknaden - det går starkt framåt. Det tycker jag är utmärkt. Varje jobb som Sverige tillförs är en väldigt positiv sak både för den person som får jobbet och för den svenska ekonomin. Jag kommer att fortsätta att välkomna varje jobb. Jag kommer inte att ägna mig åt att politiskt stänga dörrar, till exempel till tjänstesektorn, som den tidigare regeringen gjorde och säga att vi bara inte ska ha vissa jobb därför att vi inte anser att de ska finnas där. Sedan påstås det att det är en halvering för nästa år. Det är inte korrekt. Den här regeringen tillför 75 miljoner mer till den exportfrämjande verksamheten än vad som fanns när vi kom in i Regeringskansliet, kvarliggande från den socialdemokratiska regeringen. Där var förslaget verkligen att halvera, så det är inte korrekt att det är en halvering för nästkommande år. Sedan tror jag att det är bra att då och då se över all verksamhet där staten går in med pengar, för att värna skattebetalarna och deras rätt, att pengarna används på ett bra sätt. Det är helt rimligt att vi återkommer till det när den översynen är färdig. Med det vill jag tacka interpellanten för denna första interpellation för min del i riksdagen.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.