Genomförandet av försvarsbeslutet
Interpellation 2020/21:336 av Daniel Bäckström (C)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-20
- Överlämnad
- 2021-01-20
- Anmäld
- 2021-01-21
- Svarsdatum
- 2021-02-02
- Besvarad
- 2021-02-02
- Sista svarsdatum
- 2021-02-03
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Knappt hade riksdagens beslut om totalförsvarspropositionen 2021–2025 med fastslagen grund- och krigsorganisation börjat gälla förrän ÖB Micael Bydén i en intervju i SvD den 10 januari uttalar att han inte kan lova att det blir nya regementen i enlighet med riksdagens beslut. Det är inte några önskemål som riksdagen lagt fast. Beslutad, utökad organisation är det som ska genomföras.
Det finns stora förväntningar från majoriteten i Sveriges riksdag, inklusive Centerpartiet som budgetförhandlande part, att de fastställda prioriteringarna nu genomförs utifrån de tidsperspektiv som finns fastställda, i de fall sådana finns fastställda.
Regeringen styr myndigheterna och har ett särskilt ansvar att i styrningen säkerställa implementering av riksdagens försvarsbeslut.
Med anledning av detta vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:
- Har regeringen på något sätt i myndighetsdialog, eller på annat vis, med Försvarsmakten gett uttryck för att det finns möjlighet att frångå den av riksdagen beslutade grund- och krigsorganisationen och tidsramarna för dess implementering?
- Anser regeringen att etableringen av de regementen som riksdagen beslutat om ska genomföras, eller ser regeringen dessa som önskemål från riksdagen?
- Hur avser regeringen att i styrningen av Försvarsmakten säkerställa att den av riksdagen beslutade organisationen samt tidsförhållandena kommer att genomföras?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:336
Webb-tv: Genomförandet av försvarsbeslutet
Dokument från debatten
- Tisdag den 2 februari 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:74
- Protokoll 2020/21:74 Tisdagen den 2 februariProtokoll 2020/21:74 Svar på interpellation 2020/21:336 om genomförandet av försvarsbeslutet
Protokoll från debatten
Anf. 49 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Daniel Bäckström har frågat mig om regeringen på något sätt i myndighetsdialog med Försvarsmakten eller på annat vis gett uttryck för att det finns möjlighet att frångå den av riksdagen beslutade grund- och krigsorganisationen och tidsramarna för dess implementering. Daniel Bäckström har också frågat om etableringen av de regementen som riksdagen beslutat ska genomföras eller om regeringen ser detta som önskemål från riksdagen. Slutligen har Daniel Bäckström frågat hur regeringen avser att i styrningen av Försvarsmakten säkerställa att den av riksdagen beslutade organisationen samt tidsförhållandena kommer att genomföras.
Regeringen har den 17 december 2020 beslutat om inriktning för Försvarsmakten 2021-2025. Av beslutet framgår bland annat följande:
Norrlands dragonregemente K 4 i Arvidsjaur återinrättas under perioden 2021-2025.
Dalregementet I 13 i Falun återinrättas 2022. Regementet ska ha en utbildningskapacitet på cirka 200-250 inryckande totalförsvarspliktiga årligen för utbildning av två lokalförsvarsskyttebataljoner och nå full kapacitet senast 2026-2030.
Västernorrlands regemente I 21 i Sollefteå återinrättas senast 2022 med ett utbildningsdetachement, Jämtlands fältjägarkår, i Östersund. Regementet ska ha en utbildningskapacitet på cirka 200-250 inryckande årligen för utbildning av två lokalförsvarsskyttebataljoner och nå full kapacitet senast 2026-2030.
Bergslagens artilleriregemente A 9 i Kristinehamn återinrättas under perioden 2021-2025 med Villingsberg som skjutfält. Regementet ska ansvara för utbildning av två till tre artilleribataljoner för brigaderna i södra Sverige och nå full kapacitet under perioden 2026-2030.
Älvsborgs amfibieregemente i Göteborg, Amf 4, återinrättas under perioden 2021-2025.
Upplands flygflottilj F 16 i Uppsala återinrättas under perioden 2021-2025.
Regeringens beslut för Försvarsmakten är i överenstämmelse med vad regeringen föreslagit till riksdagen i propositionen Totalförsvaret 2021-2025 och vad riksdagen med anledning av denna beslutat den 15 december 2020.
Regeringen beslutade den 17 december 2020 även om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försvarsmakten. Av regleringsbrevet framgår bland annat att Försvarsmakten senast den 1 mars 2021 ska redovisa myndighetens planering för återinrättandet av nu nämnda organisationsenheter.
Anf. 50 Daniel Bäckström (C)
Fru talman! Tack, försvarsministern, för svaret och möjligheten att följa upp vårt gemensamma försvarsbeslut och även det viktiga läget när det gäller det som återstår av genomförandet.
Fru talman! I snart sex år har jag haft möjlighet att vara med och representera Centerpartiet som förhandlare och försvarspolitisk talesperson, såväl i dialog som vid överläggningar med försvarsministern och regeringen inför 2015 års beslut och även, nu senast, 2020 års försvarsinriktningsbeslut.
Vi är inne i ett expansivt och mycket viktigt skede där vi har tillfört mycket pengar och där det också finns förväntningar på att stärka totalförsvaret och att bygga ut krigsorganisationen. Ministern nämner mycket viktiga återetableringar på strategiskt viktiga orter och platser. Det handlar om att bygga försvarsförmåga runt om i hela landet. Detta är viktigt för att skapa plattformar för fortsatt tillväxt under lång tid och utveckling av vår krigsavhållande förmåga. Det ger folkförankring, och det ger också ökad synlighet och en decentraliserad krigsorganisation.
Jag har skrivit den här interpellationen utifrån uttalanden från Försvarsmaktens centrala ledning i början av året, kopplat till genomförandet och realiserbarheten när det gäller krigsorganisationen, alltså det beslut som vi tog här i riksdagen strax före jul. Jag uppfattar svaret från ministern som att man hänvisar till de viktiga beslut med regleringsbrev och myndighetsstyrning som togs före jul liksom det som nu förväntas komma i rapporter från Försvarsmakten och andra myndigheter i början av mars månad.
Jag ställde också några ytterligare frågor som jag inte upplever att jag har fått svar på. Jag repeterar dem, fru talman:
Har regeringen på något vis i myndighetsdialog gett uttryck för att det finns möjlighet att frångå den av riksdagen beslutade grund- och krigsorganisationen och tidsramarna för dess implementering?
Anser regeringen och ministern att etableringen av de regementen som riksdagen beslutat om ska genomföras?
Hur avser försvarsministern och regeringen att säkerställa att riksdagsbeslutet och den beslutade krigsorganisationen genomförs enligt tidsplan?
Det är viktigt att följa upp de här delarna, för vi har ett gemensamt ansvar att se till att detta blir verklighet. En oerhört stor anslagsökning och förmågeökning väntar, och vi måste få ut så mycket som möjligt av varje satsad krona och också veta att det som riksdagen beslutar blir verklighet, alltså att krigsorganisationen utvecklas i enlighet med riksdagsbeslutet.
Fru talman! Det handlar om Upplands flygflottilj i Uppsala, Älvsborgs amfibieregemente i Göteborg, K 4 i Arvidsjaur, Dalregementet i Falun, Västernorrlands regemente i Sollefteå och Bergslagens artilleriregemente i Kristinehamn. Det är oerhört viktigt att detta genomförs, och jag vill ha tydliga besked från försvarsministern i dessa frågor.
Anf. 51 Jörgen Berglund (M)
Fru talman! Den nyligen beslutade totalförsvarspropositionen innehöll en massa bra saker som vi moderater också ställde oss bakom. Det vi inte ställde oss bakom var, som jag har nämnt tidigare, den långsiktiga ekonomiska ramen. Den ska vi dock inte diskutera i den här interpellationsdebatten.
Men precis som Daniel Bäckström framhöll var en viktig komponent för att höja försvarsförmågan och stärka folkförankringen just dessa nya regementen. Jag är naturligtvis personligen nöjd med att I 21 i Sollefteå, i min valkrets, återuppstår. Även det gamla regemente där jag själv jobbade, I 5 i Östersund, återuppstår, förvisso som kår men ändå.
Detta var viktiga och riktiga beslut, och jag har den största respekt för att de inte är helt lätta att verkställa, men det är faktiskt nödvändigt. Då känns det lite tråkigt att det så här två månader efter beslutet dyker upp osäkerheter om huruvida Försvarsmakten kommer att kunna leverera det som riksdagen har bestämt.
Jag lyssnar på vad försvarsministern säger. Han säger att regeringen har givit uppdrag och att regleringsbreven är skrivna. Men sedan då? Slutar ett statsråds ansvar vid beslut och skrivelser? Vi pratade om det lite tidigare. Jag tycker att man måste ha ett engagemang och brinna för något också. Jag anser att regeringen och i det här fallet försvarsministern måste vara lyhörda och vara beredda att agera när saker inte går som planerat. Det är nämligen långt ifrån alltid saker går som man har planerat.
Jag efterfrågar handlingskraft igen. Finns det någon reservplan? Det hoppas jag att försvarsministern i så fall kan delge mig. Jag känner en stor osäkerhet när det gäller det.
Försvarsministern har av naturliga skäl betydligt mer kontakt med försvarsmaktsledningen än jag har. Då skulle jag önska att försvarsministern kunde dela med sig lite grann av vad som sägs och vad det pratas om. Jag läste också den artikel som Daniel Bäckström pratade om, där ÖB blev intervjuad. Det är klart att den väcker lite frågor.
Vad ska vi förbereda oss på? Vad är det som kommer? Den 1 mars har jag förstått att Försvarsmakten ska redovisa planen för hur de nya regementena ska kunna etableras. Vad vet försvarsministern om det? Vet han något? Eller har jag helt fel när jag nu påstår att det kommer att innehålla en hel del begränsningar?
Anf. 52 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Regeringen har gjort exakt det man ska göra i en sådan här situation. Vi har gett de direktiv som ska ges. Vi har inte gett uttryck för några andra uppfattningar vid sidan om eller under bordet eller agerat på något konstigt sätt. Vi har gjort precis det riksdagen har bett oss om.
Nu ska man återkomma med en redovisning av hur försvarsbeslutet ska verkställas. Det ska man återkomma med den 21 mars 2021. På den punkten finns det ingen anledning för mig att på något sätt börja spekulera. Jag utgår från att det vi har beslutat är det som ska genomföras. Det är det som gäller. Det är det som är regeringens direktiv, och det är det som är uppföljningen av riksdagsbeslutet.
Sedan har jag i riksdagsdebatter och i en mängd olika sammanhang sagt att om det uppstår problem med tider och leveranser av materiel eller om verkställighetsproblem av praktiska slag uppstår får vi naturligtvis titta på det. Det får vi göra när det uppkommer i så fall, men det är ingenting som vi på något vis sanktionerar på förhand.
Jag tror att denna typ av problematik finns i alla stora beslut. Om man inte kan acceptera att den verkligheten existerar är det svårt att hantera en situation.
Jag är bestämd om att försvarsbeslutet ska genomföras. Men jag är också öppen för att om något inträffar och det finns sakliga skäl måste vi hantera dem. Men vi har inte på något sätt från min eller regeringens sida öppnat upp för något annat än det riksdagsbeslutet föreskriver. Vi följer den ordning som är den gängse.
När det gäller mitt engagemang i de här frågorna vill jag säga att ni kan lita fullständigt på att jag gör vad jag kan hela tiden. Jag håller kontakt med förband. Jag försöker prata med folk inom Försvarsmakten. Jag försöker informera mig och följa upp. Engagemanget är inte ett problem i sammanhanget. Men det är lätt att använda den typen av påståenden i en politisk debatt där man vill komma åt den man uppfattar som motståndare.
Det här försvarsbeslutet är oerhört väsentligt. Jag är väldigt glad åt detta beslut om en 40-procentig nivåhöjning av försvarsutgifterna, för det är nödvändigt. Det är nödvändigt för att omvärlden ser ut som den gör. Det är lika nödvändigt som de fördjupade samarbetena, som också är en del av försvarsbeslutet. Om vi nu alla värnar om försvarsbeslutet får vi väl tillsammans försöka se till att det blir genomfört.
Jag har i alla fall hyfsad politisk erfarenhet efter många år med alla möjliga uppdrag.
Ett beslut är inte genomfört bara för att klubban har fallit i en beslutande församling. Ett beslut är genomfört först när man är på sista raden, i kanske många år av verkställande. Det är ett arbete under den tiden där man ser till att beslutet genomförs, och det är det jobbet som vi tillsammans nu måste göra.
Men jag har ingen annan ambition än att detta ska genomföras enligt det som riksdagen har beslutat. Uppstår det problem på vägen - det gör det förmodligen i något avseende - får vi försöka lösa det när vi är där, men jag spekulerar inte om sådant i förväg.
Anf. 53 Daniel Bäckström (C)
Fru talman! Tack för ytterligare svar på de viktiga frågorna kring vår fortsättning! Jag vill instämma med ministern. Det är resultatet som gör skillnaden, när man når hela vägen fram i beslutade processer och når dit man var överens om.
Jag uppskattar vårt arbete som ledde fram till en överenskommelse - en historiskt viktig överenskommelse. Jag uppskattar att vi har en bred förankring i riksdagen och att det finns en långsiktighet som börjar ta form i fråga om vart vi strävar i försvarspolitiska termer, såväl militärt som civilt. Det är helt nödvändigt, precis som försvarsministern säger, utifrån de utmaningar vi har och det säkerhetspolitiska läge som vi befinner oss i. Därför är också träffsäkerheten i riksdagens fattade beslut oerhört väsentlig.
När vi har förhandlat fram dessa betydande belopp till försvarsbeslutet, militärt och civilt, är det en förutsättning för oss att vi vet att pengarna går dit det är tänkt, utifrån beskrivningen av hur dessa pengar ska användas. Jag vill inte att vi under denna resa hamnar i ett läge där vi står inför fullbordat faktum, där det kommer information om så kallade oundvikligheter eller kostnadsfördyringar inom några områden som gör att krigsorganisationen inte kan realiseras.
Centerpartiet har en oerhört tydlig utgångspunkt kopplad till genomförandet av riksdagens beslut, nämligen att prioriteringen av markstridskrafter och av utbyggd krigsorganisation med ökad tillväxt över tid i hela landet ska genomföras.
Detta är inte bara signaler till försvarsrelaterade verksamheter, utan det handlar också om trovärdighet i ett bredare sammanhang. Det handlar om att förmå genomföra det vi fattar beslut om utifrån de premisser som var kända, men det handlar också om att vi följer upp och ser till att det går i den riktningen.
Där har vi ett gemensamt ansvar, men det är ett extra och särskilt tungt ansvar på regeringen, som ansvarar för genomförandet av beslutet gentemot olika myndigheter. Det är en samlad bild. Det är olika departement som berörs. Det är också många uppgifter som nu väntar för att man ska kunna bygga vårt totalförsvar starkare.
Fru talman! En aspekt i detta handlar om att hitta de kostnadseffektiva innovativa lösningarna på lokalplanet, gärna i samarbete med kommuner, företag och fastighetsägare, så att man använder pengarna så optimalt som möjligt. Men det handlar också om att hitta personal. Det handlar om bemanning och om att möjliggöra infrastrukturens utveckling i många hänseenden på de aktuella platserna.
Jag vet att det finns utmaningar att hantera, men det finns också stora möjligheter i det viktiga arbete som vi nu står mitt i.
Fru talman! Än en gång vill jag repetera min fråga. Jag undrar om regeringen och försvarsministern har möjlighet att ännu tydligare säga detta: Om det blir fördyringar kommer det inte att påverka möjligheten att realisera genomförandet av krigsorganisationen avseende de beslutade återetableringarna av regementen. Det gäller alltså de platser jag nämnde tidigare i denna debatt.
Anf. 54 Jörgen Berglund (M)
Fru talman! Försvarsministern såg framför sig att det är tillsammans vi ska förvalta det viktiga försvarsbeslut som tidigare har fattats i riksdagen.
Jag delar försvarsministerns uppfattning i den frågan, men det är här jag lite grann försöker höra med försvarsministern om den ytterligare informationen. Gör man någonting tillsammans är det nämligen viktigt att det sker på så lika villkor som möjligt. Jag är ledsen att säga det, men den här artikeln plus lite andra saker har gjort att man börjar fundera. Kommer det verkligen att bli som riksdagen har tänkt?
Försvarsministern brukar ofta säga att han inte vill spekulera. Jag respekterar att försvarsministern inte vill spekulera. Jag kan tycka att det är bra att en minister inte spekulerar alltför mycket. Men jag tror inte att det är orimligt att det den 1 mars kommer att visa sig att det finns ett antal hinder. Det jag vill fråga försvarsministern är om han kan ge exempel på omfall, om jag uttrycker mig så. Jag vill inte säga att man ska spekulera. Man måste vara förberedd på olika saker. Det skulle kännas tryggt att veta att försvarsministern och regeringen har planerat för olika omfall inför vad som kommer den 1 mars.
Moderaterna vill vara med och bära detta försvarsbeslut, men ska man kunna göra det tillsammans bör man, som jag sa, ha samma information.
Anf. 55 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Det går inte att locka in mig i spekulationsdiskussioner även om man kallar det för omfall. Det är en omöjlig uppgift Jörgen Berglund har åtagit sig genom att omformulera detta.
Information kommer den 1 mars. Då får man väl utgå från den informationen. Jag kan inte stå här och ha någon sorts allmänt resonemang om vad Försvarsmakten som myndighet möjligen skriver den 1 mars. Det de har fått är ett konkret och rejält regleringsbrev som utgår från det som riksdagen har beslutat. Det är så den ordinarie gången är när man arbetar med denna typ av frågor.
Jag delar Daniels uppfattning att vi måste få en ordentlig satsning på armén. Det handlar om brigadformatet, tre brigader plus en reducerad motoriserad brigad, om divisionsförmågan, om att vi måste få fler regementsorter och ett ökat antal värnpliktiga och så vidare. Det är frågor som man tillsammans har drivit i dessa diskussioner.
Det är klart att vi i regeringen har ett större ansvar för att se till att saker och ting blir genomförda, eftersom vi har relationen till myndigheterna. Men då måste sättet att jobba med myndigheterna respekteras. Vi ger våra regleringsbrev och våra direktiv. Myndigheterna svarar på detta.
Vi är nog rätt överens om att det kan finnas utmaningar. Jag vet inte hur många gånger jag har redogjort för att vi kan ha leveransproblem. Det kan vara infrastrukturproblem. Det kan vara andra saker som på olika sätt dyker upp. Jag tänker inte föregripa de sakerna, utan kommer det utmaningar får vi ta ställning till hur vi hanterar dem då.
Sedan gäller det sättet att jobba. Vi har en kontrollstation 2023 - det ingick i uppgörelsen. Det är väl tänkt att vi då ska stämma av hur det går utifrån den plan eller idé som vi kommit överens om i riksdagen när det gäller både ekonomi och genomförande. Vi har vävt in den typen av moment i uppföljningen av det här. Det finns alltså institutionaliserat hur samverkan ska se ut för att vi ska komma vidare i detta.
Detta är ett stort och oerhört viktigt beslut. Det gäller den lokala nivån och att etablera en verksamhet. Jag har besökt flera av dessa kommuner. Jag har inte kunnat besöka alla ställen än, men det kommer. Jag vet att det finns ett intresse av att hjälpa till med mark, lokaler och fastigheter. Det finns också idéer om hur man ska göra orten attraktiv för personal.
Det pågår alltså ett sådant arbete kommunalt, och det tycker jag att man ska värdera. Det är väldigt positivt, för här ser man nya arbetstillfällen. Och för de orter som får detta extra tillskott av verksamhet är det, vad ska vi säga, ett märke att visa upp för omgivningen: Vi har ett regemente förlagt här. Det breddar det lokala näringslivet. Det breddar det lokala utbudet. Det bör ligga i ett kommunalt intresse och i ett regionalt intresse att förvalta det på bästa sätt.
Jag och regeringen ska göra allt vi kan för att det här ska genomföras på bästa möjliga sätt. På den punkten behöver ni inte tvivla. Vi kommer att jobba enligt de regelverk och de statuter som finns. Uppstår det problem tar vi tag i dem när de är en realitet.
Vi får se vad som händer den 1 mars. Det är en information som naturligtvis kommer att gå till alla.
Anf. 56 Daniel Bäckström (C)
Fru talman! Tack, försvarsministern, för dialogen och svaren i denna debatt! Det kan bli så att vi får anledning att återkomma i de här frågeställningarna, eftersom detta är några av huvudprioriteringarna för Centerpartiet i den överenskommelse som vi tillsammans har gjort om försvarets fortsatta inriktning med start för de närmaste fem åren men också med fortsättningen inför 2030, då vi också eftersträvar en fortsatt tillväxt uppemot 2 procent i andel av bnp.
Nu har vi 2021. Den första månaden i det nya försvarsinriktningsbeslutet har genomförts, och det återstår ytterligare ett antal månader. Innan den nämnda kontrollstationen, då vi ska följa upp hur det har gått de första åren, ska aktiveras har vi också passerat 2022. Men i det tydliga riksdagsbeslutet och i vår överenskommelse om krigsorganisationens tillväxt och utveckling, med återetablerande av regemente ibland annat Sollefteå och med ett utbildningsdetachement i Östersund, står det att det ska vara påbörjat och regementet återetablerat senast 2022. Det är före det att kontrollstationen infaller.
Detta är ett exempel av många på angivna tider som finns med i försvarsinriktningsbeslutet. De ska efterlevas, och det ska vara tryck i arbetet, för det tar tid att göra detta. Det vet vi. Då är det också viktigt att det är fullt fokus från början.
Varmt tack för svaren i den här debatten! Vi kommer att få anledning att följa fortsättningen. Allt gott!
Anf. 57 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Fru talman! I den inriktning som regeringen avgav den 17 december förra året står det tydligt och klart att Dalregementet I 13 i Falun återinrättas senast 2022 och att Västernorrlands regemente I 21 i Sollefteå återinrättas 2022 med utbildningsdetachement vid Jämtlands fältjägarkår i Östersund. Det är de klara direktiv som regeringen har fattat med utgångspunkt från totalförsvarspropositionen, och det är det som är hela inriktningen.
Daniel Bäckström sa att det kanske kommer att finnas anledning att återkomma. Det gör det, och jag tror att det finns anledning att återkomma relativt snart också med anledning av att Försvarsmaktens svar kommer redan den 1 mars. Bara om några veckor befinner vi oss alltså i ett sådant läge att frågan i någon form ska diskuteras igen.
Jag får tacka för debatten. Jag tolkar det hela på det sättet att vi samtliga vill att det här som vi nu har beslutat ska genomföras och att vi tillsammans ska försöka att på olika sätt se till att det verkställs. Sedan hoppas jag också att man inte blundar för möjligheten att det kan uppstå problem. Dem hanterar vi i så fall när de kommer, och då får vi se vilka metoder man ska använda i sammanhanget.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.