Till innehåll på sidan

Genomströmningen på de gymnasiala yrkesutbildningarna

Interpellation 2019/20:250 av Roger Haddad (L)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-01-13
Överlämnad
2020-01-14
Anmäld
2020-01-15
Svarsdatum
2020-01-23
Besvarad
2020-01-23
Sista svarsdatum
2020-01-28

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

Nyligen presenterade Skolverket 2019 års statistik för skolverksamheterna. Det fanns en del att glädjas över, men också en del som bekymrar oerhört – för första gången sedan 2011 sjunker andelen elever som tar yrkesexamen från gymnasiets yrkesprogram. De gymnasiala yrkesprogrammen har sedan ett par år tillbaka något fler sökande till utbildningen, och andelen skulle ha varit ännu högre om alla de sökande var behöriga från grundskolan. Vi måste fortsätta bejaka och stötta alla de elever som aktivt vill in på ett yrkesprogram.

Vi ser också att det fortfarande finns områden att ta tag i det gäller samverkan med företag, branscher och offentliga arbetsgivare som alla skriker efter utbildad kompetens. Flera rapporter tydligt visat att det är gymnasial yrkesutbildning som särskilt efterfrågas.

Att genomströmningen försämras och färre tar yrkesexamen är därför mycket oroande. Det innebär att allt fler lämnar gymnasiets yrkesprogram utan en godkänd gymnasieutbildning. Vi ser också att läget är extra besvärligt på flera stora utbildningsinriktningar där efterfrågan på kompetens är mycket stor.

Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström följande:

 

1. Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att öka kvaliteten och genomströmningen på gymnasiets yrkesprogram?

2. Hur kommer ministern och regeringen att konkret agera för att ytterligare förstärka samarbetet mellan gymnasieskolan och branscherna/arbetsgivarna?

3. En målgrupp som också riskerar ett utanförskap är de som kommer in som obehöriga till gymnasiet. Vilka konkreta åtgärder planerar ministern och regeringen för att även dessa elever ska få en utbildning?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2019/20:250, Genomströmningen på de gymnasiala yrkesutbildningarna

Interpellationsdebatt 2019/20:250

Webb-tv: Genomströmningen på de gymnasiala yrkesutbildningarna

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 15 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Roger Haddad har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att öka kvaliteten och genomströmningen på gymnasieskolans yrkesprogram och hur jag och regeringen konkret kommer att agera för att ytterligare förstärka samarbetet mellan gymnasieskolan och branscherna och arbetsgivarna. Roger Haddad har även frågat mig vilka konkreta åtgärder jag och regeringen planerar för att elever som kommer in som obehöriga till gymnasieskolan också ska få en utbildning.

Jag vill börja med att framhålla att jag delvis delar oron över att andelen elever som tar examen från ett yrkesprogram i gymnasieskolan minskar något jämfört med förra året, efter att ha ökat sedan 2014. Det är dock vanskligt att utifrån statistik för ett enskilt år uttala sig om hur allvarligt detta är, men jag och regeringen kommer självklart att följa utvecklingen noga.

Regeringens mål är att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. En slutförd gymnasieutbildning är avgörande för ungas möjligheter till arbete och bidrar till arbetslivets kompetensförsörjning. Regeringen gör många insatser för att bidra till att fler elever ska bli behöriga till gymnasieskolans nationella program, till exempel satsningen Samverkan för bästa skola, läsa-skriva-räkna-garantin och statsbidragen för läxhjälp och likvärdig skola, för att nämna några.

En rad ändringar i skollagen har också genomförts i syfte att fler ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Det handlar exempelvis om bättre stödinsatser i alla skolformer och förbättrad struktur och kvalitet inom introduktionsprogrammen, inklusive en rätt till minsta garanterad undervisningstid. Ändringarna innebär också ett förtydligat ansvar för att följa upp frånvaro och att alla elever inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha rätt till en mentor. Betydande ekonomiska resurser har också riktats till utveckling av introduktionsprogrammen.

För att stärka kvaliteten inom yrkesprogrammen har även åtgärder vidtagits för att höja yrkeslärarnas kompetens med till exempel behörighetsgivande utbildning. Statens skolverk organiserar en rad utvecklingsinsatser för yrkesprogrammen, exempelvis handledarutbildning och insatser för att förbättra det arbetsplatsförlagda lärandet, APL. Dessa insatser bidrar också till att stärka kvaliteten på de yrkesinriktade utbildningarna inom introduktionsprogrammen.

APL är ett viktigt inslag i all yrkesutbildning. Bland annat ger det elever möjlighet att börja bygga egna nätverk med framtida potentiella arbetsgivare. Sedan 2018 har målgruppen för statsbidraget för gymnasial lärlingsutbildning vidgats till att även omfatta lärlingsliknande utbildning på introduktionsprogrammen. Skolverket har också på uppdrag av regeringen tagit fram sammanhållna yrkesutbildningar, så kallade yrkespaket, som kan användas inom gymnasieskolans introduktionsprogram och inom kommunal vuxenutbildning. Yrkespaketen kan fungera som påbyggbara utbildningar som kan leda till jobb och stegvis leda fram till examen. Skolverket har tillsammans med sakkunniga från olika branscher tagit fram ett sextiotal nationella yrkespaket.

En förutsättning för en yrkesutbildning med hög kvalitet är ett bra samarbete mellan skola och arbetsliv. Av den anledningen har det funnits statsbidrag för att utveckla yrkescollege och liknande samverkansmodeller. Regeringen har tillsammans med parterna och branscherna på arbetsmarknaden stöttat yrkeslandslaget och Worldskills Sweden som en del i att verka för fler platser för arbetsplatsförlagt lärande och ett ökat intresse för yrkesutbildningarna.

Regeringen kommer även fortsättningsvis att arbeta för att alla elever ska bli behöriga till gymnasieskolans nationella program och för att fler unga kan fullfölja sin gymnasieutbildning.


Anf. 16 Roger Haddad (L)

Fru talman! Tack för svaret på min interpellation om genomströmningen på de gymnasiala yrkesutbildningarna, utbildningsminister Anna Ekström!

Anledningen till att vi från Liberalerna vill uppmärksamma dessa frågor är att vi under de senaste 10-15 åren aktivt har lyft upp kvaliteten och genomströmningen på gymnasieskolorna. Inte minst har vi betonat vikten av yrkesprogram och yrkesinriktade utbildningar, inklusive lärlingsutbildningar.

Bakgrunden till detta är att vi i Sverige har haft en lång period av att många elever inte bara kommer från grundskolan till gymnasiet och är obehöriga, alltså inte har kvalificerat sig till de nationella utbildningarna, utan dessutom inte klarar av en gymnasieutbildning. I dag kan en gymnasieutbildning anses vara ett minimikrav för att få en anställning eller ta sig vidare till högre utbildning. Under många år har det också kommit kritik från branschen, både från offentliga arbetsgivare och från det privata näringslivet, om att de ungdomar som har gått yrkesprogram eller i den gamla gymnasieskolan inte har varit förberedda för arbetslivet, fru talman.

Under den tid då Folkpartiet ledde Utbildningsdepartementet genomförde vi en stor gymnasiereform där vi dels skärpte kraven för att komma in på yrkesprogrammen och de studieförberedande programmen, dels ökade de praktiska momenten och yrkesinriktade kurserna på yrkesprogrammen. Detta gjorde vi i nära samarbete med näringslivet. Det har varit glädjande att se att vi under de här åren har börjat vända på skutan i den meningen att söktrycket har ökat. Till samtliga yrkesprogram har antalet sökande elever ökat, och i den senaste mätningen var det 9 procent fler förstahandssökande till yrkesutbildningen. Till och med Skolverket sa för ett år sedan, fru talman, att det nu har skett ett trendbrott när det gäller de gymnasiala yrkesutbildningarna. Detta välkomnar vi från Liberalernas sida.

Tittar man på flera arbetsmarknadsprognoser och undersökningar gällande kompetensförsörjningen och efterfrågan på kompetens ser man att det som särskilt efterfrågas av företagsbranschen är just den gymnasiala yrkesutbildningen. Det är denna viktiga kompetens som företagarna efterfrågar för att de ska klara sina orderingångar. Det gäller även vård och omsorg, för att man ska klara bemanningen inom sjukvården och inte minst äldreomsorgen.

I siffrorna sedan gymnasiereformen 2011 - och den första kullen, som kom ut 2014, precis som statsrådet sa - ser vi att det går åt fel håll, om än marginellt, och att det var färre som 2019 lämnade de gymnasiala yrkesprogrammen med en fullständig och godkänd yrkesexamen.

Jag skulle ändå säga att jag är bekymrad och oroad, fru talman. När man bryter ned dessa siffror till de olika nationella programmen - inte minst när det gäller stora, omfattande utbildningar som vård och omsorg och fordon och transport, för att ta ett par exempel - är tappet 4 procentenheter. Räknat i antal elever och ungdomar är detta oerhört många. Det innebär att det är väldigt många ungdomar som efter tre år går ut gymnasieskolans nationella program utan en yrkesexamen, vilket innebär att det finns en stor risk för psykisk ohälsa, utanförskap, arbetslöshet och att man inte tar sig vidare. Det är här jag vill veta vad regeringen tänker göra åt saken.


Anf. 17 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Roger Haddad säger att han är orolig med tanke på årets siffror. Mitt svar på det är att jag är orolig över de underliggande, långvariga trender vi har att alltför många elever inte klarar en gymnasieutbildning och över de problem som detta ställer till såväl för ungdomarna själva som för kompetensförsörjningen. Men det dras väldigt stora växlar på den marginella nedgången under ett år - det är inte denna siffra som håller mig vaken på nätterna.

Den oro jag känner för vår allmänna förmåga att se till att alla ungdomar både kommer in på gymnasiet och klarar gymnasiet har lett till en lång rad åtgärder. Roger Haddad gjorde en historiebeskrivning och nämnde det arbete som gjordes med att ta fram en ny gymnasiereform för snart tio år sedan. Jag kan kvittera med att säga att denna regering och den förra regeringen har lagt ned ett betydande arbete på att gemensamt med arbetsmarknadens parter justera och rätta till de skönhetsfläckar som fanns med den reformen.

Vi har stärkt rätten till undervisningstimmar på introduktionsprogrammen, och vi har lagt stora resurser på stöd till introduktionsprogrammen i gymnasiet.

Vi har satsat på Samverkan för bästa skola, ett stort program för att se till att huvudmän tillsammans med Skolverket och med hjälp från Skolinspektionen får riktigt bra riktat stöd för att kunna få sin verksamhet i god ordning.

Vi har infört en läsa-skriva-räkna-garanti. Vi arbetar med insatser för stärkt läxhjälp. Vi har också stora statsbidrag för att se till att barn och elever ska lära sig mycket i grundskolan. Roger Haddad och jag är nog överens om att goda resultat i grundskolan är den bästa garanten för att bygga goda resultat i gymnasieskolan.

Jag kan väl också - så här lite oss emellan, Roger Haddad - påminna om vår gemensamma glädje över de höjda resultaten i de svenska PISA-undersökningarna. Här har vi faktiskt lyckats att hålla i en politik som hjälper till så att lärare och elever kan se till att resultaten höjs. Det, Roger Haddad, är nog det bästa vi kan göra för gymnasieskolan.

Men inte nog med det - vi har också säkrat att varje elev som går på gymnasieskolan ska ha rätt till en mentor. Jag kan erkänna att jag funderade både en och två gånger innan jag gick fram till riksdagen med detta förslag.

Det hade sin grund i att en stor utvärdering visade att en mycket stor andel av de elever som inte blev färdiga på gymnasieskolan - som inte gick ut med fullständiga betyg - faktiskt bara saknade några ynka poäng. Det kunde handla om ett gymnasiearbete eller om något ämne. Jag kände att en mentor, som hjälper eleven att hålla koll på vad den behöver göra för att komma i kapp och gå ut med fullständiga betyg, hade varit väldigt bra att ha.

Inte minst har vi satsat mycket på APL - det arbetsplatsförlagda lärandet, som är ryggraden i yrkesprogrammen - med gedigna och bra utbildningar för handledare och stärkta insatser för olika former av lärlingsprogram också på introduktionsprogrammen.

Ja, Roger Haddad, vi gör mycket. Vi kommer säkert att behöva göra mycket mer, och jag ser fram emot ett gott samarbete med Roger Haddad och hans partivänner för att se till att vi gemensamt kan förstärka gymnasieskolan och inte minst yrkesprogrammen.


Anf. 18 Roger Haddad (L)

Fru talman! Många av de förändringar som kanske har varit anledningarna till att vi har lyckats bättre i gymnasieskolan har ju Socialdemokraterna varit emot. De har varit emot gymnasieskolans reform från 2011, som faktiskt nu har lett till att fler klarar en yrkesutbildning i gymnasieskolan. Jämfört med 2011 och 2012 är det ju fler som går ut en gymnasial yrkesutbildning med fullständiga betyg och som faktiskt kan anställas.

Svaret är inte den klassiska socialdemokratiska politiken att åter teoretisera gymnasieskolan, att alla ska gå lika länge och att alla ska läsa för att bli högskolebehöriga. Det är inte svaret för dessa ungdomar. Tvärtom, och oberoende av Anna Ekströms och Socialdemokraternas gymnasiepolitik. Ni har ju inte lagt fram något förslag utöver det vi har gjort när det gäller gymnasieskolan, och då har du, Anna Ekström, varit direkt ansvarig för gymnasieskolan sedan 2016. Ni vill vrida tillbaka klockan.

Vi säger: Nu vänder det. Nu går det bättre. Det är fler som söker till yrkesprogrammen. Det är fler som inte bara kommer in på gymnasieskolans yrkesprogram - som man gjorde under er tid, Anna Ekström - utan som även lämnar gymnasieskolans yrkesprogram med en slutexamen.

Genom lärlingar och yrkesutbildningar har gymnasieskoleutbildningarna kommit närmare branschen, men även här finns ju fortfarande kritik. Det har tyvärr gjorts försämringar de senaste åren när det gäller handledarstödet och stödet till lärlingsutbildningarna, där vi menar att man behöver ta ett omtag om man menar allvar med att inte bara 10-12 procent ska gå en lärlingsutbildning utan att det faktiskt ska vara ytterligare ett alternativ.

Det stora sorgebarnet i gymnasieskolan är ju gymnasiets introduktionsprogram för den kategori ungdomar som jag också försöker att lyfta fram, fru talman, nämligen de ungdomar som kommer in utan behörighet till de nationella programmen.

Det har experimenterats - och det fortsätter att experimenteras - med språkintroduktion, preparandkurs och så vidare.

Från Liberalerna har vi sagt gällande yrkesutbildningarna - det som benämns yrkespaket - att man kan ha tvååriga yrkesprogram nationellt, men introduktionsutbildningarna måste riggas ännu mer så att elever kan läsa dem och sedan direkt komma ut i arbete utan att behöva läsa där i ett, två, tre eller fyra år och sedan läsa tre år på ett nationellt program för att därefter eventuellt hamna på en arbetsplats eller inom vuxenutbildningen. Det är inte samhällsekonomiskt försvarbart - det är korrekt.

Det är grundskolans uppdrag som Liberalernas skolpolitik har varit fokuserad på. I somras var det ytterligare 17 600 ungdomar som lämnade grundskolan utan behörighet. Det är klart att det blir en utmaning för gymnasiet att dels hantera dem, dels hantera eleverna på introduktionsprogrammen. Frågan är inte minst hur vi ska upprätthålla nivån på yrkesprogrammen.

Jag är orolig. Det räcker inte. Den samlade nationella siffran är marginellt lägre, men återigen: I många år har skillnaderna varit mycket stora mellan olika kommuner och mellan olika inriktningar. Det finns även en olikvärdighet på dessa utbildningar beroende på om man kommer från studieovana hem eller har föräldrar med högre utbildning. Det slår igenom även på dessa utbildningar.

Jag menar att svaret från regeringen inte lämnar förslag på några konkreta åtgärder och att det mer är en historiebeskrivning än konkreta åtgärder för framtiden, fru talman.


Anf. 19 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! När jag var liten och gick i skolan kom det ett utskällt studiematerial som hette Hej matematik. Jag märker att Roger Haddad har en alldeles egen matematisk modell. När Roger Haddad tittar på resultaten i gymnasieskolan pekar han på alla de kurvor som pekar uppåt och säger att det är Folkpartiets, eller Liberalernas, förtjänst. Sedan pekar han på alla kurvor som pekar nedåt och säger att det är Socialdemokraternas fel.

Den där matematiken håller inte, Roger Haddad. Vi måste vara överens om att det är mycket som går åt rätt håll i svensk skola. Vi ser att kunskapsresultaten ökar. Både Roger Haddad och jag är glada över det. Jag avstår dock från den exercis som Roger Haddad ägnar sig åt som innebär att han sätter sig själv och sitt eget parti som ansvariga för allting bra och mig och mitt parti som ansvariga för allt som har gått dåligt.

Jag vill snarare hylla de lärare och elever som är de som har åstadkommit de höjda kunskapsresultaten i svensk skola. Jag ser också att vi från politiskt håll från olika partier har bidragit till att försöka ge lärare och elever så goda förutsättningar som möjligt.

Roger Haddad gör också en poäng av att kalla introduktionsprogram och preparandkurser för experimentverkstäder. De här programmen och kurserna är såvitt jag vet solida byggstenar i den gymnasieproposition som Roger Haddad nyligen hyllade och som kom från Jan Björklunds utbildningsdepartement - en gymnasieproposition som jag har ändrat i med flit på ett sådant sätt att jag har tagit bort sådant som inte funkar och lagt till sådant som blir bättre utan att göra stora och dramatiska förändringar som gör livet svårt för lärare och elever.

Jag är glad över att fler klarar skolan. Jag är orolig över de siffror som fortsätter att vara alldeles för dåliga när det gäller hela vårt skolsystems sätt att fungera. Men jag tänker inte delta i ett arbete där man pekar på en enda siffra och på grundval av den fullkomligt undergräver allt det arbete som har gjorts och som i stor utsträckning faktiskt går åt rätt håll.

Får jag också säga några ord om de program som Roger Haddad nämnde. Roger Haddad har talat mycket om introduktionsprogrammet men också om vård- och omsorgsprogrammet. Jag är väldigt stolt över det arbete som utförs vid våra vård- och omsorgsprogram. Jag noterar också att vård- och omsorgsprogrammet har vuxit. Det är ett program där det går en stor andel nyanlända elever. Det är elever som kämpar och sliter för att, trots att de inte har med sig svenskan hemifrån och trots att de har gått få år i svensk skola, försöka ta sig igenom vård- och omsorgsprogrammet.

Jag är absolut inte nöjd med att vård- och omsorgsprogrammet uppvisar sjunkande siffror, men jag förstår att de som jobbar på vård- och omsorgsprogrammet kämpar väldigt hårt för att hålla siffrorna uppe med tanke på att det är så många elever som behöver stöd i form av till exempel språkinsatser för att klara utbildningen.

Sist men inte minst vill jag kommentera att Roger Haddad nämner yrkespaketen. Det är jag väldigt glad över. De är det kanske viktigaste bidraget till möjligheterna för ungdomar att komma ut på arbetsmarknaden även om man inte klarar en fullständig gymnasieutbildning i ett enda kliv. Med yrkespaketen får elever både på introduktionsprogram i yrkesintroduktion och de som går på komvux en möjlighet att läsa de kurser i en yrkesutbildning som direkt leder till jobb och med det också en möjlighet att senare komma tillbaka till komvux och komplettera till en fullständig gymnasieutbildning.


Anf. 20 Roger Haddad (L)

Fru talman! Det är självklart att jag vill slå vakt om vår gymnasiereform, för de förslag som Socialdemokraterna fortsätter att driva fram i Sveriges riksdag innebär att gå tillbaka till den gamla, mer teoretiserade och kravlösa gymnasieskolan där utslagningseffekten var ännu större och färre gick ut yrkesprogrammen med en yrkesexamen.

Självklart vill jag alltså varna för att Socialdemokraterna ska gå tillbaka till den gamla gymnasiepolitiken där det var lätt att komma in på gymnasiet men där många inte kom ut med en färdig yrkesutbildning. Det som har hänt är att det är fler sökande. Det är fler som klarar av sin yrkesutbildning. Det är till och med fler förstahandssökande till viktiga inriktningar som fordon och transport, vård och omsorg, barn och fritid och el och energi 2018-2019 jämfört med när vi startade den här reformen. Det är positivt.

Arbetsmarknaden, arbetslivet, kommuner och regioner efterfrågar gymnasial yrkesutbildning, och när det inte fungerar får de inte tag på rätt kompetens och rätt bemanning, vilket kan påverka välfärdens kvalitet. Det privata näringslivet får inte tag på sina chaufförer och andra viktiga medarbetare som de här programmen levererar.

Det är anmärkningsvärt hur få nya förslag regeringen presenterar på gymnasieområdet trots att det finns kvalitetsbrister. Det generella problemet är att en fjärdedel av gymnasieeleverna hoppar av och lämnar gymnasiet; det har varit nästan 30 procent under lång tid. Det är det stora problemet som svensk utbildningspolitik måste ta tag i inom hela utbildningspolitiken för gymnasiet. Men eftersom yrkesutbildningarna är särskilt viktiga och eftersom vi börjar se en utveckling som oroar har vi valt att ta upp den här frågan och ställa krav på åtgärder som jag tyvärr inte ser röken av.


Anf. 21 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! De gymnasieelever som måhända lyssnar på den här debatten vet nog inte vad en lp-skiva är, men jag kan säga att det är som att lyssna på en trött gammal lp-skiva att höra Roger Haddad beskriva socialdemokratisk utbildningspolitik. Teoretiserad gymnasieutbildning - vad är det för förslag på teoretiserad gymnasieutbildning som Roger Haddad påstår att vi lägger fram? Vi har tvärtom stärkt inslagen av arbetsplatsförlagt lärande. Vi har stärkt handledarutbildningen. Och vad är det för förslag på kravlöshet som Roger Haddad talar om? Vad vi har gjort är att vi har infört ett större krav på närvaro i den svenska gymnasieskolan med en ordentlig närvarorapportering.

Jag skulle kunna fortsätta att läsa upp alla de insatser som har gjorts och nämndes tidigare i mitt svar, men jag ska spara gymnasieelevernas tålamod och i stället hänvisa till det som jag sa tidigare.

Roger Haddad säger att Socialdemokraterna driver en gammaldags politik som är kunskapsfientlig och som går ut på att man vill att de yrkesprogram som vi har på gymnasiet också ska kunna leda till högskolebehörighet. Roger Haddad är mycket väl medveten om att det förslag som lades på riksdagens bord och som till min sorg föll för drygt ett år sedan var ett förslag som hade ett så massivt stöd av arbetsmarknadens parter att jag aldrig har varit med om dess like. Varenda branschorganisation inom svenskt näringsliv, Svenskt Näringslivs ledning, storföretags-vd:ar, småföretagschefer - jag har sällan varit med om en sådan uppvaktning som när det förslaget togs fram, och jag har sällan varit med om att ett förslag haft ett så starkt stöd av de arbetsgivare som både jag och Roger Haddad månar om, som förslaget att införa en stärkt rätt till behörighet för elever på yrkesprogram.

Jag beklagar att det föll, men jag vägrar att gå med på att det skulle vara ett uttryck för kravlöshet eller gammaldags politik.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.