granskning av terrorbekämpning ur MR-perspektiv

Mänskliga och demokratiska rättigheter har trängts tillbaka den senaste tiden. Demokratiska beslutsprocesser har satts åt sidan, människor @ även svenska medborgare @ har utsatts för inskränkningar av sina rättigheter utan rättslig prövning och rättssäkerhet ses allt oftare som ett hinder i bekämpandet av terrorism.

FN:s högkommissarie för de mänskliga rättigheterna, Mary Robinson, har vid det pågående mötet med FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna i Genève framlagt ett förslag om att kommissionen ska tillsätta en oberoende expert som ska granska kampen mot terrorism ur ett mänskligt rättighetsperspektiv.

En sådan oberoende expert skulle för kommissionens räkning följa och regelbundet rapportera om de växande problemen med bristande respekt för mänskliga rättigheter i samband med bekämpningen av terrorism. Den oberoende experten skulle också kunna ställas till säkerhetsrådets förfogande för rådgivning kring skydd av de mänskliga rättigheterna.

Förslaget har fått ett starkt stöd från de ledande internationella organisationerna som arbetar för mänskliga rättigheter och även från andra frivilligorganisationer.

Sverige har dock i kommissionsarbetet valt att inte föra fram förslaget och, enligt uppgift från svenska delegationen i Genève, t.o.m. valt att inte stödja förslaget om det läggs fram av andra.

Detta sker samtidigt som uppgifter om att Mary Robinson inte erhåller förnyat förtroende som högkommissionär har blivit offentliga. Det är uppenbart att FN:s generalsekreterare har fallit undan från påtryckningar från främst USA, men även Ryssland.

Dessa länders missnöje med Mary Robinsons arbete som högkommissionär är enkelt att förstå. Robinson har vägrat att acceptera att ändamålen helgar medlen i bekämpandet av terrorism. Därmed har hon hamnat på kollisionskurs med den amerikanska administration som gång efter gång visar bristande respekt för enskildas rättssäkerhet och högaktningsfullt struntar i om olika åtgärder är förenliga med respekten för mänskliga och demokratiska rättigheter. Robinson har även framfört skarp kritik mot Rysslands krigföring i Tjetjenien.

I detta läge borde det vara angeläget att stödja högkommissionären för mänskliga rättigheter. Detta görs rimligtvis bäst genom att Sverige och andra länder tar hennes förslag på allvar, eftersom de uppenbarligen svarar mot ett behov som högkommissionären och andra som arbetar med MR-frågor har upptäckt.

Jag vill ställa följande frågor till utrikesministern: