Grov kvinnofridskränkning

Anf. 9 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! Roger Haddad har frågat mig om jag delar Liberalernas syn att minimistraffet för grov kvinnofridskränkning bör skärpas. Han har också frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta med anledning av riksdagens tillkännagivande om lagstiftningen om grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning. Slutligen har han frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att utvärdera lagstiftningens effektivitet och förbättra stödet till kvinnor och män som utsätts för grova hot och grovt våld från närstående eller tidigare närstående.

Arbetet mot mäns våld mot kvinnor och andra närstående är ett högt prioriterat område för regeringen. Upprepade övergrepp i form av hot, våld och trakasserier mot personer är ett samhällsproblem som regeringen tar på stort allvar. Det handlar oftast om kvinnor som utsätts av män som de har eller har haft en nära relation med. Samhället måste reagera starkt mot denna typ av brottslighet och markera allvaret i sådan upprepad kriminalitet. Det måste därför finnas en effektiv straffrättslig lagstiftning.

Straffen för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning skärptes den 1 juli 2013. En löpande uppföljning av strafflagstiftningen och dess tillämpning sker inom ramen för berörda brottsbekämpande myndigheters verksamhet. Det kan därutöver finnas behov av att närmare utvärdera tillämpningen av vissa specifika lagändringar. Reformer på det straffrättsliga området bör utvärderas först efter det att lagstiftningen har varit i kraft en tid. Jag avser att återkomma beträffande frågan om en utvärdering. Beroende på vad en sådan utvärdering visar kommer jag att ta ställning till behovet av en stärkt lagstiftning.

Utöver den straffrättsliga lagstiftningen är det viktigt att stora ansträngningar görs för att förhindra att brotten över huvud taget begås. Det främsta verktyget i det sammanhanget är ett starkt brottsförebyggande arbete. Som jag redan framhållit är det högt prioriterat för regeringen att förebygga och motverka våld och andra övergrepp mot kvinnor och barn.

Regeringen har som ett mål satt upp att andelen personer i befolkningen som blir utsatta för våld i nära relationer ska minska. Det långsiktiga målet är att våldet helt ska upphöra. För att nå det målet lägger regeringen stor vikt vid att utveckla arbetet med att förebygga brott och stödja brottsoffer. Regeringen har sedan tillträdet 2014 beslutat om en mängd åtgärder. Bland dessa kan nämnas kraftigt förstärkta resurser till kvinnojourerna, myndighetsuppdrag avseende brottsofferstödjande åtgärder och ett uppdrag till en utredare att se över regelverket för elektronisk övervakning av kontaktförbud.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är regeringens förhoppning att detta arbete ska bidra till förbättrade resultat när det gäller till exempel att tillgodose brottsoffers rättigheter och deras behov av stöd och skydd.

Anf. 10 Roger Haddad (L)

Herr talman! Tack, justitieminister Morgan Johansson, för svaret! Liberalerna har ju länge, även när vi hette Folkpartiet, i justitieutskottet aktivt drivit på för att uppmärksamma kvinnovåldet, för att se över regelverken för villkorlig frigivning och elektronisk fotboja och hur man kan stärka skyddet för kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer. Jag delar ministerns uppfattning att det är ett stort samhällsproblem som kräver att vi agerar nu.

Tyvärr fick vi under våren återigen uppleva ett tragiskt fall. Lotta, 41 år, mördades av sin före detta sambo. Nu kan regeringen inte gå in i enskilda ärenden, men vi ser i statistik från Brottsförebyggande rådet att det varje år i genomsnitt är 13 kvinnor som mördas av sin sambo eller före detta make. Det är ett misslyckande.

Därför blir jag också besviken när regeringen inte ger konkreta svar, oavsett om det gäller minimistraffet för grov kvinnofridskränkning, som vi vill höja från nio månader till minst ett års fängelse, eller den utvärdering av lagstiftningen som vi i Alliansen genomförde den 1 juli 2013.

Statsrådet återkommer beträffande utvärderingen och säger att de straffrättsliga reformerna ska utvärderas efter ett tag. Nu har det ju gått drygt tre år. Jag vill gärna veta lite mer om hur det går. Detta är viktigt. Det finns också ett tillkännagivande, alltså en uppmaning från riksdagen till regeringen, om att genomföra denna utvärdering. Jag tycker att det är på sin plats med ett tydligt besked.

Det gäller även regelverket om elektronisk övervakning, alltså om hur man kan förebygga att en exmake eller exsambo överträder kontaktförbud. Regelverket för elektronisk fotboja ställer väldigt höga krav i dag. Enligt de siffror jag sett var det förra året bara två personer som blev dömda till att ha elektronisk fotboja. Även där gjorde vi ett tillkännagivande till regeringen i mars 2015. Det är positivt i så måtto att man efter ett år kom tillbaka med ett direktiv till en utredare, men vi saknar ett tillägg om rehabiliteringsprogram i samband med villkorlig frigivning. Många av förövarna - våldtäktsmän och andra brottslingar - blir villkorligt frigivna utan några som helst krav på att delta i olika typer av program. Vi anser att det finns utrymme att skärpa lagstiftningen så att man kan tvinga en person som har begått väldigt allvarliga sexualbrott att delta i olika rehabiliteringsprogram. Om personen inte accepterar det anser vi att det ska kunna få konsekvenser för permissioner och den villkorliga frigivningen.

Anf. 11 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag uppskattar naturligtvis Roger Haddads engagemang i frågan, men man kan inte visa engagemang bara när man är i opposition; man måste också göra det i regeringsställning. Enligt min uppfattning finns det ganska mycket övrigt att önska när det gäller den tidigare borgerliga regeringens hantering av de här frågorna. Jag ska återkomma till det alldeles strax.

Det var vi socialdemokrater som införde brottet grov kvinnofridskränkning en gång. Det var i slutet av 1990-talet. Laila Freivalds var justitieminister, och jag jobbade själv med kriminalpolitik i Statsrådsberedningen vid den tiden. Jag minns det mycket väl.

Detta var bara en del i ett stort arbete för att lyfta hela frågan. Vi tog fram ny lagstiftning och särskilda handlingsplaner. Vi avsatte pengar. Hela grundsyftet var precis detsamma som vi uttrycker i dag, nämligen att vi måste få ett slut på mäns våld mot kvinnor. Det är hela målsättningen med arbetet.

Arbetet är långsiktigt och innehåller många olika delar. Det handlar om att förebygga brotten. Det handlar om att lagföra gärningsmännen. Det handlar också om stödja brottsoffren. Det jobbet gjorde vi i slutet av 1990talet och i början av 2000-talet, och vi fortsatte att arbeta med det under vår regeringstid.

Under de åtta borgerliga åren hände inte särskilt mycket. Ni gjorde egentligen bara en sak, nämligen att höja minimistraffet från sex till nio månader. Det kan man säga mycket om. Den lagskärpningen ska vi naturligtvis utvärdera. Den tillkom den 1 juli 2013. Men vi måste först ha ett underlag som är stort nog för att det ska vara meningsfullt att göra en utvärdering.

Jag tror att man går bort sig lite om man tror att det effektivaste sättet att få bort mäns våld mot kvinnor är att lägga på ytterligare någon månad eller två i straffskalan när det gäller grov kvinnofridskränkning. Det finns andra åtgärder man måste vidta och som enligt min uppfattning är mycket effektivare. Det är precis dessa åtgärder vi håller på med just nu. På dessa områden gjorde den borgerliga regeringen i praktiken ingenting.

En sådan åtgärd är stöd till brottsoffer. Vi ökar nu stödet till kvinnojourerna kraftigt. Vi lade på 25 miljoner kronor 2015, och vi lägger i år på ytterligare 100 miljoner kronor till kvinnojourerna. Det är ofta de som tar hand om och ger skydd åt de kvinnor som utsatts för brott. Det blir 100 miljoner årligen 2016, 2017, 2018 och 2019.

Vi förstärker brottsofferjourerna med ytterligare 8 miljoner kronor bara i år. Det är bara det totala anslaget; sedan tillkommer ytterligare en del som gäller Brottsofferfonden, där vi har ombalanserat fondens medel så att man ska kunna ge mer pengar till detta ideella stöd.

Dessa ideella organisationer, kvinnojourer och brottsofferjourer, har en otroligt viktig uppgift så att människor ska orka stå distansen ut - att klara av en rättegång och allt som är förknippat med det. De erbjuder också ett stöd så att man till exempel ska kunna ta sig ur ett destruktivt äktenskap eller en annan relation. Dessa organisationer har nu mer resurser att röra sig med i sitt arbete än de någonsin tidigare har haft.

Min fråga till Roger Haddad är: Om ni nu tycker att detta är lika viktigt som jag tycker att det är, varför agerade ni inte under er tid i regeringen?

Anf. 12 Roger Haddad (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Statsrådet Morgan Johansson är oerhört dåligt påläst. Jag vill påminna om integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, Folkpartiet, och jämställdhetsminister Maria Arnholm, som påbörjade arbetet med Jämställdhetsmyndigheten, som ni i går presenterade som ert eget initiativ. Självklart är det bra med jämställdhetsmyndigheter och det brottsförebyggande arbetet, men kom inte och säg att vi inte gjorde något!

Jag satt i Rikspolisstyrelsens styrelse under fyra år förra mandatperioden och följde då Nyamko Sabunis och Maria Arnholms engagerade arbete mot mäns våld mot kvinnor och mot det hedersrelaterade våldet. Det finns många miljarder kronor i de beslut som alliansregeringarna fattat under de senaste åtta åren. Det har handlat om att förbättra Åklagarmyndighetens och polisens verksamhet och om att stötta kvinnojourer och brottsofferjourer. Kom inte och säg att de ministrarna inte gjorde något, för det är inte sant!

Ja, vi skärpte straffen 2013. Men vi anser nu, tre år efteråt, att det inte var tillräckligt. Det är därför vi nu kräver en utvärdering. Det är inget vi gör efter två månader utan efter tre år. Vi konstaterar att Brottsförebyggande rådet för de senaste fem åren visar 13 418 anmälda fall av grov kvinnofridskränkning med 1 027 dömda män.

Det är 1 027 dömda män de senaste fem åren bland 13 418 ärenden. Det är väl något slags indikation på att regelverket och lagstiftningen inte är tillräckliga, herr statsråd?

Sedan gäller det den andra delen. Jag såg i propositionslistan en proposition som möjligen tangerar det här, nämligen den som är aviserad i december och som handlar om allvarliga våldsbrott, olaga hot, misshandel och så vidare. Även den utredningen beställdes av alliansregeringen 2013. Man presenterade sitt betänkande och sina förslag 2014. Det är det som statsrådet nu sitter och jobbar med och tittar på.

Också Carin Götblad, som just nu är regionchef för polisregion Mitt - det är bland annat Uppsala och Västmanland - tittade på de här frågorna väldigt djupt och seriöst. Hon gjorde ett mycket fint arbete just med fokus på det brottsförebyggande arbetet. Det är en punkt som jag särskilt tar fasta på i hennes rekommendationer eller varningar. Det är risken att enskilda, inte minst kvinnor, som är brottsoffer, våldsoffer, våldtäktsoffer och offer för misshandel riskerar att falla mellan stolarna. Det är det vi har sett enskilda exempel på under det senaste halvåret och året. Det händer mellan polisen och åklagaren eller i andra delar av rättskedjan. Det är därför det fortfarande inträffar situationer där exsambor och exmakar kan fortsätta att hota, trakassera och till slut till och med kanske misshandla sina före detta partner så pass allvarligt att de avlider.

Det är en brist i rättskedjan. Det är därför vi i ett väldigt uppmärksammat fall också kräver en haverikommission, men inte just för det specifika fallet, som jag, herr talman, skriver i min interpellation. I en sådan granskning borde man i så fall titta på alla de här fallen. Har staten, samhället och rättskedjan gjort något fel som har lett till de här tragiska händelserna, som hade kunnat förhindras?

Det hjälper inte att bara prata om stöd till kvinnojourer och brottsofferjourer. Jag tycker att det är positivt, men regelverket är inte tillräckligt bra. Inte minst vill jag fortfarande ha svar på: Blir det en utvärdering? Och vad tycker ministern om minimistraff för kvinnofridskränkning?

Anf. 13 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Min kritik går ut på detta: Under er regeringstid tillsatte ni visserligen utredningar, men det hjälper inte. Man måste göra någonting i verkligheten också. Ett av de stora misstag som ni gjorde under de åtta åren var att ni aldrig utvecklade stödet till brottsoffer, till kvinnojourerna och till brottsofferjourerna på det sätt som vi nu gör. Det är när det finns människor på plats som kan hjälpa den som har blivit utsatt för brott och när det finns boendeplatser som kan ge ett skydd åt den som har blivit utsatt för brott som man får några riktiga resultat.

Sedan säger Roger Haddad att det fanns ministrar som tillsatte utredningar om jämställdhetsmyndighet. Javisst, det är klart. Vi kommer nu att genomföra den och alla de förslagen. Det lanserade vi i går, som Roger Haddad vet. Det kommer vi att göra. Men det hjälper inte om man inte också är beredd att sätta av resurser för det.

Jag googlade faktiskt på Liberalernas budgetmotion förra året för att se om ni där säger någonting om brottsoffer och kvinnojourer. Den enda gången ni i den motionen nämner ordet brottsoffer är när ni nämner Brottsoffermyndigheten. I övrigt är det ingenting. Kvinnojourer nämner ni inte över huvud taget i er budgetmotion. Det visar, tycker jag, vilken prioritet som ni är beredda att ge de här frågorna när det gäller att verkligen gå fram med pengar.

Som sagt: Det var 25 miljoner kronor mer till kvinnojourerna redan förra året. Det är 100 miljoner kronor mer från och med i år. Det är ytterligare 8 miljoner kronor mer till brottsofferjourerna i år. Det innebär att dessa verksamheter som är så viktiga för att man ska kunna klara upp brotten har mer resurser än någonsin att röra sig med. Det handlar om brottsofferstödet.

Sedan ser vi över reglerna för övervakning med elektronisk fotboja. Det är regler som infördes under förra perioden, ja. Men det tog väldigt lång tid att få det på plats, bland annat av tekniska skäl, vad jag förstår. Det var förklaringen från den tidigare regeringen. Nu är det på plats. Det används, tycker jag, i alltför liten utsträckning. Därför har vi tillsatt den översyn som Roger Haddad efterfrågar. Jag får ett resultat av den översynen i januari. Då kommer vi att gå vidare. Regeringens inriktning är klar. Vi vill se en utökad användning av elektronisk fotboja när det gäller övervakning - i det här fallet talar vi om män som förföljer sina tidigare kvinnor. Den inriktningen vill vi ha. När jag får underlaget i januari kommer vi att gå vidare med det.

Ytterligare en fråga som berör det här området och som vi också är på väg fram med gäller den stora översynen av sexualbrotten, som vi faktiskt drev igenom i opposition under förra perioden. Vi fick ett tillkännagivande från riksdagen om att tillsätta en ny utredning för att se över hela sexualbrottslagstiftningen. En sådan utredning blev då tillsatt. Redovisningen tar jag emot om ett par veckor. Den innehåller, som jag förstår det, skärpningar när det gäller lagstiftning i fråga om synen på sexualbrotten i en del avseenden. Men den kommer också att innehålla annat. Det har varit en del av deras uppdrag att se över det stöd som man ger till den som har utsatts för brott. Det handlar om målsägandebiträdesstöd redan från början. Det är också en viktig fråga som vi från socialdemokratiskt håll har drivit under en väldigt lång tid. Reformeringen av sexualbrottslagstiftningen och bättre stöd för dem som utsätts för de här brotten kommer att vara en av de stora frågorna för resten av mandatperioden för oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill slutligen lägga till det som vi presenterade i går. Utöver att tala om strafflagstiftningen och att stödja brottsoffren handlar det också om att lägga stort fokus på att förebygga den här typen av brott. Där kan alla de åtgärder som Roger Haddad talar om, bland annat rehabiliterande åtgärder, komma in. Där är vi beredda att gå fram med sammanlagt 900 miljoner kronor från 2017 till 2020.

Anf. 14 Roger Haddad (L)

Herr talman! Statsrådet! Det är klart att vi avsatte pengar till handlingsplaner mot hedersrelaterat våld och våld mot kvinnor. Det finns regeringsbeslut på det. Jag tror att det lades åtminstone ett par miljarder totalt sett på att förstärka de här handlingsplanerna från Nyamko Sabunis tid till Maria Arnholms tid i samarbete med justitieminister Beatrice Ask - jag såg att hon kom in i kammaren nu.

Men det krävs andra insatser än brottsförebyggande och förebyggande. Vi har visst väckt motioner. Men det behöver inte alltid handla om pengar. Det kan vara lagförändringar. Det är vi som har gjort tillkännagivandet om till exempel utvärdering av lagen från 2013 om grov kvinnofridskränkning. Det är vi som har gjort tillkännagivandet till regeringen om elektronisk fotboja. Det är vi som har tillsatt de utredningar som ni nu ska försöka gå vidare med i form av propositionsförslag till riksdagen.

Hade vi inte tagit de initiativen 2013 och 2014 hade vi fått vänta i ytterligare tre år. Jag ser nu att statsrådet i sitt svar försöker visa handlingskraft. Men jag kan titta på tidslinjen framåt. Tidigast 2018, kanske några månader före valet eller till och med efter valet, kan vi få några beslut på plats. Det hjälper inte de kvinnor som utsätts för misshandel och så vidare. Det är därför jag nämner den utredning som kommer i december. Är det möjligt att snabba på någon åtgärd och komma med den redan i den proposition som kommer i december när det gäller misshandel?

Jag tycker inte att regeringen ger något tydligt besked. Statsrådet säger visserligen att det ska utvärderas. Men samtidigt raljeras det över detta. Jag vill ha besked. När kommer utvärderingen av lagen från 2013? Det är väldigt viktigt vid sidan av det brottsförebyggande arbetet.

Anf. 15 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! Jag tror inte att vi har några meningsskiljaktigheter i sak utan att vi drar i samma riktning. Problemet är: När Liberalerna sitter i regering har de ofta väldigt svårt att verkligen leverera. Då talar jag inte om att leverera utredningar, utan då talar jag om att leverera resultat. Det enda jag kunde se att ni på riktigt hade gjort under de här åtta åren var som sagt den där lilla straffskärpningen från sex månader till nio månader, som ni gjorde den 1 juli 2013.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag pekar på att det är mycket viktigare och mycket mer effektivt att gå fram med stora satsningar på brottsofferstöd. Det är precis det vi gör. Det är inte så att vi ligger och väntar och att det ska hända saker och ting om flera år. Vi anslog ökade resurser redan förra året, 2015. Det var 25 miljoner mer till kvinnojourerna. Vi avsatte mer pengar i år, ytterligare 100 miljoner. Vi avsätter ökade resurser till brottsofferjourerna redan i år. Här känner verkligen de organisationerna att det händer någonting. Här blir det verksamhet av det.

I det som sedan kommer blir det en ny satsning på de förebyggande insatserna, och det som Roger Haddad talade om, exempelvis rehabiliteringsinsatser, kan vara en del av det. Där har vi satt av ett utrymme på 900 miljoner kronor från 2017 och framåt, vilket också det är mycket mer än vad den tidigare regeringen mäktade med att göra.

Kriminalpolitik måste man se på brett. Man kan inte bara titta på en enda del, utan man måste se på det förebyggande, på lagföringen, på brottsofferstödet och naturligtvis på kriminalvården. Ett problem med den tidigare regeringen var att den var väldigt låst vid antingen antalet poliser eller hur höga straffen var, och man jobbade inte med de andra delarna. Den här regeringen ser till hela spektrumet och hela perspektivet, och därför tror jag att vårt arbete kommer att visa sig vara väldigt mycket mer effektivt än vad ert var.

Överläggningen var härmed avslutad.