Hästforskningens framtid
Interpellation 2011/12:101 av Nylund Watz, Ingela (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2011-11-09
- Inlämnad
- 2011-11-09
- Besvarad
- 2011-11-22
- Sista svarsdatum
- 2011-11-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 9 november
Interpellation
2011/12:101 Hästforskningens framtid
av Ingela Nylund Watz (S)
till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Enligt regeringens budgetproposition för 2012 kommer hela det statliga stödet till den svenska hästforskningen att avskaffas. Detta innebär att hästforskningens resurser i ett slag halveras och innebär ett hårt slag mot forskningsområden som bland annat omfattar hästens hälsa och djurskydd.
Denna nedskärning görs i ett läge då antalet hästar i Sverige ökar dramatiskt. De senaste fyra årtiondena har antalet hästar i Sverige femdubblats och i dag räknar man med att antalet hästar i landet är ca 360 000. Vi är numera det EU-land som har flest antal hästar per capita.
Hästnäringen blir en alltmer betydelsefull näring i Sverige och omsätter tiotals miljarder kronor per år och genererar en stor efterfrågan på varor och tjänster. Allt fler människor är sysselsatta inom hästnäringen och enligt Hästnäringens Nationella Stiftelse är nu motsvarande 30 000 heltidsanställda i branschen.
Den dramatiska nedskärningen som regeringen nu gjort kommer att drabba forskningen inom hästnäringen hårt i ett läge där alla övriga tendenser är positiva och branschen växer. Detta riskerar att motverka bilden av Sverige som ett föregångsland.
Den tidigare och pågående forskningen spänner över ett brett fält. Det handlar om hästens välbefinnande, om reproduktion och avel, antibiotikaresistens, men också om arbetsmiljöfrågor, tillväxt och företagande i branschen.
Branschens företrädare har, med rätta, ifrågasatt regeringens beslut och förklarat sig villiga att genom dialog hitta en modell för att säkra den samverkan mellan näringen och staten som gjort svensk hästnäring och hästforskning världsledande.
Min fråga till landsbygdsministern är mot denna bakgrund om han avser att vidta några åtgärder med anledning av regeringens besked till den svenska hästnäringen om avskaffat statligt stöd till forskningen inom branschen och konsekvenserna av avskaffandet.
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2011/12:101
Webb-tv: Hästforskningens framtid
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2011/12:34 Tisdagen den 22 novemberProtokoll 2011/12:34 11 § Svar på interpellation 2011/12:101 om hästforskningens framtid
Protokoll från debatten
Anf. 38 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Ingela Nylund Watz har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av regeringens besked till den svenska hästnäringen om avskaffat statligt stöd till forskningen inom branschen och konsekvenserna av avskaffandet.
Hästnäringen är en betydelsefull näring i Sverige som sysselsätter ett stort antal människor både i förvärvsarbete och på fritiden. Hästnäringen är också en växande bransch med stor betydelse för utvecklingen och företagandet på landsbygden.
Forskning om häst är viktigt. Det gäller såväl den rent veterinärmedicinska forskningen som forskningen om mjukare frågor såsom arbetsmiljö och hästens roll i samhället.
Det svenska forskningsfinansieringssystemet är uppbyggt så att det förutom fakultetsanslagen till våra lärosäten finns forskningsmedel att söka inom forskningsrådssystemet i konkurrens med andra forskare.
För forskning om häst gäller i grunden samma princip, dock med den skillnaden att regeringen - förutom de forskningsmedel som jag just nämnt - i särskild ordning har avsatt medel för hästforskning som har samfinansierats med hästbranschen.
Dessa särskilda medel för hästforskningen har finansierats genom återföringen av skatten på handelsgödsel. Skatten på handelsgödsel har avskaffats, och därför upphör även återföringen från och med 2012. Satsningen som regeringen gjort på hästforskning har bland annat medfört att områden som har haft svårt att få medel på sedvanligt sätt från forskningsråden har kunnat erhålla medel, till exempel projekt om arbetsmiljö och säkerhetsfrågor.
För att överbrygga ett eventuellt glapp i finansieringen under 2012 ökade regeringen de avsatta medlen för den samfinansierade hästforskningen vid fördelningen av återföringsmedlen för 2011. Tanken med denna åtgärd var att det för 2012 fortsatt skulle finnas medel att fördela till för samhället och branschen angelägna hästforskningsprojekt.
Jag ser det stora värdet av hästforskning, och jag avser att verka för en väl fungerande hästforskning även fortsättningsvis.
Anf. 39 Ingela Nylund Watz (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet Erlandsson för svaret. Men dess värre är jag inte särskilt imponerad av det - företrädare för hästnäringen är det säkert än mindre.
Min interpellation handlar om det faktum att regeringen i budgeten för 2012 stryper de särskilda anslagen för hästforskningen och därmed hotar näringens konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter. Jag har helt enkelt bara velat veta om statsrådet tänker vidta några åtgärder för att undvika det här hårda slaget mot branschen. Men svaret från ministern är inte ett svar på min konkreta fråga.
Jag är visserligen glad att statsrådet ser värdet av hästforskningen och vill verka för en väl fungerande forskning även fortsättningsvis. Men vad betyder det konkret? Utan innehåll bakom orden blir det bara läpparnas bekännelse.
Fru talman! Fakta är följande: Från 2012 försvinner den statliga medfinansieringen till hästforskningen trots att näringen i flera år uppmärksammat regeringen på det förestående hotet. De stora förbunden inom hästnäringen är helt eniga om att forskningen är en av näringens viktigaste tillväxtfaktorer och känner sig givetvis oroade.
Vad jag förstår har samtal ägt rum mellan företrädare för näringen och Landsbygdsdepartementet, företrätt av såväl tjänstemän som statssekreterare. Dock har beskedet hittills varit nedslående och kan sammanfattas ungefär så här: Vi tycker att hästnäringen är viktig, men det finns inga pengar i statsbudgeten. Möjligen kan det komma i regeringens aviserade forskningsproposition hösten 2012, men det är inte troligt. Hoppet får nog stå till det nya landsbygdsprogrammet som kommer sent i mandatperioden.
Under tiden riskerar framför allt de delar av hästforskningen som berör näringens roll i samhället att dö sotdöden. Ur ett näringspolitiskt perspektiv måste detta vara, om ni ursäktar uttrycket, kodumt.
Min fråga till landsbygdsministern är ganska självklar. Vad betyder det när landsbygdsministern säger att han ska verka för en väl fungerande hästforskning även fortsättningsvis?
Anf. 40 Krister Örnfjäder (S)
Fru talman! Jag tackar interpellanten för att hon har uppmärksammat frågan. Det har inte gått oss som råkar vara lite intresserade av verksamheten spårlöst förbi att det finns ett stort engagemang. Inte minst finns det många människor som har ett stort intresse för detta ämne.
Jag hade förmånen att den 2 juni 2010 vara på de samlade hästverksamheternas arrangemang på Skeppsholmen och Kastellholmen i Stockholm. Där visade man oss riksdagsledamöter vad som händer inom hästvärlden och talade om framtiden, möjligheter och farhågor.
Också statsrådet Eskil Erlandsson var på plats. I samband med arrangemanget hade statsrådet en möjlighet att hålla ett anförande till de medverkande. Den problematik vi debatterar i dag var uppe vid detta tillfälle, alltså i storleksordningen tre månader före valet. Beskedet som gavs av statsrådet var att detta problem skulle lösas av regeringen.
Även om jag inte frågade alla tror jag att de som var där uppfattade beskedet som att regeringen skulle ta tag i detta. Det skulle presenteras en lösning så att man kunde fortsätta med denna typ av verksamhet även efter att finansieringsmöjligheten försvunnit. Nu verkar det dock som att det inte kommer att bli så.
Den kunskap jag har om Forskningssverige är följande: Vi har ett antal forskare som är engagerade inom olika ämnesområden. De ska leva, vilket innebär att de behöver någon form av inkomst. Är de specialiserade inom ett område försöker de söka medel inom detta område för att kunna utveckla sin forskning. Finns det inga pengar att söka har de bara ett alternativ kvar, nämligen att avbryta sin forskning och forska i något annat som de kan få ersättning för.
Det vore djupt olyckligt om det försvinner personer från forskningen om hästars situation, möjligheter och problematik eftersom kunskapen försvinner med dem. Det är därför angeläget att dessa forskare ska kunna fortsätta verka. Annars har vi ingen forskning kvar på detta område över huvud taget.
Anf. 41 Cecilia Widegren (M)
Fru talman! Vi har lyssnat på ett par av oppositionens företrädare som får det att låta som att med alliansregeringen står hästnäringen och inte minst forskningen kopplad till häst och landsbygd still - detta trots att alliansregeringen har presenterat en av de mest forskningsintensiva propositioner som någonsin passerat riksdagen. Om det är någon regering som väljer att satsa på framtiden och forskningen är det alliansregeringen.
Landsbygdsministern har dessutom under tidigare och innevarande mandatperiod på ett unikt sätt samlat hästnäringen i en hästgrupp, något som aldrig tidigare gjorts. Där samtalar man om de frågor som är viktiga för näringen.
Jag kan hålla med oppositionens företrädare om att detta är en viktig del av den landsbygdsutveckling som bygger samman stad och land.
Låt oss dock konstatera vad detta egentligen handlar om. På vilket sätt har oppositionens företrädare under dessa år valt att presentera förslag som är finansierade och som tar sig an den ansats som är unik i detta fall, dels att satsa så mycket på forskningen - det har vi inte sett passera riksdagen - dels att ta fasta på vad hästnäringen har presenterat, nämligen ett gemensamt förslag om att näringen och staten tillsammans finansierar något som är viktigt för framtiden?
Landsbygdsministern konstaterar i sitt svar att han kommer att fortsätta verka för en väl fungerande hästforskning och även kopplat till det som är unikt i detta fall jämfört med andra forskningsmedel, nämligen att hälften är finansierat av näringen.
Var i ert budgetförslag finns de pengar som du eftersöker och som är så viktiga, Ingela Nylund Watz? På vilken sida hittar jag dem? Ministern kommer att verka för att det unika samverkansprojektet mellan staten och näringen ska kunna fortsätta, men var någonstans hittar jag Socialdemokraternas resurser? I vilken del av ert budgetförslag finns de? Jag söker med ljus och lykta, men ni kanske kan informera mig om det inom kort.
Anf. 42 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Jag tackar för interpellationen. Jag ser ett stort värde i denna verksamhet, och jag upprepar att jag avser att verka för att vi också fortsättningsvis ska ha en väl fungerande forskning på detta område.
Så över till de framställda konkreta frågeställningarna. Jag anser att jag gav svar på dessa i mitt huvudanförande, men låt mig ändå upprepa och kanske utveckla de svar som jag givit på framförda frågeställningar.
Huvudprincipen i vårt land är att forskningsfinansiering sker via de stiftelser som finns. Pengarna söks i konkurrens forskare emellan, och detta ska borga för hög kvalitet.
Det vi nu diskuterar är emellertid projekt som har finansierats på ett lite annorlunda sätt, kanske för att det är forskning och utveckling som sker ganska långt fram i kedjan. Dessutom är det projekt och forskning som man kan ha nytta av i en nära framtid.
Hur är det då på andra områden i vårt samhälle när det gäller den här forskningen? Den här typen av utveckling och forskning sker oftast genom att näringslivet finansierar den. I den här branschen är emellertid företagen oftast små med ringa eller inga förutsättningar att avsätta medel. Därför har vi varit med och finansierat sådan utveckling och forskning.
Vad gör vi för framtiden? Förutom det som interpellanten och övriga talare har tagit upp har vi ett arbete i gång inom ramen för Europeiska unionen. EU ska ta fram ett ramprogram för forskning och utveckling. Det inkluderar det som vi kallar för jordbruksforskning. Detta är ett av sex prioriterade områden inom Europeiska unionen. Det är klart att vi ska vara med och ta fram pengar och se till att vi säkrar den här typen av verksamhet i framtiden.
I regeringsförklaringen slog regeringen fast att vi ska ta fram en nationell innovationsstrategi. Den ska vi presentera hösten 2012. Där avser vi att ge övergripande inriktningar för det som vi kallar innovationspolitik under åren 2013-2020. De åtgärder som tas fram i den strategin kommer att finansieras i de budgetpropositioner som kommer.
Vad gäller för 2012? I mitt inledande svar sade jag att regeringen, för att överbrygga ett eventuellt glapp i finansieringen under 2012, ökade de avsatta medlen för den samfinansierade hästforskningen vid fördelningen av de så kallade återföringsmedlen för 2011. Tanken med detta var att vi skulle kunna klara 2012 innan vi kommer in i den nya EU-finansierade forsknings- och utvecklingspolitiken och innan vi har fått fram den nationella innovationsstrategin.
Anf. 43 Ingela Nylund Watz (S)
Fru talman! Landsbygdsministern talar väl om hästforskningen och hästnäringen, men välmenande och vackra ord kan aldrig ersätta konkret handling. Det tror jag att ministern inser.
Det handlar om 9 miljoner kronor. Om det är mycket eller lite avgörs, som allt annat, i betraktarens ögon. När jag tittar på det faktum att regeringen nu undandrar 9 miljoner kronor från hästforskningen från 2012 ser jag, och jag delar näringens uppfattning, att bilan faller över drygt hälften av hästforskningens totala resurser. Ser man det som en utgift i vår statsbudget är det närmast en nullitet.
Som socialdemokratisk företrädare i näringsutskottet ser jag att regeringen misshandlar en av vårt lands snabbast växande näringar. Det är en näring som i dag sysselsätter motsvarande 30 000 heltidsanställda. Som engagerad förälder i hästsvängen ser jag att forskningen inom många av de områden som vi, våra barn och aktiva kompisar värdesätter så högt, såsom hästens välmående och djurskyddet, inte kommer att kunna fortsätta i den takt som vore önskvärd. Frågan är vad landsbygdsministern ser.
Fru talman! I dag är hästbranschen inte en udda landsbygdsbransch. Cirka 80 procent av alla hästar finns tätortsnära. Hästverksamheterna är nu mycket mer lättillgängliga än förr. Branschens tillväxt kan säkert till stor del förklaras med detta. I takt med att tillväxten ökar i branschen ökar också engagemanget bland människor som bryr sig om vad som händer i verksamheten. Just därför är det så märkligt att landsbygdsministern har tagit på sig sina absolut mörkaste solglasögon när han har studerat den här branschens förutsättningar. Tror ministern verkligen att en verksamhet som är på väg att, från att vara en omtyckt men relativt omogen fritids-, hobby- och näringssysselsättning, bli en mogen näringsverksamhet kan klara sig utan ett statligt ansvarstagande för forskning och utveckling? Om så är fallet vill jag råda statsrådet att ha ett samtal med ministerkollegan Lööf. Jag tror att det skulle vara på sin plats. Hon kanske kan se näringens potential bättre än landsbygdsministern.
Min fråga är hittills obesvarad i debatten. Vad betyder det när ministern säger att han ska verka för en väl fungerande hästforskning även fortsättningsvis? Vilka knep ska statsrådet ta till för att öppna ögonen eller ta av sig de mörka solbrillorna och förmå resten av regeringen, inte minst den del som sitter på Finansdepartementet, att göra detsamma?
Anf. 44 Krister Örnfjäder (S)
Fru talman! Jag ska använda en del av min tid till att besvara Cecilia Widegrens fråga. Hon har med ljus och lykta letat i budgeten efter pengar. Det gäller att tända lyktan och ljuset om man ska kunna läsa. Under anslaget 1:21, åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, har vi socialdemokrater föreslagit en förstärkning med 110 miljoner som vi menar är återföringen av handelsgödselskatten eftersom vi vill ha tillbaka den. Inom ramen för det anser vi att regeringen har möjlighet att finansiera den här kostnaden på precis samma sätt som tidigare.
Vid en sammankomst för ett och ett halvt år sedan uppfattade jag ministern som att det utgavs ett löfte att ministern skulle vara med och lösa det problem som skulle uppstå när finansieringen försvann. Jag har inget minne av att det vid det tillfället sades något om att man skulle presentera en sådan lösning i bästa fall hösten 2012. Det var ett problem som skulle lösas.
Om jag har förstått ministerns svar rätt är det näringslivet som finansierar en del av forskningen inom andra områden. Har ministern tagit kontakter med näringslivet så att han kan se att näringslivet i framtiden tar över den del som samhället tidigare har stått för? I så fall är det ju löst. I så fall vore det bra om man kunde få det beskedet.
Anf. 45 Cecilia Widegren (M)
Fru talman! Jag vill ha till protokollet att det här bara är en del av de totala forskningspengarna. Från oppositionen låter det ibland som om hästnäringen nu står helt utan forskningsmedel. Som statsrådet sade söker man under ordinarie fakultetsnämnder. I dag pågår en fantastisk djurskyddsforskning, inte minst kopplad till hovhälsa, som hjälper oss att få en ännu bättre hästnäring i framtiden. Näringen står alltså inte helt utan forskningsmedel.
Som statsrådet sade har han tidigare valt att öka resurserna för att kunna överbrygga det bekymmer som han ser inför 2012 tills han hittar en ny lösning för projektmedlen.
Ljusets lykta har tänts hos Socialdemokraterna och oppositionen, och vi får reda på att det är genom höjd skatt för näringen som vi nu ska återföra forskningsmedlen. Hur ska vi uppnå det som näringsutskottets företrädare slåss för, nämligen att vi ska ha en näring med lika villkor som omkringliggande länder och en levande landsbygd, om vi ska höja skatten för den landsbygdsnäring som finns utanför storstaden?
Detta har varit ett av de undantag som Sverige har haft jämfört med andra europeiska länder, alltså att vi inte ska fortsätta med denna handelsgödselavgift, handelsgödselskatt. Detta har varit särredovisat om man jämför oss med andra länder.
Nu får vi reda på svaret. De framtida forskningsmedlen ska nu komma genom att vi höjer skatten för näringen. På det sättet får man tillbaka detta genom en återföring.
Landsbygdsministern väljer här i stället att presentera ett annat alternativ för detta. Han anger ett antal punkter. Den första är att han kommer att fortsätta verka för en väl fungerande hästforskning utan handelsgödselavgiften och utan särkostnader därför att vi då får lika villkor som omkringliggande länder.
Han har också valt att öka medlen inför 2012 för att överbrygga de projektmedel som nu upphör.
Fru talman! Avslutningsvis är det bekymmersamt att Socialdemokraterna inte har ett bättre svar på frågan.
Anf. 46 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Låt mig återigen upprepa att Landsbygdsdepartementet jobbar strategiskt för att hitta vägar och möjligheter i befintliga och kommande program men också verktyg för att vi ska kunna finansiera tillämpad forskning. Det inkluderar hästforskning.
Vad är det då vi tittar på? Vi tittar till exempel på kommande landsbygdsprogram men också på EU:s ramprogram för forskning och utveckling. I detta sammanhang för vi en kontinuerlig dialog med näringen och dess representanter för att tillsammans finna vägar inom de system som finns och som kommer att komma så att hästforskningen men också annan tillämpad forskning, och i mitt fall jordbruksforskning, kan få de resurser som behövs för att vi ska fortsätta utveckla olika näringar och verksamheter.
Därtill har vi för 2012 sett till att överbrygga den problematik som finns genom att tillämpa en princip som inte är särskilt vanlig. Man kan kalla det för att vi överfinansierar 2011 så att vi kan överbrygga det år som är mellan de program som är på gång och de program som finns för närvarande.
Men, fru talman, nu vill jag faktiskt ställa en fråga till härvarande socialdemokrater. Håller ni med om att grundprincipen när vi talar om forskning är att medel ska sökas i fri konkurrens? Det är inte givet att hästforskningen ska tilldelas bara dessa ganska få miljoner. Det kanske ska vara mycket mer om man har projekt som i kamp med andra forskningsprojekt kan hävda sig bättre.
Jag tycker att det är den princip som vi ska tillämpa, och jag hoppas att härvarande företrädare för oppositionen också ställer upp på den principen. Vi kan ju inte börja plottra sönder forskningsanslagen och ha en pott till hästarna, en till korna, en till bilarna, en till rymden, en till medicin och vad det nu kan vara, utan detta måste ske utifrån var pengarna gör mest nytta.
Men därutöver har vi haft, och enligt min uppfattning ska vi ha det också fortsättningsvis, speciella pengar till den tillämpade forskningen i en bransch som själv har svårt att skaffa fram pengar därför att företagen är mycket små och ofta representerade av ensamföretagare.
Anf. 47 Ingela Nylund Watz (S)
Fru talman! Jag ska svara på Eskil Erlandssons fråga. Om vi betraktar detta som en bransch och att näringen själv ska vara med och betala får vi nog finna oss i att de statliga stöden också får vara så fragmentiserade som de faktiskt är i dag när det handlar om samverkan mellan staten och näringslivets olika branscher. Detta är statsrådet väl medveten om.
Jag kan i alla fall efter denna debatt konstatera att oavsett vilka vackra ord som statsrådet använder är näringen på detta område sviken av regeringen. Det har man gett uttryck för i ett flertal samtal med Regeringskansliet där statsrådets statssekreterare och tjänstemän på departementet har varit närvarande. Mest sviken känner man sig kanske av statsrådet själv som, precis som Krister Örnfjäder gav vid handen, tre månader före valet förespeglade företrädare för näringen att det skulle bli mer resurser till hästforskningen.
Detta är löften och uttalanden som statsrådet naturligtvis får ansvara för själv. Men det är väl inte så underligt ifall många i näringen nu känner sig bekymrade över vad som ska hända när dessa extra resurser för forskningen i samverkan mellan staten och näringen själv fasas ut och flera av de projekt som är viktiga särskilt för att upprätthålla och utveckla hästbranschen som en viktig näring i Sverige försvinner. Det må väl statsrådet ändå ha en viss förståelse för.
Anf. 48 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Jag tackar än en gång för denna debatt om en angelägen och viktig fråga, inte minst när vi talar i termer av landsbygdsutveckling.
Jag vill återigen upplysa kammaren, svenska folket och de som är verksamma inom denna bransch om att vi har överfinansierat denna verksamhet 2011 för att överbrygga år 2012. Vi har särskilda medel till denna typ av forskning och utveckling. Det är en av de verkligt få branscher i vårt land där det finns särskilda medel vid sidan om den huvudfinansieringsprincip som vi har när vi talar om forskning, utveckling och innovation i vårt land där pengar söks i konkurrens mellan en mängd olika forskare och verksamheter. Så är det inte i detta fall. Detta är därför en unik situation. Därför överbryggar vi detta 2012 genom att överfinansiera 2011 så att det inte ska bli något glapp i den verksamhet som interpellanten, meddebattörer och jag tycker är viktig.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.