hörselskador och kvinnors utslagning från arbetslivet

Interpellation 2003/04:495 av Ekström, Anne-Marie (fp)

av Ekström, Anne-Marie (fp)

den 13 maj

Interpellation 2003/04:495

av Anne-Marie Ekström (fp) till statsrådet Hans Karlsson om hörselskador och kvinnors utslagning från arbetslivet

Nyligen har Hörselskadades riksförbund presenterat sin årliga rapport. Av denna framgår bland annat att alltfler kvinnor i yrkesverksam ålder drabbas av hörselskador.

I dag finns över 500 000 hörselskadade i åldrarna 16@64 år. Andelen hörselskadade i arbetsför ålder har ökat snabbt de senaste tio åren. Fortfarande är andelen män med hörselskador större än andelen kvinnor, 57 % mot 43 %. Andelen kvinnor har dock ökat. Exempelvis har andelen av kvinnorna i åldrarna 25@44 år som är hörselskadade ökat från 3,8 % till 6,9 % under åren 1992@2002, enligt en SCB-undersökning 2002. I denna ställdes frågan: "Kan du utan svårighet höra vad som sägs i samtal mellan flera, med eller utan hörapparat?"

Det är ont om forskning kring hörselskador, men enligt forskare finns främst tre orsaker till hörselnedsättning: genetiska faktorer, bullriga ljudmiljöer och åldersnedsättning.

Även forskningen kring vilka orsaker som medverkar till att hörselskadorna ökar bland kvinnor är otillräcklig. Men då det är en tydlig trend måste svaret ha samband med förändringar i livssituationen. Det är oroväckande när en så stor grupp kvinnor som de mellan 25 och 44 år, mitt i en mycket aktiv livsperiod med yrkesliv och familjebildning, har en brant stigande hörselskadekurva.

En möjlig orsak kan vara att kvinnodominerade arbetsplatser blivit alltmer bullriga och högljudda, till exempel skola och förskola, medan traditionellt manliga arbetsplatser blivit bättre på att förebygga bullerskador. Eller har kvinnor mer bullriga fritidssysselsättningar i dag? Frågorna är än så länge obesvarade, och helt klart är att det krävs mer forskning kring orsakerna till dessa alarmerande rapporter.

Undersökningar visar att hörselskadade är överrepresenterade vad gäller sjukersättning, tidigare förtidspension, och andelen stiger. Detta gäller i synnerhet kvinnor. Statistik från SCB visar att var femte hörselskadad kvinna i yrkesverksam ålder har sjukersättning.

Även när det gäller orsakerna till varför så många hörselskadade inte fungerar i arbetslivet och varför kvinnorna lättare slås ut saknas ordentlig forskning. En orsak kan vara att brist på hjälpmedel, till exempel konferenssystem och förstärkare till telefon, medför att de hörselskadade inte kan kommunicera på samma sätt som de som har fullgod hörsel.

I dagens arbetsliv, där kommunikation är en viktig del, kan detta att inte höra bli ödesdigert och bidra till att man inte kan fullfölja sina arbetsuppgifter @ och dessutom hamnar utanför arbetsgemenskapen.

Genom tidiga och enkla insatser med rehabilitering skulle emellertid fler hörselskadade kunna stanna kvar i arbetslivet.

Forskningsinsatser inom detta område bör ges högre prioritet och hörselnedsättning bör uppmärksammas mer. Tidiga insatser, till exempel genom installation av hjälpmedel och en förbättrad arbetsmiljö, skulle kunna medverka till att fler hörselskadade kan stanna kvar i arbetslivet.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet:

Avser regeringen att vidta åtgärder för att fler personer som fått hörselskador ska kunna stanna kvar i arbetslivet?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd Inlämnad: 2004-05-13 Anmäld: 2004-05-13 Svar fördröjt anmält: 2004-05-28 Sista svarsdatum: 2004-06-01 Besvarad: 2004-06-15

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.