Hot mot förtroendevalda
Interpellation 2020/21:192 av Thomas Morell (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-11-26
- Överlämnad
- 2020-11-26
- Anmäld
- 2020-11-27
- Sista svarsdatum
- 2020-12-10
- Svarsdatum
- 2020-12-11
- Besvarad
- 2020-12-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
För en tid sedan cirkulerade två videoklipp i sociala medier där det uttalades hot om ”krig mot svenska staten”. Kriget skulle utkämpas med vapenmakt. Det uttalades också hot om att gripa enskilda riksdagsledamöter från Sverigedemokraterna. Såvitt jag förstår är personen i fråga utsatt för granskning av Säkerhetspolisen och bedöms inte utgöra ett hot, i vart fall inte i dagsläget.
En enskild som uttalar sådana här hot är oftast just en ”ensam galning”. Problemet är att även enskilda handlingar kan trigga andra, mer våldsbenägna individer eller grupperingar, och då kan ett enskilt hot snabbt växa till något helt annat. För vårt demokratiska samhälle kan detta snart bli ett problem om man inte vidtar åtgärder, och våra historiska erfarenheter av detta borde verkligen tända ett varningsljus.
Statsminister Olof Palme mördades på öppen gata, ett mord som ännu inte klarats upp. Dåvarande utrikesminister Anna Lindh mördades i ett av Stockholms varuhus. Därtill vittnar många politiker runt om i landet om hot och våld. Att företräda ett politiskt parti är att ta på sig rollen som förtroendevald för väljarna i den församling där man är vald. Uppdraget är viktigt för vårt demokratiska samhälle och ska givetvis inte innebära att man utsätts för hot eller våld. Uppenbarligen har den straffskärpning som infördes den 1 januari i år inte haft avsedd effekt, och en skärpning av lagen kan vara aktuell.
Att skydda vår demokrati är ett ständigt pågående arbete, och varje angrepp mot systemet eller en politisk företrädare måste ovillkorligen få konsekvenser för den eller dem som utför angreppet. Att det i den politiska debatten dryftas olika uppfattningar och att det då och då uppstår meningsskiljaktigheter är helt normalt. Däremot ska ingen ledamot av Sveriges riksdag eller annan politiskt vald församling acceptera att utsättas för hot eller våld. Att någon utövar hot eller våld drabbar främst en individ, men det angriper också hela vårt samhälle.
Med hänvisning till texten ovan vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
- Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att skydda vårt demokratiska samhälle och företrädarna i de politiska församlingarna?
- Avser ministern att utvärdera straffskärpningen som infördes tidigare i år?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:192
Webb-tv: Hot mot förtroendevalda
Dokument från debatten
- Fredag den 11 december 2020Kammarens föredragningslistor 2020/21:52
- Protokoll 2020/21:52 Fredagen den 11 decemberProtokoll 2020/21:52 Svar på interpellation 2020/21:192 om hot mot förtroendevalda
Protokoll från debatten
Anf. 41 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Thomas Morell har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att skydda vårt demokratiska samhälle och företrädarna i de politiska församlingarna. Han har även frågat mig om jag avser att utvärdera straffskärpningen som infördes tidigare i år.
Alla former av brott mot förtroendevalda är oacceptabla och utgör inte bara ett angrepp på den förtroendevalde som person utan även mot det demokratiska samhället. Det straffrättsliga skyddet måste därför vara ändamålsenligt och starkt. Ingen ska vara rädd för att engagera sig politiskt.
Som Thomas Morell nämner förstärktes den 1 januari i år det straffrättsliga skyddet för förtroendevalda genom att en särskild straffskärpningsgrund infördes. Den innebär att det vid bedömningen av straffvärdet särskilt ska beaktas om brottet har begåtts mot en person på grund av att han eller hon eller någon närstående innehaft ett uppdrag som förtroendevald.
Med hänsyn till att straffskärpningsgrunden trädde i kraft för mindre än ett år sedan är det för tidigt att uttala sig om dess eventuella effekt. Det är också för tidigt att utvärdera tillämpningen av den. Lagändringen utgör dock en tydlig markering att brott mot förtroendevalda ska ses som särskilt allvarliga.
Regeringen har också vidtagit andra åtgärder. För att stärka det straffrättsliga skyddet för myndighetsutövning skärptes den 1 januari i år även straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman till fängelse i lägst ett och högst sex år.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den 14 maj i år gav regeringen en utredare i uppdrag att ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I uppdraget ingår också att analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som innebär att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att straffskalan för våld mot tjänsteman skärps. Utredaren ska redovisa sina slutsatser senast den 12 november 2021.
Regeringen har därutöver de senaste åren vidtagit flera lagstiftningsåtgärder som innebär ett generellt sett stärkt straffrättsligt skydd mot våld, hot och trakasserier. Bland annat har straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott skärpts, och skyddet för den personliga integriteten har stärkts och moderniserats, till exempel genom att det straffbara området för olaga hot har utvidgats.
Det är viktigt att arbeta brett för att säkerställa att förtroendevalda kan utöva sina uppdrag utan att utsättas för hot, våld och andra trakasserier. Regeringen har därför under senare år även vidtagit andra än straffrättsliga åtgärder för att stärka skyddet för förtroendevalda.
Regeringen antog under förra mandatperioden handlingsplanen Till det fria ordets försvar - åtgärder mot utsatthet för hot och hat bland journalister, förtroendevalda och konstnärer. Syftet med handlingsplanen är att stärka arbetet med att förebygga och hantera hot och hat mot bland annat förtroendevalda eftersom de anses vara särskilt utsatta i det demokratiska samtalet. Handlingsplanen omfattar åtgärder för ökad kunskap, stöd till dem som utsätts och åtgärder för ett stärkt rättsväsen.
Polismyndigheten har höjt ambitionsnivån avseende hatbrott och andra brott som hotar de grundläggande fri- och rättigheterna. Inom myndigheten finns en nationell kontaktpunkt och så kallade demokrati- och hatbrottsgrupper i Stockholm, Göteborg och Malmö. Avsatta resurser finns även i övriga polisregioner. Dessa resurser ska, utöver att ägna sig åt utredning, arbeta med brottsofferstöd, intern utbildning, samverkan och andra trygghets- och förtroendeskapande åtgärder.
Polismyndigheten har också i särskilt uppdrag att fortsätta utveckla och förbättra arbetet för att bekämpa hatbrott och andra brott som hotar demokratin. I uppdraget som ska rapporteras under våren 2021 ska Polismyndigheten redovisa resultatet av arbetet samt beskriva hur samverkan med myndigheter och organisationer bedrivs och hur en dialog med dem som utsätts för denna typ av brott säkerställs.
Brottsförebyggande rådet har på uppdrag av regeringen under flera år genomfört Politikernas trygghetsundersökning för att kartlägga trakasserier, hot och våld mot förtroendevalda och har fått i uppdrag att göra det även för 2020.
Brottsoffermyndigheten har i uppdrag att sprida det utbildnings- och informationsmaterial som myndigheten tagit fram och som finns på webbsidan tystnainte.se för att stödja personer som utsätts för eller riskerar att utsättas för hot och hat i det offentliga samtalet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2021.
Det är viktigt att kommuner och regioner fortsätter att utveckla arbetet med att förebygga och hantera hot och hat mot förtroendevalda. Sveriges Kommuner och Regioner har därför sedan 2016 beviljats medel för att utveckla och stödja kommunernas och regionernas arbete i detta avseende.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Att skydda vårt demokratiska samhälle, däribland våra förtroendevalda, är av yttersta vikt för regeringen och kommer att fortsätta att vara det. Regeringen följer därför utvecklingen på området och är beredd att vidta de åtgärder som behövs för att skydda vår demokrati.
Anf. 42 Thomas Morell (SD)
Fru talman! Tack för svaret, statsrådet Morgan Johansson! Det var ett långt och gediget svar jag fick på min fråga, som är oerhört viktig. Om de politiska företrädarna börjar bli skrämda för att utföra sitt viktiga uppdrag är det nämligen riktigt illa.
Jag är så pass gammal att jag har varit med en vända tidigare som politiker. På den tiden gällde papper och penna. Då fanns inte Facebook, Instagram och en massa andra sociala medier. Ett hot kom antingen på telefon eller på en skriven lapp. Det var inte mindre allvarligt, men det kom inte så mycket. Nu är det en massa konstiga både individer och grupper ute i samhället som sitter och bygger upp hat och hot på nätet som riktas mot antingen en enskild politiker eller kanske ett politiskt parti.
Jag är övertygad om att det nästan är en del av statsrådets vardag att ta emot hot. Så är det om man har en framstående position. Det finns alltid någon som har synpunkter och som hotar. Det har många politiker fått uppleva. Några har till och med valt att kliva av sina politiska uppdrag på grund av att någon har hotat. Man vet aldrig var gränsen går. Är det bara ett uttalat hot, och det händer inget mer? Eller kommer hotet att verkställas i någon form av handling? Det kan till och med vara så illa att man blir misshandlad eller något när man går ut från en lokal.
Det är synnerligen allvarligt och ett hot mot vårt demokratiska samhälle. Det måste vara tydliga straff och konsekvenser för den som försöker påverka det politiska samhället genom att hota eller våldföra sig på någon.
Jag ser fram emot svaren i de två utredningarna. Vi får se vad det landar i.
I dag har vi ett annat samhälle än när jag var ung och aktiv den första vändan. Informationen sprids snabbt till väldigt många. Det som kan vara en enskild galning, om man uttrycker det på det sättet, kan snabbt sprida sig när andra tar till sig budskapet. Sedan har vi en situation som går över styr.
Principen måste ändå vara att ingen äger rätten att frånta en annan människa den demokratiska rättigheten att driva sin åsikt. Det måste vi värna. Vi måste skydda den rättigheten, så att man kan vara trygg i att ha en uppfattning och att driva sin politik i det parti man är aktiv i.
Det här är något som går över alla partigränser. Det är inte ett särskilt parti som är utsatt. Alla har upplevt samma sak. Det är illa.
Jag hoppas innerligt att utredningarna leder till en straffskärpning. Som statsrådet sa kom en straffskärpning tidigare i år. Den har man inte hunnit utvärdera. Det har ju inte gått ett år än. Men man borde kunna se lite vartåt det lutar och vad konsekvenserna blir i de fall någon faktiskt har kunnat gripas för att ha hotat.
Jag ser som sagt fram emot slutsatserna i utredningarna. Det kommer säkerligen att finnas anledning att fortsätta diskussionen.
Anf. 43 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Ja, den här diskussionen kommer säkert att fortsätta länge. Det är en del av vardagen för många.
Det här med hat och hot mot förtroendevalda vet nog vi socialdemokrater mer om än de allra flesta. Två av våra främsta företrädare har trots allt blivit dödade. Ett av mina tidigaste politiska minnen är begravningen av Olof Palme. Jag minns också mycket väl de hatkampanjer som pågick mot honom från den yttersta högern under hela 80-talet fram till mordet.
Jag satt i regeringen 2003 när Anna Lindh blev dödad. Jag minns mycket väl kvällen och natten mellan den 10 och 11 september 2003.
I Norge dödade en norsk nazist 69 barn och ungdomar i det uttalade syftet att utplåna en hel generation unga socialdemokrater. Det är det värsta terrordådet i Norden under efterkrigstiden.
I Storbritannien höggs Jo Cox, en ung, kvinnlig labourpolitiker, ihjäl av en engelsk högerextremist 2016.
Vi vet alltså en del om vad hot och hat kan leda till när det riktas mot förtroendevalda. Det finns också många exempel på kommunpolitiker, till och med kommunstyrelseordförande, som har valt att sluta. De kan inte vara kvar eftersom det högerextrema hatet och hotet, till och med mot deras barn, har varit så starkt.
Jag påstår faktiskt att det är därifrån det i allmänhet kommer, från dessa högerextrema krafter. Det tycker jag att vi ska vara tydliga med.
Den lagstiftning vi har nu grundar sig på uppfattningen att när man ger sig på en person på grund av dess förtroendeuppdrag ger man sig på inte bara personen i sig, utan man ger sig på hela det demokratiska systemet. Syftet är att skrämma, så att personen inte ska våga vara politiskt aktiv och inte våga yttra sig i det offentliga samtalet. Därför ska statsmakterna se särskilt strängt på den typen av hot, hat och våld. Det är grunden för den straffskärpning som vi genomförde för ett år sedan. Den gäller när någon ger sig på en förtroendevald men också på en förtroendevalds närstående. Då ska den straffskärpningsgrunden kunna användas.
I interpellationssvaret sa jag att vi också har förstärkt med ytterligare polisiära insatser, med särskilda demokrati- och hatbrottsgrupper inom polisen i Stockholm, Göteborg och Malmö. Men den kompetensen har byggts upp också i andra delar av landet.
Thomas Morell tar upp sociala medier. Jag är väl medveten om de drev och hatkampanjer som kan piskas upp där. Jag påstår att detta i huvudsak är organiserat av den yttersta högern. Jag måste få säga till Thomas Morell att jag ju vet att Sverigedemokraterna ibland är en del av problemet här, inte en del av lösningen. Det hela är mycket enkelt: Det tar bara fem minuter att gå in på Twitter för att se vilka som drar igång de hat- och hotkampanjer som syns där praktiskt taget dygnet runt och alltid.
Om Thomas Morell är orolig över hat och hot mot förtroendevalda tycker jag att han borde gå till sitt eget parti och hjälpa till med att försöka städa upp allt det som Sverigedemokraterna driver fram på sociala medier. Jag påstår att mycket av detta kommer därifrån. Hjälp till med det!
Anf. 44 Thomas Morell (SD)
Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Statsrådet behöver inte vara det minsta orolig. I min krets och bland de människor som jag har runt omkring mig har vi en väldigt tydlig grundsyn. Var och en har en självklar rätt att uttrycka sin åsikt. Även om man inte alltid delar åsikt måste man respektera varandra för de åsikter var och en har och de politiska partier de företräder. Allt annat vore otänkbart.
Det spelar egentligen inte så stor roll varifrån hoten kommer. Det är lika illa oavsett om de kommer från höger, vänster eller någon annanstans. Det får inte förekomma.
Statsrådet tog upp exemplet från Norge. Det är det som är det kusliga. Gärningsmannen flög ju under radarn. Man hade inte grepp om honom. Sedan fick det den här konsekvensen. Man hade sett lite konstiga tendenser runt individen, men man gjorde inte en tillräckligt grundlig djupdykning för att försäkra sig om vem han var och vad han kunde vara kapabel till. Konsekvensen känner vi alla till.
Det här är vad som är otäckt med sociala medier. Det kan dyka upp en figur från ingenstans, och sedan får vi en situation som den här. Den gången var det socialdemokratiska ungdomar i Norge som råkade illa ut. Vem blir det härnäst? Vi har ingen aning.
Det är oerhört viktigt att vi som ett demokratiskt samhälle hela tiden står på tårna för att bevaka vad som händer och sker, speciellt i sociala medier eftersom sådana grejer och grupperingar dyker upp just där.
Det som fick mig att skriva interpellationen var ett uttalat hot där man sa att man skulle gripa sverigedemokratiska riksdagsmän med stöd av envarsrätten och liknande. Man skulle starta ett krig mot svenska staten. Det visade sig handla om en ensam gärningsman. Som jag har förstått det har Säpo gjort en granskning och ser inte detta som ett problem i en vidare krets. Men haken är när sådant sprids på nätet. Det kan trigga andra.
I den föregående interpellationen diskuterade vi hur kriminella agerar i samhället. De har ett intresse av att kunna styra politiken. Det har vi exempel på från hela världen. De går in och styr upp hur politiker ska agera i vissa frågor så att det hela går deras ärenden. Detta är den farliga delen av att man kan påverka vårt demokratiska samhälle. Det kan ske genom hot eller kanske till och med utövat våld. Vi måste vara vaksamma. Hot kan komma både från höger och vänster. Det spelar ingen roll. Man måste agera mot det.
Jag fick ett långt svar från statsrådet. Som jag sa tidigare ser jag fram emot åtgärderna. Jag hoppas innerligt att regeringen är vaksam på det som händer och sker där ute. Jag har försänkningar inom polisen och lyssnar av lite grann hur det ser ut.
Jag har själv varit utsatt för hot, dock inte som politiker utan när jag jobbade inom myndigheten. Jag vet hur det är att ha ett hot hängande över sig. I det fallet var även min fru inblandad genom att de hade kartlagt hennes arbetstider. Det där är inget som rinner av en. Jag kan garantera att det sitter kvar i flera år när man inte har koll på vad som händer och vem som är gärningsman. Vad man än gör har man alltid ett öga bakåt. Det är inte värt detta om man som politiker blir utsatt för en sådan situation.
Anf. 45 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Jag påstår att det må vara så att Breivik agerade ensam, men han var inte ensam i så måtto att han inte hade blivit understödd, inspirerad och underhållen av en ideologisk offensiv under många år dessförinnan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Man ser på en del av dessa gärningsmän att de är en del av en helhet. Samma sak gäller för Anton Lundin Pettersson, den person som beväpnade sig med ett svärd i Trollhättan och som gick in på en skola för att döda så många invandrare som han kunde komma åt. Detsamma gäller för Peter Mangs, gärningsmannen i Malmö. Han gick runt på gatorna i Malmö för att skjuta så många invandrare som möjligt. Det är klart att de på ett sätt var ensamagerande, men de radikaliserades av det slags hat- och hotkampanjer som förekommer dagligen och dygnet runt på sociala medier.
Det är detta jag vill att Thomas Morell ska ta ett visst ansvar för. Jag är inte född i går - jag är trots allt 50 år - utan jag kan se när sådant är organiserat. Jag ser hur personerna bakom de anonyma kontona på Twitter agerar. Anonyma konton kan i vartannat tweet vara hat mot invandrare, muslimer eller politiker som jag själv. Ofta är de också sexistiska om de går på kvinnliga förtroendevalda. Det kan vara mycket grovt. Det här gäller varannan tweet.
Varannan tweet stöder också Sverigedemokraterna. De visar sitt stöd för sverigedemokratiska politiker, nyheter och utspel. Jag är som sagt inte född i går, utan jag ser när sådant är organiserat.
Om Thomas Morell vill vara en del av lösning vill jag återigen säga att han borde vända sig till sitt parti. Det är möjligt att han inte känner till vad de håller på med och att han tror att det är något spontant som folk försöker uppnå. Men jag påstår att det inte kan se ut så här om det inte i grunden är organiserat.
Om man går in på Twitter nu känns det ibland som att sänka sig ned i en kloak av gift, hat och sörja, så som det ser ut. Det är ingen tillfällighet att det ser ut så här. Det är inget spontant som bara uppstår, utan det är organiserat.
Om Thomas Morell vill vara en del av lösningen - det tror jag ärligt talat att han vill, för han ger alla signaler om det - tycker jag att han ska gå till sitt eget parti och se till att man upphör med alla sådana aktiviteter och sådan organisering.
Det är lite tidigt att utvärdera lagstiftningen som sådan. Den har varit i kraft under endast ett år. Men vi kommer naturligtvis att behöva göra detta. Jag tycker ändå att det är en viktig markering att ha en sådan straffskärpningsgrund. Det signalerar just att om man ger sig på förtroendevalda ger man sig också på hela systemet. Det måste stävjas. Jag tror dock att vi behöver göra mer, inte bara straffrättsligt eller polisiärt utan framför allt också för att kunna förebygga sådant hat och hot. Om det här fortsätter på sociala medier riskerar vi att få fler våldsdåd av den typ vi på senare år tyvärr har sett.
Anf. 46 Thomas Morell (SD)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!
De exempel som statsrådet tog upp visar hur viktigt det är att man verkligen har koll på vad som sker runt omkring. De ensamma gärningsmännen lyckades ju med vad de avsåg att göra. De gjorde det i en tid då sociala medier inte hade särskilt stor inverkan, bortsett från Breivik. De tidigare befann sig mer i den analoga världen, om man får uttrycka sig så. Det visar hur viktigt det är att ha koll på vad som sker. Om vi talar om våldsdåd ser vi vad som sker runt omkring oss överallt i världen, med sprängningar, halshuggningar och annat. Man skjuter till exempel folk urskillningslöst på öppna platser.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi kallar det radikalisering. Någon lever i tron att man är Gud fader själv och sätter sig sedan över andra och anser att man har rätt att döda, hota eller göra något annat. Det är detta som är det kusliga. Inte sällan har det kopplingar till kriminell miljö.
Jag hoppas innerligt att regeringen är så pass vaken att den ser vad som sker runt omkring oss. Jag kan försäkra statsrådet att de som finns runt omkring mig respekterar andra människors åsikter. Det är oerhört viktigt i en demokrati. Man kan ha olika uppfattningar, men man ska respektera varandra.
Vi politiker som står och debatterar har ett stort ansvar. Vårt sätt att uppträda mot varandra sätter normer för andra. Kan inte vi ha ett vårdat språk och en vårdad diskussion i sakfrågorna anser sig inte andra behöva ha det heller.
Med det vill jag önska statsrådet en god jul och ett gott nytt år. Jag hoppas innerligt att det blir bättre 2021 än 2020. Jag önskar även er andra här inne, allihop, en god jul och ett gott nytt år. Jag kommer att vara här hela dagen, så jag kommer att önska fler detsamma.
Anf. 47 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Jag tackar för en bra diskussion. Vi har alla ett ansvar för att se till att så mycket vi kan göra bekämpa den här typen av hot, hat och drev mot enskilda politiker.
Thomas Morell har rätt i att en del av det här ligger längre tillbaka i tiden, men det gäller inte Anton Lundin Pettersson och våldsdådet i Trollhättan. Det skedde för bara några år sedan, och där var bakgrunden bland annat just en radikalisering på nätet. Peter Mangs hade en annan typ av bakgrund, men det var också fråga om en radikalisering. Ännu längre tillbaka i tiden, i början av 90-talet, gick Lasermannen, John Ausonius, runt och sköt invandrare i Stockholm. Det var också hatbrott.
Jag vill återkomma till att sociala medier har förgiftats de senaste åren, framför allt från högerextremt håll. Detta är mycket påtagligt. Jag påstår att det är därifrån hotet kommer. Jag påstår också att det inte kan vara en tillfällighet att samma konton som underbygger Sverigedemokraterna också ägnar sig åt den typen av hat och hot. Kan Thomas Morell göra någonting åt det är jag den förste att tacka, för det tycker jag verkligen skulle behövas.
Hur vi uppträder mot varandra och hur vi diskuterar färgar naturligtvis också av sig på resten av samhället och samhällsdebatten. Därför måste vi ta ansvar även för det.
Jag önskar Thomas Morell en god jul och ett gott nytt år. Vi hoppas som sagt att nästa år blir bättre än det här året har varit, och vi kommer att ses i fler debatter framöver.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.