Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

import av sockerhaltiga drycker

Interpellation 2002/03:316 av Pålsson, Anne-Marie (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-04-29
Anmäld
2003-04-29
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Sista svarsdatum
2003-05-14
Svar fördröjt anmält
2003-05-20
Besvarad
2003-05-27

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 29 april

Interpellation 2002/03:316

 av Anne-Marie Pålsson (m) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om import av sockerhaltiga drycker

Ett näringslivsklimat baserat på principen "konkurrens på lika villkor" är en nödvändig förutsättning för livskraftiga företag och en sund ekonomisk utveckling. Detta har också varit ledstjärnan för utformningen av den svenska näringspolitiken. Men trots att uppslutningen bakom denna princip är näst intill total, förmår inte den svenska regeringen alltid att leva upp till den. Snedvridande regelsystem har därmed tillåtits att uppstå och befintliga har inte alltid avvecklats.

Ett exempel på detta återfinns i läskedrycksindustrin. Som en följd av Sveriges medlemskap i EU har Sverige ingått en rad särskilda handelsavtal med länder utanför unionen. Särskilt intressanta är de avtal med de EES-länder som reglerar handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Dessa grundas dels på EES-avtalets artikel 19 som syftar till att utveckla handeln med jordbruksvaror, dels på EES-avtalets protokoll 3 om handelsvillkoren för bearbetade jordbruksvaror.

Syftet med dessa avtal är att undanröja de snedvridningar som EU-medlemskapet skapar för jordbruksvaror. Som en följd av utformningen av EU:s allmänna jordbrukspolitik (CAP) är skillnaden mellan de priser som gäller inom EU och de som gäller på världsmarknaden för vissa varor ibland betydande. Socker är exempel på en sådan vara. Inom unionen är priset på socker cirka tre gånger så högt som världsmarknadspriset. Det leder till att varor som innehåller insatsvaran socker är dyrare att producera inom EU än utanför. För att inte snedvrida konkurrensen tillämpas därför ett system med råvarukompensation (RÅK) som utjämnar de prisskillnader på den färdiga varan som orsakats av prisolikheter i insatsvaran @ socker @ via tull.

Norge är inte medlem i EU men har ingått ett EES-avtal med unionen. Systemet med RÅK tillämpas därför på handel mellan Norge och EU. Detta gäller choklad, konfekt med mera men i det ursprungliga avtalet "glömdes" emellertid en vara bort @ läskedrycker. Socker är en viktig insatsvara i produktionen av läskedryck. Som en följd av denna "minneslucka" har en betydande konkurrensnackdel för de svenska producenterna visavi de norska skapats. Denna har förvärrats under senare år i takt med att en allt större andel av den läsk som säljs i Sverige säljs under ett varunamn som skapats för en svensk butikskedja. Den svenska konsumenten köper läsk från en svensk butik i tron att den är producerad i Sverige eftersom den säljs under butikens eget varumärke. Men i själva verket kan den vara tillverkad i Norge. Man räknar i dag med att drygt 40 % av den läsk som säljs i våra svenska livsmedelsbutiker är av detta slag och drygt hälften av denna är läsk producerad i Norge.

Den svenska bryggerinäringen är förvisso ingen stor bransch, den sysselsätter ca 5 000 individer och omsätter drygt 10 miljarder svenska kronor @ momsen oräknad. Det är svårt att uppskatta hur stort dess bidrag till statskassan är, men det torde röra sig om ett par tre miljarder kronor årligen. Men trots branschens relativa litenhet är det ändå viktigt att konkurrenssituationen präglas av de principer som nämndes inledningsvis. Ur detta perspektiv ter sig de snedvridningar som följer av att läskedryck inte omfattas av RÅK-systemet som oacceptabla.

Svenska Bryggareföreningen har i en rad skrivelser gjort jordbruksministern uppmärksam på de rådande situationen och efterlyst en snabbare behandling av ärendet. Men fortfarande har inget gjorts. Min frågor till jordbruksministern är följande:

1.Vad har jordbruksministern gjort för att rätta till dessa missförhållanden?

2.Om inget, vad har jordbruksministern för avsikt att göra?

Debatt

(5 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2002/03:316, import av sockerhaltiga drycker

Interpellationsdebatt 2002/03:316

Webb-tv: import av sockerhaltiga drycker

Protokoll från debatten

Leif Pagrotsky (S)
Anf. 9 Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Jag noterar att vi var lite mer över- ens än vi brukar vara när vi diskuterar. Det var en trivsammare ton och inte så stort avstånd mellan oss. Även jag sade i mitt svar att jag tycker att det är bra att vi har fler nya verksamhetsformer och att vi experimenterar med nya sätt att bedriva verksamhet också när det gäller sjukvård, skola och barnomsorg. Det är bra att den utvecklingen har kommit till stånd under senare år. Min infallsvinkel är dock barnens, de sjukas och de äldres behov av bra vård. Jag tror att experimenterande på det området kan vara bra, därför att det kan komma fram nya sätt att bedriva arbetet. De kan vara både effektivare, billigare och bättre för den enskilde. Men jag värjer mig mot ett perspektiv där det ska vara en allmän rättighet för näringsidkare att ägna sig åt vad som helst i den branschen. Jag påstår inte att det är vad ni säger. Jag bara redovisar min syn. Jag vill upplysa protokollsläsarna om att jag avläste ett förvånat kroppsspråk. Jag tycker för min del att det har varit lite för mycket av att det är näringsidkarens rätt att själv bestämma vad han ska driva för näring. Det jag har sett på TV under senare tid om missförhållanden inom skolan ger i alla fall mig bilden att samhällets skyldighet att se till kvaliteten på de tjänster som bedrivs inte har stått i paritet med samhällets service till dem som vill driva näring som har hjälpt våra barn och andra. Jag beklagar det, och jag är säker på att det nu kommer att bli en bättring. Det är, som sagt, de offentliga tjänsternas mottagare som ska stå i centrum för verksamheterna. Vi diskuterar här kvinnors företagande. Hela dis- kussionen utgår från ett könsperspektiv - att kvinnor arbetar i offentlig verksamhet och för att få fler kvinnliga företagare måste vi ha mer konkurrens från privata alternativ i den offentliga verksamheten. Jag tycker att det är ett för snävt synsätt. Jag skulle vilja fråga Åsa Torstensson som ju har goda kontakter i jordbrukets folkrörelser: Kunde vi inte gemensamt arbeta för att få fler kvinnor som företagare i jordbruket? Vi vet båda vilket tungt lass kvinnorna drar i jordbruksföretagen och hur omöjligt det skulle vara för de allra flesta jordbruksföretag att driva sin verksamhet om inte kvinnorna i hushållet gjorde en full insats. Men varför är det då så väldigt få kvinnor som är företagare inom jordbruket? Där tycker jag att vi gemensamt skulle kunna föra en diskussion om framsteg för jämställdheten. Till sist vill jag tala om effektivisering och eko- nomi i vården. Konkurrensutsättning och de privata krafternas vinstintresse ska plötsligt göra att allting blir bättre och effektivare. Det är det mantra som vi har hört, i första hand från ett parti som inte deltar i debatten här, som har varit väldigt livaktigt under senare år. Ett ledande finanslandstingsråd i Stock- holms läns landsting har gett en avskedsintervju. Där berättar han hur det blev med konkurrensutsättningen, effekterna på vitaliteten och besparingarna. Han sade så här: Konkurrensutsättningen, där bolag skulle konkurrera om vem som kunde driva vården effektivt och billigt, gav inte något resultat.
Anne-Marie Pålsson (M)
Anf. 10 Anne-Marie Pålsson (M)
Herr talman! Nu ska vi se om mitt andra och av- slutande inlägg, med den korta talartid jag har, kan ge något resultat. Jag tycker att frågan om mentaliteten och vilka politiska signaler som vi sänder är rätt viktig. Det har under ett antal år spridit sig en vrångbild av företaga- re inom välfärdssektorn. Jag tycker inte att närings- ministern var så grov i munnen, om uttrycket tillåts, i just den här debatten. Men av många politiker har det sänts en vrångbild av hur företagandet inom välfärds- sektorn ser ut. Människor som har drivit företag, de få som jag känner, har betraktats som skrupulösa som enbart vill tjäna pengar och profitera på människors olycka. De människor som jag har träffat och som driver företag inom skola, vård och omsorg är inte människor som har skrupulösa intentioner utan män- niskor som faktiskt drivs av idé och som vill göra någonting av sin kraft och sina idéer. Den statistik som finns från Institutet för tillväxt- politiska studier visar också att huvuddelen av dem som startar företag inom välfärdssektorn gör det av helt andra skäl än för att tjäna pengar. 31 % gör det därför att de vill förverkliga sina idéer, 26 % gör det därför att de vill arbeta självständigt, endast 10 % vill gör det därför att de vill tjäna pengar. Det är viktigt att vi skickar den signalen från den här diskussionen i kammaren att de allra flesta människor faktiskt som driver privata företag inom välfärdssektorn gör det på ett mycket bra sätt. Jag efterlyste förslag på konkreta åtgärder från ministern för hur man ska se till att förbättra förut- sättningar för kvinnors och naturligtvis också för mäns företagande inom välfärdssektorn. Jag tycker inte att det riktigt räcker med att säga att vi vill skjuta till lite projektpengar, utan det krävs också mer radi- kala strukturreformer. Till exempel har vi i dag Kon- kurrensverket, som bedriver en tuff granskning av olika monopol- och oligopolsituationer inom det svenska samhället. När bensinmackarna, som har oligopol, gjorde upp om priser, utnyttjade arbetskraft och så vidare slog Konkurrensverket omedelbart till och sade: Det här får inte förekomma. När kvinnor förvägras möjlighet att starta företag - det finns oli- gopol och monopol som hindrar deras kreativitet och nyföretagande - varför slår inte Konkurrensverket till då? Kan regeringen göra någonting för att se till att Konkurrensverket får större möjligheter att ingripa också mot oligopol- och monopoltendenser där? Näringsministern säger att det inte bara handlar om att kvinnor ska jobba inom välfärdssektorn, utan det viktigaste är öka det kvinnliga nyföretagandet överallt, och det är naturligtvis riktigt. Samtidigt är situationen i dag den att inom de sektorer där män traditionellt sett har valt att arbeta säger den politiska ordningen att det är okej att starta nya företag, men inom sektorer där kvinnor traditionellt sett har valt att arbeta är det inte okej att starta företag. Det är de signaler som sänds ut. Jag skulle avslutningsvis vilja ställa en fråga till näringsministern, för han är också en viktig opinions- bildare gentemot sina partikamrater ute i kommuner och landsting som ju sitter på möjligheterna att öka entreprenadförhandlingar och ha en positiv attityd gentemot människor som startar företag inom väl- färdssektorn: Vilka signaler sänder näringsministern ut? Hur uppmanar näringsministern sina partikamra- ter runtom i landets län, exempelvis Lars Isaksson, som är landstingsråd i Jönköpings län och ordförande i Landstingsförbundet, till att öka det privata företa- gandet inom välfärdssektorn?
Leif Pagrotsky (S)
Anf. 11 Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Näringsministern riskerar att för- länga debatten genom att inte svara på de frågor som ställs - detta med tanke på talmannens inledning. Den problematik som jag beskriver utifrån kvin- nors perspektiv bygger på att kvinnor i majoritet befinner sig i den offentliga sektorn, har en unik erfa- renhet, en unik kompetens. Ministern svarar egentli- gen inte på varför dessa kvinnor inte ska kunna agera självständigt på en marknad med sin egen kompetens och som egenföretagare. Det är inte så att vi i dag inte ser sköterskor komma in i landstingens verksamhet utan att komma via privata företag. Varför ska mi- nistern hänvisa våra offentliganställda till beman- ningsföretag? Det är det ministern gör. Ministern hänvisar till att kvinnor inte kan starta egna företag, utan de hänvisas till större strukturer av ett beman- ningsföretag. Jag har mött kvinnor som ställer just den här frågan: Varför kan jag inte erhålla en F- skattsedel och kunna bli direktanställd av landstinget likaväl som att jag måste gå in i en struktur som jag egentligen inte är intresserad av via ett bemannings- företag? Sedan berör jag i min interpellation frågeställ- ningar om näringslivet och företagandet generellt. Har vi ett generellt gott företagarklimat stimulerar det kvinnor inom alla företag, småföretag likaväl som landsbygdsföretag. Som Tobias Krantz sade är det inga problem för kvinnor inom jordbrukssektorn att agera som egna företagare. Men problemet är att kvinnornas erfarenhet och kvinnornas unika kompe- tens inom den offentliga sektorn blockerar ministern genom att inte vara öppen för efterfrågningarna på ny lagstiftning. När det gäller kvinnor som har ett intresse av att starta eget vet vi att många inte vågar beroende på att vi har en lagstiftning och ett socialförsäkringssystem som begränsar möjligheterna att gå vidare när vi särskiljer anställda och företagare till exempel i för- äldraförsäkringssystemet. Det vore på sin plats om Leif Pagrotsky som nä- ringsminister också studerade kvinnornas unika situ- ation. Det är det som är bristen hos näringsministern i dag. Man svarar generellt utan att identifiera köns- skillnaderna i vårt regelsystem, i vår lagstiftning.
Anne-Marie Pålsson (M)
Anf. 12 Anne-Marie Pålsson (M)
Herr talman! Ana Maria Narti har frågat mig hur Svenska Akademiens ordbok ska finansieras i framti- den samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att garantera Svenska Akademiens ekonomiska själv- ständighet och för att även i framtiden erbjuda all- mänheten och forskningen ett pålitligt och hållbart offentligt organ för kungörelser. En enhällig riksdag har vid två tillfällen, hösten 2001 och hösten 2002, beslutat att regeringen skynd- samt måste finna en lösning så att kravet på Patent- och registreringsverket, PRV, att kungöra i Post- och Inrikes Tidningar slopas. Riksdagen anser publice- ringskravet ineffektivt och kostnadskrävande. Patent- och registreringsverket har också i sep- tember 2002 begärt hos regeringen att de uppgifter som man i dag kungör i Post- och Inrikes Tidningar i stället ska kungöras via Internet i en elektronisk tid- ning. PRV, som är den största annonsören i tidningen, skulle härigenom minska sina kungörelsekostnader med betydande belopp. Kungörelseskyldigheten i Post- och Inrikes Tid- ningar regleras i ett stort antal författningar. Rätten att ge ut tidningen innehas av Svenska Akademien, som arrenderar ut den till Norstedts Tryckeri AB. Akade- miens intäkter från Post- och Inrikes Tidningar finan- sierar arbetet med Svenska Akademiens ordbok. Riksdagen har också beordrat regeringen att se till att finansieringsfrågan av Svenska Akademiens ord- bok får en lösning, så att inte detta tillåts utgöra något hinder för ändringen av kungörelsekravet. Jag ser det som mycket angeläget att skapa goda betingelser för nyföretagande och företag som vill växa. Det är i detta sammanhang viktigt att PRV:s eget arbete är organiserat så att verksamheten funge- rar så effektivt som möjligt. Enligt de beräkningar som PRV gjort skulle den årliga kungörelsekostnaden sjunka från ca 20 miljoner kronor till 2 miljoner kro- nor om kungörelserna införs i en elektronisk tidning. PRV är en helt avgiftsfinansierad myndighet, vilket innebär att verkets kunder, det vill säga företagen, betalar för dess verksamhet och dessa kan således på sikt tillgodogöra sig denna kostnadsbesparing. Det är angeläget att modernisera kungörelseförfa- randet. Ett system som sågs som ändamålsenligt år 1791 behöver inte vara det år 2003. I dag finns nya medier, och allt fler söker sin information via Inter- net. Ett kungörelseförfarande via nätet kan sprida informationen på ett bättre sätt och göra den lättill- gängligare än tidigare. Den skulle dessutom vara gratis för användarna. Utöver PRV:s kungörelser finns en stor mängd andra kungörelser som ska publiceras i Post- och Inrikes Tidningar. Intäkterna från PRV:s kungörelser utgör dock närmare hälften av tidningens totala in- täkter. Om PRV:s kungörelser ska flyttas är det därför tveksamt om tidningen kan överleva i sin nuvarande form. Detta har föranlett särskilda överväganden inom ramen för det arbete som för närvarande bedrivs inom Regeringskansliet. Ett alternativ är att samtliga de kungörelser som i dag sker i nämnda tidning flyt- tas till en elektronisk tidning som PRV ansvarar för. Regeringen kommer inom kort att presentera en departementspromemoria med förslag till förändring- ar när det gäller de kungörelser som i dag publiceras i Post- och Inrikes Tidningar. Promemorian kommer att innehålla en analys av de konsekvenser som detta får. När det gäller finansieringen av ordboken och Svenska Akademiens självständighet är detta själv- klart viktiga frågor. Arbetet är inriktat på att finna en bra lösning också även i den delen. Regeringen kommer efter remissbehandlingen av promemorian att återkomma till riksdagen i enlighet med vad riks- dagen beslutat och uttalat.
Leif Pagrotsky (S)
Anf. 13 Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Tack för svaret, näringsministern, fast jag inte tycker att jag har fått något svar. Allt detta som näringsministern har berättat för mig visste jag redan när jag skrev interpellationen. Jag tycker fortfarande att mina mycket konkreta frågor står utan svar. En sådan fråga är: Hur kommer vi att försvara sä- kerheten i den elektroniska portalen eller tidningen som kommer att ta över uppgifterna som Post- och Inrikes Tidningar har? När jag satt i lagutskottet gjor- de vi en mycket intressant studieresa där vi bland annat studerade patent- och upphovsrätt på olika ställen i världen. Vi såg i mycket avancerade länder, vad gäller datoriseringen, vilka enorma kostnader försvaret av det elektroniska systemet skapade. Det gällde i både Japan och Sydkorea. Singapore ville använda sig av elektronisk kommunikation i sam- manhanget - detta var förresten år 2000 - men det visste inte precis hur det skulle garantera säkerheten. Det är otroligt viktigt för en institution som Patent- och registreringsverket att försvara säkerheten. En annan mycket viktig fråga är: Hur bevarar vi material som är av avgörande betydelse för framti- dens forskning? Hittills har vi inget svar på det. Elektroniska medier försvinner med tiden. Det är flera utredningar som försöker upptäcka en lösning på någonting som tekniskt inte är löst i dag. Grekerna skrev i sten. Vi skriver i luften. När vi skriver i luften hotas vi att stå där om 50 år med ett svart hål av okunskap om det som har hänt bakom oss om vi ga- lopperar fram i övertron av de moderna medierna. De moderna medierna är mycket bra. Jag är själv en skrivande människa. Jag är mycket tacksam att jag inte behöver klistra och klippa i mina manuskript såsom jag gjorde när jag skrev på maskin. Men det är många frågor som inte är lösta. Vi utsätter ett oerhört viktigt offentligt system som presenterar beslut av mycket stor betydelse för många människor och fö- retag för en mycket stor ökning av sårbarheten i sys- temet. När besluten fattades i riksdagen hade man delvis en annan bild av ekonomin. Man var inte på samma sätt som i dag i en situation där man var mycket med- veten om att man måste spara pengar och undvika nya kostnader. Å andra sidan hade riksdagen då sagt att frågorna om Svenska Akademien och ordboken skulle vara lösta samtidigt. Hittills har vi inte sett ens en antydan om en lösning. Jag tror inte att 11-12 miljoner om året fram till år 2017 går att fastställa i dag i något regeringsdokument.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.