inflationen

Interpellation 2001/02:251 av Hökmark, Gunnar (m)

den 11 februari

Interpellation 2001/02:251

av Gunnar Hökmark (m) till finansminister Bosse Ringholm om inflationen

Socialdemokraternas chefsekonom har i en tidningsartikel uttalat sig för att en högre inflation enligt hans mening skulle ge en bättre ekonomisk tillväxt. Det är en uppfattning som saknar stöd i verkligheten. Hög inflation urholkar den ekonomiska tillväxten och motverkar investeringar. Den omfördelar från lönearbete till investeringar i fast egendom och den skapar en osäkerhet om de framtida ekonomiska förutsättningarna både vad gäller löner, priser, räntor, företagande och konsumtion.

Kravet på ett mål som tillåter högre inflation måste betraktas med allvar eftersom det ska ses mot bakgrund av att den svenska inflationen de senaste månaderna tenderar att ligga över både det svenska inflationsmålet och de krav på ett stabilt penningvärde som ett svenskt inträde i euron ställer.

Det finns lite grund i verkligheten för att en högre inflation bidrar till högre tillväxt. Den svenska ekonomiska utvecklingen ger i själva verket övertydliga besked om vad både inflation och sjunkande valutavärde har inneburit för stabiliteten i den ekonomiska utvecklingen. Det finns inget i de svenska erfarenheterna som bekräftar att det finns något av värde i en högre inflation. Däremot har en högre inflation ibland setts som ett sätt att undvika svåra vägval i den ekonomiska politiken på bekostnad av värdet av löner och sparande. Samma typ av erfarenheter gäller i ett bredare europeiskt sammanhang. Den stagflationsliknande utveckling som präglade 1970-talet lade grunden till den tydliga eftersläpning som sedan dess har präglat den europeiska ekonomin gentemot den amerikanska. Hög inflation gav högre räntor och makroekonomisk osäkerhet.

En sådan utveckling skulle i hög grad drabba de Central- och Östeuropeiska länderna som är i stort behov av finansiellt kapital och stabila ekonomiska tillväxtförutsättningar. Hur deras tillväxt skulle gynnas av ett minskande penningvärde och stigande räntor är svårt att se. Snarare är det uppenbart att det är de länder i Central- och Östeuropa som bäst har kunnat kontrollera inflationen och skapa stabila förutsättningar för investeringar som också har klarat sig bäst i den ekonomiska utvecklingen. En högre inflation skulle i dessa länder dessutom kunna leda till en större politisk osäkerhet inför framtiden.

Den socialdemokratiske chefsekonomen tar i sitt resonemang utgångspunkt i den Europeiska Centralbankens framtida inflationspolitik, men hans resonemang bottnar också i en uppfattning att dagens svenska inflationsmål är för lågt.

Vilka slutsatser drar finansministern av den diskussion om behovet av en högre inflation som förs inom det egna partiet?

Innebär detta i så fall att finansministern avser att ta några initiativ för att tillåta högre inflation i Sverige eller i euroområdet?