Inre utlänningskontroller
Interpellation 2021/22:294 av Maria Malmer Stenergard (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2022-01-20
- Överlämnad
- 2022-01-20
- Anmäld
- 2022-01-21
- Sista svarsdatum
- 2022-02-03
- Svarsdatum
- 2022-03-18
- Besvarad
- 2022-03-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
I tidningen Expressens publiceras uppgiften att de inre utlänningskontrollerna har minskat med så mycket som 80 procent över tio år, från 42 000 år 2012 till 9 000 år 2021. Siffran för år 2021 är preliminär, enligt uppgifter till Expressen. Utvecklingen de senaste åren är tydlig: Antalet kontroller har minskat.
Det är väl känt att alldeles för få som får avslag på sin asylansökan lämnar landet. Den reglerade invandringen har i praktiken delvis satts ur spel. Principen om att ett ja ska vara ett ja och ett nej ett nej tappar alltmer koppling till verkligheten. Det är också väl känt att många av dem som vistas utan tillstånd i Sverige hamnar i det som benämns som skuggsamhället, en svart ekonomi där människor exploateras.
Uppdraget att genomföra inre utlänningskontroller ligger på Polismyndigheten. I ett inslag i Ekot den 30 december 2021 menar Polisförbundets ordförande att det inte finns resurser för att leta efter tillståndslösa. Det är problematiskt i sig.
Ett annat problem är det mycket vaga uppdrag som regeringen har gett i Polismyndighetens regleringsbrev för år 2022: "Inre utlänningskontroll ska bedrivas i en för ändamålet tillräcklig omfattning och med adekvata resurser i hela landet. Förmågan att utföra inre utlänningskontroll ska också finnas inom all relevant verksamhet."
Det saknas såväl tydlig styrning som mätbara mål för polisens arbete med inre utlänningskontroller. Formuleringen om att inre utlänningskontroll ska bedrivas i "tillräcklig omfattning" kan anses ge uttryck för någon form av målsättning, men det kommer inte gå att mäta måluppfyllelsen. Regeringen ger inte ens det uttryckliga uppdraget att antalet inre utlänningskontroller ska öka i förhållande till föregående år, vilket är mycket allvarligt mot bakgrund av att de har minskat under många år, samtligt som skuggsamhället har ökat.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
- Vilket antal genomförda inre utlänningskontroller under 2022 menar ministern skulle leva upp till regleringsbrevets mål om "en för ändamålet tillräcklig omfattning"?
- Avser ministern att ta några initiativ för att ta fram en mätbar målsättning för hur många inre utlänningskontroller som Polismyndigheten ska genomföra de kommande åren?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2021/22:294
Webb-tv: Inre utlänningskontroller
Dokument från debatten
- Fredag den 18 mars 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:84
- Protokoll 2021/22:84 Fredagen den 18 marsProtokoll 2021/22:84 Svar på interpellation 2021/22:294 om inre utlänningskontroller
Protokoll från debatten
Anf. 1 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! har frågat mig vilket antal genomförda inre utlänningskontroller under 2022 jag menar skulle leva upp till regleringsbrevets mål om "en för ändamålet tillräcklig omfattning".
har också frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att ta fram en mätbar målsättning för hur många inre utlänningskontroller som Polismyndigheten ska genomföra under de kommande åren.
Polismyndighetens arbete med inre utlänningskontroll är ett viktigt verktyg för att veta vilka som uppehåller sig olovligt i landet och utgör därmed en viktig del i att upprätthålla den reglerade invandringen och motverka skuggsamhället. Regeringen har genom sin historiska satsning på Polismyndigheten gett myndigheten bättre möjligheter att utföra sitt uppdrag, däribland inre utlänningskontroller.
Satsningen innebär bland annat att antalet anställda ska öka med 10 000 under perioden 2016 till och med 2024. Sedan 2015 har myndighetens anslag ökat med nästan 12,7 miljarder kronor, en ökning med 60 procent. Till 2024 beräknas anslaget öka med nästan 17,4 miljarder kronor jämfört med 2015, vilket motsvarar en ökning med 82 procent.
Regeringen har på olika sätt vidtagit åtgärder för att ytterligare vässa arbetet med kontroller av utländska medborgare som inte har rätt att vistas i landet. Polismyndigheten har sedan 2018 utökade möjligheter att utföra arbetsplatsinspektioner för att upptäcka arbetsgivare som anställer utländska medborgare som saknar tillstånd att vistas och arbeta i landet. Sedan juli 2021 har Polismyndigheten också fått utökade befogenheter i samband med genomförande av inre utlänningskontroller.
Den 29 november förra året överlämnades betänkandet Åtgärder i gränsnära områden (SOU 2021:92) till regeringen. Utredningen hade i uppdrag att ta ställning till om Polismyndigheten har tillgång till tillräckligt effektiva verktyg i gränsnära områden för att bland annat kontrollera personers vistelserätt i Sverige och, om så inte bedöms vara fallet, föreslå ändringar av regelsystemet. Betänkandet är för närvarande ute på remiss.
När det gäller styrningen av Polismyndigheten har regeringen under de senaste åren uppdragit åt myndigheten att fortsätta sin kompetensutveckling rörande inre utlänningskontroll och att säkerställa att den sker rättssäkert och effektivt. Polismyndigheten arbetar kontinuerligt med detta uppdrag genom utbildningsinsatser och teknisk utveckling. I det senaste regleringsbrevet har myndigheten också fått i uppdrag att utföra inre utlänningskontroller i den omfattning som är ändamålsenlig utifrån verksamhetens behov.
Kvantitativa mål för inre utlänningskontroller är ett trubbigt instrument som skulle begränsa myndighetens handlingsutrymme. Enligt utlänningslagen får dessutom sådana kontroller endast genomföras om det vid varje kontrolltillfälle finns en grundad anledning att anta att personen saknar rätt att uppehålla sig i landet eller om det annars finns särskild anledning till kontroll. Det är därför inte lämpligt att på förhand uppdra åt myndigheten att utföra ett specifikt antal inre utlänningskontroller.
Polismyndigheten har nu ett unikt tillfälle, i och med dess anslagsutveckling och de tusentals nya poliser som ska tillkomma, att vidare motverka skuggsamhället och upprätthålla den reglerade invandringen.
Anf. 2 Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Det är svårt att i dessa tider inte inleda med några ord om det fruktansvärda som det ukrainska folket nu går igenom till följd av att Ryssland valt att starta krig mot Ukraina. Våra tankar finns självklart hos det ukrainska folket.
Deras öde påminner också om hur viktig demokratin är, och därför är det viktigt för oss som fortfarande kan utöva våra demokratiska rättigheter att fortsätta göra det.
En viktig del i svensk demokrati är att riksdagen granskar regeringens verksamhet. Det kan bland annat göras genom interpellationer. Den interpellation som jag har ställt och som vi debatterar i dag handlar om inre utlänningskontroller. Vad är då det? Jo, det är kontroller som huvudsakligen polisen genomför för att upptäcka personer som vistas här illegalt.
De inre utlänningskontrollerna har minskat med 80 procent på tio år, från 42 500 år 2012 till bara 9 400 förra året. Minskningen har dessutom skett under en period då invandringen har ökat kraftigt och behovet av inre utlänningskontroller borde vara ännu större - absolut inte mindre.
Tyvärr är det alltför många som går under jorden och blir en del av ett skuggsamhälle som bara växer och som är nära förknippat med lidande och kriminalitet. Det borde leda till fler kontroller - inte färre.
Skuggsamhället stod bokstavligt talat i statsministerns farstu för någon månad sedan. Jag tänker på den kvinna som påträffades när hon skulle städa statsministerns bostad fast hon inte hade rätt att vistas i landet. Men trots det tycks regeringen inte se allvaret i problemen.
Detta speglas i det mycket vaga uppdrag som regeringen har gett Polismyndigheten för 2022. Det står så här: "Inre utlänningskontroll ska bedrivas i en för ändamålet tillräcklig omfattning och med adekvata resurser i hela landet."
Formuleringen om att inre utlänningskontroll ska bedrivas i "tillräcklig omfattning" kan kanske tolkas som någon form av målsättning, men det går inte att utifrån den målsättningen mäta om myndigheten uppfyller målet. Vad är tillräcklig omfattning? Regeringen ger inte ens det uttryckliga uppdraget att de inre utlänningskontrollerna ska öka i förhållande till föregående år, vilket är väldigt allvarligt mot bakgrund av att de har minskat under så många år - samtidigt som skuggsamhället har ökat.
Jag har i min interpellation bett Morgan Johansson att förklara vad hans uppdrag till myndigheten egentligen betyder. Vilket antal genomförda inre utlänningskontroller under 2022 menar ministern skulle leva upp till regleringsbrevets mål om "en för ändamålet tillräcklig omfattning"? Kommer Morgan Johansson att ta fram en mätbar och begriplig målsättning för hur många inre utlänningskontroller som polisen ska genomföra de kommande åren? Tyvärr hör jag inga konkreta svar på mina frågor i Morgan Johanssons svar.
Om jag tittar på statistiken hittills för 2022, då kravet på inre utlänningskontroller i "tillräcklig omfattning" gäller, blir jag än mer bekymrad. Fram till i onsdags hade man i år genomfört totalt 1 653 inre utlänningskontroller - på två och en halv månad. Det är betydligt färre än vad man genomförde under bara en enda månad, januari, 2014. Anser Morgan Johansson verkligen att det antalet lever upp till kravet på "tillräcklig omfattning"?
Anf. 3 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Hela grunden för Maria Malmer Stenergards interpellation är att hon har läst i Expressen att de inre utlänningskontrollerna har minskat. Det står i inledningen av hennes interpellation att det står så i Expressen.
Tänk om Maria Malmer Stenergard hade kunnat bemöda sig om att kontrollera den uppgiften, att kontrollera vad polisen säger om just de här siffrorna. Tänk om hon hade bemödat sig om att bara gå in på polisens hemsida och se vad polisen skriver om exakt den här statistiken och de här uppgifterna.
Jag har gjort det, förstås. Så här skriver polisen om just den här statistiken: "Siffrorna innehåller flera felkällor och används av polisen med stor försiktighet, framförallt statistiken avseende inre utlänningskontroller och polisavvisningar. Detta innebär att uppgifterna inte är jämförbara och det går inte att säga om t.ex. antalet inre utlänningskontroller ökat eller minskat." Så står det, ord för ord, på polisens hemsida.
Detta beror på att man har haft ganska stora problem med inhämtning av just den statistiken. Det gäller inte bara nu utan även långt tillbaka i tiden. Om vi går tillbaka till alliansregeringens tid hittar vi siffror på uppåt 35 000-40 000. Det påstår jag är rena glädjesiffror. Det är alltså inte statistik som det går att lita på. Och det säger polisen uttryckligen själv.
Maria Malmer Stenergard ska kanske inte bara läsa Expressen, utan hon måste också kontrollera kvaliteten på statistiken, hur den faktiskt ser ut. Härmed faller hela grunden för hennes interpellation. Polisen själv säger att det här statistikunderlaget är så pass skakigt att man inte kan säga om det har ökat eller minskat. Det är naturligtvis ett problem. Polisen jobbar också med det. Man försöker se till att säkerställa och kvalitetssäkra siffrorna.
Om vi går över från statistikdebatten till själva sakfrågan vill jag säga att vi under vår regeringstid inte har inriktat oss på att polisen ska stå lika mycket på gator och torg eller i tunnelbanor och göra inre utlänningskontroller som de gjorde under allianstiden. Vi har i stället inriktat oss på att polisen ska öka antalet arbetsplatsinspektioner. Varför då? Jo, det är på arbetsplatserna som utnyttjandet sker. Kriminella företagare utnyttjar migranter som får jobba för 30 kronor i timmen och bo i en källare. Det är på arbetsplatserna som man ska gå in och göra kontrollerna.
Jag kan se att antalet arbetsplatsinspektioner har ökat med tre gånger under vår regeringstid. Det genomförs nu tre gånger så många arbetsplatsinspektioner som under alliansregeringens tid. Polisen har fått både ökade resurser för det och bättre möjligheter att gå in på arbetsplatserna.
Jag frågar mig ibland varför Moderaterna drog sig för att göra det, varför de inte ville gå in på arbetsplatser, varför de i stället fokuserade på att göra inre utlänningskontroller på gator och torg eller i tunnelbanan. Jag tror att de helt enkelt var rädda för att utmana företagarvärlden på det sättet. Det är vi inte rädda för. Vi är beredda att gå in på arbetsplatserna och se vem som jobbar där och om man har tillstånd att vistas i landet. Om man inte har det kommer man helt enkelt att avvisas från landet.
Vi kommer att fortsätta med detta. Vi kommer att fokusera på arbetsplatserna. Vi kommer att se till att polisen ökar trycket i just delen, eftersom vi måste komma till rätta med den typen av problematik.
Läs inte bara Expressen nästa gång, Maria Malmer Stenergard! Läs också vad Polismyndigheten själv säger om dessa siffror på sin hemsida!
Anf. 4 Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Jag blir i princip mållös över detta svar. Jag har naturligtvis inte bara läst Expressen. Jag har gått in på Polismyndighetens hemsida där statistiken för de senaste 10-15 åren syns månad för månad. Jag har tagit fram uppgifterna därifrån och kontrollräknat på egen hand, och jag har kontaktat Polismyndigheten och frågat hur många som har genomförts i år.
Morgan Johansson säger att den myndighet som han ansvarar för har så undermålig verksamhet att man över huvud taget inte kan fästa något avseende vid den statistik som presenteras. Är inte det i sig ett fruktansvärt stort problem? Jag hade i Morgan Johanssons kläder absolut inte varit stolt över att statistiken inte stämt.
Den 29 december förra året meddelade regeringen på en pressträff att man skulle börja prioritera arbetet med att få fler som inte har rätt att vistas här att lämna landet. Dagen efter reagerade Polisförbundet starkt. De sa i Ekot att det över huvud taget inte finns några resurser för att leta efter tillståndslösa. Det syns också i statistiken från ministerns egen myndighet, som ministern underkänner. Det är problematiskt i sig, och det vittnar om regeringens prioriteringar eller snarare brist på prioriteringar.
Resultaten talar för sig själva. Polisen genomförde som sagt på en månad 2014 fler inre utlänningskontroller än man har gjort på två och en halv månad i år. Jag har ju tittat på polisens statistik. Det var faktiskt bara under en månad under hela 2014 som antalet genomförda kontroller var mindre än de som totalt genomförts så här långt det här året, och det var semestermånaden juli.
Ytterst handlar inre utlänningskontroller om att upprätthålla den reglerade invandringen. Ett ja ska absolut vara ett ja, men ett nej ska också vara ett nej. Det ska inte gå att vistas i landet illegalt. Det handlar också om att värna utsatta människor. Med skuggsamhället förknippas en enorm utsatthet och ofta kriminalitet och utnyttjande. Och det handlar om att värna vår inre säkerhet. I skuggsamhället gömmer sig rena säkerhetshot. Det blev vi smärtsamt påminda om i samband med terrorattacken på Drottninggatan, som utfördes av en person som inte hade rätt att vistas här.
En anledning till att regeringen inte vill ha ett siffersatt mål är, förutom att statistiken uppenbarligen inte är tillförlitlig, enligt Morgan Johansson att ett sådant mål skulle vara trubbigt. Varför det är trubbigt utvecklas inte närmare. Det får ministern gärna göra.
Ett annat skäl mot ett siffersatt mål som ministern anger är att det krävs grundad anledning för att göra en kontroll. Men med tanke på att antalet inre utlänningskontroller har minskat med 80 procent borde det åtminstone finnas anledning att öka antalet inre utlänningskontroller. En sådan ambition ter sig än mer angelägen givet att skuggsamhället har vuxit. Gamla siffror pekar på att det omfattar 50 000 personer, men de siffrorna har många år på nacken. Sedan dess har vi haft hög invandring. Insatta bedömare säger att det handlar om minst det dubbla, alltså 100 000, som vistas här illegalt.
Jag vill därför få svar på min fråga. Om regeringen inte vill ange ett exakt mål för antalet inre utlänningskontroller, varför kan man inte åtminstone ange att de borde öka?
Slutligen kan jag inte låta bli att ställa ännu en fråga till Morgan Johansson. Han är väldigt stolt över att antalet arbetsplatsinspektioner har ökat sedan alliansregeringen. Kan han verkligen lita på den statistiken?
Anf. 5 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Ja, det kan jag faktiskt. Den statistik som Polismyndigheten säger är skakig gäller just de inre utlänningskontrollerna, inte arbetsplatsinspektionerna. Den statistiken menar man är mycket mer tillförlitlig. Så kan det vara ibland.
Det är intressant att höra Maria Malmer Stenergard säga att hon själv har kontrollräknat, haft kontakt med polisen och pratat med alla människor om detta. Men hon har helt och hållet missat att polisen själv skriver på sin hemsida att "uppgifterna inte är jämförbara och det går inte att säga om t.ex. antalet inre utlänningskontroller ökat eller minskat". Det är ordagrant vad det står. Ändå går hon på i ullstrumporna och fortsätter säga att det har minskat med 80 procent, att den siffran gäller och så vidare. Hela grunden för Maria Malmer Stenergards interpellation har fallit när hon inte har kontrollerat detta. Det är ett problem för henne i debatten.
Låt oss gå till sakfrågan. Vi har koncentrerat oss på att gå på arbetsplatserna, på att se vem som jobbar där och om man har rätt att vistas här eller inte. Det finns väldigt många rapporter om folk som jobbar under helt ovärdiga förhållanden. Man sover två meter från den spis som man jobbar vid på dagarna. På nätterna rullas det ut en madrass, och man sover där i köket. Det finns massor av sådant.
Det är en följd av att alliansregeringen införde världens mest generösa arbetskraftsinvandringsregler, som bäddade för hela den exploatering som vi nu ser. Nu stramar vi åt de reglerna och ser till att städa upp också i systemet som gäller arbetskraftsinvandringsreglerna. Vi har också sett till att utöka inspektionerna på arbetsplatserna.
Jag tror att det förhåller sig som så att Moderaterna helt enkelt inte vågade gå på företagen. De vågade inte gå på arbetsplatserna. Då hade de nämligen fått en konflikt med Svenskt Näringsliv, och det fixar inte Moderaterna. Det gör vi. Vi är inte rädda för Svenskt Näringsliv. Vi är inte rädda för företagsvärlden i den delen - tvärtom.
Vi menar att man genom att öka arbetsplatsinspektionerna också ser till att bevara och behålla konkurrensneutraliteten mellan olika företag. Det kan inte vara på det sättet att vissa kan utnyttja situationen och få folk att jobba för långt under vad som anges i kollektivavtal, vilket leder till osund konkurrens. Det är vi helt emot.
Maria Malmer Stenergard säger att vi måste sätta ett siffersatt mål för inre utlänningskontroller. Det finns en del problem med det. Ett problem är att det kan leda till ganska stora rättsosäkerheter. Tänk om vi sätter ett mål om att det ska genomföras 10 000 inre utlänningskontroller under det här året, och man gör ett antal under året. Men när det närmar sig december ser man att man bara har gjort 7 000 och att man måste göra 3 000 till i december för att nå målet. Då är risken ganska stor att man, bara för att nå upp till målet, börjar ta folk trots att det inte finns någon grund eller anledning till det. Det blir en rättsosäkerhet.
Förr kallades detta pinnjakt inom polisen. Det var något av det allra värsta man hörde talas om när det gällde styrning av polisen. Med bara siffersatta mål försökte man jaga statistik. Det riskerade att gå ut över medborgarna då de blev kontrollerade utan att det fanns någon grund för det.
Det är mycket mer effektivt och rättssäkert att inrikta sig på arbetsplatsinspektioner på det sätt vi gör. Men vi ska naturligtvis också göra inre utlänningskontroller där dessa behov finns. Vi ska se till att göra dem när det finns en grundad anledning till det. Men att styra polisen på det sätt som Maria Malmer Stenergard vill skulle, menar jag, leda till en hel del felaktiga och svåra konsekvenser.
Anf. 6 Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Låt mig vara väldigt tydlig. Även jag blir förfärad över att se illegal arbetskraft utnyttjas av skrupelfria arbetsgivare. Jag står helt bakom den ökning av arbetsplatskontroller som regeringen har genomfört. Jag tycker att det är jättebra.
Det är också bra att regeringen nu stramar åt regelverket för arbetskraftsinvandring. Det görs tack vare att man har frigjort sig från januariavtalet. Socialdemokraterna hade i det skrivit under på att bevara det tidigare regelverket för arbetskraftsinvandring. Nu är man inte längre bunden av det och kan därför gå fram med nödvändiga förändringar. Det tycker jag också är bra.
Vi har ett växande skuggsamhälle präglat av kriminalitet och utnyttjande. Varje år går tusentals personer under jorden. Det har gått så långt att skuggsamhället bokstavligt talat har stövlat in i statsministerns farstu. Insatta bedömare menar att minst 100 000 personer vistas här illegalt.
Det krävs en rad åtgärder för att med full kraft bekämpa skuggsamhället. En viktig del är de inre utlänningskontroller som polisen genomför. Men de har minskat med 80 procent på tio år. Trots det vägrar regeringen att ange ett mål om att kontrollerna ska öka. De ska enligt regeringen bara göras i tillräcklig omfattning.
Jag kan inte dra någon annan slutsats än att Socialdemokraterna helt blundar för problemen. Jag skulle egentligen säga att de har regerat i tillräcklig omfattning. Nu behöver vi en moderatledd regering som vågar se problemen och ta itu med dem och som får ordning på Sverige.
Anf. 7 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Det var ju den moderatledda regeringen som ställde till med de problem som vi nu jobbar med. Det var den moderatledda regeringen som införde världens mest generösa arbetskraftsinvandring. Man öppnade därigenom upp för den här exploateringen. Sverige är det enda land som har arbetskraftsinvandring även för yrken där vi inte har någon brist. Vi har arbetskraftsinvandring för städare och personliga assistenter.
Det var ingen tillfällighet. Det är till och med så att genomdrivandet av den nya lagstiftningen var dåvarande migrationsministern Tobias Billströms stora bidrag till svensk politik. Det har bäddat för den exploatering som vi nu arbetar för att försöka minska.
Vi socialdemokrater har hela tiden varit motståndare till detta. Vi har stått upp för en reglerad arbetskraftsinvandring och för en reglerad asylpolitik, medan Moderaterna har stått för motsatsen.
Jag tror att det ligger något i det att ni inte klarade av att konfrontera företagen under er regeringstid på det sätt som vi har gjort. Ni drar er för att ta de konflikter som man behöver ta. I er värld betraktar man ofta företagare som alltigenom ofelbara och att de aldrig gör några fel eller utnyttjar systemen. Men vi vet, inte minst genom den fackliga information som vi hela tiden får, att det finns massor av sådana problem som växer fram så fort man avreglerar på det sätt som ni gjorde.
Nu stramar vi som sagt upp detta, och det görs både genom lagstiftningen för arbetskraftsinvandring och genom de inspektioner som vi fortsätter att bygga ut. Vi utökar möjligheterna för polisen och andra myndigheter att informera om vad som egentligen gäller och att kontrollera att alla lagar och regler följs.
Jag kan inte låta bli att konstatera att Maria Malmer Stenergard återigen säger att inre utlänningskontroller har minskat med 80 procent, trots att jag nu har förklarat hur det ligger till. Det står svart på vitt på polisens hemsida att man inte kan dra några sådana slutsatser. Man kan inte veta om antalet har ökat eller minskat.
Nu vet Maria Malmer Stenergard detta inför kommande diskussioner. Jag hoppas att hon tar det till sig.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.