kommunala bostadsbolags villabyggande

Interpellation 2004/05:542 av Marcelind, Ragnwi (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-04-21
Anmäld
2005-04-21
Besvarad
2005-05-09
Sista svarsdatum
2005-05-12

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 21 april

Interpellation 2004/05:542

av Ragnwi Marcelind (kd) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin om kommunala bostadsbolags villabyggande

Runtom i landet aviserar nu kommunala bostadsbolag planer på att bygga småhus och lägenheter för att sälja dessa. I Gävle, Enköping och Landskrona har de redan dominerande kommunala bolagen uttalat intresse att börja bygga bostadsrätter och småhus med äganderätt.

Att de kommunala hyresbostadsföretagen nu vill ge sig in på övriga delar av bostadsmarknaden och till och med på byggmarknaden är knappast oproblematiskt. De kommunala allmännyttiga bostadsföretagens hyresnormerande roll är redan ifrågasatt av övriga aktörer på hyresbostadsmarknaden, till följd av de särskilda förhållanden, bland annat vad gäller statligt ekonomiskt stöd, som dessa bolag åtnjuter.

Att de kommunala bolagen visar intresse att expandera in på nya marknader hänger samman med möjligheterna att generera vinster, bland annat genom att kapital till investeringarna lånas ut till mycket förmånliga villkor av ägaren kommunen. Vid sidan av de betänkligheter man kan ha gällande detta sätt att riskera de kommunala skattebetalarnas pengar på fastighetsaffärer, är det högst tvivelaktigt att de bolag som ska drivas efter självkostnadsprincipen, och som ska sätta sina normerande hyror efter denna, genererar potentiellt betydande intäkter på sidoverksamheter. De allmännyttiga hyrorna riskerar att än mer avvika från de hyror som är långsiktigt hållbara för privata hyresvärdar.

Vilka åtgärder avser samhällsbyggnadsministern att vidta för att kommunala bostadsföretags byggande av bostadsrätter eller småhus med äganderätt inte ska sätta konkurrensen på hyresbostadsmarknaden ur spel?

Vilka åtgärder avser samhällsbyggnadsministern att vidta för att förhindra negativa effekter på hyressättningssystemet till följd av kommunala bostadsföretags byggande av bostadsrätter eller småhus med äganderätt?

Debatt

(8 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2004/05:542, kommunala bostadsbolags villabyggande

Interpellationsdebatt 2004/05:542

Webb-tv: kommunala bostadsbolags villabyggande

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Mona Sahlin (S)
Fru talman! Ragnwi Marcelind har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta dels för att kommunala bostadsföretags byggande av bostadsrätter eller småhus med äganderätt inte ska sätta konkurrensen på bostadshyresmarknaden ur spel, dels för att förhindra negativa effekter på hyressättningssystemet till följd av kommunala bostadsföretags byggande av bostadsrätter eller småhus med äganderätt. Det förhållande som Ragnwi Marcelind tar upp inrymmer flera olika dimensioner. En är den kommunala självbestämmanderätten. En annan är kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen. Kommunala bostadsföretag som bidrar till en väl fungerande hyresmarknad är ett viktigt instrument för många kommuner. Samtidigt behöver inte detta vara det enda verktyget för att främja en väl fungerande bostadsförsörjning i en kommun. Det kan finnas olika komplikationer med att låta de kommunala bostadsföretagen vara det instrument som ska svara även för andra boendealternativ än hyresbostäder. Man skulle därför kunna fråga sig om inte kommunerna bör renodla sina olika verktyg och låta bostadsföretagen ägna sig åt hyresbostadsmarknaden och - om det bedöms som angeläget för kommunen av bostadsförsörjningsskäl - bilda andra företag som kompletterande redskap. I huvudsak är dock detta en fråga för kommunerna själva. Samtidigt har regeringen ett intresse av att hyresbostadsmarknaden fungerar. Jag har tidigare i ett svar på en fråga från Marietta de Pourbaix-Lundin angett att regeringen mot bakgrund av allmännyttans centrala roll för bostadspolitiken har för avsikt att göra en översyn av bland annat vilka stödformer till bostadssektorn som är tillåtna. I dag lämnas dock inga särskilda statliga stöd till de kommunala bostadsföretagen.

Anf. 2 Ragnwi Marcelind (Kd)
Fru talman! Jag tackar för interpellationssvaret. Bakgrunden till min interpellation är det faktum att de kommunala bostadsbolagen runtom i landet nu satsar på att bygga småhus och lägenheter för att sälja dessa i Gävle, Enköping och Landskrona. Som svar på min fråga om kommunallagen tillåter detta säger samhällsbyggnadsministern att detta förhållande inrymmer flera dimensioner: den kommunala självbestämmanderätten, kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen samt att bostadsföretag som bidrar till en väl fungerande bostadsmarknad är ett viktigt instrument. Jag känner att jag måste få ett förtydligande av detta svar. Menar samhällsbyggnadsministern att kommunala bostadsbolag med hyresrätter nu ska få samhällsbyggnadsministerns politiska gillande - kanske till och med för att börja spekulationsbygga bostadsrätter och småhus och dessutom göra detta med skattebetalarnas pengar i ryggen? Vad menar samhällsbyggnadsministern med att detta inte behöver vara det enda verktyget? Var det verkligen detta som var meningen när riksdagen spikade reglerna för dessa bolag? Visserligen pratar vi om Allbolagen, men ministern kan väl inte mena att det politiska målet för Socialdemokraterna är att alla ska bo i dessa bolags fastigheter eller att det bara ska vara de kommunala bostadsföretagen som bygger? Vad vi behöver är en väl fungerande bostadsmarknad. En sådan saknas i dag på grund av alla statliga regleringar och krav. Det skulle bli fullständigt förödande för små och medelstora fastighetsbolag om kommunerna tilläts konkurrera med dessa småföretag även när det gäller ägarlägenheter i form av bostadsrätter och radhus med äganderätt. Att de här småföretagen inte bygger i den utsträckning som man kanske skulle önska i dag beror ju på det systemfel som kännetecknar hela bostadsmarknaden. Är det något som ska åtgärdas handlar det om att rätta till de här systemfelen och inte förtränga dem och öppna upp för att de kommunala bostadsbolagen ska börja konkurrera på den här marknaden. Vi vet också att hyressättningssystemet utdömts av de flesta. Nu får folk köpa, köa eller mygla till sig lägenheter. I nästa mening säger samhällsbyggnadsministern att det kan finnas komplikationer med att låta de kommunala bostadsföretagen vara det instrument som ska svara även för andra boendealternativ än hyresbostäder. Vad menar samhällsbyggnadsministern med detta? Menar samhällsbyggnadsministern att hon kommer att ge de privata företagen bättre spelregler eller vill samhällsbyggnadsministern förändra hyressättningssystemet? Det vore väldigt intressant att få svar på det här. I dag hade jag kontakt med en företagare i Enköping som heter Hans-Olof Lund, Byggnadsfirma Lund AB. Han bekräftade den bild som jag har försökt att återge i min fråga till samhällsbyggnadsministern och att det är viktigt att ta tag i detta. Sist i svaret säger samhällsbyggnadsministern att i dag lämnas inga särskilda statliga stöd till de kommunala bostadsföretagen. Det är ju helt fel. Om man tittar på vad SBN, Statens bostadsnämnd, ger, ett stöd för omstrukturering av kommunala bostadsföretag, är det inte mindre än nästan 153 miljoner. Den här byggherren berättade i dag att till exempel Kungsör i förra veckan fick 78 miljoner från SBN. Är inte detta ett problem, samhällsbyggnadsministern, om vi dessutom ska ge klartecken för de kommunala bostadsbolagen att börja bygga och konkurrera ut de redan väldigt hårt utsatta privata byggherrarna?

Anf. 3 Nina Lundström (Fp)
Fru talman! Interpellanten påvisar här verkligen komplexiteten på bostadsmarknaden. Jag menar också att det självfallet finns en dimension med kommunalt självstyre och ansvar för bostadsförsörjningen från kommunernas sida. Men precis som interpellanten, Ragnwi Marcelind, har varit inne på vill jag också betona att det finns ett regelverk från riksdagens sida som i mycket hög grad påverkar aktörerna på bostadsmarknaden oavsett om det är de kommunala bostadsföretagen eller om det är de privata aktörerna. I statsrådets svar hänvisar hon till ett svar som hon har givit till Marietta de Pourbaix-Lundin. Jag har också ställt samma fråga och fått ett svar från statsrådet. Jag kan konstatera att debatten som har varit de senaste månaderna också har berört just effekterna av hur stöden till kommunala bostadsföretag kan tänkas påverka de privata aktörerna eftersom de kommunala bostadsföretagen, den så kallade allmännyttan, är hyresledande. Det är självfallet så att om man då har delfinansiering från annat håll påverkar det hela diskussionen när det gäller självkostnadsprincipen med mera. Jag tycker att den här interpellationen principiellt sett är mycket intressant därför att de kommunala bostadsföretagen inte har bara bostäder utan även kommersiella lokaler som delar av sin verksamhet. Här handlar det om att gå in på nya sektorer, det vill säga att kanske gå in i en annan typ av kommersiellt byggande och att bygga småhus och bostadsrätter och sälja dem. Och med dagens prisbild vet vi ju alla att det finns ganska goda förtjänster att göra inom detta område. Då blir man väldigt nyfiken på hur det här kommer att påverka grunderna för det som är allmännyttans hyresledande roll. Man kommer på så sätt att hitta delfinansiering. Och på vilket sätt kommer detta att påverka de andra företagens, de privatägda företagens, möjligheter att verka på en marknad? Jag hoppas att statsrådet kan vidareutveckla diskussionen utifrån det ganska kortfattade svaret. Jag undrar om statsrådet delar uppfattningen att detta faktiskt kan skapa konfliktdimensioner som inte har varit lika aktualiserade ur detta perspektiv tidigare. Den andra frågan som aktualiseras i och med den här interpellationsdebatten är: När kommer en proposition från regeringen om en reformerad hyressättning? Det är också en bäringspunkt som jag tycker hör hemma i den här debatten om de kommunala bostadsföretagens roll. Men det här tycker jag verkligen skapar en ny dimension därför att frågan är vad som är de kommunala bostadsbolagens roll. Och med all respekt för det kommunala självstyret finns det ändå ett regelverk som riksdagen har fattat beslut om under andra förutsättningar än interpellanten ger en bild av i interpellationen.

Anf. 4 Mona Sahlin (S)
Fru talman! Jag ska börja med att upprepa svaret på frågan om Hyressättningsutredningen. Den propositionen kommer i höst. Det har jag upprepat flera gånger, och det upprepar jag igen. Ragnwi Marcelind, jag ska betona en mening i mitt svar, som jag tyckte var väldigt tydligt, nämligen att man skulle kunna fråga sig om inte kommunerna bör renodla sina olika verktyg och låta bostadsföretagen ägna sig åt hyresbostadsmarknaden. Det är min bestämda uppfattning, och jag upprepar den igen. Men jag vill ändå betona en sak. Det låter på Ragnwi Marcelind som om det är oerhört vanligt att kommunala bolag bygger villor med ägande- eller bostadsrätt och att det är något som växer. Det är inte min bild. På departementet har vi kontrollerat detta så gott vi har kunnat, och det är absolut inte vanligt. Såvitt vi har kunnat se är det framför allt i Landskrona som man har kommit något längre än på de andra ställen som Ragnwi Marcelind har gett som exempel. Där har man ett bolag tillsammans med en privat producent, och man särredovisar också detta mycket tydligt. Jag vill betona att om detta arbete sker ute i kommunerna, i de kommunala bostadsbolagen, får det, som lagstiftningen är - den ska jag verkligen kontrollera och följa mycket noga - för det första inte ske med vinstsyfte, och för det andra inte sätta konkurrensen ur spel. Det är oerhört viktigt, och jag understryker det igen. Sedan är det en kommunal fråga hur man ser på sitt bostadsförsörjningsansvar, om dessa utgångspunkter inte finns i kommunen och man därför har bedömt att detta varit nödvändigt. Men då måste det fortfarande ske enligt samma principer. Man får inte sätta konkurrensen ur spel, och det får inte ske i vinstsyfte. Och jag förutsätter också att kommunerna följer dessa regler. Min bestämda uppfattning är att de kommunala bostadsbolagens stora, viktiga och helt överskuggande uppgift är hyresbostadsmarknaden. Det vill jag verkligen understryka. Sedan är det viktigt att ha en översyn om allmännyttans förutsättningar och om bostadssektorn och stödformerna, vilket jag också nämnde tidigare. Däremot tycker jag att det är att gå väl långt när man nämner det mycket specifika stödet som BKN använder och gör detta till en mer allmän diskussion som Ragnwi Marcelind gjorde. Det tycker jag inte riktigt hör hemma i den här diskussionen. Men, som sagt, det är en viktig frågeställning. Kommunerna har ett stort ansvar. Man har mycket tydliga regelverk att följa. Detta är inte, som jag har uppfattat det, något oerhört vanligt förekommande - tvärtom. Om man ändå använder den här formen är det oerhört viktigt, av skäl som Ragnwi Marcelind också skriver i sin interpellation, att man verkligen beaktar konkurrenssituationen och inte minst att man inte får göra detta i vinstsyfte.

Anf. 5 Ragnwi Marcelind (Kd)
Fru talman! Det är lite svårt att utröna vad samhällsbyggnadsministern egentligen menar. Men jag tycker att det är väldigt bra när hon lovar att hon verkligen ska följa upp det här så att det här inte kan få fortgå, inte minst utifrån att kommunens bostadsbolag skulle kunna få ett vinstsyfte som drivkraft men också utifrån att man sätter konkurrensen ur spel. Jag har också undersökt detta lite grann inför denna debatt. Enligt de kontakter som jag har haft är det väldigt många kommunala bostadsbolag, inte minst mitt eget hemma i Gävle, Gavlegårdarna, som väntar på att något av de kommunala bostadsbolagen med kraft ska dra i gång så att det blir startskottet för flera kommunala bostadsbolag runtom i landet att utöva den här byggverksamheten. Det är detta som oroar mig väldigt mycket. I min hemkommun Gävle har Gavlegårdarna 75 % av hyresrättsmarknaden. Om Gavlegårdarna börjar bygga bostadsrätter och småhus för att sälja innebär det att Gavlegårdarna tar över eller lägger hela bostadsmarknaden under sig. Det tycker jag inte är rimligt. Och jag skulle vilja höra om samhällsbyggnadsministern känner samma oro som jag gör i fråga om detta. En annan dimension, bortsett från konkurrenshänseendet, handlar om vad som händer om det blir en smäll på bostadsmarknaden. I min hemkommun tycker Gavlegårdarna att det är av stort intresse att kunna bygga insatslägenheter och småhus därför att man då får tillbaka pengarna när köparen har lagt sin köpesumma för denna bostad. Men om det blir en krissituation, då är det ju skattebetalarnas pengar som man har att hantera och som man håller på att jobba med. Jag tycker att detta är lite märkligt. Den här frågan handlar ju om kommunerna som hela tiden har skattekollektivet som borgensmän. Hur ska de agera? Vilka etiska riktlinjer bör de ha i ryggraden? Jag tycker att det är viktigt att samhällsbyggnadsministern precis som jag förstår att många följer den här debatten, inte minst fastighetsägarna runtom i landet. De känner sig oroade. De känner sig redan besvikna på det system som vi har i dag och som försvårar möjligheterna för dem att bygga i den utsträckning som de skulle kunna göra. Jag har besökt en mängd små byggherrar ute i landet som inte ens kan få loss tomter för sina initiativ. De kan erbjuda byggkostnader som ligger långt under det kommunala bostadsbolagets när det gäller hyreslägenheter. Men ändå får de inte dessa anbud därför att de inte har samma garantier som de kommunala bostadsbolagen har. Det finns alltså mycket att ta hänsyn till. Om de jättestora kommunala bostadsbolagen, som i min hemkommun, får gå in och konkurrera också på den här marknaden, så tror jag att det skulle bli ödesdigert framöver. Frågan om SBN handlar ändå om ett stöd till de kommunala bostadsbolagen. Jag tycker därför att det var lite märkligt att samhällsbyggnadsministern sade att jag var konstig som drog in det i denna debatt. Samhällsbyggnadsministern har ju i sitt svar skrivit att det lämnas inga särskilda statliga stöd till de kommunala bostadsföretagen. Det tycker nog Kungsör, som fick 78 miljoner, är en märklig skrivning.

Anf. 6 Nina Lundström (Fp)
Fru talman! Jag tycker mig ändå höra en nyhet här i dag. Jag har i tidigare debatter med statsrådet fått uppfattningen att propositionen om hyressättningssystemet ska komma under våren. Den finns också upptagen på propositionsförteckningen i maj. Men jag konstaterar att vi får avvakta till hösten. Då hoppas jag att vi får möjlighet att behandla frågan om en reformering av hyressättningssystemet. Statsrådet säger att det är viktigt och väsentligt att konkurrensen inte sätts ur spel och att den här typen av verksamhet i så fall inte får ske i vinstsyfte. Men precis som Ragnwi Marcelind är inne på vill jag också betona just den situation som råder i många kommuner där det kommunala bostadsföretaget har en marknadsledande position. I min hemkommun äger man fortfarande 50 % av hyresrätterna och är en mycket stor och dominerande aktör. Samtidigt vet man i kommunerna att exempelvis markanvisningar ofta går till de egna kommunala bostadsföretagen. Dessutom påverkar dagens lagstiftning hela hyressättningssystemet, även för de privata aktörerna. Det är klart att jag här ser en rad konfliktytor när det gäller hur man faktiskt kan påverka möjligheterna för de privata, inte minst de mindre, aktörerna att över huvud taget ha en chans att finnas på denna marknad. Om statsrådet ändå ser det här som en möjlig utveckling förutsätter jag att reformeringen av hyressättningssystemet hanteras utifrån detta perspektiv. Här finns det både konkurrensfrågor och självkostnadsprinciper som det kommer att ruckas på i mycket stor omfattning. Jag hoppas nu på en reformering av hyressättningssystemet, för jag ser med en bekymrad min på utvecklingen. Jag tror verkligen att vad Sverige nu behöver är en riktig reformering av hela bostadspolitiken.

Anf. 7 Mona Sahlin (S)
Fru talman! Det sistnämnda vill jag verkligen hålla med om, även om vi kanske delvis har olika grunder i fråga om vad denna bostadspolitik ska innehålla. Vi behöver en reformering av hyressättningssystemet - ja, absolut. Det är mycket viktigt - det är jag övertygad om - för oss tre som har diskuterat detta många gånger, av lite olika skäl. Vi är ändå måna om att hyresrätten verkligen kan garanteras en bra grund också i framtidens bostadspolitik. Där håller jag alltså med. Den är viktig. Jag vill förtydliga beträffande sista meningen i mitt interpellationssvar och tackar Ragnwi Marcelind för att hon rättade mig. Jag sade BKN, men jag menar förstås SBN. Jag säger alltid fel när det gäller de förkortningarna. Om sista meningen i mitt svar ändras till att det finns inget generellt statligt stöd till de kommunala bostadsföretagen är det det uttrycket som är så viktigt, kanske inte det särskilda sakliga stödet. Självklart kan man diskutera de stödformer som SBN har, som jag dock tycker har varit, och är, väldigt viktiga. De frågeställningar som Ragnwi Marcelind tar upp är viktiga. Jag tycker att det har varit väsentligt att betona att det som här tas upp är väldigt ovanligt. Ändå är det viktigt att ha en diskussion om det. Jag tycker att det i dag finns ett antal staket uppsatta - något som jag tror att vi alla tre ser ett värde i att betona och förtydliga - för hur kommunernas verksamhet kan bedrivas: Det ska inte vara affärsverksamhet. Det hela får inte ske i vinstsyfte. Det får bara handla om sådant där konkurrensen inte sätts ur spel i kommunen. De sakerna vill jag alltså återigen betona. Med detta sagt vill jag också uttrycka mig så här: Jag tycker nog att allmänna lämplighetsskäl talar för att sådan här verksamhet kanske inte bör bedrivas av det kommunala bostadsföretaget, just av de skäl som Ragnwi Marcelind här pekar på. Det handlar då om att eventuellt överskott skulle kunna subventionera hyrorna. Också eventuell förlust skulle belasta skattebetalarna, sade Ragnwi Marcelind. I det här fallet kan man också tala om hyresgästkollektivet. Därför är det viktigt att i de fall där sådant här sker - till exempel i, som jag har förstått det, Landskrona - ha en särskild redovisning så att de olika delarna hålls isär just för att undvika risken för korssubventionering, som Ragnwi Marcelind uttrycker det. Det är alltså kommunerna själva och deras olika företag som har ansvaret för att så sker och att man följer de staket som är uppsatta. Även om det här är en kommunal fråga understryker jag återigen att jag tycker att lämplighetsskäl och bostadspolitiska skäl talar för att sådan här verksamhet inte bör bedrivas med förtur av de kommunala bostadsbolagen.

Anf. 8 Ragnwi Marcelind (Kd)
Fru talman! Tack för det! Det är väl ett budskap så gott som något att skicka med till Mona Sahlins kollega i min hemkommun som upplevde att Gavlegårdarnas start med byggnader skulle bli startskottet för någonting nytt i Sverige. Detta vill jag gärna förmedla. Apropå att detta är vanligt förekommande vill jag säga att jag tycker att det är tillräckligt att man i flera kommuner har börjat tänka i de här banorna. I ett par tre kommuner har man startat med att förbereda för egna byggnationer. Därför är det bra att så att säga stämma i bäcken. Mona Sahlin säger här: Vi ska se till att staketet för hur kommunernas verksamhet ska styras är tydligt. Men det är det som jag tycker att det kanske inte alltid är. Kommunerna och de kommunala bostadsbolagen har en otrolig uppfinningsrikedom när det gäller att kringgå de regelsystem som vi har redan i dag. Inte minst där hemma har vi när det gällt utförsäljning och möjligheter att sälja ut sett att man bara startar ett nytt bolag i bolaget som då kan sälja därför att då är det ett annat allmännyttigt bolag - alltså märkliga kringelkrokar för att hitta lösningar för att driva den politik som man tycker gynnar det kommunala bostadsbolaget. Det är det som jag tycker är så svårt. Även om jag värnar om de kommunala bostadsbolagen och allmännyttan hemma i Gävle tycker jag att det är viktigt att vi är väldigt tydliga när det gäller framtiden för de kommunala bostadsbolagen. Vad har de för rättigheter och möjligheter när det gäller att konkurrera på fastighetsmarknaden? Och vad ska vi göra för att inte alla små byggherrar ska slås ut? Det är sådant som vi måste ha klart för oss inför framtiden, för annars kommer det här att bli enormt mycket större problem än vi kunnat ana. Då är det bra att ha stämt i bäcken.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.