kurdernas situation i den irakiska delen av Kurdistan
Interpellation 2002/03:284 av Ullenhag, Erik (fp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-04-10
- Anmäld
- 2003-04-10
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2003-04-24
- Sista svarsdatum
- 2003-05-05
- Besvarad
- 2003-05-26
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 10 april
Interpellation 2002/03:284
av Erik Ullenhag (fp) till utrikesminister Anna Lindh om kurdernas situation i den irakiska delen av KurdistanBefolkningen i den irakiska delen av Kurdistan känner i dag en djup oro för vad som kommer att hända efter det att kriget mot Irak avslutats. De kurdiska ledarna i regionen har sett kriget som en möjlighet att äntligen få bort Saddam Hussein från makten. Samtidigt fanns det vid inledningen av kriget ett påtagligt hot om att Turkiet skulle gå in militärt i den Irakiska delen av Kurdistan. Tack vare internationellt tryck, främst genom att USA motsatte sig turkisk närvaro i norra Irak, har en turkisk inmarsch hitintills förhindrats.
Turkiet, Iran och Syrien utsätter alla sina kurdiska befolkningar för olika typer av förtryck. Om kurderna i norra Irak efter kriget får ett stort självstyre i en federativ statsbildning kommer det sannolikt leda till att kurder i andra länder ställer ökade krav på frihet från förtryck och på mer självstyre. Efter kriget finns det därför en uppenbar risk att Turkiet, Iran eller Syrien militärt försöker gå in i den irakiska delen av Kurdistan för att stoppa att självständighetssträvanden sprider sig till de nämnda länderna.
Trots att kriget nu pågår är det centralt att fokusera på vad som händer efter krigets slut. Sverige har en moralisk skyldighet att bidra till återuppbyggnaden av Irak, ge humanitärt stöd och försöka skydda kurder och andra minoriteter i området. Det har funnits röster i den svenska debatten som fört fram den absurda ståndpunkten att det är USA och Storbritannien som bär ansvaret för återuppbyggnaden eftersom de startat kriget. Även om det krig som nu pågår vilar på en bräcklig folkrättslig grund är det ett mycket cyniskt resonemang att säga att det endast är de krigförande staterna som ska ta ansvar för återuppbyggnaden. En sådan handlingslinje skulle enbart leda till att de människor som efter krigsslutet kommer att ha behov av hjälp drabbas.
Turkiets strävan efter EU-medlemskap gör att EU har en god möjlighet att sätta tryck på den turkiska regeringen. Men det finns självklart även behov av att utnyttja FN-systemet. Fredsbevarande styrkor som bär FN-flagg har en högre legitimitet än om det är enskilda stater som tar ansvar för den framtida säkerheten i regionen.
Mot bakgrund av det anförda vill jag ställa följande frågor till utrikesminister Anna Lindh.
1.Hur avser ministern att agera inom EU och FN för att se till att ett internationellt tryck upprätthålls mot Turkiet, Syrien och Iran så att inget av dessa länder försöker förhindra ett ökat självstyre i den irakiska delen av Kurdistan?
2.Vilka humanitära insatser planerar ministern att Sverige ska genomföra i den irakiska delen av Kurdistan efter det att kriget avslutats?
3.Avser ministern att verka för att FN vid krigsslutet tar initiativ till att sända fredsbevarande trupp till den irakiska delen av Kurdistan för att säkerställa tryggheten för kurderna i denna region?
4.Avser ministern att verka för att Sverige medverkar militärt i en eventuell FN-insats i den kurdiska regionen i Irak?
Debatt
(7 Anföranden)Interpellationsdebatt 2002/03:284
Webb-tv: kurdernas situation i den irakiska delen av Kurdistan
Protokoll från debatten
Anf. 35 Anna Lindh (S)
Anf. 36 Erik Ullenhag (Fp)
Anf. 37 Anna Lindh (S)
Anf. 38 Erik Ullenhag (Fp)
Anf. 39 Anna Lindh (S)
Anf. 40 Erik Ullenhag (Fp)
Anf. 41 Anna Lindh (S)
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.