Lång handläggningstid i asylprocessen
Interpellation 2017/18:34 av Fredrik Malm (L)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-10-16
- Överlämnad
- 2017-10-17
- Anmäld
- 2017-10-18
- Svarsdatum
- 2017-11-07
- Sista svarsdatum
- 2017-11-07
- Besvarad
- 2017-11-07
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Att vänta länge på asylbesked är destruktivt och svårt för varje människa som berörs. Långa väntetider är också kostsamt för samhället. Antalet asylsökande som kommit till Sverige under senare år har varit väldigt stort, vilket självklart påverkar handläggningstiderna för asylbesked. Det krävs åtgärder för att korta handläggningstiderna, framför allt hos Migrationsverket men även hos migrationsdomstolarna. Dessvärre har dock regeringen bidragit till att handläggningstiderna förlängs.
Regeringen har i och med den tillfälliga asyllagstiftningen infört korta tillfälliga uppehållstillstånd på 13 månader. De korta uppehållstillstånden leder till en rad problem, framför allt för individen men också för samhället. När dessa korta uppehållstillstånd nu löper ut och måste förlängas leder det till mer arbete för Migrationsverket.
Därtill innebär den tillfälliga asyllagstiftningen att de som får status som flyktingar har rätt till familjeåterförening, vilket gruppen alternativt skyddsbehövande saknar. Detta leder i sin tur till fler överklaganden avseende statusbedömningen.
Regeringens lagstiftning om uppehållstillstånd för gymnasiestudier är både rörig och komplicerad och bidrar till allt annat än klarhet om vad som gäller för unga asylsökande. Dessutom lägger den ett alltför stort ansvar på lärare och rektorer, som i praktiken blir en del av asylbedömningen.
Även regeringens egen myndighet, Migrationsverket, har konstaterat att regeringens lagändringar medfört komplexitet i ärendehanteringen, vilket bidrar till lägre produktivitet. I klartext betyder det att regeringen inte bidrar till att korta handläggningstiderna utan i stället gjort dem längre, vilket drabbar enskilda människor och kostar samhället pengar.
Min fråga till statsrådet Heléne Fritzon är:
1. Vad har regeringen gjort för att korta de långa handläggningstiderna i asylprocessen?
2. Anser statsrådet att dessa åtgärder är tillräckliga eller kommer mer att göras?
Debatt
(1 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:34
Webb-tv: Lång handläggningstid i asylprocessen
Dokument från debatten
- Tisdag den 7 november 2017Kammarens föredragningslistor 2017/18:26
- Protokoll 2017/18:26 Tisdagen den 7 novemberProtokoll 2017/18:26 Svar på interpellation 2017/18:34 om lång handläggningstid i asylprocessen
Protokoll från debatten
Anf. 65 Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Fru talman! Fredrik Malm och nu även Robert Hannah har frågat mig vad regeringen gjort för att förkorta de långa handläggningstiderna i asylprocessen samt om jag anser att dessa åtgärder är tillräckliga eller om mer kommer att göras.
Antalet asylsökande i Sverige under 2015 var som bekant mycket högt, vilket ledde till en ohållbar situation med stora påfrestningar för det svenska samhället. Det svenska regelverket anpassades därför tillfälligt till den miniminivå som gäller enligt EU-rätten och internationella konventioner för att minska antalet asylsökande till Sverige. Åtgärderna har tillsammans med politiska förändringar i andra länder och inom EU gjort att betydligt färre personer sökte asyl i Sverige under såväl 2016 som hittills under 2017 jämfört med 2015.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT
Det stora antalet ansökningar under 2015 präglar dock fortfarande Migrationsverkets verksamhet och även andra samhällsfunktioner. Regeringen instämmer i att det är viktigt att den enskilde får ett snabbt avgörande på sin asylansökan, och vi är medvetna om att den tillfälliga lagen och gymnasielagen innebär fler ansökningar av vissa slag.
Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder som bland annat har möjliggjort att Migrationsverket på kort tid har kunnat genomföra nödvändiga och kraftiga personalförstärkningar. Antalet årsarbetskrafter i asylprövningen har nästan dubblerats mellan 2014 och 2016, från ca 1 100 till ca 2 000. Det har möjliggjort att myndigheten under 2016 avgjorde nästan 112 000 asylärenden, vilket är det högsta antalet någonsin. Även migrationsdomstolarna har tillförts extra medel för att kunna avgöra betydligt fler asylmål än tidigare. När Migrationsverket och domstolarna har avgjort ansökningarna från 2015 och 2016 kommer de genomsnittliga handläggningstiderna att sjunka väsentligt.
Som ett resultat av överenskommelsen om insatser med anledning av flyktingkrisen, med bland annat Liberalerna, gav regeringen Migrationsverket i uppdrag att under 2016 förkorta handläggningstiderna för asylansökningar såväl på kort som på lång sikt. Vidare lämnade regeringen under hösten 2016 ett uppdrag till Migrationsöverdomstolen, migrationsdomstolarna, Domstolsverket och Migrationsverket att öka förutsättningarna för enskilda att få ett snabbt avgörande. Även i Migrationsverkets regleringsbrev för 2017 lämnade regeringen flera uppdrag i syfte att effektivisera asylprocessen och förkorta handläggningstiderna.
Regeringen anser att det är angeläget att Migrationsverkets arbete med att skapa effektivare arbetssätt fortsätter att utvecklas och intensifieras. Det gäller framför allt utveckling av stöd till verksamheten genom framtagande av enhetliga processer för handläggningen och genom ökad digitalisering.
Då Fredrik Malm, som framställt interpellationen, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet förklarade tredje vice talmannen överläggningen avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.