läraryrkets status

Enligt en kommande OECD-rapport, som delvis redovisas i Lärarnas tidning, nr 3 2005, är karriärmöjligheterna för svenska lärare mycket dåliga. Sverige har lägre lärarlöner än de flesta OECD-länder. Lönekostnaden för lärare utgör en betydligt lägre andel av de totala skolkostnaderna i Sverige jämfört med andra länder. Undersökningen visar vidare att svensk skola också sticker ut genom att i större utsträckning ta in obehöriga lärare för att klara lärarbristen.

Att svenska lärare har dåliga karriärmöjligheter och låg lön är förvisso ingen nyhet. Den kunskapen har funnits i många år. Det märkliga är att så lite har hänt för att förändra situationen. Åtskilliga socialdemokratiska skolministrar har uttryckt att läraryrkets status måste höjas, men fortfarande halkar Sverige efter i OECD-undersökningarna.

De närmaste åren står vi inför ett stort generationsskifte i svensk lärarkår. Därför är det viktigt att nya politiska initiativ skyndsamt tas för att uppvärdera läraryrket.

Lärarna är skolans viktigaste resurs. En av de viktigaste uppgifter en människa kan ha är att arbeta med barns personliga och kunskapsmässiga utveckling. Många av oss kan i efterhand komma ihåg en viss lärare man hade i skolan för att de uppmuntrade oss, väckte ett intresse och kanske till och med fick oss att slå in på en viss bana i livet. För att kunna sätta sådana spår hos sina elever, måste lärarna ha inte bara goda teoretiska kunskaper, utan också vara goda pedagoger. Det är den kombinationen som gör lärarrollen unik.

Sverige behöver en reformagenda som tydligt visar att lärarna är avgörande för skolans och samhällets utveckling. En sådan reformagenda måste innehålla flera insatser för att höja löneläget, stärka karriärmöjligheterna och uppvärdera läraryrket.

Lärarna måste få rejäla utvecklingsmöjligheter. Det belönar goda arbetsinsatser och höjer attraktionskraften i yrket. Det borde till exempel vara självklart att lärare ges chans att utvecklas genom att bedriva universitetsstudier eller genomgå kvalificerad fortbildning. Huvudmannens skyldighet att erbjuda fortbildning och vidareutbildning måste förtydligas. En annan möjlig utvecklingsmöjlighet är att ge fler erfarna lärare chans att bli mentor för en yngre, nyutexaminerad kollega. Andra karriärmöjligheter skapas genom att lärare utses till huvudlärare eller ämnesansvariga och att antalet lektorer ökar.

För att göra yrket mer attraktivt är det nödvändigt att höja lärarnas löneläge. Det går inte att komma ifrån att det faktum att svenska lärare är lågt avlönade inverkar starkt negativt på läraryrkets attraktivitet. Detta åvilar till avgörande del huvudmännen, men staten kan bidra till att göra det möjligt genom sättet att utforma statsbidrag.

Många lärare har en orimligt hög arbetsbelastning. Nya administrativa uppgifter läggs ständigt på lärarna. Skolverket uppger att 95 % av de äldre lärarnas arbetsbelastning ökat kraftigt. Läraren måste få mer tid att vara lärare. För att stärka lärarrollen krävs också att lärarna får ordentliga befogenheter att upprätthålla ordning och reda i klassrummet. Den nya skollagen måste tydligt slå fast lärarens rätt att stävja mobbning, bråk och oordning.

Svensk skola står inför allvarliga utmaningar. OECD:s rapport om dåliga karriärmöjligheter för lärarna och ett lågt löneläge pekar på ett avgörande problem för att stärka skolans kvalitet.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till statsrådet:

Avser statsrådet att ta initiativ för att fler karriärmöjligheter för lärare ska skapas?

Avser statsrådet att ta initiativ till att förtydliga lärarens möjligheter att upprätthålla ordning och arbetsro i klassrummet?

Vilka övriga åtgärder avser statsrådet att vidta för att höja läraryrkets status?