Möjligheterna att få utlandsvård
Interpellation 2017/18:545 av Per-Ingvar Johnsson (C)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-05-15
- Överlämnad
- 2018-05-16
- Anmäld
- 2018-05-17
- Svarsdatum
- 2018-05-25
- Besvarad
- 2018-05-25
- Sista svarsdatum
- 2018-05-30
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
Personskadeförbundet NRH har för sina medlemmars och sin patientgrupps räkning framfört oro för att en dom i Högsta förvaltningsdomstolen i november 2017 kommer att, genom Försäkringskassans tillämpning, försvåra för dem att få möjlighet till utlandsvård.
Nackskadeförbundet har framfört att deras patientgrupp och medlemmar anser att de inte får rätt till utlandsvård med ersättning från Försäkringskassan på ett sätt som ger dem den sjukvård de inte kan få i Sverige.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
Avser ministern att ta några initiativ i anledning av den kritik och oro som dessa patientföreningar framfört?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:545
Webb-tv: Möjligheterna att få utlandsvård
Dokument från debatten
- Fredag den 25 maj 2018Kammarens föredragningslistor 2017/18:119
- Protokoll 2017/18:119 Fredagen den 25 majProtokoll 2017/18:119 Svar på interpellation 2017/18:545 om möjligheterna att få utlandsvård
Protokoll från debatten
Anf. 50 Socialminister Annika Strandhäll (S)
Fru talman! Per-Ingvar Johnsson har frågat mig om jag avser att ta några initiativ med anledning av kritik och oro som personskadeförbundet NRH, Nack-, Rygg- och Hjärnskadades rätt till utredningar och diagnos efter trauma, har framfört.
Per-Ingvar Johnsson framför oro kring möjligheterna till vård utomlands för denna patientgrupp. Regeringen utgår från att Försäkringskassan och landstingen följer den reglering som finns, som syftar till att EU-medborgare ska få tillgång till en säker, gränsöverskridande hälso- och sjukvård.
Utgångspunkten är att den gränsöverskridande vård som ersätts ska motsvara och uppfylla de höga krav på vetenskaplig evidens, säkerhet och effekt som den vård som erbjuds av det allmänna i Sverige gör. Vilken vård patienter har rätt att få bekostad är därigenom indirekt reglerat genom landstingens och kommunernas ansvar att erbjuda en god hälso- och sjukvård inom sina ansvarsområden enligt hälso- och sjukvårdslagen.
Regeringen följer också kontinuerligt den gränsöverskridande vården, både ur den enskildes perspektiv och på övergripande nivå. Bland annat har nyligen ett uppdrag getts till myndigheten Inspektionen för socialförsäkringen att kartlägga och analysera Försäkringskassans hantering av vårdförmåner inom EU enligt Europaparlamentets och rådets förordning 883. Granskningen ska inkludera hantering i förhållande till både enskilda försäkrade och berörda myndigheter, kommuner och landsting. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2019.
Regeringen är också medveten om problematiken och svårigheten för de personer som lider av kroniska och i många fall också invalidiserande smärttillstånd. Regeringen har därför gett Socialstyrelsen i uppdrag att analysera vården och vårdutfallet för personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd.
I dialog med patient- och professionsorganisationer, vid studiebesök vid smärtrehabiliteringsenheter samt utifrån enkätundersökningar av vården har en rad faktorer som kan bidra till en förbättrad vård för personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd identifierats.
Förbättringsområden som identifierats avser såväl vårdens organisation och utveckling som dess tillämpning av ny kunskap. Vården behöver uppnå en förbättrad samordning mellan olika vårdnivåer samt koordinering av rehabilitering och sjukskrivning. Beaktande av hela vårdkedjan, från akutfas till långvarig fas - vilket också omfattar sekundärprevention och implementering av befintlig kunskap om riskfaktorer för långvariga smärttillstånd - är en nyckelfaktor för vårdgivarna att utveckla.
Anf. 51 Per-Ingvar Johnsson (C)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack, socialminister Annika Strandhäll, för svaret på min interpellation om möjligheterna att få utlandsvård! Min interpellation är särskilt inriktad på sjukvård för dem som drabbats av nackskador.
Hösten förra året skrev jag en motion till riksdagen om en uppföljning av Whiplashkommissionens åtgärdsförslag. Sedan dess har jag kontaktats av många företrädare för patientorganisationer för nackskadade personer.
När jag träffar företrädare för nackskadades patientföreningar och i flera mejl och brev till mig framför de ett stort missnöje över att de inte får möjlighet till vård utomlands med ersättning från Försäkringskassan. Detta har de också framfört till socialministern.
I nättidningen Alltinget i onsdags var en debattartikel införd från Personskadeföreningen NRH:s styrelse och vetenskapsråd med rubriken Patienter med besvär efter nacktrauma tvingas fly Sverige. Personer med nacktrauman är överrepresenterade bland vårdflyktingar. De vill se ett kunskapscenter och ett nationellt kvalitetsregister.
Socialministern har svarat mig att Inspektionen för socialförsäkringen nyligen fått ett uppdrag att kartlägga och analysera Försäkringskassans hantering av vårdförmåner inom EU. Det är ett uppdrag som ska redovisas till regeringen senast den 1 mars nästa år.
Regeringen har också gett Socialstyrelsen i uppdrag att analysera vården och vårdutfallet för personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd.
Som jag uppfattar det finns det i Sverige ett stort misstroende mellan patienter med nackskador och hälso- och sjukvården och dess professionella och politiska företrädare. Patienterna anser inte att de får den specialistvård som de behöver i landet, och många vägras ersättning från Försäkringskassan för den specialistvård de vill söka eller har sökt utomlands.
Jag är väl medveten om att all utlandsvård som erbjuds smärtpatienter inte är metodmässigt och inte heller kvalitetsmässigt bra för patienterna. Men många försöker att få komma till de vårdgivare utomlands som lovar dem hjälp. Det skulle därför behöva tillskapas en expertgrupp i Sverige som särskilt utvärderar den utlandsvård som erbjuds smärtpatienter - en grupp där också företrädare för patientföreningarna skulle behöva medverka för att skapa ett bättre förtroende.
Som situationen är nu är alltså förtroendet dåligt. Det behöver göras en hel del för att återvinna patienternas förtroende för både Försäkringskassan och sjukvården. Med det misstroende som nu finns i landet när det gäller smärtsjukvården borde det, som jag ser det, inte behövas fler årslånga utredningar för att socialministern ska kunna instämma i behovet av ett kunskapscentrum och ett kvalitetsregister för patienter med nacktrauman - alltså de förslag som Personskadeföreningen NRH framför.
Hur ser socialministern på Personskadeföreningens förslag?
Anf. 52 Socialminister Annika Strandhäll (S)
Fru talman! Tack, Per-Ingvar Johnsson, för en angelägen interpellation!
Jag har också träffat Nackskadeförbundet vid något tillfälle.
Den fråga som tas upp initialt i interpellationen handlar om den oro som har uttryckts från Personskadeföreningen. När det gäller rättsliga prövningar är det, precis som interpellanten säger, Försäkringskassan som efter ansökan från en patient prövar frågan om ersättning och ger förhandsbesked enligt ersättningslagen. Det är också Försäkringskassan som prövar rätten till ersättning enligt förordning 883.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den prövning som Försäkringskassan ska göra ska utgå från det förhållande som är mest fördelaktigt för patienten. Grundregeln är att ersättningen ska motsvara vad vården skulle ha kostat i det egna landstinget. Men det har kommit vissa domar som även slagit fast att patienter ska ersättas för faktiska kostnader. Den prislapp som landstingen har satt har då ansetts vara alltför schablonmässig. Den har dessutom skiftat mellan olika landsting.
Jag tycker att det här är en väldigt viktig interpellation. Som påpekas i interpellationen har ett antal fall överklagats. Som det juridiska läget är just nu finns fall som bifallits av HFD men även fall där HFD har ändrat Försäkringskassans beslut om ersättningsnivå till fördel för patientens ansökan om ersättning för faktisk kostnad. Vi har alltså domar just nu som går åt olika håll. Med tanke på den oro som har uttryckts med utgångspunkt i domen i december är det inte ett helt klart läge rent rättsligt just nu.
Jag tycker att det är otroligt viktigt att man som svensk medborgare har rätt och ska ha rätt att söka vård i ett annat EU-land och kunna få ersättning i sitt hemland. Grunden är att alla EU-invånare ska ha tillgång till en bra och säker hälso- och sjukvård som tillgodoser specifika behov. Och vi måste såklart vara säkra på att alla får bästa möjliga vård och inte behöver betala allting ur egen ficka.
Vi måste utgå från att Försäkringskassan och landstingen följer den reglering som finns och som jag relaterade till tidigare. Den syftar just till att EU-medborgare ska få denna tillgång.
Vi deltar också på EU-nivå i arbetet och följer kontinuerligt den gränsöverskridande vården. Det gör vi både ur den enskildes perspektiv och på övergripande nivå.
Det uppdrag som vi nu har gett till Inspektionen för socialförsäkringen är viktigt för att vi ska få en tydlig kartläggning och analys av om vi kan luta oss mot Försäkringskassans hantering av vårdförmåner inom EU.
Anf. 53 Per-Ingvar Johnsson (C)
Fru talman! Det är naturligtvis väldigt viktigt att vi får bättre kunskap. Det handlar både om vården i Sverige och om kvaliteten på vården utomlands och kostnaden för den.
Den dom som kom i Högsta förvaltningsdomstolen i november förra året har väckt stor oro bland företrädare för patientorganisationerna. Man uppfattar att en mycket stor del av möjligheterna till utlandsvård kommer att försvinna. Därför är det viktigt att Socialdepartementet agerar snabbt och ger signaler om detta. Men för att signalerna ska bli tydliga krävs det också en överblick av vilka förutsättningar som finns när det gäller att få en vård som gör nytta utomlands och att man tittar på kostnaderna för den. Som jag ser måste man ha en expertgrupp för att utvärdera detta.
Sedan behöver det också följas upp löpande eftersom det tillkommer nya vårdgivare som erbjuder vård, och då gäller det att kunna bedöma om denna vård är något som Försäkringskassan ska ersätta patienterna för. Normalt ska det kunna ske som en förhandsprövning, och då behöver denna kunskap finnas. I dag saknas denna kunskap. Kommer socialministern att medverka till att detta går lite snabbare?
Anf. 54 Socialminister Annika Strandhäll (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Som jag ville klargöra i mitt förra inlägg har vi inte ett entydigt rättsläge, utan vi har domslut från Högsta förvaltningsdomstolen som pekar åt olika håll.
Därför tror jag att den kartläggning och granskning som Inspektionen för socialförsäkringen ska göra är viktig att få på plats. Den ska inkludera hantering i förhållande till såväl enskilda försäkrade som berörda myndigheter samt kommuner och landsting.
Vi har dessutom Socialstyrelsens rapport som pekar på andra förbättringsområden som rör denna grupp och som jag räknade upp i mitt svar.
Det förslag som förs fram här om en expertgrupp tar jag givetvis med mig till Socialdepartementet som ett inspel.
Det finns vidare något som jag inte har sagt tidigare och som inte heller nämndes i interpellationssvaret, och det utgår lite grann från den fråga som Per-Ingvar Johnsson ställde i sitt första inlägg. Finansinspektionen har nämligen fått i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera skadereglering vid personskada, vilket ju i högsta grad berör den grupp vi talar om.
Den generella bilden är att handläggning av personskador fungerar väl. Sett till alla förekommande personskador är det ett förhållandevis litet antal klagomål på skaderegleringen. Men vi är givetvis medvetna om att utgången i ett personskadeärende kan få stora konsekvenser för den skadelidande och att en hel del skadelidande, precis som sas i det första inlägget, saknar tilltro till skaderegleringen i försäkringsföretagen.
Finansinspektionens uppföljning och tillsyn av skaderegleringsprocessen är också viktig för att vi ska tillse att de processer, rutiner och systemstöd som försäkringsföretagen använder i skaderegleringen fungerar på ett sätt som man kan ha tilltro till och som vi, åtminstone så säkert vi kan, ska kunna säga är tillfredsställande.
Anf. 55 Per-Ingvar Johnsson (C)
Fru talman! Skaderegleringsprocessen är viktig. Jag har tidigare ställt en skriftlig fråga till finansmarknadsminister Per Bolund om detta, och fick då svar av statsrådet Heléne Fritzon. Tyvärr ingav det inte så mycket hopp om att det kan bli förbättringar.
Jag tycker ändå att det är viktigt att uppmärksamma att många upplever att de läkare som anlitas av försäkringsbolagen har ett mycket stort inflytande på de beslut som tas i skaderegleringen, vilket gör att förtroendet för skaderegleringen och den uppföljning som ska ske inte är gott.
Jag tackar för socialministerns löfte att ta med sig förslaget om en expertgrupp och överväga det, för jag tror att det skulle vara viktigt för att återskapa förtroendet för hälso- och sjukvården vad gäller bedömningarna hos Försäkringskassan. Då behövs en expertgrupp där också patientföreningarna får möjlighet till insyn och medverkan så att förtroendet kan återskapas. Annars skadar detta i stor utsträckning förtroendet också för politiken. Det är därför mycket viktigt att politiken klarar av att lösa dessa problem.
Anf. 56 Socialminister Annika Strandhäll (S)
Svar på interpellationer
Fru talman! Det är en viktig fråga, och jag hoppas att denna debatt har kunnat klargöra lite mer om rättsläget och de initiativ som regeringen har tagit för att försöka skaffa sig en bättre bild i en fråga som när det väl gäller betyder mycket för enskilda individer.
Avslutningsvis ska jag komma tillbaka till det som jag nämnde i mitt svar och som interpellanten också tog upp i sitt slutanförande, nämligen vikten av att vårdgivarna verkligen tar till sig de tydliga områden som Socialstyrelsen pekar ut i sin rapport där förbättringar måste ske för just denna patientgrupp.
Det handlar om tillämpning av ny kunskap inom området. Här behöver vårdgivarna bli bättre. Det behövs en förbättrad samordning mellan olika vårdnivåer. Hela vårdkedjan måste beaktas för denna patientgrupp, även efter den akuta fasen. Rehabilitering och sjukskrivning behöver koordineras på ett betydligt bättre sätt än i dag.
Med tanke på det misstroende som finns tror jag att det är bra att Finansinspektionen har fått uppdraget av regeringen att kartlägga och analysera skaderegleringen vid personskada. Förhoppningsvis kan vi då öka tryggheten för dem som är berörda.
Jag tackar interpellanten för en bra och viktig debatt och önskar trevlig helg.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.