Nedskärning i den nya gymnasieskolan

Interpellation 2011/12:72 av Fridolin, Gustav (MP)

av Fridolin, Gustav (MP)

den 28 oktober

Interpellation

2011/12:72 Nedskärning i den nya gymnasieskolan

av Gustav Fridolin (MP)

till utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Riksdagens finansutskott har uttryckt att regeringen bör återkomma till riksdagen gällande tillämpningen av finansieringsprincipen av den nya gymnasieskolan (bet. 2010/11:FiU1) och riksdagens utbildningsutskott har betonat att regeringen bör förhandla med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kring de ekonomiska konsekvenserna för kommunerna med anledning av införandet av den nya gymnasieskolan (bet. 2010/11:UbU1). Vi konstaterar, genom att läsa regeringens budget, att regeringen visserligen haft överläggningar med SKL, men att regeringen valt att inte lyssna på kommunerna utan jobbar vidare med de beräkningar som regeringen gjorde i och med propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199). I budgeten erkänner regeringen att beräkningarna är svåra att göra, men anser ändå att en effektivisering är möjlig på 675 miljoner kronor 2012, med 895 miljoner 2013, med 1360 miljoner 2014 och med 1930 miljoner kronor år 2015.

Detta är resurser till kommunerna som motsvarar ca 4 000 lärartjänster, enligt beräkningar som SKL självt gjort. Samtidigt har SKL genomfört en enkätundersökning bland kommunerna där flertalet av dessa bedömer att reformen inte kommer att medföra några besparingar utan tvärtom, den kommer att innebära ökade kostnader 2012.

Omorganisationer i utbildningssystemet bör inte i första hand göras för att komma åt besparingar, utan för att garantera en högre kvalitet i undervisning och bättre ge alla elever det stöd som behövs. Och om organisationsförändringar ändå beräknas leda till en effektivisering och därmed minskade kostnader är det helt orimligt att räkna hem det redan från första året. Sveriges lärare och elever behöver arbetsro snarare än ständiga omorganisationer, och reformer på skolans område måste göras med respekt för alla dem som arbetar inom skolan.

Om bara några år kommer antalet elever i gymnasieskolan att växa igen och fler lärare kommer att behövas eftersom vi också har stora pensionsavgångar framför oss. Att gymnasieskolor över hela landet nu ska lyckas sjösätta en ny gymnasiereform, leva upp till en ny skollag, ny läroplan och nya behörighetsregler för sina lärare samtidigt som de får sparbeting på sig är olyckligt. Kortsiktiga ekonomiska lösningar riskerar äventyra en långsiktig planering i kommunerna. Regeringen ger inte Sveriges kommuner en rimlig chans att utveckla sina skolor. Att chansa och räkna hem effektiviseringar på förhand just nu kommer att leda till att Sveriges unga än en gång får betala för den ekonomiska krisen.

Miljöpartiet menar att det vore mycket mer ansvarsfullt att fortsätta bevaka utvecklingen av den nya gymnasieskolan, tillsammans med SKL, och först till kommande budgetar beräkna eventuella förändringar i anslagen. De kan då gå i flera riktningar. I Miljöpartiets budgetförslag satsar vi avsevärt på att stärka kvaliteten, kompetensen och lärarlönerna i svensk skola. Först när man kan se en effekt av en ny organisation är det rimligt att över huvud taget se över finansieringen. Politiken behöver ha en längre horisont än nästa budgetår.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga utbildningsministern:

Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att kommunerna ska få en ärlig chans att omsätta alla reformer på skolområdet, samtidigt som regeringen ålägger dem besparingar?

Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att de beräkningar som leder till nedskärningar av anslagen till kommunerna ska vara väl underbyggda och gjorda i samråd med SKL?

När avser utbildningsministern att återkomma till riksdagen gällande tillämpningen av finansieringsprincipen av den nya gymnasieskolan enligt vad riksdagen uttalade i betänkande 2010/11:FiU1?

Interpellationen är besvarad

Händelser

statustext: Interpellationen är besvarad Inlämnad: 2011-10-28 Anmäld: 2011-10-28 Besvarad: 2011-11-18

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Debatt (12 anföranden)