Nedskräpning och brottslighet vid bärplockarläger
Interpellation 2020/21:66 av Lars Beckman (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-10-16
- Överlämnad
- 2020-10-19
- Anmäld
- 2020-10-20
- Sista svarsdatum
- 2020-11-09
- Svarsdatum
- 2020-11-13
- Besvarad
- 2020-11-13
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Återigen larmar myndigheterna i Gävleborg om omfattande problem med nedsmutsning och kvarlämnade fordon vid bärplockarläger. Till SR P4 Gävleborg säger företrädare för Söderhamns kommun att det krävs bättre samordning mellan länsstyrelsen och kommunerna för att komma till rätta med problemet, att myndigheterna måste få rätt förutsättningar för att jobba med de här frågorna och att polisen måste få ett större mandat.
Problemet är välkänt och återkommande år från år. Invånarna och markägarna blir såklart både störda av nedskräpningen och frustrerade över att frågan inte får en lösning som är långsiktigt hållbar och effektiv. Enligt allemansrätten har man möjlighet att slå läger i skogen under en kort tid och utan att man gör åverkan på markägarens mark, men uppenbarligen respekterar man inte dessa regler och det sker utan konsekvenser. Problemen i Gävleborg har pågått i många år.
Markägare känner sig mycket uppgivna över att samhället inte kan skydda dem från det som kan betraktas som rena övergrepp. För Söderhamns kommun uppstår det stora kommunala kostnader när man ska sanera lägren. I ett av lägren man sanerar hösten 2020 har man hittat inte mindre än 39 skrotbilar som dessutom är sönderslagna.
I ett svar på en skriftlig fråga från mig angående hur situationen ska lösas så skriver migrations- och justitieminister Morgan Johansson att den uppföljning som har gjorts av gällande lagstiftning visar tydligt att det nya regelverket för avlägsnande av otillåtna bosättningar har fått genomslag i praktiken. Enligt svaret ser varken Kronofogdemyndigheten eller Polismyndigheten behov av ytterligare författningsändringar.
Migrations- och justitieministerns svar står i direkt motsats till den verklighet som gäller i Gävleborg och Hälsingland. Till P4 Gävleborg säger den tekniska chefen i Söderhamn att år efter år ökar nedskräpningen efter bärplockare på tillfälligt besök i länet, och han bekräftar att situationen i skogarna kring Tönnebro just nu är värre än vanligt. Han säger samtidigt att det krävs bättre samordning via länsstyrelsen för att komma till rätta med problemet: ”Myndigheterna måste ha rätt förutsättningar för att jobba med de här frågorna och polisen måste ha ett större mandat.”
En man boende utanför Hudiksvall har blivit svårt misshandlad av bärplockare i år, vilket såväl lokala som nationella medier har rapporterat om. Markägare som påtalar för dem som befinner sig i lägren att de bryter mot allemansrätten känner sig ofta hotade och avstår därför från att vidta åtgärder.
Det här är verkligheten i Hälsingland och den står i skarp kontrast till ministerns svar på min skriftliga fråga att det inte krävs några förändringar.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
- Vad avser ministern och regeringen att vidta för åtgärder för att säkerställa att markägare inte får sin mark ockuperad av utländska bärplockare?
- På vilket sätt kan lagstiftningen förändras, och ser ministern behov av förändringar för att underlätta lagföring mot nedskräpning?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:66
Webb-tv: Nedskräpning och brottslighet vid bärplockarläger
Dokument från debatten
- Fredag den 13 november 2020Kammarens föredragningslistor 2020/21:35
- Protokoll 2020/21:35 Fredagen den 13 novemberProtokoll 2020/21:35 Svar på interpellation 2020/21:66 om nedskräpning och brottslighet vid bärplockarläger
Protokoll från debatten
Anf. 8 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa att markägare inte får sin mark ockuperad av utländska bärplockare, på vilket sätt lagstiftningen kan förändras och om jag ser ett behov av förändringar för att underlätta lagföring mot nedskräpning.
Det är viktigt att äganderätten kan värnas på ett effektivt sätt när någon utan tillstånd bosatt sig i till exempel parker eller på privat mark. Regeringen har därför under senare år tagit ett flertal initiativ i syfte att hantera de otillåtna bosättningarna. Ett nytt regelverk för avlägsnande av otillåtna bosättningar trädde i kraft den 1 juli 2017. Syftet är att markägare snabbt ska kunna få tillbaka besittningen till sin mark. Samtidigt ska de som befinner sig på platsen garanteras en rättssäker process. Regelverket har följts upp genom regeringsuppdrag till Kronofogdemyndigheten och Polismyndigheten.
Av myndigheternas återrapportering till regeringen framgår att reglerna om avlägsnande har inneburit ett enklare, billigare och mer rättssäkert sätt för markägarna att få tillbaka sin mark. Den uppföljning som har gjorts visar tydligt att det nya regelverket för avlägsnande av otillåtna bosättningar har fått avsedd effekt och genomslag i praktiken.
Det är olagligt att skräpa ned i Sverige. Den som skräpar ned kan dömas till böter eller fängelse. Att göra sig av med en uttjänt bil på ett sätt som innebär en risk för människors hälsa eller miljön kan också vara ett miljöbrott. Tillsynsmyndigheterna har en skyldighet att anmäla till Polismyndigheten om det finns misstanke om brott. Det är då polisens uppgift att upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten och att ingripa när personer uppträder ordningsstörande eller begår brott. Miljödepartementet gav 2019 en bokstavsutredare i uppdrag att undersöka möjligheterna att förbjuda eller på annat sätt reglera produkter som ofta förekommer vid nedskräpning. Utredaren ska redovisa sina slutsatser den 11 januari 2021. Regeringen avvaktar utredarens slutsatser.
I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen att anslaget för sanering och återställning av förorenade områden också ska få användas till omhändertagande av övergivna och uttjänta fordon som utgör en risk för miljön.
Polismyndigheten, Trafikverket och kommunen har vidare rätt att flytta övergivna eller olovligen uppställda fordon om det behövs för bland annat ordning, trafiksäkerhet och naturvård. En fullständig översyn av den lagstiftningen har nyligen gjorts på initiativ av regeringen. Översynen presenterades den 2 november. Utredaren föreslår att den så kallade målvaktsparagrafen även ska gälla felparkerade fordon på tomtmark. Vidare föreslås att Trafikverkets befogenheter att flytta fordon ska utökas. Utredaren föreslår även ett antal åtgärder för att minska myndigheternas kostnader för flyttningsverksamheten. Utredningens förslag analyseras för närvarande i Regeringskansliet.
Regeringen har sammantaget vidtagit en rad åtgärder i syfte att stärka äganderätten för markägarna och komma till rätta med den nedskräpning som de otillåtna bosättningarna för med sig. Regeringen har även ett flertal processer i gång för att minska nedskräpningen i naturen ytterligare.
Anf. 9 Lars Beckman (M)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Interpellationen kommer sig av att det finns omfattande problem i Gävleborg med illegala bärplockningsläger. De är illegala på det sättet att markägare får sin mark ockuperad. Vi pratar om EU-migranter, och vi pratar om stora läger.
Det här är problem som har funnits länge, och därför har vi moderater i civilutskottet drivit regeringen framför oss och sagt att det måste bli en lagstiftning som fungerar. Vi varnade också för att den lagstiftning som riksdagen antog möjligtvis inte skulle hjälpa. Vi moderater ville bland annat ge polisen möjlighet att direktavvisa personer från dessa läger.
I det svar som statsrådet gav sa han att "den uppföljning som har gjorts visar tydligt att det nya regelverket för avlägsnande av otillåtna bosättningar har fått avsedd effekt och genomslag i praktiken". Antingen tror statsrådet, fru talman, på det svar han har givit eller så säger han detta av andra anledningar.
Men hur är verkligheten, fru talman? Det vet ju fru talman, som själv bor i Söderhamn, som själv läser Söderhamnskuriren, som själv ser på SVT Gävleborg och som själv lyssnar på P4 Gävleborg. Hon kanske någon gång skulle kunna prata med statsrådet och berätta om verkligheten i vårt län.
Hur är det då? Man kan till exempel läsa nyheten publicerad onsdag den 30 september på P4 Gävleborg: "Nedskräpningen efter bärplockare värre nu än tidigare år", enligt Söderhamns kommun. Nedskräpningen efter bärplockare är värre nu än tidigare år.
Den tekniska chefen pratar om den uppgivenhet man känner över att man får använda en halv miljon av skattebetalarnas pengar för att rensa bort skrotbilar. Man har hittat över 40 skrotbilar, fru talman, 40 skrotbilar i skogen utanför Tönnebro.
I en annan intervju säger en markägare uppgivet att man har polisanmält fem gånger, men det händer ingenting. Det här problemet återkommer år efter år.
Den tekniska chefen i Söderhamns kommun - jag har också pratat med Marjo Myllykoski, som är politiskt ansvarig för de frågorna - säger: "Myndigheterna måste ha rätt förutsättningar för att jobba med de här frågorna och polisen måste ha ett större mandat." Polisen måste ha ett större mandat.
Vad säger kommunalrådet i Söderhamn? Jo, rubriken är "Politikerna vill ha lagstöd för att hindra nedskräpning i skogarna", och man pratar om de 39 skrotbilar som man fått ta hand och att det är kommuninvånarna som får stå för notan. Kommunrådet säger att "Vi behöver . större möjligheter att ingripa".
Fru talman! Så här skulle jag kunna fortsätta. Det finns hur många tidningsartiklar som helst.
Mot det står alltså statsrådets svar, och jag måste upprepa vad han säger: "Den uppföljning som har gjorts visar tydligt att det nya regelverket för avlägsnande av otillåtna bosättningar har fått avsedd effekt och genomslag i praktiken."
Man måste rimligtvis ställa sig frågan: Vad var regeringens avsedda effekt? Uppenbarligen fungerar det inte med den lagstiftning som finns i dag, sett utifrån vad tjänstemännen i Söderhamns kommun säger, vad politikerna i Söderhamns kommun säger och vad medborgarna i Gävleborg upplever. Problematiken finns naturligtvis på fler platser, men det är uppenbart att det inte fungerar.
Fru talman! Jag skulle gärna vilja veta, och att statsrådet förtydligar, vad det är som har fått avsedd effekt.
Anf. 10 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Först av allt vill jag säga att det är en självklarhet att man ska råda över sin egendom och ha möjlighet att freda sin egendom. Det är en absolut självklarhet.
Det var precis därför vi reformerade reglerna om avhysning 2017. Vi gjorde det enklare, snabbare, effektivare och billigare att avhysa folk från de här platserna.
På Moderaternas tid, när Alliansen styrde, var det ohyggligt komplicerat att genomföra avhysningar från de här platserna. Man var tvungen att identifiera varje individ. Man var tvungen att betala särskilda avgifter, mycket högre än de är nu. Det var en ohyggligt långdragen och komplicerad process. Allt det drog vi ihop till en gemensam reform 2017, som också fick effekt.
När man inte hade dessa möjligheter växte antalet otillåtna bosättningar. Eftersom moderatregeringen satt med armarna i kors och inte ville göra någonting såg vi större och större problem. I Malmö hade vi ett stort läger mitt i stan, Sorgenfri, som hade fått stå där år efter år. Vi tillträde som regering på hösten 2014. Det tog väl ett halvår, sedan var det lägret borta. Polisen hade använt sig av de befogenheter man faktiskt har för att äntligen klara upp den frågan. Men det var också en tydlig signal från politiken att det här accepterar vi inte; det här måste man komma till rätta med.
År 2014 hade vi 230 ansökningar om särskild handräckning, alltså om att bistå med avhysning. Nu har den siffran mer än halverats - den senaste siffran var 98. Antalet ansökningar som går vidare till verkställighet, det vill säga att polisen verkligen måste rycka ut, var 60.
Det har alltså skett en dramatisk minskning av antalet sådana här ansökningar i förhållande till hur det var för fem år sedan. Det är det, fru talman, som jag talar om när jag säger att det nya regelverket har haft effekt. Vi följer också upp det med nya uppdrag till Kronofogdemyndigheten och nya uppdrag till polisen att se till att använda de befogenheter de har. Jag påstår att det är mycket bättre ordning på den här frågan nu än det var på Moderaternas tid, för då hände nästan ingenting i de här frågorna.
Det innebär förstås inte att det aldrig händer att folk bosätter sig på platser där de inte har rätt att göra det. Självklart är det så, och det kommer nog att fortsätta vara så. Men då ska polisen använda sig av de befogenheter som man har, och polisen har självklart rätt att ingripa mot pågående brottslighet enligt 13 § polislagen. Är det här då pågående brottslighet? Ja, det finns ett antal lagrum som man kan använda sig av: egenmäktigt förfarande, nedskräpning, skadegörelse - som vi för övrigt har skärpt straffen för - och olaga intrång. Polisen har dessa befogenheter; det handlar om att man också ska tillämpa dem.
För säkerhets skull har vi frågat polisen hur de nya reglerna fungerar och om man vill ha nya befogenheter. Polismyndigheten säger i sin redovisning att "möjligheten att ingripa mot otillåtna bosättningar är god" och att de nya reglerna är "ett bra komplement till redan existerande regelverk". De ska "göra det enklare för bl.a. markägare att få tillbaka besittningen till sin mark samtidigt som de som uppehåller sig på platsen tillförsäkras en rättssäker process". Man säger också att på bara 1 ½ år, mellan 2017 och 2018, ingrep polisen 600 gånger mot otillåtna bosättningar.
Det är alltså mycket bättre ordning nu än det var tidigare. Det står jag fast vid. Polisen har heller inte efterfrågat några nya befogenheter än de man har enligt polislagen. Vi fortsätter naturligtvis att följa detta, men jag utgår från att man använder sig av de befogenheter man har och ingriper så tidigt man kan - innan det går för långt.
Anf. 11 Lars Beckman (M)
Fru talman! Jag är djupt imponerad av att statsrådet använder fyra minuter av sin tid till att prata om Moderaterna. Det förstår jag. Jag tycker att det är bra att många pratar om oss moderater. Det är välkommet.
Men hur är verkligheten, statsrådet? Jag såg att det försvunnit 200-300 datorer från Regeringskansliet. Möjligtvis har man någon kvar eller kan använda en smartphone. Man kan använda Google och skriva in "bärplockningsläger i Söderhamn". Man kan prata med vår förste vice talman, som bor i Söderhamn och kan berätta om verkligheten.
En rubrik: "Bärplockare dumpar skräp i skogarna i Tönnebro - 'Jag tycker det är förjävligt'", säger en person. Den personen är för övrigt så engagerad att hon har skrivit ett helt pm om samlade förslag för förändring.
Det är alltså verkligheten. Det är verkligheten i skogarna i Hälsingland. Det är verkligheten i Gävleborg. Det är verkligheten på fler platser.
Då kan man möjligtvis säga att det var värre förut. Ja, vi moderater i civilutskottet drev ju regeringen framför oss och sa att det här problemet har ökat och att vi måste lösa det. Men vi varnade också för - det kan man gå tillbaka och läsa i protokollet från den debatten - att de här åtgärderna sannolikt inte är tillräckliga.
Det är där vi är i dag, fru talman. Det är där vi är i dag. Verkligheten är alltså att markägare den här sommaren och hösten har polisanmält vad de upplever som olagliga intrång fem gånger. Fem polisanmälningar är nedlagda. Verkligheten, fru talman, är att skattebetalarna i Söderhamn har fått betala en halv miljon för att sanera lägret i Tönnebro.
Man kan inte ens föreställa sig den misär som har varit där. Till exempel sa en av dem som röjde i lägret att de hittade mängder av blöjor. Det indikerar att det har funnits små barn som bott under väldigt orimliga förhållanden i skogarna i Tönnebro.
När jag skrev denna interpellation var det 39 bilar som var skrotbilar. Man har slagit sönder dem fullständigt. Det har visat sig att det inte är 39 utan över 40 - jag tror att den senaste siffran är 43.
Då kan man säga som statsrådet sa i ett skriftligt svar till mig för en månad sedan och i interpellationssvaret här: Det finns inget problem.
Fru talman! Jag tycker att det är närmast ett hån mot dem som går och röjer i skogen utanför Söderhamn, i Tönnebro. Jag tycker att det är ett hån mot markägarna som får sin mark ockuperad. Jag tycker att det är ett hån mot skattebetalarna i Söderhamn som får lägga en halv miljon, av pengar som hade kunnat användas på ett betydligt bättre sätt, på att ta bort sönderslagna bilar från skogarna i Hälsingland.
Jag vet att det är främmande för statsrådet Morgan Johansson, men det hade varit bra om han haft ett litet uns av självkritik och visat ett litet uns av handlingskraft genom att säga: Ja, jag förstår att det här är ett problem. Ja, jag förstår att vi måste göra något åt det. Ja, jag förstår att jag måste ta statsrådsbilen och åka E4 upp till Söderhamn, träffa kommunledningen och prata om hur man ska lösa det här problemet.
Om statsrådet inte gör någonting, vilket svaret indikerar, kommer vi nämligen att ha samma problem nästa höst igen. Vi kommer att ha exakt samma problem och exakt samma debatt, för detta händer år efter år. Och den lagstiftning som finns fungerar inte. Detta är fakta och verklighet - vi kan läsa hur många tidningsrubriker som helst. Då duger det inte att säga: Jamen Moderaterna gjorde ingenting 2012.
Fru talman! Det är 2020 nu, och vi vill inte ha det här problemet hösten 2021. För att frågan ska kunna lösas måste regeringen agera. Jag frågar igen: Vad tänker statsrådet göra för att vi inte ska ha samma problematik hösten 2021?
Anf. 12 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Jag ägnade inte fyra minuter av min tid åt att tala om Moderaterna utan åt att tala om vad vi gjorde under förra mandatperioden. Vi skärpte reglerna, och vi såg till att det blev effektivare, billigare och snabbare att komma åt denna typ av otillåtna bosättningar.
Sedan sa jag att det också har fått effekt. Vi har mycket färre otillåtna bosättningar av denna typ nu än för fem år sedan. Siffrorna talar sitt tydliga språk: När vi tillträdde hade vi 230 ansökningar om särskild handräckning, nu är vi nere i mindre än hälften. När det gäller ansökningar om verkställighet är det ännu färre, en minskning med uppemot 75 procent. De åtgärder vi vidtog 2017 har alltså fått effekt, och det var även det jag talade om.
Jag frågade också Lars Beckman vilka ytterligare befogenheter han talar om. Polisen har ju befogenhet att ingripa mot pågående brottslighet. Om man kommer till en plats och ser att där pågår nedskräpning, skadegörelse, olaga intrång eller egenmäktigt förfarande har polisen enligt polislagens 13 § rätt att ingripa, avlägsna individerna från platsen och faktiskt också omhänderta dem, om det skulle behövas. Dessa befogenheter finns alltså, och när vi frågar polisen om några ytterligare befogenheter behövs säger man: Nej, de nya reglerna är bra, vi använder oss av dem.
Jag kan naturligtvis inte detaljstyra polisen i Gävleborg. Jag kan inte bestämma var de ska vara och hur och när de ska rycka ut. Det kan man inte göra. Men jag utgår från att polisen i Gävleborg, precis som på alla andra ställen, ingriper när man ser pågående brottslighet. De befogenheterna har man helt enkelt.
Sedan hade jag en kommentar kring vad Moderaterna gjorde under sin tid, när de otillåtna bosättningarna bara ökade och vi som sagt hade stora läger mitt inne i Malmö - ingenting. Jag såg inte heller Lars Beckman springa benen av sig upp i den här talarstolen för att driva på och ställa interpellationer i det läget. När det verkligen var som värst brydde sig Moderaterna inte om problemet.
Det är den här regeringen, som jag företräder, som har sett till att reformera systemet så att vi nu mycket lättare kan komma åt problemet, och vi ser också påtagliga förändringar.
Sedan är det som sagt en tillämpningsfråga. Jag utgår från att polisen överallt i landet ingriper mot pågående brottslighet - det ska man göra.
Anf. 13 Lars Beckman (M)
Fru talman! Jag ska repetera rubrikerna från medier i Gävleborg: "Nedskräpningen efter bärplockare värre nu än tidigare år enligt kommunen". Detta är alltså verkligheten, i skarp kontrast till de siffror som statsrådet Morgan Johansson läste upp. "År efter år ökar nedskräpningen efter bärplockare på tillfälligt besök i vårt län". "Myndigheterna måste ha rätt förutsättningar för att jobba med de här frågorna och polisen måste ha ett större mandat", säger den tekniske chefen i Söderhamns kommun.
En annan rubrik: "Fler nedskräpade läger än man trott - kommunen åker på inspektion: 'Ska lägga upp en plan'". Söderhamns kommunalråd är uppgivet. "Politikerna vill ha lagstöd för att hindra nedskräpning i skogarna".
Uppenbarligen fungerar alltså inte den lagstiftning som Morgan Johansson nu hänvisar till. Uppenbarligen tänker regeringen inte göra något eftersom Morgan Johansson är stolt och nöjd.
Problemet med detta är att det skapar aversion mot dem som kommer hit och plockar bär. Det finns diskussioner om att man tycker att allemansrätten är fel. Mitt ingångsvärde är: Ska vi värna allemansrätten, allas vår rätt att röra oss i mark och natur, så måste politikerna agera när det uppstår avarter. Detta är en avart och måste stävjas. Bortsett från problematiken att det finns barn i blöjålder i de här lägren och allt vad detta innebär måste det få ett slut.
Vi kan konstatera att beskedet till dem som bor i Gävleborg är klart och tydligt: Morgan Johansson och regeringen tänker inte göra någonting. Man är nöjd; man tycker att det här fungerar. Det är också ett viktigt besked från en sådan här debatt.
Jag delar inte denna uppfattning och kommer naturligtvis att fortsätta jobba med frågan för att få till en förändring, för detta måste få ett slut.
Anf. 14 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Det är uppenbart att Beckman lyssnar dåligt. Vad jag har sagt är att polisen har de befogenheter de behöver för att ingripa mot pågående brottslighet. Detta är en tillämpningsfråga. Polisen får se till att använda sig av sina befogenheter.
För säkerhets skull frågade vi också Polismyndigheten om något ytterligare behöver göras och hur Polismyndigheten bedömer läget just nu. Vi fick i går information från polisregion Nord och polisregion Mitt.
I polisregion Nord säger man att man upplever färre störningar nu än tidigare år. Man tror att detta hänger samman med pandemin - att färre har kunnat åka, helt enkelt.
Polisregion Mitt säger precis samma sak: Problemen är mindre förekommande nu än tidigare år. Det hänger ihop med pandemin, men, skriver polisregion Mitt också, de nya reglerna har också haft avskräckande effekt. Det är mycket enklare nu än tidigare.
Nej, Lars Beckman ska inte alls tolka denna debatt som att regeringen inte gör någonting eller inte tänker göra någonting. Vi tänker se till att vi fortsätter använda oss av de befogenheter som finns genom att förstärka polisen, vilket vi nu gör över hela landet, och genom att högprioritera denna fråga på ett helt annat sätt än tidigare regeringar har gjort. Detta har vi redan sett resultat av under dessa fem år.
Jag kan försäkra både de boende i Gävleborg och Lars Beckman att detta är en fråga som vi naturligtvis kommer att fortsätta att arbeta mycket aktivt med.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.