Öresundspendlares lånemöjligheter

Anf. 29 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Rasmus Ling och Leif Jakobsson har frågat mig vad jag avser att göra för att säkerställa att arbetstagare på den danska sidan inte ska ha sämre villkor för att beviljas bolån än arbetstagare på den svenska sidan.

Från ett konsumentperspektiv är det viktigt att arbetstagare har möjlighet att söka bolån hos banker och andra institut som beviljar bolån. Det är däremot upp till instituten att utifrån gällande regler göra en korrekt kreditbedömning enligt de bedömningskriterier och den kreditrisk som institutet har fastställt. Att exakt reglera hur institutens kreditbedömning ska ske är varken rimligt eller rätt väg att gå.

Innan jag redogör för de åtgärder som regeringen vidtar vill jag betona att flera av de åtgärder i form av gräns- och id-kontroller som vidtagits i Öresundsregionen med anledning av flyktingsituationen är av tillfällig natur, även om de kan förlängas.

När det gäller konsumentperspektivet, som jag inledningsvis berörde, bedriver regeringen arbete på flera områden i syfte att bland annat öka valmöjligheten för kunderna.

I svensk rätt gäller redan att kreditgivare från andra länder kan få tillgång till uppgifter ur kreditupplysningsföretagens databaser i Sverige.

Enligt det så kallade bolånedirektivet, som nu genomförs i Europa, ska även svenska kreditgivare som lämnar bostadskrediter få motsvarande tillgång till utländska databaser. Bolånedirektivet innehåller dessutom särskilda bestämmelser om bostadskrediter i utländsk valuta. Det innebär bland annat att kreditgivare ska erbjuda konsumenter som tar lån i utländsk valuta ett skydd mot de valutakursrisker som de utsätts för och särskilda varningar om sådana risker. Konsumentskyddet på området förbättras alltså nu.

Den 10 december 2015 offentliggjorde vidare Europeiska kommissionen en grönbok om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag. Grönboken eftersträvar att identifiera och riva barriärer i syfte att skapa en välfungerande inre marknad för finansiella tjänster och produkter till privatpersoner och mindre företag.

Målet är att det ska bli enklare för företag och kunder att verka gränsöverskridande, vilket ska leda till ökade valmöjligheter, bättre konkurrens, fler jobb och ökad tillväxt.

Kommissionen är särskilt intresserad av vilka möjligheter digitaliseringen kan bidra med för att underlätta gränsöverskridande handel.

Regeringen har välkomnat kommissionens grönbok och kommunicerat att regeringen ställer sig positiv till initiativ som har till syfte att främja den gränsöverskridande handeln, öka konkurrensen, stärka den inre marknaden och öka valmöjligheten för kunderna.

Inom ramen för arbetet med grönboken överväger den svenska regeringen bland annat behovet och nyttan av mer tillgängliga system för person- och kreditinformation.

Kommissionen har för avsikt att presentera konkreta förslag under sommaren 2016 men kommer under våren att diskutera konsultationssvaren och de prioriterade områdena.

Sverige är därför i allra högsta grad involverat i arbetet med att identifiera och riva barriärer i syfte att skapa en välfungerade inre marknad för finansiella tjänster och produkter till bland annat privatpersoner.

Talmannen meddelade att Leif Jakobsson, som framställt en av interpellationerna, var förhindrad att delta i överläggningen.

Anf. 30 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Det är glädjande att regeringen ser positivt på gränsöverskridande handel, pendling, tjänster och valmöjligheter. Det är också bra och viktigt att man ser potentialen i digitaliseringen, inte minst ur perspektivet med gränsöverskridande arbetsmarknad.

Det är också bra att stärka möjligheterna att bo och jobba i olika länder. Det är många som bor på den svenska sidan av Öresund och har ett jobb i Danmark.

För en tid sedan kunde vi läsa i Sydsvenskan att den statliga banken SBAB inte längre beviljar lån till kunder som jobbar i Danmark. Det var oroande att läsa detta. Det drabbar enskilda på ett avgörande sätt. Att kunna få lån till sin bostad är ju fundamentalt. Det sänder också negativa och tråkiga signaler till dem som inte jobbar på den danska sidan men som skulle kunna tänka sig att göra det. Därför är det en viktig fråga att ta itu med.

Att EU vidtar de åtgärder som statsrådet redogör för är välkommet. Det är bra att regeringen har välkomnat den grönbok som kommissionen lanserade i december. Jag förväntar mig därför att regeringen noga bevakar utvecklingen.

Herr talman! Danmark har ett delvis annorlunda system på arbetsmarknaden. Man har en flexicuritymodell som kombinerar större flexibilitet med större trygghet.

Det finns för- och nackdelar med ett sådant system. Nackdelen är att det är lättare att säga upp någon eller att sägas upp. Fördelen är att trygghetssystemet är mer generöst. Till skillnad från i Sverige kan man få akassa efter en kortare period även om man själv väljer att säga upp sig. Detta har inneburit att Danmark har haft lättare att få in unga och nyanlända på arbetsmarknaden. Dock har Danmark haft större problem att återhämta sig efter finanskrisen.

Oavsett hur arbetsmarknadssystemen ser ut är det inte bra att man missgynnas genom att riskera att inte få låna till en bostad.

Jag tackar för svaret och skickar med att regeringen ska följa upp EU:s grönbok noga för att underlätta för finansiella tjänster över landsgränserna. Regeringen ska också på olika områden underlätta för handel, resande och arbete med våra grannländer, oavsett om det gäller möjligheten att köpa hus eller lägenhet, resa smidigt och fritt, driva företag, studera eller annat.

Vi har en Nordenminister, men det innebär inte att det inte finns ett perspektiv på sådana här frågor hos samtliga eller åtminstone de allra flesta statsråd.

Anf. 31 Rikard Larsson (S)

Herr talman! Gränshinder är en prioriterad fråga för regeringen. Det finns ett aktivt arbete i form av ett gränshinderråd där man tillsammans med de andra nordiska länderna betar av hinder efter hinder och tittar på vad som behöver göras konkret för att få en smidig pendling på avstånd som faktiskt är som att pendla från Uppsala till Stockholm.

Det handlar inte om människor som veckopendlar eller som någon gång emellanåt jobbar i ett annat land, utan det är en daglig pendling och ett liv där man ska få ihop att hämta och lämna sina barn, betala sina räkningar och ha kontakt med sin bank - ett helt vanligt vardagsliv.

Det är därför glädjande att regeringen prioriterar att beta av gränshindren. Men en prioritering som också måste vara tydlig är att se till att nya gränshinder inte uppstår. Vi har genom åren sett att i takt med att vi betar av gränshinder tillkommer det nya gränshinder.

Nu finns ett strukturerat arbete på Regeringskansliet för att se till att nya gränshinder inte uppstår. Det är väldigt bra, och det vill jag särskilt tacka regeringen och ministern för.

När det gäller att få ihop vardagslivet gör sådana här åtgärder från enskilda aktörer det ännu lite svårare att gränspendla. Det gör att vi i förlängningen riskerar att gå miste om den positiva utveckling som vi kan få genom att bygga en gemensam region, till exempel runt Öresund.

Jag ifrågasätter inte ministerns beskrivningar i svaret; det är ett bra svar. Vi behöver dock ha en strategi för att hantera de frågor som vi inte kan hantera genom lagstiftning. Vi måste också ha en strategi för hur vi gemensamt med andra aktörer ser till att prioritera de människor som pendlar över gränserna och som på det sättet bidrar till hela landets utveckling.

Det är bra att regeringen prioriterar frågan. Det vore också bra om ministern skickade en tydlig signal om att det agerande vi nu ser försvårar gränspendlingen och att det i sin tur är oroväckande för utvecklingen i våra gränsregioner. Det är bra att vi är både lagstiftande och opinionsbildande.

Anf. 32 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Jag vill tacka interpellanten och även Rikard Larsson för en viktig debatt. Det är utmärkt att de här frågorna lyfts fram i riksdagen. Jag vill framför allt tacka för engagemanget för Öresundsregionen och integrationen i Norden.

Det är väldigt tydligt från regeringens sida att vi vill utveckla samarbetet ytterligare i Norden. Vi tycker att det goda samarbete som funnits sedan lång tid tillbaka är väldigt värdefullt. Vi vill fortsätta att fördjupa samarbetet och se till att det fungerar allt smidigare.

Nu har vi hamnat i en situation som tyvärr har lett till att vi har tvingats fatta beslut om id-kontroller och gränskontroller. Regeringen inser att det tyvärr också får effekter på pendlingsförhållanden i till exempel Öresundsregionen. Där vill jag betona att det handlar om en tillfällig lagstiftning. Vi hoppas att det ska gå att lösa den frågan inom kort.

Vi behöver självklart skapa möjligheter även på andra sätt. Det handlar om att människor ska kunna bo i det ena landet och arbeta och verka i det andra landet och även ha en fungerande ekonomi. Där kan man konstatera att det bara är vissa banker som vidtagit dessa åtgärder.

När jag har studerat argumentationen bakom är det just för att det är en distansbank. Den har helt enkelt inte kontor på plats och kan därför inte möta kunderna direkt utan är beroende av att få information via till exempel Upplysningscentralen eller andra kanaler. Däremot kan man som bankkund i till exempel Öresundsregionen välja vilken bank man går till. Man har då möjlighet att välja att gå till flera banker för att kunna få ett lån.

Vi försöker från regeringens sida att hela tiden verka för att skapa så goda villkor som möjligt för gränsöverskridande affärsverksamhet och även tjänsteverksamhet. Där ingår arbetet med bolånedirektivet. Det ska bli möjligt att få information om ekonomiska villkor i andra länder så att man kan känna en trygghet med att kunna ge lån.

Det gäller att fortsätta det arbetet. Det är ett arbete som inte kommer att kunna göras på en kort tid. Man behöver vidta många och omfattande åtgärder för att ta ned en del gränshinder som tyvärr finns i dag. I grönboken som nu kommer från kommissionen konstateras att gränsöverskridande finansiella tjänster är väldigt ovanliga i Europa. Det handlar om bara några procent av de ekonomiska affärer som sker med en kund i ett land och en bank i ett annat land.

Här tror jag att det finns stora möjligheter att utveckla det vidare. Kommissionen har nu inlett ett arbete med att ta in förslag på vilka åtgärder som skulle kunna behövas. Där har Sverige varit aktivt. Vi kommer att fortsätta att arbeta med att fördjupa och förbättra möjligheten till ekonomisk integration. Det handlar om att kunna få goda livsvillkor även om man har sin bostad i ett land men är verksam i ett annat land.

Vi kommer självklart också att fortsätta att bevaka utvecklingen och vara djupt involverade i den process som fortgår för att just kunna lyfta in svenska perspektiv. Det gäller till exempel de omständigheter som nu råder i Öresundsregionen.

Anf. 33 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Det är glädjande att regeringen i sitt svar slår fast att gräns- och id-kontrollerna är av tillfällig natur och att man hoppas att man inom kort ska kunna ta bort dessa. Det är viktigt att också i denna kammare påtala de nackdelar som gräns- och id-kontrollerna har fört med sig för Öresundsregionen.

Det är kostnader för människor i form av tid, irritation, osäkerhet och krångel. I och med att det tar så mycket längre tid uppstår osäkerhet om människor ska hinna hämta barn i förskolan eller hinna till familjen eller fritidsaktiviteter. Det uppstår också kostnader för företag och kostnader för transportörerna. Det enklaste vore om man kunde ta bort det gränshinder som finns just nu. Jag hoppas att man kommer att kunna återkomma också i den frågan.

Herr talman! I dag presenterade Sydsvenska Industri- och Handelskammaren en rapport som handlar om hur stora kostnaderna är för de pågående åtgärderna. Man beräknar att det är 3 miljoner kronor om dagen. I Malmö har man räknat med att var tionde person som har varit på väg till jobbet har åkt över till den danska sidan. Andelen har tyvärr sjunkit något de senaste åren. Hur många som gör det påverkas inte bara av hur regelsystemet ser ut, utan även konjunkturen spelar en stor roll.

De som går runt i butiker och besöker restauranger på Kastrup, Copenhagen Airport, kommer sannolikt att mötas av svenskar och inte danskar bland dem som arbetar. Det gäller även för jobb utan krav på längre utbildning. Det finns också många välutbildade som jobbar i Köpenhamn och på andra ställen i Danmark.

Kommuner som har många som jobbar i ett annat land har också lägre arbetslöshet än vad som syns i den officiella statistiken eftersom människor inte registreras på samma sätt i systemen. Det gör att sådana kommuner som till exempel Malmö får sämre skatteinkomster än vad de skulle ha haft än om människor hade arbetat i den egna kommunen. Skatten betalas i Danmark och går in i ett omfördelningssystem enligt ett avtal mellan länderna. Det skatteavtal som finns skrevs under på 90-talet. Det är någonting som borde förhandlas om eftersom det missgynnar Sverige jämfört med Danmark på ett ganska kraftigt sätt.

Herr talman! Vår intention med att lyfta upp frågan om bolånemöjligheter var inte att regeringen exakt ska reglera hur enskilda institut ska göra sin kreditbedömning. Men vi vänder oss mot att människor helt ska avvisas som låntagare för att de har sin anställning i annat land. De ska inte diskrimineras på ett sådant sätt.

Det måste självklart göras ordentliga kreditupplysningar. Men det måste bygga på annat än var någonstans människor jobbar. Om det inte görs ordentliga kreditupplysningar riskerar man andra problem om det skulle ske över hela finansmarknaden.

Anf. 34 Rikard Larsson (S)

Herr talman! Det är glädjande att höra ministerns engagemang. Det behövs ett stort engagemang i dessa frågor eftersom det inte är enkla frågor. Det handlar ofta om regler, lagstiftning och överenskommelser mellan flera parter och flera länder. Det är inte enkelt.

Jag delar ministerns och regeringens bedömning av nödvändigheten av id-kontrollerna och gränskontrollerna. Det ger än större anledning att snabbt titta på de övriga gränshinder som finns för arbetspendlarna.

För en gränspendlare handlar det om den sammanvägda bilden. Det är bolånen, dagis, pendlingen, försäkringarna och skattesystemen. Det är en väldigt komplex bild som människor måste ta hänsyn till när de gränspendlar. Ju enklare vi gör det för gränspendlarna att fatta sina beslut, desto bättre är det.

Det handlar till en del om dem som bor på den ena sidan sundet och jobbar på den andra sidan sundet. Men det handlar kanske till en än större del om dem som funderar på att jobba på andra sidan sundet. I en dynamisk region, där de ska kunna pendla på ett enkelt sätt, vill det också till att de inför beslutet att ta ett jobb på andra sidan sundet känner sig trygga inför att det kommer att fungera.

Det är denna typ av beslut, av i detta fall andra aktörer än staten, som gör att det riskerar att tippa över till att man säger: Nej, jag tar inte risken. Det verkar för krångligt.

Det missgynnar utvecklingen i regionen, och det missgynnar också utvecklingen i Sverige.

Anf. 35 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Tack för de ytterligare kommentarerna i debatten! Jag tycker att det är glädjande att det finns en stor samsyn när det gäller att detta är viktiga åtgärder och att det är viktigt att vi ser till att den ekonomiska integrationen mellan länderna i Norden, också i Öresundsregionen, ständigt kan förbättras framöver.

Åtgärderna i Öresundsregionen är tillfälliga. Lagen om särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet, som trädde i kraft den 21 december 2015, är tidsbegränsad och gäller i tre år från ikraftträdandet, det vill säga till den 21 december 2018.

Lagen ger möjlighet för regeringen att under denna tidsperiod meddela föreskrifter om id-kontroller i upp till sex månader åt gången med en karenstid på två veckor mellan varje gång.

När det gäller den ekonomiska möjligheten till integration tror jag att det finns mycket som vi kan göra. Där pågår också ett arbete. Regeringen har redan lagt ned ett avsevärt arbete för att skapa större möjligheter för finansiella transaktioner och affärer mellan länder och över landsgränser.

Just bolånedirektivet, som nu håller på att införlivas och ska genomföras i Europa, innebär att svenska kreditgivare och banker som ger lån ska kunna få tillgång till utländska databaser när det gäller vilka ekonomiska förehavanden enskilda individer har och hur deras ekonomi ser ut. Det handlar om vilka inkomster och skulder man har, till exempel.

Bolånedirektivet innehåller särskilda bestämmelser om bostadskrediter också i utländsk valuta. Att detta nu regleras på ett ändamålsenligt sätt och att det görs på ett liknande sätt i alla europeiska länder innebär att det kommer att bli lättare framöver att till exempel kunna ha lån i en bank i ett land och ha sitt arbete i ett annat land. Det är någonting som jag välkomnar, för jag är en stor vän av ökat internationellt samarbete. Inte minst i Norden ser jag stora möjligheter att fortsätta att öka samverkan. Här tror jag att vi har en viktig del av lösningen som redan håller på att införas och implementeras.

Regeringen och jag är positiva till det arbete som pågår från Europeiska kommissionen med att se över möjligheterna för gränsöverskridande finansiella tjänster. Den grönbok som har kommit är ett utmärkt första steg. Som vi ser det ger detta mycket goda möjligheter till att öka konkurrensen till exempel på den svenska finansmarknaden, där det är ett fåtal aktörer som har en ganska stor dominans på de finansiella marknaderna.

Vi kan nu få in ett ökat antal aktörer som gör att konkurrensen förbättras. Jag tror också att svenska banker, som ligger långt framme när det gäller till exempel digitalisering och att kunna erbjuda tjänster på ett modernt och effektivt sätt, kan vinna marknadsandelar på andra finansiella marknader runt om i Europa.

Detta är ett arbete som regeringen kommer att prioritera. Vi tycker att det är väsentligt att man fortsätter att riva ned gränshinder och skapa möjligheter för människor att till exempel ta lån eller bedriva andra ekonomiska aktiviteter även i andra länder inom Europeiska unionen.

Regeringen kommer att fortsätta med arbetet, och vi kommer att se till att med de medel vi har till hands försöka göra det lättare för ekonomiska aktiviteter så att man till exempel kan bo i Sverige men ha sitt arbete i ett annat land. Man ska även då kunna ha en väl fungerande ekonomi och inte mötas av onödigt krångel.

Anf. 36 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Det är positivt med det engagemang som Per Bolund och även regeringen i övrigt har i dessa frågor. De ser den stora potential som finns i Öresundsregionen och i andra landsgränsöverskridande regioner.

Politiken måste ta vara på de möjligheter som finns, även de tekniska framsteg som görs, så att man kan anpassa de politiska systemen efter att det går framåt hela tiden.

Den enskilt största framgången under de senaste månaderna i Öresundsregionen har gällt att flera telefonbolag har tagit bort extraavgifterna för att surfa i det andra landet. Plötsligt kan man använda mobilen på exakt samma sätt som man gör om man går på gatorna i Stockholm eller någon annan stad i Sverige. Det gör att man inte minst kan använda Google Maps för att hitta, för att swisha eller andra saker som vi tar för givna och gör hela tiden. Men om de inte fungerar eller kostar pengar blir de plötsligt någonting svårt eller mer främmande. Därför är det viktigt att politiken hänger med i den utveckling som hela tiden sker så att man kan ta vara på detta.

Det är också bra, herr talman, att regeringen påtalar behovet av fler aktörer på de finansiella marknaderna och att konkurrensen kan stärkas på olika sätt. Bolånedirektivet kan vara en del av det, och grönboken kan vara ett steg för att åstadkomma förbättringar.

Med detta vill jag tacka så mycket för interpellationssvaret.

Anf. 37 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Jag vill tacka för en viktig interpellation och för en bra diskussion.

Som jag sa är både jag och regeringen glada över det goda samarbete som finns inom Norden. Vi ser stora möjligheter att fördjupa det ytterligare inför framtiden. Vi vet att Norden i relation till vår folkmängd har en viktig roll att spela internationellt. Om vi samverkar och samarbetar ytterligare och tätare framöver tror jag att vi har ännu större möjligheter att ha en stark röst tillsammans. Men det kräver att vi fortsätter att fördjupa vår samverkan, och det gäller även på det ekonomiska området.

Jag vet att Nordenminister Kristina Persson jobbar varje dag med att försöka förbättra samarbetsvillkoren och skapa ännu större möjligheter att samverka. Men även jag och övriga regeringsmedlemmar och ministrar arbetar varje dag för att försöka fördjupa integrationen och skapa större möjligheter till nordisk samverkan och samverkan inom Europeiska unionen.

Här tror jag att just bolånedirektivet, som nu håller på implementeras i alla europeiska länder, och det fortsatta arbete som kommissionen aviserar genom den grönbok som man har kommit ut med är en tydlig indikation på att detta är ett arbete som kommer att fortsätta. Sverige kommer att vara starkt pådrivande, för vi ser stora möjligheter här. Genom att riva ned barriärer och skapa större möjligheter till ekonomisk aktivitet över gränserna får vi möjligheter till ökad konkurrenskraft för Sverige. Det handlar också om att se till att konkurrensen på den svenska finansmarknaden ständigt förbättras.

När de nya bolånedirektiven, till exempel, träder i kraft och implementeras kommer det att göra att man får tillgång till kreditinformation från andra länder. Därmed hoppas jag att de barriärer som vi har sett nu kommer att kunna försvinna framöver.

Överläggningen var härmed avslutad.