Överbeläggning i kriminalvården
Interpellation 2020/21:145 av Henrik Vinge (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-13
- Överlämnad
- 2020-11-16
- Anmäld
- 2020-11-17
- Svarsdatum
- 2020-11-27
- Besvarad
- 2020-11-27
- Sista svarsdatum
- 2020-11-30
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Kriminalvården har under längre tid varnat för att antalet intagna i häkten och anstalter kommer att överstiga de platser myndigheten har tillgängliga. Generaldirektör Martin Holmgren redogjorde i DN den 21 september 2020 att myndigheten nu går upp i stabsläge för att försöka hantera den kris som myndigheten befinner sig i. Kriminalvårdens prognoser ger dessutom stöd för att denna kris och nuvarande stabsläge kommer att fortsätta under överskådlig tid.
Att krisen nu är här torde inte överraska någon som följt Kriminalvårdens kapacitet, prognoser och utveckling det senaste decenniet. Faktum är att det finns färre permanenta platser i dag än för tio år sedan. Trots att samtliga inblandade vet att det tar flera år att få en ny anstalt på plats påbörjas projekt först nu när antalet intagna överstiger antalet platser. I stället nyttjas dyra temporära lösningar, och i åratal har myndigheten tvingats försena nödvändigt upprätthållande av lokalerna, vilket har lett till ännu större kostnader.
Vissa åtgärder vidtas nu, med ut- och nybyggnad fram till och med 2029. Det finns dock skäl att ifrågasätta huruvida den nu planerade utbyggnaden är tillräcklig. Generaldirektör Holmgren deltog lördagen den 7 november 2020 i Ekots lördagsintervju, och det framgår att det även med planerad utbyggnad kommer att saknas platser även utan ytterligare, nödvändiga straffskärpningar.
När Kriminalvården förra året publicerade rapporten Ökat klientflöde – Kriminalvårdens samlade bedömning och förslag till åtgärder noterades att Kriminalvården på grund av kapacitetsbristen kan komma att hemställa om att skjuta upp ikraftträdande av nödvändiga reformer. Att svenskt rättsväsen underprioriterats i så många år att straffskärpningar kan komma att utebli eller försenas på grund av en kortsiktighet i rättspolitiken bör ifrågasättas.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
- Planerar ministern och regeringen en ytterligare utbyggnad av Kriminalvården än vad som nu aviserats?
- Är regeringen redo att skjuta till ytterligare medel om klientprognosen revideras uppåt även efter 2023?
- Kommer ministern att skjuta upp, vattna ur eller avstå nödvändiga straffskärpningar med anledning av den kapacitetsbrist som föreligger nu och under överskådlig tid?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:145
Webb-tv: Överbeläggning i kriminalvården
Dokument från debatten
- Fredag den 27 november 2020Kammarens föredragningslistor 2020/21:43
- Protokoll 2020/21:43 Fredagen den 27 novemberProtokoll 2020/21:43 Svar på interpellation 2020/21:145 om överbeläggning i kriminalvården
Protokoll från debatten
Anf. 29 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Henrik Vinge har frågat mig om jag och regeringen planerar en ytterligare utbyggnad av Kriminalvården utöver vad som nu aviserats. Vidare frågar Henrik Vinge om regeringen är redo att skjuta till ytterligare medel om klientprognosen revideras uppåt även efter 2023. Frågeställaren vill även veta om jag kommer att skjuta upp straffskärpningar med anledning av den kapacitetsbrist som föreligger nu och under överskådlig tid.
Den ökning vi ser av antalet intagna i Sveriges häkten och anstalter är bland annat en effekt av regeringens politik för en effektivare brottsbekämpning. Regeringen har skärpt straffen på flera områden, vilket har påverkat beläggningen på anstalterna. Fler döms till fängelse, och de dömda får sitta längre tid. Regeringens straffskärpningar har även lett till att fler har kunnat häktas.
Kriminalvården ansvarar för sin egen lokalförsörjning inom de ekonomiska ramar de tilldelas, och myndigheten ska fortlöpande anpassa antalet platser inom häktes- och anstaltsorganisationen till behovet. Efter en beläggningstopp i mitten av 00-talet minskade beläggningen i Kriminalvården under en rad år. Detta ledde fram till en överkapacitet i fråga om platser. Kriminalvården avvecklade därför, i enlighet med sin instruktion, ett antal platser.
Efter 2014 och vårt tillträde har dock medelantalet platser ökat med cirka 500 fram till i dag, och antalet platser i form av både tillfälliga och ordinarie kriminalvårdsplatser fortsätter att öka. Kriminalvården arbetar med att bygga ut med ytterligare 2 000 permanenta platser fram till 2029, utifrån den utbyggnadsplan som myndigheten på regeringens uppdrag presenterade i mars 2020.
I förra årets budget tillfördes Kriminalvården betydligt höjda anslag, med 130 miljoner kronor för 2020, 569 miljoner kronor för 2021 och 729 miljoner kronor från och med 2022. Nu fortsätter regeringen att stärka Kriminalvårdens kapacitet genom ytterligare stora tillskott. Tillskotten ger myndigheten förutsättningar att fortsätta bygga ut och skapa fler platser både här och nu och för framtiden.
För att ge Kriminalvården förstärkta förutsättningar att öka kapaciteten har regeringen i budgetpropositionen för 2021 föreslagit ytterligare anslagsökningar med 369 miljoner kronor 2021, 985 miljoner kronor 2022 och 1 235 miljoner kronor från och med 2023.
Kriminalvården står nu i begrepp att öka takten i utbyggnadsarbetet. Beslut har fattats om utbyggnation, modifieringar och nybyggnationer i bland annat Kalmar, Trelleborg, Kristianstad och Helsingborg, på Hall i Södertälje och på Tidaholm. Det är bra, och regeringen kommer att fortsätta följa utvecklingen i Kriminalvården mycket noga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen bedriver en offensiv kriminalpolitik och har under senare år genomfört ett stort antal straffskärpningar. Regeringen kommer att fortsätta arbetet med att bekämpa brotten och brottens orsaker.
Straffrättsliga reformer och en förväntad ökad effektivitet i övriga rättskedjan kommer att påverka beläggningen och platsbehovet i Kriminalvården. Kriminalvårdens kapacitet byggs därför ut, och detta behöver ske snabbt, säkert, kostnadseffektivt och med en hög grad av flexibilitet.
Anf. 30 Henrik Vinge (SD)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Skälet till att vi har fler människor i fängelse i dag än tidigare är att vi har fler kriminella än tidigare. Kriminaliteten breder ut sig i vårt land, och den blir allt grövre. Detta är en konsekvens av att denna och tidigare regeringar under lång tid har fört en ansvarslös invandringspolitik.
Det är klart att statsrådet och regeringen nu vill få oss att tro att skälet till överbeläggningen är att regeringen har fört en framsynt och genomtänkt politik för att bura in fler brottslingar. Men, fru talman, om detta var en medveten strategi från regeringens sida och man hade tänkt sig att bura in fler hade man också byggt fler fängelser. Det har man inte gjort, tvärtom - vi har färre permanenta fängelseplatser i dag än vi hade för tio år sedan.
Detta beror på att det inte alls handlar om någon medveten strategi från regeringen. I stället är det en konsekvens av att regeringen har blivit helt tagen på sängen. Man har inte över huvud taget kunnat förutse den här samhällsutvecklingen utan har fallit offer för sin egen retorik. Det var inte länge sedan denna regering påstod att Sverige aldrig har varit tryggare. Brottsligheten minskar. Mitt Sverige bygger inga murar, och så vidare.
Det är klart att om man tror att man lever i ett land med evigt solsken kommer man inte att köpa ett paraply. Om man tror att brottsligheten minskar kommer man inte att bygga fler anstaltsplatser, utan man kommer att skära ned på platserna. Det är precis detta som har skett.
Nu har verkligheten tvingat regeringen att tänka om. Man har kunnat räkna ut att det inte går att bli omvald om man inte tar kriminalpolitiken på allvar. Därför har regeringen också tagit ett antal steg i rätt riktning på detta område. Jag får medge att vi där är överens i många delar.
Tyvärr, fru talman, handlar många av dessa förslag om sådant man har gjort när tv-kamerorna har varit på och för att få bra rubriker. Hur verksamheten sedan har fungerat i praktiken har ofta kommit i andra hand.
När till exempel Åklagarmyndigheten har begärt satsningar och sagt att man behöver mer resurser för att kunna åtala alla dessa människor som måste sitta i fängelse har regeringen inte velat öppna plånboken på samma sätt. När domstolarna har sagt att de behöver mer resurser för att kunna döma alla dessa brottslingar har man varit betydligt snålare. Och när Kriminalvården har sagt att de behöver resurser för att bygga fler fängelseplatser så att alla kriminella kan sättas i fängelse har regeringen velat snåla.
Detta, fru talman, har tyvärr lett till att vi nu har ett antal flaskhalsar i systemet. Det tar väldigt lång tid att få en dom, och Kriminalvården har nu höjt inställelsetiden innan man börjar avtjäna sitt fängelsestraff till 100 dagar, när domen väl har fallit. Det underminerar tyvärr hela tilltron till rättsväsendet när det går alldeles för lång tid mellan brottet och domen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag är bekymrad över att inget av det Morgan Johansson nu anför tyder på att detta kommer att bli bättre i närtid. Tvärtom kommer vi, enligt regeringens egen prognos, att få leva med överbeläggningen i tio år. Det är, fru talman, något som på allvar bekymrar mig inför den framtida utvecklingen.
Anf. 31 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! För det första kanske man ska ha ordning på siffrorna. Henrik Vinge säger att det är färre platser nu än för tio år sedan. Jag var inte justitieminister för tio år sedan, men under de sex år som jag har haft ansvaret har antalet fängelse- och anstaltsplatser totalt inom Kriminalvården ökat med 500.
Det var en annan regering, med Henrik Vinges kompisar i Moderaterna, som styrde tidigare. Då underfinansierades Kriminalvården på ett sådant sätt att man inte ens alltid kunde klara av att upprätthålla den fysiska miljön. Man lät fängelser, anstalter och häkten förfalla så att man till slut inte ens kunde fortsätta - man var tvungen att stänga en del platser under den tiden. Men under min tid har antalet platser i Kriminalvården ökat. Det är viktigt, vill jag ändå säga. Vi kommer att fortsätta att öka antalet platser med de utbyggnadsplaner som ligger framför oss.
Jag tror inte att det har gått någon förbi det massiva tryck som de brottsbekämpande myndigheterna nu lägger på den organiserade kriminaliteten. Det går knappt en dag utan att man ser effekterna av detta när man ser hur polis, åklagare och andra brottsbekämpande myndigheter kliver fram mot den organiserade kriminaliteten. Det är en effekt av våra polissatsningar. Det går mer pengar än någonsin till polisen. Det är en effekt av ökade häktningsmöjligheter. Det är en effekt av ökade avlyssningsmöjligheter, så att man kan följa kommunikationen mellan de kriminella. Det är en effekt av ökad kameraövervakning. 450 kameror är nu uppe, och ytterligare 150 är på väg upp på de brottsutsatta platserna. Och, fru talman, det är en effekt av de skärpta straffen.
Det finns de som säger att straffen har skärpts, men det har väl ändå inte haft någon betydelse eftersom domstolarna inte har utdömt några straff. De som säger så har fel.
Förra året dömde svenska domstolar ut sammanlagt över 10 000 fängelseår. Det är en ökning med 30 procent de senaste två åren. Våra straffskärpningar har haft effekt, och de som påstår något annat har fel i den delen.
Lite märkligt är det ändå att just Sverigedemokraterna och Henrik Vinge väljer att ta debatten. Henrik Vinge och hans parti har inte visat någon som helst förståelse för att Kriminalvården har behövt mer pengar. Det var Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som trumfade igenom en budget 2018, när vi var övergångsregering, som underfinansierade Kriminalvården med över 300 miljoner kronor. Det var djupt bekymmersamt. Den stora satsningen i den budget ni trumfade igenom var inte på välfärden eller på rättsväsendet, utan det var 20 miljarder i skattesänkningar. Det var SD, KD och Moderaterna som drev igenom detta. Sedan underfinansierade ni Kriminalvården med 300 miljoner. Kriminalvården hade begärt 395 miljoner kronor. Av er fick de bara 85.
Jag hade långa samtal med Nils Öberg, som då var chef för Kriminalvården, om hur Kriminalvården skulle tolka riksdagsbeslutet. Skulle de börja genomföra stora besparingar i Kriminalvården? Och han frågade mig om råd. Jag sa att jag satt i en övergångsregering och att jag inte kunde ge honom några råd, att jag inte kunde styra myndigheterna på det sättet. Men jag sa att jag kunde garantera att om vi kom tillbaka igen som regering skulle han få sina pengar så att Kriminalvården kan fortsätta utbyggnaden. När vi sedan kom tillbaka som regering i januari 2019 var något av de allra första vi gjorde att öka anslagen till Kriminalvården med först 200 miljoner och sedan ytterligare 300 miljoner. Vi sköt till en halv miljard på ett enda år för att ni inte hade gjort det, Henrik Vinge.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Om ni tycker att det är så oerhört viktigt, Henrik Vinge, att satsa på Kriminalvården, varför finansierade ni inte Kriminalvården i den budget som högerpartierna drev igenom hösten 2018?
Anf. 32 Henrik Vinge (SD)
Fru talman! Svaret på den frågan är att den budget som har lagt störst resurser till Kriminalvården i år och tidigare år är Sverigedemokraternas budget. Om Morgan Johansson på allvar hade velat finansiera Kriminalvården ordentligt kunde han ha uppmanat sina partikamrater i riksdagen att rösta på den budgeten. Situationen med övergångsbudgeten var speciell, men det man kan konstatera är att den budget vi stödde i alla fall hade bättre satsningar än övergångsbudgeten.
Jag håller med Morgan Johansson om att det är viktigt att vi fortsätter att satsa på rättsväsendet. Som jag nämnde i mitt inledningsanförande tycker jag att regeringen har tagit vissa steg i rätt riktning även om det är sent och stegen kanske är för små.
Fru talman! Jag skulle vilja lyfta fram ett annat perspektiv i frågan, och det kommer sig av att jag har arbetat som kriminalvårdare. Jag vet vad det innebär när det blir överbeläggning på häkten och anstalter, när de intagna bor tätt och när det blir ökad oro. Det leder till ökade risker, att konfliktnivån ökar och ökat våld.
Vilka är det då som behöver kliva fram och gå emellan när våldet uppstår? Det är naturligtvis kriminalvårdarna. Eftersom det uppstår många riskfyllda situationer inom Kriminalvården försöker man att minska det som man brukar kalla klientnära ensamarbete. Skälet till att man vill minska detta är därför att det är farligt. När jag jobbade på häkte blev en kollega till mig ihjälslagen av en intagen när hon befann sig ensam med honom på rastgården.
Varför sker det över huvud taget ensamarbete i situationer där det är både farligt och förbjudet? Skälet är naturligtvis resursbrist. Det finns för få kollegor.
Då måste man förstå att de människor som arbetar inom den svenska kriminalvården är bra människor. Det är folk som vill göra skillnad, och det är människor som vill utföra den uppgift som de har blivit satta att utföra. Om det är resursbrist, det finns för lite pengar eller för få kollegor, kommer de många gånger att kavla upp ärmarna och försöka lösa den uppgiften ändå även om det innebär ensamarbete.
Man måste förstå att det här inte enbart är en abstrakt fråga vi diskuterar, utan det är en fråga som berör människor av kött och blod som kommer att ställas inför dessa dilemman framför allt under julen. Då kommer många kollegor inom Kriminalvården att ta ledigt, och många kommer dessutom att befinna sig hemma med förkylningssymtom i dessa tider. Det innebär att de kommer att ställas inför dilemman att välja mellan att inte kunna lösa en uppgift eller att lösa den med ensamarbete. Den risk som de plikttrogna, arbetsamma människorna kommer att utsättas för är en risk som har uppstått på grund av att regeringen har varit för snål med resurserna till Kriminalvården. Det gör mig och många andra upprörda.
Anf. 33 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! För snål med resurserna, säger Henrik Vinge, som själv precis drev igenom en budget som underfinansierade Kriminalvården med 300 miljoner kronor, som gjorde att vi fick ett hack i kurvan. Vår plan var att fortsätta utbyggnaden. Men när ni drev igenom underfinansieringen fördröjde ni de planerna med över ett halvår eftersom Kriminalvården inte fick en tydlig signal från riksdagen om att fortsätta att driva framåt.
Någon gång måste väl ändå Sverigedemokraterna ta ansvar för de beslut ni är med och fattar. Det är inget spel eller en lek. När ni trycker på knappen här och därmed underfinansierar Kriminalvården med flera hundra miljoner kronor får det betydelse just för de människor som jobbar i Kriminalvården, de som Henrik Vinge pratar om. Om det inte hade varit för SD, Moderaterna och KD hade utbyggnadsplanen gått fram snabbare.
Jag har ett annat exempel på hur SD agerar på ett rent destruktivt sätt. En av våra stora satsningar är en ny stor anstalt i södra Sverige. Det fanns långt framskridna planer på att bygga en ny stor anstalt i Svedala. Allt var i praktiken klart. Vi pratar alltså om en investering på ett par miljarder och 300-400 arbetstillfällen. Det var en jättestor sak och en oerhört viktig del för att klara vårt uppdrag.
Då började Sverigedemokraterna lokalt i Svedala att driva kampanj mot anstalten och göra det som Sverigedemokraterna är allra bäst på, nämligen att skrämma människor. Det går inte att ha en anstalt här, för vem vet hur det kommer att bli. Så drev man en politisk kampanj mot den anstaltsetableringen, och man lyckades till slut stoppa den 2018. Efter ett nytt beslut kommer nu den anstalten att i stället byggas i Trelleborg. Det agerandet från Sverigedemokraternas sida innebar alltså att vi tappade över två år för en stor och viktig investering.
Jag säger till Henrik Vinge att det inte duger att stå här i kammaren och säga att det är jätteviktigt att satsa på Kriminalvården, att det är jätteviktigt att sätta av mer pengar till Kriminalvården, att det är jätteviktigt att se till att det blir fler anstalter och häkten, och sedan i nästa andetag agera precis tvärtom och underfinansiera Kriminalvården och stoppa så angelägna lokala satsningar.
Jag fick inte något svar på frågan varför Henrik Vinge underfinansierade Kriminalvården med 300 miljoner. Då kan han få svara på en annan fråga. Vi kommer att bygga på en lång rad orter i Sverige. Kan Henrik Vinge garantera att hans parti inte kommer att upprepa vad de gjorde i Svedala, det vill säga agera bromskloss? Kan jag få en garanti från Henrik Vinge och hans parti att man kommer att agera konstruktivt också lokalt för att se till att få på plats de angelägna utbyggnader, renoveringar och investeringar som behöver göras? Det är ett besked jag gärna vill ha från Henrik Vinge och hans parti.
Anf. 34 Henrik Vinge (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Det nyvunna engagemanget hos statsrådet kring Kriminalvården gläder mig. Jag hoppas att det ska leda till att vi får se de investeringar och de utbyggnader som behövs. Kanske sker det betydligt snabbare än i den prognos som vi har sett där man pratar om att överbeläggningen ska fortsätta i tio år.
Jag vill återkomma till det jag sa tidigare. Det är i Sverigedemokraternas budget som det satsas mest både på rättsväsendet i allmänhet och på Kriminalvården. Det är 5 miljarder mer till rättsväsendet och 750 miljoner mer till Kriminalvården. Vill statsrådet öka resurserna till Kriminalvården är vi naturligtvis intresserade av att diskutera det. Man får naturligtvis också gärna stödja vårt budgetförslag om man vill - det gör vi själva.
Det parti som har röstat på en budget som ger mest resurser till Kriminalvården är faktiskt Sverigedemokraterna. När det gäller beskyllningarna tycker jag att det är lite alternativa fakta som Morgan Johansson svänger sig med.
Men jag vill återkomma lite grann till prognosen för framtiden. Regeringen beräknar alltså att överbeläggningen kommer att pågå i tio år till. Det bygger på en prognos som innebär att antalet fängelsedömda inte ska öka efter år 2023. Då ska vi tydligen vara tillbaka i det eviga solskenet, där Sverige var tidigare. Det har aldrig varit tryggare än då.
Jag måste säga att jag inte är så imponerad av beräkningen av hur framtiden kommer att se ut. Jag tror att det kommer att vara betydligt dystrare och att regeringen även med denna prognos inte kommer att uppnå sitt mål.
Men jag kan svara på statsrådets fråga: Det är klart att vi kommer att vara konstruktiva i fråga om var anstaltsplatserna ska byggas ut. Men när regeringen vaknar på det här sättet och yrvaket och snabbt kastar fram dessa förslag för att ha en chans att inte tappa alltför mycket i opinionen är nog risken att förslagen ibland kanske inte är så genomtänkta.
Nu är jag inte i detalj insatt i just detta förslag, men det är möjligt att Trelleborg var en bättre plats att bygga ut på än Svedala. I så fall var det väl bra att man gjorde den förändringen.
Anf. 35 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Nej, projekteringen av Svedala var inte något som snabbt kastades fram, utan det var en projektering som hade pågått under många, många år. Allting var i praktiken färdigt när Sverigedemokraterna och andra började tänka: Men vänta nu. Kan det inte finnas några populistiska poänger att ta här och nu? Det är ju snart val, 2018. Ska vi inte bedriva en kampanj mot denna etablering? Det var så det blev.
Vi tappade, som sagt, över två år i tid på detta. Det är 300 platser. Det är en stor anstalt vi pratar om. Det är en jättestor investering, kanske på uppemot 2 miljarder kronor.
Men då säger Henrik Vinge att så tänker man inte göra framöver. Då får jag lita på hans ord i den delen.
Detta är inget nyvunnet engagemang, Henrik Vinge. Jag har besökt fängelser och häkten i över 20 år. Jag anser mig nog ha en ganska bra bild av hur det såg ut tidigare, hur det ser ut nu och hur det går med utbyggnaden. Jag är naturligtvis öppen. Vi ser att det är 2 000 platser i den plan som nu finns. Låt oss säga att Kriminalvården skulle säga: Nej, det räcker inte. Den prognosen spricker. Vi behöver ha ytterligare platser. Vi behöver göra ännu mer. Vi behöver ha ännu mer pengar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Då tänker jag se till att Kriminalvården har de resurser som Kriminalvården behöver för att kunna lösa sitt uppdrag.
Jag ser också att straffskärpningarna inte är slut. Vi kommer att lägga fram fler sådana förslag framöver. Då gäller det att vi också sätter av resurser så att Kriminalvården hela tiden har det här.
Men man kan titta på Sverigedemokraternas konto. När man ser hur ni har agerat ligger det er i fatet att ni underfinansierade Kriminalvården 2018 ihop med Moderaterna och KD och att ni också stoppade de angelägna investeringarna lokalt.
Nu hoppas jag, som sagt, att vi kan fortsätta att driva detta arbete framåt med stor kraft och effektivitet. Vi kommer i varje fall att göra det från vår sida för att se till att Kriminalvården har bra förutsättningar framöver.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.