rättssäkerheten för svenska medborgare i Eritrea

Interpellation 2004/05:316 av Oscarsson, Mikael (kd)

den 18 januari

Interpellation 2004/05:316

av Mikael Oscarsson (kd) till utrikesminister Laila Freivalds om rättssäkerheten för svenska medborgare i Eritrea

Den 17 december frågade jag Laila Freivalds om rättssäkerhet för svenska medborgare i Eritrea i allmänhet och för den 57-årige svenske medborgaren Kifleyesus Ogbachristos från Uppsala i synnerhet. Den 23 december fick jag svaret att UD "bistår alla svenska medborgare som får problem i samband med sin vistelse i Eritrea. Detta inkluderar självfallet Kifleyesus Ogbachristos".

Den svenske medborgaren Kifleyesus Ogbachristos åkte till Eritrea sommaren 2001 för att hälsa på sin gamle far. Resan slutade i fängelse i staden Asmera den 30 juli 2001. Anklagelsen var mord. Kifleyesus fängslades för detta brott redan för 15 år sedan och hölls då kvar i tre år ända tills det framkom att han vistats i en helt annan del av landet då brottet begicks. Kifleyesus frikändes därmed från brottet. Efter över två år i fängelse släpptes Kifleyesus Ogbachristos mot borgen den 13 oktober 2003. Men han har ändå inte kunnat komma hem till sin familj i Uppsala. Han har nämligen haft utreseförbud tills hans fall kommer upp i domstol.

Den 9 oktober 2004 gick Kifleyesus in i koma. Antagligen förorsakad av brist på medicin och mat. Han är nämligen diabetiker. Hans fru flög ned till Asmara, Eritrea, med mat och medicin. Efter tre dagar vaknade han upp ur komatillståndet.

I början av december blev Kifelyesus satt i fängelse igen. Det var sagt att domstolsförhandlingar skulle hållas på julafton i år. Detta blev framflyttat till den 28 december. Förhandlingarna har för övrigt skjutits upp mer än 30 gånger.

Den 28 december var han så sjuk att han inte kunde närvara och det bestämdes att förhandlingarna skulle hållas den 4 januari. Läkarna på sjukhuset "missade" att skriva ett intyg på att han var svårt sjuk. Den 5 januari avled Kifleyesus 57 år gammal. Med sannolikhet dog han i brist på diabetesmedicin och dålig mat.

Behandlingen av Kifleyesus väcker en rad frågor. Vilka påtryckningar gjorde UD för att få Kifleyesus fri? Kände UD till att Kifleyesus var svårt sjuk? Det finns över 10 000 eritreaner i Sverige. Varför har Sverige bara ett konsulat i Eritrea? Bör inte Sverige snarast etablera en ambassad i Asnara? Hur ska dessa svenska medborgare som besöker sitt gamla hemland Eritrea göra för inte riskera att råka ut för samma sak som Kifleyesus Ogbachristos?

Får fängslade svenska medborgare samma stöd? När det gäller Kubasvensken Mehdi Ghezali, sattes det in stora insatser för att säkra hans rättssäkerhet. Ghezali satt fängslad på Guantánamobasen i drygt två år. Någon rättegång fick han inte. Han greps i gränstrakterna mellan Afghanistan och Pakistan ihop med stridande al-Qaida-medlemmar. Utrikesminister Anna Lindh tog upp hans fall med USA:s utrikesminister Colin Powell och Sveriges ambassad i USA gjorde en rad påtryckningar. När han till sist släpptes flögs han hem med regeringsplanet.

Även i fallet Calle Jonsson har Sverige gjort en rad påstötningar på hög nivå för att säkra Calle Jonssons rättssäkerhet. När man sedan ser på UD:s agerande för Kifleyesus blir kontrasten bländande.

Givet ovan vill jag fråga när det gäller fallet Kifleyesus:

Vilka påtryckningar gjorde utrikesministern för att få honom fri och kände hon till att han var svårt sjuk?

Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta för att svenska medborgare som besöker sitt gamla hemland Eritrea inte ska riskera att råka ut för samma sak som Kifleyesus Ogbachristos?