Reseavdragets betydelse för matchningen på arbetsmarknaden

Anf. 22 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Jan Ericson har frågat mig om jag ser ett behov av att ändra så att reseavdragen bättre överensstämmer med verklighetens kostnader och hur jag ser på reseavdragets betydelse för matchningen på arbetsmarknaden. har även frågat arbetsmarknadsministern hur hon ser på reseavdragets betydelse för matchningen på arbetsmarknaden. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Som Jan Ericson nämner är reseavdraget föremål för utredning. En kommitté ska se över dagens system för reseavdrag och analysera hur ett avståndsbaserat reseavdrag kan utformas. En viktig utgångspunkt är att det ska vara möjligt att bo och verka i hela landet, även där kollektivtrafikalternativ saknas eller är begränsade.

En annan utgångspunkt för kommitténs arbete är att utforma regler som ska bidra till regionförstoring och därigenom underlätta rörligheten på arbetsmarknaden. Utformningen ska också bidra till klimatmålet för transportsektorn 2030. Det finns alltså flera aspekter av reseavdraget som ska belysas.

I punkten 23 i januariavtalet föreslås åtgärder för att göra det möjligt att leva och bo på landsbygden, bland annat att ett avståndsbaserat reseavdrag införs.

Reseavdragskommittén ska lämna sitt betänkande senast den 1 juli 2019. Efter det följer sedvanlig beredning i Regeringskansliet.

Anf. 23 Jan Ericson (M)

Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret, även om jag är lite besviken över att hon tar båda svaren. Det hade varit intressant att även belysa det här ur arbetsmarknadssynpunkt och få Ylva Johanssons svar på frågan. Men jag får återkomma till henne på annat sätt.

Som jag sa i en tidigare debatt är Sverige ett avlångt land med stora avstånd, och bilen behövs faktiskt i hela landet. Det gäller inte bara de som har rätt till reseavdrag utan även människor som inte arbetar, exempelvis studerande, sjukskrivna, arbetssökande och pensionärer - människor som behöver bilen i vardagslivet. De som arbetar behöver också bilen för annat än arbetsresor.

Jag nämnde tidigare hur viktigt det är att de gröna näringarna fungerar och att det i stor utsträckning är människor på landsbygden som driver de verksamheterna. Det skulle inte fungera utan att människor har möjlighet att ta bilen till sina arbeten.

Med detta sagt är reseavdraget som sagt viktigt även för arbetsmarknaden. Tack vare bilen kan arbetssökande ta ett jobb på annan ort. Och en arbetsgivare kan hitta arbetskraft över ett större område. Bilen gör helt enkelt arbetsmarknadsregionerna större och underlättar matchningen på arbetsmarknaden.

För arbetstagaren är reseavdragen ofta ekonomiskt avgörande för möjligheten att ta ett jobb lite längre bort utan att behöva flytta. Det senare kanske är helt omöjligt med hänsyn till övriga familjemedlemmars arbeten eller studier.

Det går inte att ha storstädernas täta kollektivtrafik som norm utan att se landsbygdens och glesbygdens villkor. Det går inte heller att jämföra arbeten på normala arbetstider med dem som arbetar natt och inte alltid har kollektivtrafik tillgänglig. Det gäller oavsett om man bor på landet eller mitt inne i centrala Stockholm. Fråga exempelvis busschauffören som tidigt på morgonen hämtar sin buss i garaget för att köra dagens första tur hur det skulle fungera att ta sig till jobbet utan egen bil. Fråga också nattsköterskan, polisen, räddningstjänstpersonal med jour i hemmet, den som kör snöplogen eller sköter ugnen i stålverket när vi andra sover gott. Exemplen är många på yrkesgrupper som arbetar när vi andra sover och därför saknar tillgång till kollektivtrafik.

Reseavdraget är viktigt för att i varje fall delvis kompensera dem som har höga kostnader för resor till jobbet. Med sina skattepengar är de med och betalar för hela kollektivtrafiken utan att själva kunna använda den för sina jobbresor. Dessutom får de inget avdrag för de första 11 000 kronorna resorna kostar. Reseavdraget behöver förstärkas.

Finansministerns svar väcker ett antal frågor. Hon talar om ett nytt avståndsbaserat reseavdrag. Jag undrar vad hon menar med det. Reseavdraget är redan i dag tydligt avståndsbaserat. Det är kopplat till antal körda kilometer och ger ett avdrag med 1,85 per körd kilometer. Vad kan man förändra så att det blir mer avståndsbaserat än i dag? Det skulle jag gärna höra finansministern utveckla lite, utan att hon föregår utredningen såklart.

Finansministern talar också om att reseavdraget ska bidra till regionförstoring och gynna rörlighet på arbetsmarknaden. Samtidigt ska det bidra till klimatmålet för transportsektorn. Hur ska man kunna både gynna arbetsresor och samtidigt bidra till klimatmålet? Kan finansministern förklara detta på ett pedagogiskt sätt? Ska vi köra mer eller mindre bil? Ett reseavdrag kan inte verka för båda delarna samtidigt.

Finansministern säger också i svaret att en viktig utgångspunkt är att det ska vara möjligt att bo och verka i hela landet, även där kollektivtrafikalternativ saknas eller är begränsade. Kan finansministern därmed lova att det inte blir ytterligare ekonomiska försämringar för landsbygdens invånare när det nya reseavdraget införs?

Anf. 24 Lars Beckman (M)

Fru talman! Jag vill tacka Jan Ericson för en viktig interpellation.

När jag reser i min valkrets, Gävleborg - det hade säkert kunna vara vilken valkrets som helst - besöker jag företag och frågar hur det går. Ofta går det ganska bra just nu. Sedan frågar jag om det finns någon fråga som företagaren tycker är viktig att driva i riksdagen. Då är det inte helt ovanligt att brist på arbetskraft kommer upp. Det är inte helt ovanligt att företagare säger: Vi hittar inte medarbetare X och Y som vi behöver på den tjänsten.

Det är klart att företag som ligger i Järbo eller Lingbo eller någon annan mindre ort ofta tar upp att det är svårt för de anställda att ta sig dit. Ett företag i Järbo berättade att de hade en medarbetare som pendlade från Söderhamn. Om den medarbetaren skulle pendla från Söderhamn med kollektivtrafik innebar det först byte i Gävle till Sandviken och sedan byte till Järbo. Det skulle bli väldigt långa arbetsdagar för den medarbetaren.

Hur löser man det då? Medarbetaren kör naturligtvis bil. Det är fortfarande en hyfsat lång resa. Men det är i alla fall lättare än att resa med kollektivtrafik. Då är reseavdraget väldigt viktigt. Det är det som möjliggör för medarbetaren att ha råd att ha det jobbet och att pendla.

Ett annat företag som jag besökte i Hudiksvall för någon månad sedan hade en medarbetare som pendlade från inre Hälsingland. Man tog också upp vägarnas standard i Hälsingland. Om finansministern skulle åka i baksätet på sin statsrådsbil efter exempelvis Nianforsvägen skulle jag rekommendera hjälm. Den vägen är - apropå en tidigare debatt om vägar - nämligen väldigt ojämn, vilket jag visar för åhörarna i kammaren. Men vägen är nödvändig för många som pendlar i Hälsinglands inland för att de ska kunna jobba. Och då är reseavdraget naturligtvis viktigt.

Precis som Jan Ericson skriver i sin interpellation har reseavdraget inte höjts på många år. Samtidigt har den här regeringen sedan 2014 höjt fordonsskatten. Man har höjt bränsleskatter. Man har infört ett bonus-malus-system som innebär att den som bor i Hälsinglands inland och vill åka trafiksäkert till sitt arbete i Hudiksvall och av den anledningen vill köra en stor bil nu får en stor straffbeskattning. När man åker som en stridsvagn på Nianforsvägen, som är väldigt ojämn, vill man sannolikt ha en större kanske till och med fyrhjulsdriven bil för att kunna ta sig till och från jobbet. Det måste vara bättre att människor tar sig till och kan utföra ett jobb än att de kanske kastar in handduken och helt enkelt struntar i att jobba.

Jag lyssnade på Ekots lördagsintervju med Arbetsförmedlingens generaldirektör. Han beskrev konsekvenserna av Arbetsförmedlingens omstrukturering. Generaldirektören var väldigt tydlig med att denna omstrukturering beror på januariöverenskommelsen. Då kan man såklart också ställa frågan: Hur ska den som i Västerbotten får 13 mil till Arbetsförmedlingen ha råd att åka på besök eller råd att söka jobb?

Det finns alltså många frågor rörande reseavdraget som är obesvarade. Det vore också intressant att ställa frågan till finansministern om huruvida man ska ha råd att köra till och från jobbet.

Anf. 25 Kjell Jansson (M)

Fru talman! Tack, Jan Ericson, för en bra interpellation!

Bilen är den viktigaste komponenten för en levande landsbygd. Tunnelbanan är jättebra i Stockholm, men den slutar i Mörby och Norsborg. Därefter tar i huvudsak bilen över. Det finns också buss och tåg, men huvuddelen av landet är oerhört beroende av bilen. Bilen är också viktig för hela näringslivet. Det gäller såväl när man vill ta sig till jobbet som för transporter för industrin och företagandet.

Bilen är även en otroligt viktig del i Stockholms län, vilket många inte säger. Härifrån och upp till Singö och den kommun jag kommer ifrån är det 15 mil. Det är länets nordligaste del. Dit går det varken tunnelbana eller tåg. Det går däremot två bussar om dagen. Bor man där måste man ha bil, annars går det inte att leva där.

Sverige är ett land som är extremt beroende av exportindustrin. 53 procent av bnp är pengar som vi genom exporten tar hem till Sverige, och utan fungerande kommunikationer med bilar i landet kan vi glömma sådana stora intäkter. Därför behöver vi inte resa mindre utan mer med såväl flyg som tåg och bil. Det är därför viktigt att behålla reseavdragen för bilen.

Anf. 26 Sofia Westergren (M)

Fru talman! Jag vill tacka Jan Ericson för en väldigt viktig interpellation.

Det är viktigt med ett starkt resebidrag. Man blir lite orolig när det ska vara avståndsbaserat. I dag är det absolut avståndsbaserat. Man ska få ersättning för de kilometrar och mil som man de facto kör. Det är dock oroväckande att man i deklarationen hela tiden tar bort avdraget från resebidraget.

Bilen är viktig för att hela landet ska kunna vara med i kompetensförsörjningen till våra företag. Företagen är grunden för hela vår välfärd genom att skattekollektivet betalar in skatter som sedan kan bli välfärd för oss alla.

Där jag kommer ifrån, Västra Götaland och Stenungsund, finns en stor brist, och den heter Bohusbanan. Om vi ska kunna ingå i Västra Götalands arbetsmarknadsregion måste Bohusbanan få investeringar till matartrafik till våra företag. Företagen har i dag svårt att hitta kompetens.

Om man jämför med övriga landet, till exempel Stockholm, har tågen möjlighet att öka på antalet avgångar. Den möjligheten är nådd på Bohusbanan. Vi har inte möjlighet att slänga på ett enda tåg till på rälsen.

Arbetsmarknadsregionen Västra Götaland är som en punka på bollen för den plats som jag kommer ifrån. Med det syftar jag på 35-minuterstrafik mot Göteborg, som är vår storstad. Därför blir man lite orolig om det ska bli höghastighetsbanor, som ska binda samman våra stora städer med snabba tåg. Vi har inga pengar till snabba tåg eller att få till höghastighetsbanor. Jag som Stenungsundsbo är därför orolig över att nödvändiga investeringar i Bohusbanan inte görs.

Bilen är jätteviktig. Förstärk därför reseavdraget i stället så att hela landet kan leva!

Anf. 27 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Det är två parlamentariska utredningar som har föreslagit att man ska se över reseavdragen. Det är både Parlamentariska landsbygdskommittén och Miljömålsberedningen. Landsbygdskommittén och, tror jag, även Miljömålsberedningen pekar på ett avståndsbaserat reseavdrag. Man kan titta på hur man har gjort i bland annat Norge och Danmark, där det är avståndsbaserat på så sätt att det är färdmedelsneutralt utformat.

Detta är vad de ska titta på, och det är i enlighet med vad parlamentariska kommittéer har föreslagit som uppdrag för regeringen att göra. Kommittén arbetar nu med detta, och vi kommer senare att få resultatet av det. Då kommer vi i sedvanlig ordning att kunna bereda det hela, och vi återkommer sedan till riksdagen.

Självklart kommer det att vara viktigt för regeringen att i det arbetet säkerställa möjligheten att leva och bo på landsbygden. Det finns behov i delar av Sverige där det inte finns kollektivtrafik att i stället kunna åka bil, och det ska vara möjligt att göra det även med ett nytt reseavdragssystem.

Arbetskraftsbrist är något som flera av deltagarna i interpellationsdebatten tar upp. Självklart ger en regionförstoring möjligheter till arbetspendling med både kollektivtrafik och bil, och det är viktigt för att minska arbetskraftsbristen. Något annat som är viktigt är att utbilda bort arbetskraftsbristen. Möjligheterna till det har tyvärr allvarligt försvårats under året tack vare de omfattande neddragningar inom arbetsmarknadspolitiken som Moderaterna har genomfört.

Anf. 28 Jan Ericson (M)

Fru talman! Jag försökte skriva samtidigt som jag lyssnade på finansministern, för det är väldigt mycket jag vill invända mot.

Låt mig börja med överindexeringen, något som har varit uppe flera gånger här. Finansministern sa i en tidigare interpellationsdebatt att den moderata och kristdemokratiska budgeten bara tog bort överindexeringen för innevarande år. Det var väldigt tydligt att vi inte ville återinföra den under kommande år. Men eftersom vi gjorde en ändring i regeringens budget för detta år är det vad som syns i budgeten. Vi var dock väldigt tydliga med att vi vill ta bort överindexeringen permanent. Om det inte har varit tydligt för finansministern tidigare hoppas jag att det är det nu.

Finansministern sa tidigare också att Moderaterna och Kristdemokraterna slaktar miljöbudgeten. Men den är större än finansministerns egen miljöbudget så sent som 2016. Det är intressant att finansministern nu anser att hennes egen miljöbudget från 2016 var så usel. Det är fascinerande, tycker jag. Kanske är det så att antalet förbrukade kronor inte är vad som är avgörande för miljön utan vad man faktiskt får för dem.

Är då en höjd bensinskatt en effektiv miljöåtgärd, vilket finansministern påstod tidigare? Jag menar att det helt beror på vem man talar om. Om man talar om människor som bor på landsbygden och som måste ta bilen till jobbet spelar det ingen roll hur mycket finansministern höjer bensinskatten. De är tyvärr tvungna att betala den i alla fall. De måste ta bilen, eftersom det inte finns något alternativ. På så vis kan man säga att den är totalt ineffektiv på landsbygden. Den blir bara ytterligare en fortsatt mjölkko för klåfingriga finansministrar, utan minsta nytta för miljön.

Jag tackar för svaret om hur man kan tänkas utforma ett nytt reseavdrag. Färdmedelsneutralt låter fint, men i praktiken innebär det att den som har glädje av den skattefinansierade kollektivtrafiken dessutom ska få ett mer generöst reseavdrag i dag. Men den som inte kan använda den kollektivtrafik som man själv är med och betalar med sin egen skatt ska få ett försämrat reseavdrag. Detta är innebörden av det här. Det missgynnar alltså landsbygden och gynnar de människor som bor nära storstäderna men ändå har några mil till jobbet och kan använda tunnelbana eller kollektivtrafik.

Finansministern talade i en tidigare debatt om grön skatteväxling. Då anade jag en möjligen lite förändrad syn från finansministern. Hon sa nämligen att de som drabbas av höjda bensinskatter ska kompenseras med sänkt skatt på inkomster. Men det enda som finns om detta i januariöverenskommelsen är avskaffad värnskatt. Några andra förslag om inkomstskattesänkningar för vanligt folk finns inte över huvud taget. Däremot finns det tydliga skrivningar om att man ska höja miljöskatter. Jag vill fråga finansministern rakt på sak: Lovar finansministern ytterligare inkomstskattesänkningar, som inte finns med i januariöverenskommelsen, för vanliga löntagare och pensionärer som kompensation för höjda miljöskatter? Finansministern borde kunna svara ja eller nej på den frågan, eller åtminstone säga om hon har den avsikten.

Anf. 29 Lars Beckman (M)

Fru talman! Jag tror att min kollega Jan Ericson är någonting på spåret när han säger att finansministern ser bilismen som en mjölkko. Man kommer alltid att hitta argument för att höja bensinskatten, dieselskatten eller fordonsskatten eftersom det är nödvändigt att ha bil för den som bor i Gävleborg.

Kjell Jansson har naturligtvis helt rätt. Jag ber om ursäkt om jag någon gång har sagt att man inte behöver bil i Stockholm. Jag får nog korrigera mig: Den som bor i Stockholms innerstad, till exempel på Södermalm, och cyklar med sin subventionerade elcykel till jobbet har inte samma behov av bil.

Men det viktiga när vi nu pratar om reseavdrag är naturligtvis att man ska ha råd att ta sig till och från jobbet. Jag noterar att finansministern säger sig dela den uppfattningen och ha respekt för att det finns arbetsmarknadsregioner och att människor måste pendla med bil till och från jobbet. Jan Ericson tog upp flera yrkesgrupper. I en annan interpellationsdebatt var finansministern väl medveten om att många LO-grupper har det svårt att ta sig till och från jobbet utan bil. Det viktiga då är naturligtvis att ord och handling går ihop.

Liksom Jan Ericson hittar jag inte några stora breda skattesänkningar för pensionärer, arbetslösa, sjukskrivna eller hushåll med normala inkomster. Det jag har sett är att man tänker sänka skatten genom att den 1 januari ta bort värnskatten för dem med de allra högsta inkomsterna. Jag vet inte vad det kostar - kanske 5-6 miljarder. Man ska finansiera det med den röda skatteväxlingen, den röda skattehöjningen. Jag är också nyfiken på svaret. Kan finansministern i den här debatten, här och nu, lova att vanliga hushåll inte kommer att få stora och breda skattehöjningar som ska finansiera borttagandet av värnskatten?

Anf. 30 Sofia Westergren (M)

Fru talman! Det är egentligen väldigt märkligt att dagens nivå på 18,50 i reseavdrag inte har justerats på över tio år. Däremot har golvet för reseavdraget ständigt justerats upp, vilket har urholkat avdragets värde. Det är detta vår interpellationsdebatt nu hanterar.

Man blir lite orolig när finansministern pratar om att det ska vara färdmedelsneutralt. Är det återigen så att landsbygden ska betala för stadens kollektivtrafik? Är det så att personen som cyklar på sin subventionerade elcykel ska ha samma reseavdrag som personen som behöver ha bilen för att vardagen ska fungera och som bor där vägarna inte längre underhålls och dit snöröjningen knappt når fram och definitivt inte på de obekväma arbetstider då LO-arbetaren behöver förflytta sig för att förse vården med sin arbetskompetens? Då blir jag riktigt orolig för den utveckling som den rödgröna regeringen för landet till.

Men jag hoppas att Magdalena, vår finansminister, kan gå upp och lugna oss i den här frågan och tala om att det inte är så det är tänkt.

Anf. 31 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Sofia Westergren undrar hur det är tänkt med avståndsbaserat reseavdrag. Jag kan undra hur Moderaterna har tänkt. Moderaterna i Landsbygdskommittén uppdrog till regeringen att utreda ett avståndsbaserat reseavdrag. Sofia Westergren kanske ska fråga Jessica Polfjärd, som om jag minns rätt var den som satt i Landsbygdskommittén. Det är också så att Miljömålsberedningen föreslog att man ska se över reseavdragen.

Men det är helt korrekt att man när man tittar på ett sådant system också måste titta på hur det slår i stad och på landsbygd. Jag är inte säker på att de i Landsbygdskommittén som uppdrog åt regeringen att titta på det på det här sättet hade tänkt igenom det till fullo. Men det behöver naturligtvis den här kommittén göra. Annars måste vi titta på det ordentligt från regeringens sida när vi har fått förslaget på vårt bord; vi kan inte gå fram med ett system som är orimligt när det gäller balansen mellan storstad och landsbygd vad gäller reseavdragen.

Ett rakt svar på en rak fråga, Jan Ericson: Värnskatten kommer inte att vara en del av den gröna skatteväxlingen. Det är ännu inte klargjort vilka skatter som ska höjas och vilka som ska sänkas. Men en sak är tydlig: Värnskatten kommer inte att vara en del av detta. Vi ska inte höja någon bensinskatt för att sedan sänka värnskatten - svar nej.

När vi tittar i Moderaternas tabell ser vi inte att indexeringen skulle vara borta i era beräkningar. I era inkomstberäkningar ligger indexeringen för 2020 och 2021. Ni har bara stoppat indexeringen för 2019. Sedan kan ni ha ändrat er - det kan vara så att ni vill stoppa den för 2020 och 2021 också. Men det är inte det som ligger i tabell nu.

Återigen: Regeringen ser nu över reseavdragen, bland annat på uppmaning av moderater här i riksdagen, och kommer att kunna återkomma när det finns ett förslag.

Anf. 32 Jan Ericson (M)

Fru talman! Diskussionen om reseavdragen och hur de kan utformas framöver börjar bli intressant. Angående det här med "färdmedelsneutralt" vill jag säga att det egentligen bara finns två sätt man kan förändra systemet på. Antingen kan man tillföra betydligt mer pengar i systemet, det vill säga öka statens kostnader för det sammantagna reseavdraget, så att man kan behålla reseavdraget för dem som kör långt med bil och dessutom införa något motsvarande för dem som inte kör bil, eller så får man minska ersättningen till dem som har höga faktiska kostnader för att man samtidigt ska kunna införa något liknande för dem som inte har de här kostnaderna. Det skulle vara intressant att få ett svar från finansministern på om hon är beredd att utöka budgetposten för reseavdraget eller om tanken är att detta ska göras inom befintlig budgetram. Det hade varit intressant att veta.

Sedan tycker jag att det är en annan fråga vi glömmer i debatten. Vi pratar väldigt mycket om löntagare som ska ta sig till jobbet, men vi glömmer ofta bort alla småföretagare som är helt beroende av sina bilar i tjänsten, bilar som i många fall är stora bensinslukande servicebilar på vilka det dessutom har lagts ganska mycket extra skatter genom åren. Utan dem skulle det inte gå vare sig att driva de gröna näringarna eller att genomföra de RUT, REP- och ROT-tjänster som vi ser som så framgångsrika. Det finns också många andra serviceyrken som behöver bilar. Finns det med någon diskussion om detta i direktiven när det gäller reseavdragen?

I januariöverenskommelsen nämns höjda miljöskatter uttryckligen, men inga inkomstskatter utöver värnskatten nämns över huvud taget. Det låter väldigt märkligt.

Anf. 33 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Vi kommer säkert att få fler möjligheter att diskutera reseavdraget, inte minst efter det att kommittén har presenterat sitt förslag, vilket sedan också kommer att gå ut på beredning. Det ska bli intressant att se vad det blir för förslag och vad det sedan kommer in för viktiga remisssynpunkter. Därefter kan regeringen återkomma med förslag till riksdagen. Jag ser också fram emot en fortsatt debatt.

Reseavdraget fyller en viktig funktion för att underlätta för arbetspendling för människor som inte har möjlighet att åka kollektivtrafik. Eftersom det är viktigt att ha en regionförstoring för företagen och att kunna få försörjning av arbetskraft är det viktigt inte bara att det finns goda förutsättningar generellt för företagen och att det finns tillgång till kompetent arbetskraft. Det kommer tyvärr att minska nu på grund av Moderaternas neddragningar i arbetsmarknadspolitiken. Det är också viktigt att det finns reseavdrag som är väl utformade utifrån det faktum att Sverige är ett glesbefolkat och stort land.

Återigen, Jan Ericson: Värnskatten är inte en del av den gröna skatteväxlingen. Den nedsättning av skatter som kommer att ske i den gröna skatteväxlingen kommer att omfatta andra skatter. Exakt vilka skatter vi kommer att höja och vilka vi kommer att sänka återkommer vi till under de kommande åren.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.