Riksintag till gymnasium utifrån exemplet Forsmarks skola

Interpellation 2011/12:171 av Oscarsson, Mikael (KD)

av Oscarsson, Mikael (KD)

den 14 december

Interpellation

2011/12:171 Riksintag till gymnasium utifrån exemplet Forsmarks skola

av Mikael Oscarsson (KD)

till utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Regeringens skolreformer är mycket välkomna, men denna interpellation handlar om en avigsida som nu visat sig.

Ett exempel är Forsmarks skola i norra Uppland, vars situation jag ska återkomma till mer ingående. Men inledningsvis vill jag nämna att denna skola under 24 år legat kvalitetsmässigt i topp inom naturvetenskap och teknik. De examinerade eleverna rankar skolan bland de fem sex bästa i landet. Tre disputerade lärare inom materialkemi, kärnfysik och strålningsbiologi, samt ytterligare ett tiotal lärare, lägger grunden för de lyckade resultaten. Efterfrågan på utbildad arbetskraft inom den sektor som skolan utbildar för är stor. Enligt ESO 2001 ansågs skolan vara landets bästa.

Är det då rimligt att denna skola nu ska tvingas ned på knä?

Dess värre är detta inte den enda skolan i samma situation, utan det finns andra exempel såsom den förberedande sjöbefälsutbildningen vid Strömstads gymnasium. Min utgångspunkt är att vi nu gemensamt måste hitta vägar att bevara den kompetens som byggts upp på dessa skolor, och interpellationen utmynnar i frågor huruvida regeringen känt till att utvecklingen skulle bli just denna eller om Skolverket helt misstolkat sitt uppdrag – och inte minst: Vad ämnar ansvarigt statsråd nu vidta för åtgärder?

Bakgrund i gymnasiereformen

Bakgrunden till interpellationen är de förändringar som gjorts kring riksintag i den nya gymnasiereformen. I ett svar på en skriftlig fråga svarar statsrådet själv att, enligt lagstiftningen, kan riksrekrytering endast beslutas för yrkesprogram och estetisk spetsutbildning. Av ovan nämnda svar, på fråga 2011/12:122 Forsmarks skola och riksintag för energiutbildning, framgår också det följande:

Bakgrunden till dessa bestämmelser är regeringens bedömning i propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199), att programstrukturen i den nya gymnasieskolan bör minska behovet av riksrekryterande utbildningar då programmen i högre grad ska följa och motsvara de krav som avnämare ställer för att förbereda ungdomar för ett framtida yrkesliv och vidare studier. De behov som framgent kommer att finnas av att kunna inrätta riksrekryterande utbildningar bedömdes kunna gälla sådana fall där det finns ett tydligt och väl dokumenterat arbetsmarknadsbehov och ett nationellt intresse, men som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom riksrekrytering. Regeringen menade i propositionen att riksrekrytering främst bör bli aktuellt för ett mindre antal yrkesutbildningar.

Statsrådet säger sig inte heller göra någon annan bedömning i nuläget, även om han inte specifikt uttalar sig om Forsmarks skola. Samtidigt ger han en öppning när han säger att regeringen i propositionen menade att riksrekrytering främst bör bli aktuellt för ett mindre antal yrkesutbildningar (min kursivering). Frågan är om detta främst tillräckligt tydligt fått konsekvenser i Skolverkets förordningar och efterföljande bedömningar.

Exemplet Forsmarks skola

Forsmarks skola är en kommunal skola med Östhammars kommun som huvudman, som sedan starten 1987 har drivits i entreprenadform av Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA). Fram till i september i år var skolan landets enda naturvetenskapliga gymnasium med nationellt intag med inriktningen energiteknik. Skolan har under åren utexaminerat omkring 1 550 elever.

Kvaliteten på utbildningen är mycket hög, och de examinerade elevernas medelpoäng våren 2011 uppgick till 3 125 poäng jämfört med ett nationellt programs 2 500 poäng. Skolan har fått mycket goda betyg i en granskning 2008 av Skolverket såväl som vid 2011 års dito av Skolinspektionen.

Skolan har i dag en högskolebehörighet/examinationsgrad på över 97 procent, vilket är bland de högsta i Sverige. Under läsåret 2010/11 var den till och med hela 100 procent! Och som sades i inledningen finns det många andra faktorer som talar till skolans fördel.

I och med gymnasiereformen var skolan tvungen att ansöka om nytt tillstånd för riksintag – en ansökan Skolverket avslog. Detta beslut äventyrar nu hela skolans existens, då ca 90 procent av eleverna kommer från kommuner utanför lägeskommunen. Visserligen kan ungdomarna fortfarande söka utbildningen, men utan tillstånd för nationellt intag går skolan miste om stora summor för varje elev. Dessutom får eleverna inte rätt till inackorderingstillägget – vilket gör att flertalet familjer inte kommer att ha ekonomiska möjligheter att skicka sina ungdomar till Forsmarks skola.

Ledningen vid Forsmarks skola är kritisk till att lagstiftningen och efterföljande förordningar inte tillräckligt tydligt klargör vad som krävs för att få nationellt intag på en högskoleförberedande utbildning. Skolverket har inte heller under ansökningsprocessen gett utrymme för någon dialog, trots att såväl lagstiftningen som förordningen är ny och de därmed borde ge tydligare vägledning kring förändringarna.

Behov av kompetensen

Behovet av energiteknisk kompetens är vidare omfattande på den efterföljande arbetsmarknaden, och Forsmarks skola är så placerad att det möjliggör en utbildning mot bland annat kärnenergiteknik som självklart inte är möjlig var som helst i landet. Forsmarks Kraftgrupp AB – med tre kärnkraftreaktorer – är lokaliserat till Forsmark, liksom Kärnkraftssäkerhet och Utbildning AB (KSU) och Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB).

I närheten finns, i Älvkarleby, Vattenfall Utveckling AB och, i Uppsala, Vattenfall Värme samt Uppsala universitet. Forsmarks skola är en integrerad avdelning i FKA och har därför ett naturligt samarbete med företag och bransch. Sammantaget innebär detta att det finns mycket kunnande inom energiområdet i närheten och goda möjligheter för eleverna att under utbildningen dra fördel av detta.

Stora pensionsavgångar under de kommande åren kräver dessutom ny kompetens. Forsmarks skola har varit en helt central aktör i detta avseende, både genom att utbilda elever med mycket god grund för vidareutbildning och genom ett fjärde företagsinternt tekniskt påbyggnadsår där skolan själv har kunnat ge yrkesförberedande grund inom området.

Vattenfall och branschorganisationen Svensk Energi har tydligt uttryckt behovet av den utbildning som bedrivs vid Forsmarks skola. Så skriver exempelvis Vattenfall i ett yttrande till Skolverket:

Behovet av ny kompens [sic!] inom det energitekniska området är mycket avgörande för företagets framtid. Ett behov av energiteknisk kompetens bedöms för de närmaste 10 åren till ca 2000 medarbetare för Vattenfall. De medarbetare som Vattenfall har anställ med utbildning från Forsmarks skola har en unik kompetens. Det är troligt att mixen av bred lärarkompetens, närheten till kraftverket i Forsmark och miljön är starkt bidragande orsaker till ett studieengagemang hos eleverna vilket ger en utbildning om efterfrågas inom energibranschen. Vår förhoppning är att Forsmarks skola även framöver kan medges riksrekrytering.

Elevperspektivet

Det allvarliga med Skolverkets avslag är inte minst att man därmed stänger ute sökanden med sämre ekonomiska förutsättningar från andra orter i Sverige genom att rätten till inackordering faller bort för de elever som verkligen behövs i energisektorn.

Inte minst detta är något ansvarigt statsråd borde titta närmare på.

Det är helt avgörande att kunna se frågan ur elevernas perspektiv och bejaka att många ungdomar vill utbilda sig för energisektorn, som på många sätt är en framtidsbransch. En mycket stor andel av de gymnasister som får sin utbildning vid Forsmarks skola kommer från andra kommuner. Nu riskerar den valfrihet som är en av grundpelarna i Alliansens politik att beskäras. Det finns självklart inte förutsättningar att gå en gymnasieutbildning, där vissa delar av utbildningen kan förläggas till ett kärnkraftverk på så många håll i Sverige. Förutsättningarna som skapar valfrihet är därför starkt begränsade vilket ur ett elevperspektiv talar starkt för riksintag.

För företagen inom energisektorn i allmänhet och kärnenergisektorn i synnerhet är det vidare en rekryteringsfråga, då det för olika arbetsuppgifter krävs en kompetens som i många fall inte nås på annat sätt än genom gymnasieutbildningen. Men även detta berör ungdomsperspektivet utifrån ungdomsarbetslösheten och förutsättningarna att utbilda sig för en bransch med stora behov. Det bör betonas att kärnkraftsföretagen, och andra motsvarande företag inom energisektorn, generellt inte kan anställa elever som är examinerade från yrkesprogrammen då de teoretiska kunskaperna är alldeles för låga. I de tjänster som berör operativ verksamhet såsom drift, underhåll och energiproduktion krävs den så kallade R3-behörigheten med matematik D, kemi A och fysik B – något som utbildningen vid Forsmarks skola säkerställer.

Att nu strypa kompetensförsörjningen på det sätt som beskrivs i denna interpellation kan också få negativa konsekvenser för kärnkraften i Sverige. År 2006 avskaffade regeringen den så kallade tankeförbudslagen, men faran är att den nu återinförs bakvägen eftersom Forsmarks skola är ensam bland de högskoleförberedande programmen i Sverige om att ge kurser inom området kärnkraftsteknologi. Detta kommer självklart även att påverka den fortsatta rekryteringen för högre utbildning, forskning och så vidare.

Mot denna bakgrund vill jag fråga utbildningsministern:

På vilka omständigheter och fakta har utbildningsministern baserat sitt ställningstagande att det i mycket ringa utsträckning behövs högskoleförberedande gymnasier med riksintag, med inriktning mot exempelvis energi- och kärnenergiteknik, och utformat lagstiftningen utifrån dessa?

Drar utbildningsministern med anledning av det ovan anförda fortfarande slutsatsen att riksintag främst bör gälla ett mindre antal estetiska utbildningar och yrkesutbildningar?

Anser utbildningsministern att det, mot bakgrund av uttrycket främst som enligt ministern härrör från propositionen, i förordningarna till Skolverket tillräckligt tydligt uttrycks i vilka fall det ändå ska beviljas riksintag också för högskoleförberedande utbildningar?

Vad avser utbildningsministern att vidta för åtgärder för att inackorderingstillägget ska kunna ges till elever som söker till gymnasieskolor i den situation som beskrivs i interpellationen?

Avser utbildningsministern att vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen eller de förordningar till Skolverket som reglerar den ovan beskrivna situationen, och vilka är i så fall dessa åtgärder?

Interpellationen är besvarad

Händelser

statustext: Interpellationen är besvarad Inlämnad: 2011-12-14 Anmäld: 2011-12-14 Besvarad: 2012-01-24

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Debatt (7 anföranden)