Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sjukvårdens ekonomi

Interpellation 2019/20:135 av Karin Rågsjö (V)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2019-11-14
Överlämnad
2019-11-15
Anmäld
2019-11-19
Sista svarsdatum
2019-11-29
Svarsdatum
2019-12-10
Besvarad
2019-12-10

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Sjukvårdens ekonomi(pdf, 89 KB)

Interpellationen

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Det är med stor oro jag har följt den mycket allvarliga utvecklingen inom regionernas ekonomier. 19 regioner beräknas gå med underskott, och detta kommer för deras del att leda till stora nedskärningar.

I stället för en mer expansiv politik inom hälso- och sjukvården, som exempelvis hade riktats mot nödvändiga personalsatsningar, satsningar på nödvändig digitalisering, öppnande av i dag stängda vårdplatser, en mer robust primärvård, bättre beroendevård etcetera, blir det i stället en helt omvänd situation i regionerna.

Den växande gruppen äldre ökar kostnaderna för både kommuner och regioner eftersom den kräver både äldreomsorg och sjukvård. Den gruppens behov kommer att bli allt svårare att möta med nedskärningar. Dessutom har vi i dag stora kostnader för effektiva läkemedel inom området cancer. Hur ska regionerna kunna svara mot behoven inom avancerad cancervård?

Fler och fler regioner har redovisat stora svårigheter att kunna ge den hälso- och sjukvård vi borde kunna förvänta oss i ett samhälle där välfärden tidigare har prioriterats; detta kommer att drabba patienter. Den personal som hälso- och sjukvården så väl behöver kommer inte att kunna anställas med en krympande budget. Vi står inför stora nödvändiga satsningar på personal inom hela hälso-och sjukvården. Om inga större satsningar görs på just personalen de kommande åren riskerar vi att förlora många vårdarbetare. Dessutom kommer färre att utbilda sig inom området.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

  1. Hur menar ministern att regionerna i en krympande ekonomi ska kunna leverera en hälso- och sjukvård som är patientsäker?
  2. Hur menar ministern att regionerna ska kunna behålla och anställa fler inom vårdsektorn?
  3. Vad anser ministern om regionernas förutsättningar att öka en nödvändig digitalisering i en krympande ekonomi?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2019/20:135, Sjukvårdens ekonomi

Interpellationsdebatt 2019/20:135

Webb-tv: Sjukvårdens ekonomi

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Lena Hallengren (S)
Anf. 15 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Karin Rågsjö har frågat mig hur regionerna i en krympande ekonomi ska kunna leverera en hälso- och sjukvård som är patientsäker, hur regionerna ska kunna bibehålla och anställa fler inom vårdsektorn och vad jag anser om regionernas förutsättningar att öka en nödvändig digitalisering i en krympande ekonomi.

Karin Rågsjö har identifierat flera viktiga frågor. Regeringen följer utvecklingen noga genom till exempel dialoger med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och i kontakterna med enskilda regioner.

Regionerna har ett lagstadgat ansvar för att hälso- och sjukvården bedrivs så att kravet på god vård uppfylls och att de resurser som krävs finns tillgängliga.

För att stödja regionerna har regeringen 2019 avsatt motsvarande 11 ½ miljard kronor för olika satsningar inom hälso- och sjukvården. Medlen kan bland annat användas för utvecklingen av den nära vården med fokus på primärvården, stöd till förlossningsvården och cancervården, en hållbar kompetensförsörjning och stöd till arbete med it-stöd och processer för att minska onödig administration.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I Sverige har vi en lång tradition av aktivt förebyggande patientsäkerhetsarbete. På nationell nivå pågår i dagsläget ett flertal satsningar och initiativ som syftar till att stärka patientsäkerheten. Jag vill särskilt lyfta fram att Socialstyrelsen har fått i uppdrag att samordna och stödja patientsäkerhetsarbetet på nationell nivå. Myndigheten har i uppdrag att ta fram en nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet som ska redovisas i januari 2020.

Flera andra nationella satsningar inom hälso- och sjukvården har koppling till arbetet för ökad patientsäkerhet. Det gäller till exempel satsningen på standardiserade vårdförlopp, handlingsplan för arbetet mot antibiotikaresistens och regeringens strategi inom området psykisk ohälsa.

Tillgången till välutbildad personal är väsentlig för att vården ska fortsätta att hålla hög kvalitet. Av 11 ½ miljard kronor för 2019 har regeringen tillfört regionerna 2,8 miljarder kronor som kan användas för att behålla och attrahera personal utifrån verksamheternas behov. Regionerna har därutöver tillförts 400 miljoner kronor 2019 för att fler sjuksköterskor ska ges möjlighet till betald vidareutbildning.

Vidare inledde regeringen 2015 en utbyggnad av flera hälso- och sjukvårdsutbildningar i högskolan som innebär att universitet och högskolor har tillförts resurser för fler utbildningsplatser på sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildningen samt barnmorskeutbildningen. Sedan 2018 pågår också en utbyggnad av läkarutbildningen.

För att nationellt samordna arbetet med digitalisering inom hälso- och sjukvård och socialtjänst har regeringen och SKR kommit överens om en gemensam vision, Vision e-hälsa 2025. Målsättningen är att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter.

Jag vill även passa på att framhålla att regeringen i oktober 2019 tillförde SKR 33,5 miljoner kronor för insatser som syftar till att utveckla och modernisera 1177 Vårdguiden. Målet med utvecklingen av 1177 Vårdguiden är bland annat att ge invånare ökad tillgänglighet till både hälsofrämjande stöd och vård med ökad grad av självservice samtidigt som den medicinska kvaliteten bibehålls. Regeringen avser att avsätta ytterligare medel för detta 2020 och 2021.

I budgetpropositionen för 2020 föreslår regeringen att regionerna ska tilldelas ytterligare 1 ½ miljard kronor 2020 utöver tidigare satsningar för att stödja utvecklingen av hälso- och sjukvården med fokus på primärvården.

Till sist vill jag säga att ett starkt samhälle förutsätter en stark välfärd. För regeringen går därför välfärdens behov alltid först.

Karin Rågsjö (V)
Anf. 16 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret, även om jag anser att det inte riktigt går att applicera på verkligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Förra veckan var jag i Region Norrbotten. Där ska man skära ned med 1,1 miljard till 2022, och man var ganska oroad över det. Jämtland ska ta bort 180 anställda inom vården, och det dräller ju inte av hälso- och sjukvårdspersonal där.

Sahlgrenska har nedskärningskrav på 400 miljoner. Man stänger psykosvården permanent, vilket bland annat drabbar personer med schizofreni, en av de svagaste patientgrupperna.

I Skåne ska man skära ned 590 miljoner, och där är nedskärningskraven riktade mot personalen. Jag är orolig. Vi är oroliga.

Det som jag anser är oerhört konstigt med dessa uppsägningar och varsel är att de kommer samtidigt som rekryteringsbehoven inom hälso- och sjukvården är stora. I Sveriges Kommuner och Regioners prognos, som är i underkant, sägs att 200 000 fler behövs inom välfärden till 2026. Om man tittar på dem som ska gå i pension ser man att 408 000 personer behöver nyrekryteras. Det låter som en massa. Samtidigt kan vi vara glada över att vi har fått hit flyktingar.

Antalet äldre över 80 år beräknas fördubblas fram till 2028. Även om de är friska - friskare än tidigare - behöver de vård, både äldreomsorg och sjukvård. Det kommer att bli svårt att möta detta med nedskärningar, tror jag.

Fru talman! Vi har stora kostnader i dag för de effektiva läkemedel som finns inom cancervården. Hur ska regionerna kunna möta behoven inom avancerad cancervård? Det är denna typ av frågor som jag ställer mig och som gör mig ganska orolig.

Man hade kanske kunnat förvänta sig lite annorlunda satsningar i budgeten. Jag tror att patienter kommer att drabbas. Det är inte bara vi inom Vänsterpartiet som tror det, utan också professionen säger att det finns en oro för patientsäkerheten, som är hotad på vissa områden.

Fru talman! Jag vill återigen fråga ministern, liksom jag gjorde i min skriftliga fråga: Hur ska regionerna i en ekonomi som krymper så tydligt kunna ge en hälso- och sjukvård som är patientsäker? Denna fråga ställer jag mig fortfarande.

Lena Hallengren (S)
Anf. 17 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Det är rätt och riktigt att staten ska ge stöd till regionerna och också har ett ansvar för likvärdigheten i vården, genom utökade statsbidrag och en bättre kostnadsutjämning. Där välkomnar jag att bland andra Vänsterpartiet röstade för det förslag som regeringen lade fram och som vann gehör här i riksdagen. Det innebär att kommuner och regioner som har det bättre förspänt får bidra med lite mer. Detta är en viktig princip, och för en del kommuner och regioner kommer det att göra avtryck.

Det blir en lite - man ska välja sina ord rätt i riksdagens kammare, för de tas till protokollet - anmärkningsvärd situation om det varje gång vi diskuterar sägs att det per definition är statens fel att en kommun eller region har underskott. Vi har inte en statlig sjukvård eller äldreomsorg. Däremot är det klart att vi ska hjälpas åt. Detta gör vi genom ökade generella statsbidrag, genom olika överenskommelser och genom att förbättra utbildningsförutsättningarna. Vi ska vara ärliga och säga att på en del håll i landet hotas välfärden inte bara av resursbrist. Tvärtom är det så att man till och med om man har resurser kan få söka bra länge efter personal med rätt kompetens, och sedan kanske man ändå inte hittar någon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ska sväva ut lite grann och gå in på det som Karin Rågsjö pratade om i sitt anförande, nämligen äldreomsorgen. När allt fler i en kommun blir äldre och behöver äldreomsorg och det är allt färre som inte bara ska finansiera den utan också utföra den är det ett stort problem. Jag säger inte utmaning, för det låter för positivt i sammanhanget. Jag är bekymrad över hur detta kommer att ske. Det är inte så enkelt att man bara kan skjuta till resurser, utan det är verkligen mycket svårare än så.

När det gäller de olika delar av landet där man säger upp personal hoppade Karin Rågsjö över Stockholmsregionen, konstaterade jag. Det är den region där vi har den friskaste befolkningen och den högsta tillväxten. Ändå har man stora varsel. Det gör att det inte är lika enkelt att läsa den utveckling som pågår. Jag har kommenterat det tidigare, men jag kan säga det igen: Vården behöver mer personal. Framför allt behöver man värna, vårda, uppskatta och uppmuntra den personal man har så att de arbetar kvar och ger fantastiska vitsord när det gäller att få andra att välja det fantastiska yrke som vård är. Regionerna måste ta ansvar för sin ekonomi. I Stockholm blir det en diskussion som på något sätt blir exempellös. Där har man en miljardrullning i ena änden, och så säger man att man måste ta konsekvensen av detta i den andra.

Det är lätt att halka in i olika interpellationsdebatter när de är lite snarlika och kommer efter varandra, men utan tvekan är det ett faktum att kommuner, regioner och staten går in i tuffare tider. Det är klart att vi måste göra rätt prioritering, och vi måste prioritera välfärd. Vi gjorde detta under den förra mandatperioden, och vi gör det under denna. Vi kommer att prioritera både välfärd och tillskott till välfärden. Det är en viktig del, men vi måste också samarbeta kring kompetensförsörjning på ett mycket bättre sätt för att se till att de specialistkunskaper som behövs kommer alla till del. Vårdkompetensråd är en viktig del i att utveckla kunskapsstöd och mycket annat.

Vi tillsätter en utredning för att se över sjukhusinvesteringar. Det är intressant att man i tider med knapp ekonomi och stundande underskott gör stora sjukhusinvesteringar. Vad får detta för konsekvenser på sikt, med ökade driftskostnader?

Det finns många olika perspektiv på detta, och det är inte så enkelt att komma med lösningar. Vi får nog alla fundera på och bidra till detta över tid.

Karin Rågsjö (V)
Anf. 18 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Vi hade nog hellre sett mycket större satsningar på personalen än på exempelvis värnskatten. Jag återkommer till det.

Samtliga partier utom Vänsterpartiet ser fram emot kömiljarderna. Professionen ser inte heller fram emot dem, för om man försöka lösa vårdens problem med kömiljarder innebär det att personalen får springa ännu fortare. Jag tror inte på den satsningen.

Fru talman! Jag anser att det behövs satsningar på personal och förbättrad arbetsmiljö. Detta är A och O för att få fler att vilja jobba inom hälso och sjukvården. Det handlar om bra lön, bra arbetsförhållanden, makt på jobbet, delaktighet, forskning och förkortade arbetstider. Allt detta efterfrågar professionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I stället för ett mer expansivt sätt att förhålla sig till hälso- och sjukvård från statens sida ser vi i dag exempelvis stängda vårdplatser och uteblivna satsningar på robust primärvård, bättre beroendevård etcetera. Det finns så mycket vi skulle behöva bygga tillsammans.

Stockholm är en fråga för sig, måste jag säga. De styrande politikerna från Moderaterna, Liberalerna, Centern, KD och MP har varslat 1 200 anställda. Stockholm är en väldigt speciell hörna. Här pågår ett experiment som går ut över personal och patienter. Detta är tydligt. Här har man slösat bort pengar på Nya Karolinska, konsulter, konstiga affärer och konstig vård. Man har slösat miljarder på privata företag etcetera. Det har skrivits flera böcker om detta, och det kommer nog att bli fler.

Nu pratas det mycket om omställning inom vården, från de stora sjukhusen till primärvård, i hela Sverige. Detta är vi alla pigga på. Men det blir helt fel att säga att man ska göra denna omställning nu när pengarna saknas i systemet, när primärvården och närakuterna inte kommer att ha möjlighet att ta emot äldre som är multisjuka.

Jag är extremt orolig över den personal som sliter inom hälso- och sjukvården. De får springa ännu fortare och har färre arbetskompisar. Detta sker i hela Sverige, och det kan exploateras på olika sätt av högern och Timbro, som kan säga: "Titta, vad dåliga regionerna är på att styra sin vård! Vore det inte bättre att privatisera eller ta in privata sjukförsäkringar?" Dessa diskussioner pågår överallt.

Fru talman! Jag måste fråga en gång till: Hur menar ministern att regioner ska kunna behålla och anställa fler inom vårdsektorn med dessa nedskärningar? Det är tydligt att prioriteringen i den budget som regeringen lagt fram tillsammans med Centern och Liberalerna är att gynna specifikt män i Danderyd, Långedrag eller var de nu bor - de absolut rikaste. Det är ändå 6 miljarder som hade kunnat arbetas in i välfärden på ett annat sätt. Jag tycker att detta är ett svek, mot vårdpersonal, mot patienter och mot de personer i Sverige som inte kommer att tjäna något på den slopade värnskatten.

Lena Hallengren (S)
Anf. 19 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Jag förväntar mig aldrig att moderater, kristdemokrater eller sverigedemokrater kommer att bidra till att klargöra något i debatten om budget, vad som hände för ett år sedan och hur 20 miljarder försvann i ännu ett jobbskatteavdrag. Det är 20 miljarder som kunde ha spelat en väldigt stor roll, inte minst i välfärden. Jag beklagar verkligen det. De var väldigt angelägna. För mig är det tydligt att detta är en politik som man hade fortsatt med om man bara hade fått möjlighet. Att de inte skulle få fortsätta kändes viktigt för oss socialdemokrater.

Det var skälet till att vi kom överens med Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet i regeringsställning om att vi skulle erbjuda ett alternativ. Vi gör det för att vi ser att vi har värden i Sverige som ska värnas och utvecklas. Då får man betala ett pris för det. Men man får också väldigt mycket.

Jag vill ännu en gång understryka att om man tror att borttagande av värnskatt hade undvikits genom någon annan konstellation är det helt felaktigt. Det hade varit ett bud även från de andra. Om jag fick bestämma själv - och jag får bestämma lika lite själv som Karin Rågsjö får bestämma allting själv - hade vi naturligtvis inte tagit bort de 6 miljarderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men man kan heller inte, även om jag inser att Vänsterpartiet kommer att göra det i fyra års tid, påstå i alla debatter att 6 miljarder i borttagen värnskatt skulle lösa hela välfärden. Det blir lite oseriöst. Vi ska hjälpas åt med att beskriva vad som är det verkliga hotet. Det är att vi fortsätter med gigantiska skattesänkningar som M, KD och SD inte längtar efter annat än att få göra.

De skulle gärna ha jobbskatteavdrag 7, 8 och 9. Så många skulle de hinna med under mandatperioden om de fick chansen. Det är dessutom så att de gärna skulle ha marknadsexperiment i hälso- och sjukvården. För dem är det ingen skräck att ha privata sjukförsäkringar. Det är något man öppnar upp för, framför allt på moderat håll. Det är inte så att det här är någonting som partiledaren har gått ut och sagt att de älskar och att det ska bli en moderat motion. Men tro mig, frågan kommer smygande. Vi ska vara på vår vakt. Det är det verkliga hotet.

Sedan har vi en tuff situation i kommuner och regioner. Det är ingen tvekan om den saken. Men det går inte att säga att om staten inte hade tagit bort värnskatten på 6 miljarder hade vi inte haft några problem. Då skulle staten, läs regeringen, kompensera alla kommuner och regioner för den dåliga ekonomin.

Vi måste hjälpas åt trots att även staten har det tufft. Därför säger jag ännu en gång: Vi kommer att prioritera välfärden i kommande budgetar. Vi har också tillskjutit resurser under förra mandatperioden och under den här mandatperioden.

Det spelar roll med 11 ½ miljard i statliga överenskommelser. Jag tror att överenskommelser inte ska underskattas under de år som kommer. Trots tuffa tider kommer man att vara tvungen att klara av att utveckla vården. Det handlar om att ta in digitalisering, öka tillgängligheten och att hitta nya metoder.

Jag har en minut av min talartid kvar. Jag ska passa på att lägga ut orden lite grann, bara för att ge ett exempel på hur viktigt det kan vara med ökad kunskap. Jag besökte en bäckenbottenmottagning i Södertälje, där man i hela teamet utbildar sig för att få bättre kunskap om förlossningssituationen.

Det gör att man minskar antalet bristningar och antalet som föder med sugklocka. Det gör att man ser till att man behöver mindre vårdinsatser och får färre som behöver eftervård och olika typer av kirurgiska ingrepp. Det får man inte med mer personal utan med samma personal som får bättre förutsättningar.

Jag vill bara skicka med det. Det är naturligtvis viktigt att man har tillräckligt med kolleger. Men det handlar också om att hela tiden arbeta med ny kunskap för att utveckla möjligheterna och se till att patientsäkerheten hela tiden blir bättre.

Karin Rågsjö (V)
Anf. 20 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Jag är precis som statsrådet väldigt nöjd med att de förlossningspengar som vi förhandlade in har fungerat, att man har hittat nya tekniker och så vidare. När det gäller tips på hur man kan höja skatten kan man med fördel vända sig till Ulla Andersson. Hon har en massa tips på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det talas mycket om digitalisering inom hälso- och sjukvården. Det är superviktigt. Det är också en fråga om effektivitet inom vården, inte sant? Det ska underlätta både för patienter och för anställda. Digitalisering kostar. Sveriges Kommuner och Landsting har jobbat med frågan. Men tyvärr har man rört runt i sina egna 21 regioner i stället för att satsa på en gemensam funktionalitet. Det har kanske inte varit jättelyckat.

Nu hoppas vi att digitaliseringen sprider sig i hela Sverige. Alla dessa nätdoktorer, som jag har döpt till doktor Cash, har ett klart övertag över regionerna, för digitalisering kostar. Det är inget snack om det. Vi hade behövt mer medel, mer pengar, till just digitaliseringen i regionerna. Åker man runt i Sverige inser man att digitaliseringen ser väldigt olika ut.

Nu har det satsats pengar på 1177. Men det räcker inte, anser vi. Det behövs större satsningar för att få det på rull. Det finns fantastiska exempel. De finns just i glesbygdsregioner. Exempelvis Norrbotten, Västerbotten och så vidare har kommit en bit på vägen. Men det behöver spridas på ett helt annat sätt.

Fru talman! Jag tror ändå inte att de medel som har kommit från regeringen kommer att räcka till. Vad händer i en krympande ekonomi med digitaliseringen? Det skulle jag vilja ha ett svar på från ministern.

Lena Hallengren (S)
Anf. 21 Socialminister Lena Hallengren (S)

Fru talman! Jag ska göra en jättekort kommentar om möjligheten att höja skatter. Det är viktigt att Vänsterpartiet ser att riksdagen har en annan sammansättning. Det gäller att lägga fram budgetar som vinner stöd i kammaren. Det är ingen oviktig insikt.

En annan sak som Karin Rågsjö ställde en fråga om i ett tidigare inlägg hann jag inte svara på. Karin Rågsjö frågade: Är det verkligen rätt tid för omställning från sjukhusvård till primärvård när man inte kan tillföra pengar i systemet?

Jag tror att det verkligen är rätt tid att förstå att vi inte bara kan öka sjukhusvården. Vi måste se till att stärka hemsjukvården och ge möjligheten att inte behöva åka in till sjukhus. När vi har en åldrande befolkning blir detta ännu viktigare.

Vi vet att äldre många gånger vänder sig till sjukhus och akutsjukvård trots att de inte skulle behöva det. Det får som följd att de får sitta på en akutmottagning och inte riktigt bli omhändertagna. Men även när de blir omhändertagna är det inte säkert att de får den vård de behöver.

Alla olika former av samverkan mellan hemsjukvård, primärvård och slutenvård är väldigt viktiga när vi går mot en situation där fler blir äldre och inte skulle behöva sjukhusvård.

Jag vill också säga någonting om 1177. Det är ett exempel på hur man kan använda digitaliseringen. Vi ska inte göra som man tidigare har gjort att var och en utvecklar sin egen modell. 1177 är en portal som jag tänker att alla har kontaktat någon gång. Man har googlat eller ringt.

Möjligheten att göra detta för att sedan bli slussad vidare utan att man själv behöver lägga på luren och ringa ett nytt nummer tror jag kommer att spela en väldigt stor roll. Man vänder sig helt enkelt till 1177, blir hänvisad till egenvård och får kanske boka en tid på sin vårdcentral eller få kontakt med en digital vårdaktör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det kommer att spela en roll när man utvecklar detta gemensamt. Till det har regeringen beviljat resurser och kommer att fortsätta att göra det de kommande två åren. Det är en tjänst som kommer att utvecklas mycket mer än vad vi ser i dag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.